Forskar- utbildning i hälsa och livsstil

Möt några av våra doktorander
Britt-Mari Gilljam, inriktning omvårdnad
Jag är sjuksköterska med specialistkompetens inom hälso- och sjukvård
för barn och unga. Fokus i min avhandling är barns delaktighet i vårdprocesser och hur barnens delaktighet kan främjas genom digitala stöd.
Jag genomför min forskarutbildning
på halvtid och arbetar även kliniskt inom barnsjukvård.
Renee Luthra, inriktning handikappvetenskap
Min utbildningsbakgrund är psykologi, främst utvecklingspsykologi. I mitt
avhandlingsarbete intresserar jag mig
för sysselsättning och livssituation för
de personer med intellektuell funktionsnedsättning (utvecklingsstörning)
som gått i gymnasiesärskolan men som
efter sin utbildning varken arbetar, studerar eller har daglig verksamhet.
Lukas Linnér, inriktning idrottspsykologi
Mitt forskningsintresse är psykologi med fokus på idrott. Min avhandling handlar om att undersöka svenska
universitetsstudent-idrottares upplevelser och erfarenheter av dubbla karriärer (att kombinera elitidrott med universitetsstudier) för att sedan utveckla
och testa en nationell digital psykologisk stödtjänst för
dubbla karriärer.
Akademin för hälsa och välfärd
Forskarutbildningen i Hälsa och Livsstil tillhör Akademin för
Hälsa och Välfärd. Vid akademin bedrivs forskning och utbildning inom flera relevanta områden inom hälsa- och Livsstilsområdet såsom vård och omsorg, sociala insatser, utbildning
och arbete, idrott och motion samt media och kommunikation.
Forskning och utbildning sker i samverkan med nationella och
internationella forskare liksom i samverkan med region, kommuner och näringsliv.
Den vetenskapliga miljön vid akademin är expansiv och består
av omkring 60 forskare anknutna till ett gemensamt forum,
Centrum för välfärd, hälsa och idrott. Flera forskningsprojekt
är mångvetenskapliga och anknytertill forskningsteman kring
hälsa och hållbar uppväxt, förändring för individer och grupper samt delaktighet i ett föränderligt samhälle.
Mer information på
vår hemsida:
www.hh.se/forskarutbildninghalsalivsstil
Studierektor Carin Staland Nyman
[email protected]
Besöksadress: Kristian IV:s väg 3
Postadress: Box 823, 301 18 Halmstad
Telefon: 035-16 71 00
E-post: [email protected]
www.hh.se
Högskolan i Halmstad, Kommunikationsavdelningen, december 2015.
Marjut Blomqvist, inriktning omvårdnad
Jag är sjuksköterska med specialistkompetens i psykiatrisk vård. Min avhandling handlar om individanpassade
levnadsvaneinterventioner, såsom hälsosamtal, alkohol- och tobaksprevention, fysisk aktivitet, kost och hälsoutbildning, för personer med schizofreni.
Parallellt med min forskarutbildning arbetar jag kliniskt
inom psykiatrisk öppenvård.
Forskarutbildning
i hälsa och
livsstil
Forskarutbildning
i hälsa och
livsstil
med inriktning omvårdnad, handikappvetenskap och idrottspsykologi
Forskarutbildningen i Hälsa och Livsstil vill bidra till ökade
kunskaper kring de stora utmaningar som samhället står inför
inom hälsa-, livstils och välfärdsområdet. Forskarutbildningsområdet är mångvetenskapligt och innefattar förståelse, förklaring och förändring av människors hälsa och livsstil. Att öka
kunskapen om individuella och samhälleliga villkor för hälsa
och livsstil, samspel mellan hälso- och livsstilsfrågor, ojämlikhet i levnadsvillkor och hälsa samt förändringsprocesser och
effekter av hälso- och välfärdsinsatser är i fokus i utbildningen. Hälsa och livsstil studeras utifrån ett individperspektiv såväl som utifrån grupp- organisation- och samhällsperspektiv.
Forskarutbildningen i Hälsa och Livsstil har för närvarande
18 doktorander.
Forskarstudier
Forskarutbildningen omfattar kurser och ett vetenskapligt arbete om sammantaget 120 högskolepoäng (motsvarande två
års heltidsstudier) för licentiatexamen och 240 högskolepoäng
(motsvarande fyra års heltidsstudier) för doktorsexamen.
För att bli antagen till forskarutbildningen krävs grundläggande behörighet samt att den sökande har examen på avancerad
nivå inom ett område som är relevant för forskarutbildningsämnet hälsa och livsstil (särskild behörighet).
Studierna kan bedrivas på hel- eller deltid (dock minst halvtid) inom ramen för doktorandanställning. I vissa fall kan
studier bedrivas på deltid inom ramen för anställning hos
annan arbetsgivare..
Forskarstudierna leder till en filosofie licentiatexamen eller
doktorsexamen i hälsa och livsstil med inriktning mot omvårdnad, handikappvetenskap eller idrottspsykologi.
Kurser inom forskarutbildningen
Kursdelen omfattar för licentiatexamen 30 högskolepoäng (hp)
och för doktorsexamen 60 hh (varav 45 hp är obligatoriska
kurser och 15 hp är valbara kurser). De obligatoriska kurserna
i forskarutbildningen är:
1. Introduktionskurs för doktorander, 7,5 hp
(licentiat- och doktorsexamen)
2.Hälsa och livsstil, 15 hp
(licentiat- och doktorsexamen)
3. Vetenskapliga metoder – Kvalitativ och
kvantitativ design och metod inom
området hälsa och livsstil, 7.5 hp
(licentiat- och doktorsexamen)
4. Vetenskapsteori 4,5 hp
(doktorsexamen)
5. Forskningsetik för hälsovetenskaper, 3 hp
(doktorsexamen)
6. Vetenskapliga metoder – fördjupning av
kvalitativ och kvantitativ design och
metod, motsvarande 7,5 hp
(doktorsexamen)
Avhandlingsarbete inom
forskarutbildningen
Licentiatsuppsats eller doktorsavhandling skrivs inom ramen för ämnet hälsa och livsstil med fokus på en frågeställning som är aktuell inom någon av forskarutbildningens
tre inriktningar.
Inom omvårdnad fokuseras utveckling av kunskap om hur
hälsa främjas, bevaras och återvinns samt möjligheter att leva
ett gott liv med sjukdom och funktionsnedsättning. Relationer mellan individuella förutsättningar och de villkor och
möjligheter som människor med funktionsnedsättning möter
är centrala frågeställningar inom handikappvetenskap. Inom
idrottspsykologi är upplevelser, beteenden och känslor i relation till idrotts- och motionsaktiviteter i fokus.
Några exempel på pågående doktorandprojekt är interventioner för att främja barns och vuxnas psykiska hälsa, barns
delaktighet vid kontakt med hälso- och sjukvård, övervikt
och fetma tidigt i livet, fysisk funktion, smärta och livskvalitet, bildterapi och hälsofrämjande processer, språkstörning och användning av modern kommunikationsteknik,
upplevelser vid kronisk nedsatt funktionsförmåga, måltidens betydelse för kommunikativt samspel vid ätsvårigheter
hos barn, arbetsliv och sysselsättning för gymnasiesärskoleelever samt skaderisker, karriärmodeller och stödtjänster
för idrottare.