PDF skapad: 2017-07-14 21:33
DB Pharma, Särläkemedelsstatus i hamn
DB Pharma är ett bolag med fokus på
medicinteknik och läkemedelsutveckling. Bolaget
har utvecklat den egna drug delivery-teknologin
ZIP-delivery som kan förbättra
behandlingseffektivitet hos godkända läkemedel.
Drug delivery innebär att rikta läkemedel med hög
precision mot specifika vävnader och organ. På så
vis kan koncentrationen av läkemedlet i fråga
sänkas i övriga delar av kroppen samtidigt som det höjs i relevant område. Detta sänker bieffekterna av behandlingen samt
höjer effektiviteten. DB Pharmas längst gångna produktkandidat är SA-033 som riktar sig mot levercancer. Idag finns väldigt
få effektiva behandlingsmetoder för levercancer vilket innebär att DB Pharma har goda förutsättningar att avsevärt höja
behandlingskvaliteten vid framgångsrika kliniska prövningar.
DB Pharma blev beviljat särläkemedelsstatus (för hepatoblastom) under juni 2015, och kommer därmed att inleda kliniska
studier för läkemedelspreparatet SA-033 under det första kvartalet 2016. Bolaget siktar på att licensiera ut sina
läkemedelskandidater till större läkemedelsbolag redan i tidigt stadie. Målsättningen är att inleda arbetet med utlicensiering
under det tredje kvartalet 2016, och att nå ett avtal innan 2017 är slut. DB Pharma samtalar redan med flera större
läkemedelsbolag och har tecknat två sekretessavtal.
Beskrivning av verksamheten
DB Pharma står för Double Bond Pharma och är ett
bolag verksamt inom medicinteknik och
läkemedelsutveckling. Läkemedelskandidater baseras
på bolagets drug delivery-teknologi, ZIP-delivery. Drug
delivery innebär att rikta läkemedel mot specifika
vävnader och organ (istället för att fördela läkemedlet
jämnt över kroppen), vilket förbättrar läkemedlets
verkan och minskar biverkningarna för patienten. DB
Pharmas produkt baseras på mångårig forskning från
Vitryska Nationalakademin och Belarusian State University.
Historik
DB Pharma bildades 2014 av Igor Lokot, som tidigare medgrundat det noterade läkemedelsbolaget Oasmia. DB Pharma
bedriver sin verksamhet i Uppsala Business Park, vilket gör bolaget till en del av Life science-klustret Uppsala-Stockholm.
Bolaget har i nuläget enbart fem anställda men har arbetat tillsammans med en CMO (Contract Manufacturing Organisation)
i Västeuropa samt kliniska och prekliniska prövningsbolag (alla så kallade Contract Research Organisations, eller CROs). Att
använda sig av både CROs och CMOs är en vanlig företeelse och har vuxit i popularitet under de senaste åren. Syftet för DB
Pharmas del är att hålla nere kostnaderna för läkemedelsutveckling. Detta är även anledningen till att DB Pharma i juli
tecknade avtal om vetenskapligt och tekniskt samarbete med Forskningsinstitutet för Fysikalkemiska Problem vid Vitryska
Statsuniversitet, ”Unitehprom BGU” samt Forskningsinstitutet Bioorganisk Kemi vid Vitryska NationalAkademin. Dessa
organisationer kan fungera som CROs för DB Pharma och sänka bolagets burn rate samt kapitalbehov på kort sikt.
Framförallt kommer samarbetena att röra Fas I-studier av bolaget kliniska projekt SA-033.
I juli 2015 listades DB Pharma på Aktietorget efter en nyemission som tillförde bolaget 6,5 miljoner kronor före
emissionskostnader innan emissionskostnader på knappt en miljon kronor. Nyemissionen tecknades totalt till 227%, eller
med 14,7 miljoner kronor. Bland annat tecknade sig styrelseledamoten Sergey Yanitsky för aktier värda 1 miljoner kronor.
Vid notering hade bolaget tre anställda, men har sedan dess rekryterat Jan Strömbom (som chef för klinisk utveckling),
Georg Kalbin (som teknologiutvecklare) och Iulia Karlsson (som Regulatory Affairs specialist). Strömbom har mer än 20 års
erfarenhet från klinisk utveckling på Pharmacia, Quintiles och Oasmia. Kalbin var tidigare medical device-ingenjör på Kibion
AB, och Iulia Karlsson är nydisputerad inom Medicinska Biovetenskaper.
Läkemedelskandidater och den egna ZIP-teknologin
DB Pharmas ZIP-delivery är en teknologi för målsökande tillförsel av läkemedel till specifika organ och vävnader. Teknologin
kan förbättra behandlingsegenskaperna hos ett antal läkemedel som redan finns på marknaden. Alla vävnader består av
olika typer av celler, vilket möjliggör skräddarsydda target-teknologier för exempelvis specifika organ. DB Pharmas teknologi
bygger på biomimik, vilket innebär att man efterliknar mekanismer från naturen. Hitintills har DB Pharma använt ZIPteknologin på det cytotoxiska (framförallt cancerbehandling) läkemedlet Doxorubicin för att förbättra behandlingen av primär
och sekundär levercancer. Teknologin kan användas för både generika och patentskyddade produkter. Doxorubicin är ett
cellgift och har i många studier visat sig vara effektivt mot levercancer (används framgångsrikt för fler än 20 indikationer).
Cellgifter har i regel väldigt kraftiga biverkningar (hårförlust, illamående, kräkningar), vilket höjer behovet för en drug
delivery-teknologi som DB Pharmas.
SA-033 är den första produkten baserad på ZIP-delivery och grundar sig på Doxorubicin. Via ZIP-delivery styrs Doxorubicin
til levern, vilket ökar koncentrationen i levern med upp till 300% jämfört med traditionell behandling. Samtidigt minskar
biverkningarna eftersom läkemedelsdosen kan sänkas. Behandlingen ges intravenöst. Väldigt få cytostatika råder bot på
levercancer, men Doxorubicin är ett av dessa (Cisplatin ett annat). Levercancer drabbas ofta av metastaser vid andra former
av cancer (dottertumörer), eller så kallad sekundär levercancer. Globalt är primär levercancer en av de vanligaste
cancerformerna, och är som mest frekvent där hepatit B och C är vanligt. Enligt Världshälsoorganisationen WHO väntas
levercancer bli den vanligaste cancerformen år 2020.
Under 2014 genomförde DB Pharma så kallade proof-of-concept-studier på SA-033 vilka påvisade följande resultat:
• ZIP-formulerat Doxorubicin med 75% lägre dos än ”vanlig” Doxorubicin ger samma Doxorubicin-koncentration i levern
• ZIP-formulerat Doxorubicin med 75% lägre dos än ”vanlig” Doxorubicin ger 10 gånger lägre Doxorubicin-koncentration i
hjärtat
• ZIP-formulerat Doxorubicin vid samma dos som ”vanligt” Doxorubicin är mindre systemiskt toxiskt
DB Pharma har även ett antal andra
läkemedelskandidater utöver SA-033. SA-083 är även
det en Doxorubicin-baserad formulering men styrs till
lungorna och kan därmed underlätta behandling av
lungcancer. SA-042 är en doxycyklin (antibiotika)baserad formulering som även denna styrs mot
lungorna och är utvecklat för behandling av
lunginflammation.
Primär levercancer är den näst vanligaste cancerformen
vid cancerrelaterade dödsfall. Hepatocellulärt carcinom
(se ovan) är den vanligaste formen av levercancer och
orsakar 70 – 90 procent av det totala antalet fall av.
90% av dessa levercancerpatienter dör inom loppet av
fem år, vilket medför stora möjligheter att kraftigt
förbättra behandlingen. Sorafenib (Nexavar),
samutvecklat av Bayer och Onyx Pharmaceuticals, är i
nuläget det enda godkända läkemedlet för behandling
av levercancer. Under 2014 sålde Nexavar för 773
miljoner euro, eller med dåvarande växelkurs strax
över en miljard dollar. Enligt DB Pharmas VD skulle
SA-033 vid ett positivt scenario kunna lanseras på
marknaden inom tre år från inledda studier. Detta är en
effekt av att kandidaten beviljats Orphan drug-status
vilket förkortar godkännandeprocessen.
Den kortare processen innebär att SA-033 fortfarande
skulle ha begränsat med konkurrenter vid en eventuell
framgångsrik lansering. Soranefib fungerar dessutom
enbart på patienter med långt gången levercancer där
allvarliga och irreversibla leverskador redan föreligger.
Behovet av effektiva behandlingar för levercancer är
stort, och stiger I takt med att levercancer blir allt vanligare.
Utöver sorafenib finns det ett fåtal andra metoder för att behandla levercancer. Det mest effektiva sättet är att operera bort
tumören, men detta förutsätter att diagnosticering skett i tidigt skede samt att tumören är begränsad till en liten del av
levern. I de flesta fall är operation eller transplantation inte möjlig. Då är de möjliga följalternativen cytostatikabehandling,
strålning eller transarteriell kemoembolisering (TACE). Vid TACE ges höga doser cytostatika (Doxorubicin) i tumörområdet i
levern, och ingreppet utförs i narkos. Under ingreppet införs en kateter i ena ljumsken och denna leds in i en eller flera
leverartärer som försörjer tumörområdet. Sedan förs cytostatika samt mikrosfärer som stryper blodcirkulationen via
katetern in till tumörområdet. Denna behandlingsmetod är jämförbar med DB Pharmas produkt SA-033, men kräver till
skillnad från den senare en operation med narkos, specialister och kirurger. SA-033 är därmed en betydligt mer
kostnadseffektiv metod, i och med att injektion enbart kräver närvaro av sjuksköterska. TACE är dessutom enbart
applicerbart på ett fåtal tumörer i levern.
Marknadsbeskrivning
Global läkemedelsmarknad är en konjunkturokänslig och snabbväxande industri. Branschen har vuxit varje år sedan 2001
med undantag för 2012 då ett antal stora patent gick ut. Läkemedelsindustrin väntas växa med över 7% årligen fram till
2018, främst beroende på en globalt åldrande befolkning samt stigande levnadsstandard i emerging markets.
Läkemedelsindustrin är en del av Life science som
traditionellt delas upp i läkemedelsindustri och
medtech. Läkemedelsbranschen delas traditionellt sett
upp i Big Pharma samt Biotech. Med Big Pharma avses
de traditionella globala läkemedelsjättarna som
amerikanska Pfizer, svenska AstraZeneca och
schweiziska Roche samt Novartis (Big Pharma visas i
diagrammet nedan). Big Pharma har traditionellt sett
betytt tillverkare av små molekyler, eller kemiska
läkemedel.
Biotech betydde i sin tur utvecklare av biologiska
läkemedel. Skillnaden mellan de två är att biologiska
läkemedel är mångfalt mer komplexa än kemiska
läkemedel. Det kemiska läkemedlet Aspirin
(huvudvärkstablett) innehåller exempelvis 21 atomer
per molekyl. Biologiska läkemedel kan i sin tur
innehålla över 20 000 atomer per molekyl. Biologiska
läkemedel tillverkas via levande organismer, och kräver
att ett bolag skapar sin egen cellinje som sedan
producerar exempelvis det protein som utgör
läkemedlet.
De senaste åren har gränsen mellan vad som brukade
kallas Big Pharma (diagram ovan) och Biotech suddats
ut, framförallt via förvärv. De stora läkemedelsbolagen
har under många decennier upplevt fallande avkastning
på sin egen läkemedelsforskning. Samtidigt har biotech
och mindre bolag seglat upp som innovationsdrivarna
inom branschen, med betydligt högre avkastning på
den egna forskningen. Efter 2010 gick de traditionella
läkemedelsjättarna igenom stora patent cliffs, eller
patentutgångar. Samtidigt hade den egna forskningen
inte lyckats producera läkemedel som kunde ersätta
produktportföljens utgångna patent (läkemedel som
därmed kunde börja säljas som generika av andra
bolag).
Detta skapade ett kaos för de stora läkemedelsjättarna
som snabbt behövde effektivisera den egna
forskningen/affärsmodellen, men framförallt förvärva
lovande projekt. En förvärvsvåg där framförallt Big
Pharma köpte biotech-bolag inleddes. Exempelvis
förvärvade Roche under 2009 det stora biotech-bolaget
Genentech för 47 miljarder dollar. Denna trend av
jätteförvärv pågår fortfarande – svenska exempel är
Pfizers bud på AstraZenaca (2014), Mylans bud på
Meda (2014) samt okänd aktörs bud på SOBI (2015).
Förvärvstrenden men även omstruktureringen av den
egna produktportföljen mot biologiska läkemedel har
gjort att gränsen mellan pharma och biotech i stort sett
suddats ut, och idag betecknas industrin som helhet
mer korrekt biopharma. Det finns idag även ett antal
stora biotech-bolag, exempelvis Gilead, Biogen och
Amgen. Både Gilead och Amgen omsatte 2014 nästan i
nivå med AstraZeneca.
I nuläget går biotech mer och mer mot att beteckna en
affärsmodell, en affärsmodell som bygger på att
kostnadseffektivt och i låg skala utveckla
läkemedelskandidater som sedan tas till sent stadie i
samarbete med större läkemedelsbolag. Det är inom
denna kategori DB Pharma faller (även om bolaget inte
är en utvecklare av biologiska läkemedel). DB Pharma
har etablerat kontakt med ett antal Big Pharma-bolag inför framtida samarbeten och utlicensiering av produkter. Enligt DB
Pharma har flera av dessa bolag visat intresse för att applicera ZIP-teknologin på sina egna produkter och diskussioner kring
detta pågår i nuläget. Anledningen till att intresset för små bolag som DB Pharma är så stort från Big Pharmas sida idag är
framförallt den svårighet större läkemedelsbolag haft att utveckla nya lovande produkter in-house. Diagrammet nedan visar
hur snabbt kostnaderna för att utveckla ett läkemedel stigit de senaste decennierna. Samtidigt har försäljningen för
läkemedel inom traditionella ”pharma-områden” sjunkit. Detta har gjort det mer kostnadseffektivt att licensiera in eller
förvärva teknologi från mindre bolag som i regel utveckla läkemedelskandidater mer kostnadseffektivt (mindre antal kliniska
prövningar och färre projekt).
Klinisk utveckling
Många utvecklingsprojekt har sitt ursprung i den
forskning som bedrivs inom ramen för universiteten
och högskolor, medan andra idéer föds och utvecklas
direkt hos i de etablerade bolagen. Det är därför vanligt
att bolag startas för att kommersialisera idéer från
forskning. En vedertagen arbetsform är att mindre
bolag som står i kontakt med den forskning som
bedrivs i akademiska sammanhang, tar de potentiella
preparaten genom prekliniska studier och de inledande
faserna av kliniska studier, för att därefter via
licensavtal eller försäljning kommersialisera dem med
en industriell partner som har tillräckliga resurser för
att genomföra dels de resurskrävande kliniska studier
som krävs i slutfasen, dels marknadsföring, försäljning
och distribution.
Förfarandet kan således liknas vid den prospektering
som sker bland mineral- och oljebolagen, där de mindre bolagen säkerställer alla data och sedan farmar ut verksamheten då
det är dags för produktion. I bägge fallen erhåller grundarna/forskarna/prospekteringsbolagen en del av de kassaflöden och
intäkter som projektet bidrar med vid produktion.
I regel tar läkemedelsutveckling 10 – 15 år och kostar som vi nämnde ovan många miljarder kronor per
läkemedelskandidat. Den mest kostsamma delen är kliniska prövningar, vilket inkluderar Fas I-III. Sannolikheten för att
läkemedlet ska godkännas stiger stadigt för varje stadie som passeras. Sannolikheten för godkännande i varje stadie
varierar utefter terapiområde men ungefär 10% av alla läkemedel som går in i Fas I tas till marknad. I Fas III är
sannolikheten omkring 60%+.
Orphan drugs
Ett av de snabbast växande segmenten inom
läkemedelsindustrin är Orphan drugs eller så kallade
särläkemedel. Orphan Drugs är läkemedel för
indikationer med en väldigt liten sjukdomsdrabbad
population (<200 000 personer i EU). Namnet kommer
av att dessa indikationer traditionellt sett varit
”föräldralösa” i och med att inget läkemedelsbolag varit
villigt att investera i produkter med en så pass liten
patientgrupp. Orphan Drugs har varit reglerat i USA
sedan 80-talet, men har vuxit i popularitet under de
senaste åren till följd av de marknadstrender som
beskrivits längre upp. Orphan Drugs har traditionellt
sett utvecklats av biotech- samt småbolag, men på
sistone har större läkemedelsbolag fått upp ögonen för
segmentet. Det beror framförallt på att det har blivit
svårare att utveckla lovande läkemedel inom
traditionella segment (där det redan finns många
behandlingar).
I och med att det redan finns många läkemedel inom traditionella segment är det svårare att visa fördelar med den egna
behandlingen. Det har lett till ett sjunkande antal blockbusters (läkemedel med försäljning>1 BUSD) inom dessa segment.
Inom orphan-sjukdomar finns ofta inga konkurrerande läkemedel, vilket gör det väldigt lätt att påvisa fördelar och säkra
betalningsvilja. Att orphan-sjukdomar har så få patienter innebär även att bördan för sjukvårdssystemet inte blir så stor
trots ett högt pris per behandling. Därför kan Orphan drugs i regel prissättas väldigt högt. I nuläget har Orphan Drugs i regel
mycket högre avkastning än vanliga läkemedel. Dels beror det på den nämnda betalningsviljan, men även på att Orphans
godkänns snabbare än vanliga läkemedel och har billigare kliniska studier (kliniska studier kräver bl.a. färre testobjekt
eftersom den behandlingsbara populationen är så liten).
Orphan Designations är godkända orphan-studier, och
indikerar framtida tillväxt
i godkända Orphan drugs
DB Pharma ansökte om Orphan Drug-status i EUområdet hos läkemedelsmyndigheten EMA under Q1
2015. Ansökningen rörde två indikationer för SA-033 hepatocellulärt carcinoma samt hepatoblastom - och i
juni beviljades bolaget särläkemedelsstatus för det
senare. Hepatoblastom är den vanligaste typen av
levercancer som drabbar barn, och EMA:s godkännande
grundade sig i att SA-033 erbjuder en signifikant fördel
jämfört med existerande behandlingsalternativ.
Sjukdomen diagnosticeras i regel under barnets tre
första levnadsår. Sjukdomen är väldigt ovanlig och i
regel drabbas 1,5-1,8 per en miljon barn. Det innebär
att antalet fall i USA är ungefär 100 per år.
Förekomsten har mer än tvåfaldigats sedan 1970-talet,
och idag är cirka 90% av levercancerfall i barn
hepatoblastom. Med godkännandet i hamn planerar DB
Pharma att inleda Fas I-studier redan under det fösta
kvartalet 2016. Beviljad särläkemedelsstatus innebär
att läkemedlet erhåller marknadsexklusivitet efter marknadsgodkännande även om aktuella patent inte längre gäller. Orphan
drug-status ger exklusivitet i 10 år inom EU från tidpunkten för marknadsgodkännande.
Ledning med lång erfarenhet av läkmedelsutveckling
Igor Lokot är styrelseledamot och VD i DB Pharma. Han har en PhD i bio-organisk kemi och lång erfarenhet inom
läkemedelsutveckling. Bland annat var han en av grundarna till läkemedelsbolaget Oasmia Pharmaceutical AB som är
börsnoterat på NASDAQ Stockholm. Igor äger i dagsläget 65% av aktierna i DB Pharma.
Styrelseordförande i DB Pharma är Per Stålhandske, född 1954. Stålhandske har en PhD i medicinsk genetik från Uppsala
universitet och har en lång erfarenhet av kommersialisering av akademiska upptäckter. Han är även VD vid cSens AB och
var tidigare chef för Quality Assurance vid Oasmia Pharmaceutical AB.
Lars Thomander, född 1947, är styrelseledamot i DB Pharma. Doktor Lars Thomander är specialist i Otorhinolaryngologi och
docent vid Uppsala Universitet. 1986 blev han nordisk medicinsk chef för läkemedelsjätten Eli Lillys i Köpenhamn. Innan
dess hade han spenderat 12 år vid öronkliniken på Akademiska sjukhuset. Efter Eli Lilly följde ett flertal befattningar som
medicinsk chef i Frankrike och som europeisk medicinsk chef baserad i London. År 2000 flyttade han tillbaka till Sverige och
grundade HLT Konsult AB med rådgivning inom läkemedelsutveckling som huvudinriktning. Mellan 2009 och 2013 hade han
rollen som medicinsk chef på Abbott och AbbVie (avknoppning från Abbott) i Stockholm. Thomander är vidare Past President
för Svenska Sällskapet för Pharmaceutical Medicine och styrelsemedlem i stiftelsen för Pharmaceutical Medicine och sedan år
2014 styrelseordförande i CaptiGel.
Sergey Yanitsky är även han styrelseledamot i DB Pharma . Sergey har en bakgrund inom tillverkning, marknadsföring och
internationell distribution av läkemedel. Han är grundare samt VD vid MedInter som är ett vertikalt integrerat
läkemedelsbolag grundat år 2001. Sergey är ny i styrelsen för DB Pharma (april 2015), men tecknade sig i nyemissionen för
aktier värda 1 miljon kronor. Detta motsvarar 2% av aktierna i bolaget.
Investeringscaset
DB Pharma är ett högrisk-case i och med att bolaget ännu inte tagit några läkemedelskandidater till marknad, och ännu inte
inlett sin första Fas I-studie. Sannolikheten för att kandidater i Fas I ska nå marknaden är ofta under 10%, något som inte
ska glömmas vid investering i läkemedelsbolag. Med det sagt kan det sägas att DB Pharma ägnar sig åt en något mer säker
läkemedelsutveckling. Bolagets produkt baseras på ett redan godkänt läkemedel, men syftar till att distribuera detta mer
effektivt i kroppen. Det innebär att bieffekterna av det existerande läkemedlet redan testats rigoröst.
DB Pharma tjänar ännu inga pengar, men siktar tidigt (Fas I) på att licensiera ut sina läkemedelskandidater till större
läkemedelsbolag för att på så vis kunna finansiera fortsatt läkemedelsutveckling. I och med att DB Pharma ämnar ta sin
första läkemedelskandidat in i Fas I-prövningar under det första kvartalet 2016, bör det inte behöva dröja alltför länge innan
en eventuell utlicensiering. Särskilt med tanke på att kontakter redan inletts med större läkemedelsbolag, och två
sekretessavtal tecknats. I nuläget är det väldigt svårt att värdera DB Pharmas produktkandidater, men en utlicensiering
kommer att ge en indikation på hur högt större läkemedelsbolag värderar bolagets portfolio (baserat på exempelvis royalty,
up-frontbetalning och milstolpebetalningar). Det bör därmed kunna bli en mycket positiv händelse för aktieägarna. Enligt
bolagets nuvarande plan ska en utlicensiering kunna ske inom 1-2 år, och arbetet med utlicensiering inledas under Q3 2016.
Ett godkännande, men även utlicensiering, av SA-033 skulle få något av en hävstångseffekt värderingsmässigt i och med att
det också skulle innebära ett proof-of-concept för bolagets ZIP-teknologi. Detta höjer värdet på bolagets övriga
läkemedelskandidater, och sannolikheten för att teknologin ska kunna användas inom andra cancerindikationer.
Det kapital DB Pharma tillfördes via nyemissionen i juni
väntas räcka i 16-18 månader, vilket innebär att
pengarna potentiellt sett kan räcka fram till dess att
bolag lyckas utlicensiera SA-033. Detta sänker risken
något för aktieägare i bolaget. Ledningen bakom DB
Pharma har en lång erfarenhet inom
läkemedelsutveckling och bör därmed kunna lyckas
med en utlicensiering om SA-033 är så pass lovande
som indikerat. Behovet av förbättrade läkemedel inom
levercancer är stort, och DB Pharmas projekt tycks
därför lovande. Det är i nuläget lite för tidigt att
värdera DB Pharmas produktkandidat men med tanke
på att det enda godkända läkemedlet för levercancer
under 2014 sålde för över en miljard USD är
potentialen hög, även om hela omsättningen inte
härrörde från levercancersegmentet. SA-033 har
dessutom potential att bli mer effektiv än den enda
existerande konkurrenten Nexavar.
Marknaden för hepatocellulärt carcinom, som
representerar 70-90% av levercancerfall, väntas enligt
Datamonitory Healthcare växa med 172% mellan 2013
och 2019. Från 515 miljoner USD till 1,4 miljarder USD.
Datamonitor räknade med att flera läkemedel skulle
godkännas inom kommande decennium, och mellan
2019 och 2022 väntades marknaden sjunka med 30%
till följd av generisk konkurrens. Det behöver
nödvändigtvis inte bli så om SA-033 lyckas påvisa tillräckliga fördelar kontra konkurrerande behandlingar.
Hepatoblastom, indikationen som SA-033 beviljades särläkemedelsstatus för under sommaren, behandlas idag med
operation (med cytostatikabehandling innan) och levertransplantation.
Sjukdomsfri överlevnadsgrad vid transplantation är omkring 80%. Som nämnt drabbas ungefär 100 barn per år i USA av
sjukdomen, men det är relativt svårt att spekulera i vilket pris DB Pharma skulle kunna ta. Detta beror helt på hur effektivt
SA-033 kommer att vara jämfört med befintliga behandlingar, vilket är svårt att bedöma utifrån enbart pre-kliniska data.
Enbart en tredjedel av dagens fall av hepatoblastom är lämpliga för kirurgi direkt, vilket innebär att förbehandling med
cytostatika krävs. Förhoppningen är att tumören då ska krympa till en storlek som är lämplig för kirurgisk borttagning. Detta
är lovande för DB Pharma, i och med att bolagets produkt vid godkännande kommer att vara mer effektiv än nuvarande
cytotstatikabehandling. Detta gäller även för många andra indikationer, så även om SA-033 inte skulle påvisa mångfalt
bättre effektivitet än nuvarande cytostatika så är marknaden stor.
På lång sikt är ZIP-delivery den främsta värdedrivaren, och värdet av teknologin kommer att kunna avspeglas relativt
snabbt i aktiekursen till följd av den hävstångseffekt vi diskuterade ovan. Tar sig SA-033 igenom kliniska studier med goda
resultat sitter DB Pharma på en potentiell guldgruva i drug delivery-teknologin ZIP-delivery. En indikation på värdet av
teknologin kan komma redan vid en utlicensiering av kandidaten, vilket potentiellt är 1-2 år bort.
Disclaimer : Axiers publikationer skall endast ses som generella kommentarer om marknaden och inte
som rekommendationer att köpa eller sälja finansiella värdepapper. Axier tar inte ansvar för varken
direkta eller indirekta finansiella skador som uppstår vid användning av dessa publikationer.
