1
LAGA KRAFT
2007-10-31
Områdesbestämmelser för
Smedsliden
Långshyttan 1:10, 1:34, 1:36, Hedemora kommun
Upprättade på uppdrag av Miljö- och byggförvaltningen, Hedemora kommun
av A5 Arkitekter & Ingenjörer AB
2007-07-04, reviderad 2007-09-14
2
Syfte
Smedsliden är en sammanhållen bostadsmiljö tillkommen under 1910- och 1920-talen för
arbetarna vid bruket i Långshyttan. Byggnaderna består idag dels av åtta friliggande
bostadshus dels av tillhörande åtta uthus.
Bestämmelserna är inriktade på att bevara den befintliga enhetliga, tidstypiska bostadsmiljön
samtidigt som en försäljning av de enskilda enheterna (hus med tillhörande uthus) skall bli
möjlig att genomföra. Avsikten är att det genom dessa bestämmelser ska vara möjligt att
bibehålla den enhetliga karaktären på byggnaderna, gårdsplanernas öppenhet samt möjligheten att passera genom området till fots och cykel för kringboende.
Plandata
Planområdet är beläget i Långshyttan och begränsas i väster av Storgatan, i norr av Backliden
och i öster av fastighetsgränsen mot de senare tillkomna flerfamiljshusen utmed Torngatan. I
söder gränsar området mot fastigheterna i hörnet av Storgatan och Sexbovägen. Omfattningen
är ca 24 000 m2.
Planområdet berörs av två äldre byggnadsplaner, fastställda 1946-11-25 samt 1949-11-04 som
ämnar ersättas av dessa områdesbestämmelser.
Bakgrund, översiktsplan, beslut
I skriften ”Kulturbygden Hedemora – omlandet, bevarandeplan för Hedemora omland”
utgiven 1991 gemensamt av Hedemora kommun och Dalarnas museum står:
”Värdering
Långshyttan är ett levande brukssamhälle med anor från medeltiden, där den
industriella kontinuiteten finns bevarad. Här finns en av landets få bevarade
mulltimmerhyttor samt den byggnad som 1861 inrymde den största hyttan i
Sverige. Här finns även några äldre bergsmansgårdar samt arbetarbostäder
från olika tider och ett litet museum…
Rekommendationer
Den äldre bebyggelsen, som visar framväxten av Långshyttans samhälle, bör
vårdas och bevaras. Ny bebyggelse bör anpassas till den befintliga.”
Den fördjupade översiktsplanen för Långshyttan (1994) utfärdar följande rekommendation:
” Arbetarbostäderna vid Smedsliden, innefattande mark, uthus och bostadsbyggnader ska bevaras och vårdas. Detaljplanen ersätts med områdesbestämmelser som anger hur den kulturhistoriskt värdefulla miljön och bebyggelsen
ska bevaras och vårdas.”
Den 7 november 2005 fattade Miljö och byggnämnden i Hedemora kommun beslut att ge
Miljö- och byggförvaltningen i uppdrag att ta fram förslag på bestämmelse för skydd av
byggnaderna Långshyttan 1:10. Föreliggande områdesbestämmelser avser att svara mot detta
beslut.
3
Beskrivning
(Ur ” Långshyttan, från arbetarlänga till egen villa” av Tomas Brandt och Elisabet Lindberg
citeras följande:
”Med Nybo-husen, ritade 1912, introducerades en ny variant av planlösning i en
hustyp som skulle komma att uppföras i trettio exemplar, de flesta mellan 1916 och
1921. Typen rymmer fyra lägenheter om ett rum och kök vardera, var och en med
egen ingång, något som var eftertraktat bland de trångbodda arbetarna. Vidare
anlitades en ingenjör från Stockholm för att upprätta områdesplan för de nya husen”.
Detta skulle betyda att ursprungligen byggdes successivt trettio hus av den aktuella typen
inom området. Åtta hus med uthus återstår. De är placerade i två rader om fyra hus vardera
längs en höjdsträckning som löper i nord-sydlig riktning mellan Storgatan och Jonsboskolan i
väster och Torngatan i öster. De återstående husen är de äldsta, med byggnadsår 1913 – 1918.
Bebyggelsens exteriör är fortfarande enhetlig med faluröda ytterväggar och tak belagda med
lertegel. De små verandornas träpanel är målad i en klar gul färg – i huvudsak samma kulör på
alla hus. Fönstersnickerier är delvis utbytta och från olika tidsperioder.
Detaljerad utvändig beskrivning
1. Situationsplan
Den ursprungliga dispositionen är gjord med generösa mått. Mellan de två husraderna är det
55 meter och mellan varje hus i en rad är det 30 meter. Den regelbundna placeringen av husen
i två rader med husens längsaxel i samma riktning som raden (norr-söder) ger en särskild
karaktär åt området. Till karaktären hör också att husen är ganska små vilket tillsammans med
den glesa placeringen utmed åsryggen och de många omgivande höga träden ger en behaglig
känsla av ett storskaligt landskap med små hus placerade i god ordning. Uthusen ligger
samlade fyra och fyra mellan de två bostadshusraderna och orienterade i rät vinkel till dessa.
Inga häckar eller staket ger begränsningar vilket ger ett öppet intryck både för ögat och för
möjligheten att röra sig i området.
Översiktsbild över arbetarbostäderna, Smedsliden, Långshyttan
4
Rörelsemönster
En bilburen besökare kommer söderifrån på Storgatan och passerar området på sin högra sida.
I områdets nordvästra hörn kan man ta av och med en sväng på nästan 180o köra in på
området. Vägen passerar ganska nära det nordvästra huset där den förgrenar sig. Den högra
förgreningen löper rätt söderut tätt intill den västra husraden på dess östra sida. Den andra
förgreningen går först förbi uthusen på deras norra sida och med dess hjälp når man så alla
hus i den östra raden – vägen passerar tätt förbi dem på deras västra sida.
Små stigar löper på tvären in i det öppna området från väster. Det ger möjlighet för t ex de
boende i flerbostadshusen vid Tornvägen att till fots eller cykel enkelt nå Jonsboskolan med
dess idrottsplatser.
Två av husen är redan idag separata fastigheter (1:34 och 1:36) – dessa ligger i den västra
raden och nås med infart/utfart direkt från Storgatan.
Situationsplan över
bruksarbetarbostäderna
i Långshyttan
5
Ritning till Nybohusen från
1912 Källa: Klosterverkens
bruksarkiv. Notera
takplåten och spegeldörrarna!
2. Bostadshus
Sockel
Sockel och källaryttervägg är av betong och gråmålade. Källardörrar är blå.
Ytterväggar
Mellan sockel/källarytterväg och den faluröda panelen löper en liggande vit brädfodring runt
huset. Bottenvåningarna har liggande träpanel. Den övre våningen är klädd med stående panel
och mellan våningarna med sina olika paneler finns en horisontell gördel som är vitmålad.
Panelen är spontad d v s utan locklist. Knutar är försedda med vita knutbrädor. De vitmålade
fönstren har vita foder. Bottenvåningens stora fönster ansluter till den horisontella gördeln
genom att fodren går ända upp till gördeln och fältet ovan fönstret mellan de stående fodren
består av en vitmålad skiva.
Fönstren är idag av olika utförande. De ursprungliga fönstren på långfasaderna torde alla ha
haft tre vertikala poster och en högt sittande tvärpost vilket ger sex lufter, tre större och tre
mindre. De flesta fönster är emellertid annorlunda utförda – sannolikt är de utbytta. Endast två
byggnader har kvar den ursprungliga proportioneringen med sex lufter – övriga har fyra.
6
Fönster i
bottenvåningen
med ursprunglig
proportionering
med sex lufter.
Verandor
Till varje enskild entré finns en öppen veranda till vilken några trappsteg leder upp på
verandans kortsida (husens gavelsida). Verandornas långsidor har ett lågt räcke med spjälor
sågade i dekorativt mönster. Verandorna täcks av små skärmtak. Skärmtakens ytterhörn bärs
av en stolpe och skärmtakens undersida pryds av en fris med stående glest ställda reglar med
kvadratiskt tvärsnitt vridna i 45o i förhållande till husens huvudriktning. Frisen får stöd av
böjda träspjälor i hörnen vilket ger intryck av valv. Träspjälorna tar spjärn mot små kapitäler
på stolpen och på stolparnas motsvarighet som står mot husknutarna. Räcken, spjälor, fris och
kapitäl är målade i vitt medan ytterväggen innanför verandan med sin liggande panel inte är
rödmålad utan hållen i en klar gul färg.
Delfasad,
veranda
7
Långsida mot söder – här har de ursprungliga sexluftsfönstren bytts ut till enklare tvåluftsfönster.
Notera skorstenen med synligt tegel och vacker krönlist.
Yttertak
Yttertaken var ursprungligen klädda med röd bandvalsad plåt men bär idag rött keramiskt
tegel. Verandataken har bandtäckt slätplåt. Husen har en centralt placerad skorsten vars tegelmurning redovisas – de är ej putsade. Skorstenarnas krön är vackert profilerade. Smärre
lufthuvar är utförda i röd plåt.
Husens planform och volymuppbyggnad
Bostadshusen har en säregen mycket karaktäristisk gestalt. Bottenvåningen är i plan sammansatt av fyra rum i korsform. Rummen utgjorde ursprungligen två och två varje enskild bostads
stuga och kök. Till denna huvudvolym har verandor och förstugor adderats på gavlarna på ett
sådant sätt att gavlarnas elevation blivit smalare än husens huvudkropp med de fyra korsställda rummen. En veranda med förstuga på ena sidan leder till bostaden i bottenvåningen medan
den andra verandan i stället för förstuga har en trappa som leder upp till bostaden på den övre
våningen. Denna är något mindre än bottenvåningens bostad därigenom att huvudtakfallet
som egentligen avser en en- och en halvplanslösning tillåts inkräkta något på de övre
rummens volym. Deras volym säkras i stället genom att takfallet mitt på byggnadskroppen
brutits upp och givits en lägre lutning, Sammantaget ger detta ett intryck av en rikare gestalt
som också får en elegans av de smala gavlarna.
Uthusen
Uthusen har en mycket enkel rektangulär planform. De kännetecknas för övrigt av liggande
spontad rödfärgad panel och svarta luckor till dörröppningarna. Nästan samtliga tak har bytts
till modern trapetskorrugerad svart plåt.
8
Uthus med liggande
spontad panel och svarta
luckor
Områdets stora värde består i husens enhetliga utformning och disposition. Här är en bruksarbetarmiljö från början av 1900-talet bevarad i sina väsentliga huvuddrag. Det huvudsakliga
intrycket av ursprunglighet består även om ett antal hus har ändrade fönster – många gamla
ytterdörrar är också utbytta och ersatta med moderna varianter.
Bostadshusens smala
gavlar gör husen resliga
9
Sammanfattningsvis kan sägas att områdets genuina karaktär framför allt byggs upp av
följande faktorer:
Situationsplanen har en klar disposition med regelbundet glest placerade små
byggnader för bostadsändamål.
Utemiljön är enkelt utformad med stora gemensamma ytor, grusade vägar och grönska
som ger karaktär av äng och naturmark.
Gårdens öppenhet, utan synliga tomtindelningar ger en känsla av vidd och gemenskap
och medger passage genom området.
Fritt växande, höga träd artikulerar känslan av små byggnader i ett stort parkrum.
Husen har en enhetlig utformning.
Husvolymerna är noggrant och detaljrikt utformade. Till bilden hör t ex smala gavlar,
verandor med stolpar och räcken dekorerade i snickarglädjestil som skyddas av skärmtak med flack lutning. Hit hör också artikuleringen av panelen med liggande brädor i
bottenvåningen och stående i den övre våningen.
Slutligen har området en lantlig karaktär. Till det intrycket bidrar färgsättningen med
falurött och vita knutar, foder och dekorationer. Till detta kommer uthusens enkla
volymer – också dessa målade i falurött men med svarta dörrar och luckor.
Elevation med ursprungliga
fönster. Bilden visar också den
liggande panelen i bottenvåningen
och den stående på den övre
våningen.
10
Detaljplaneläget
För området finns en gammal ”Byggnadsplan för delar av Långshyttans och Långsby byar
Husby socken, Kopparbergs län” upprättad år 1949 och fastställd samma år av länsstyrelsen.
Planens avsikt har varit att möjliggöra bebyggelse med bostäder av typ friliggande enfamiljshus och flerbostadshus i två och tre våningar. För bruksarbetarbostäderna på Smedsliden
förutsågs att dessa skulle rivas och ersättas med enfamiljshus i ett nytt planmönster.
Bebyggelse har i stora delar genomförts enligt denna plan – men just bruksarbetarbostäderna
på Smedsliden och den mark de står på har inte ianspråktagits för någon nyetablering och
därför finns bebyggelsen kvar.
Gällande detaljplan upphör att gälla för området i samband med att dessa
områdesbestämmelser antas.
För det angränsande skol- och idrottsområdet finns en gällande detaljplan: Del av Jonsboområdet fastigheten Långshyttan 47:1 med flera i Långshyttan (G36). Den är daterad
1989-09-23.
Riktlinjer
Med hänsyn till områdets kulturhistoriska värde skall ny- och tillbyggnader undvikas.
Användningen för bostadsändamål är väsentlig för intrycket.
Områdets öppna karaktär skall bevaras. Därför är stängsel, staket, plank, murar etc inte
önskvärda – för dessa gäller utökad lovplikt. Av samma skäl är det önskvärt att fastighetsindelningen inte på andra sätt tydliggörs t ex med häckplanteringar. Gång- och cykeltrafiken
genom området skall ges förutsättningar att fortsätta fungera i princip som idag. Tillfarter med
bil till husen föreslås ske enligt samma rörelsemönster som gäller idag.
För att bevara karaktären av lantlig bebyggelse föreslås vägarna inom området vara grusade.
De befintliga bostadshusens exteriörer får inte förvanskas. De befintliga spontade fasadpanelerna, liggande i bottenvåningen och stående på övervåningen skall bevaras eller vid
behov ersättas med nya träpaneler av samma dimension. Väggarna skall vara målade med
äkta Falu rödfärg. Knutar, foder, gördel och fyllningar ovan fönster skall vara vitmålade.
Fönsterformaten är idag inte helt enhetliga (se ovan). Det är därför viktigt att bilden inte blir
ännu mer splittrad genom införandet av fönster med ytterligare andra proportioner. Om fönsterbyte måste ske av underhållsskäl skall byte ske till fönster av nuvarande eller ursprungligt
utseende, så som presenteras i denna skrift.
För yttertaken gäller att de skall vara belagda med traditionellt rött lertegel eller bandfalsad
röd plåt. Verandornas tak skall även fortsättningsvis vara belagda med röd falsad slätplåt.
Verandornas speciella utformning skall bevaras.
11
Områdesbestämmelser
Utökad lovplikt
Inom området krävs bygglov respektive rivningslov för att
Använda husen till annat än bostadsändamål.
Färga om fasader i annan kulör än den befintliga faluröda
Förändra fasader
Förändra fasad- och takbeklädnad eller byta till annat taktäckningsmaterial
Ta upp nya eller sätta igen fönster och dörrar, ändra fönsterformat eller
spröjsindelning
Infoga takkupor eller takfönster
Uppföra, bygga till eller på annat sätt exteriört ändra byggnaderna inom området
Riva befintligt hus eller uthus eller delar av dessa
Uppföra staket, stängsel, plank eller mur
Göra tillägg i form av altan, tillkommande skärmtak, solfångare, skyltar och
ljusanordningar liksom tillskott i form av ”friggebodar”
Fastighetsindelning, förslag
Plankartan visar tänkta gränser som utgör en illustration till hur en fastighetsindelning kan
ske. De befintliga vägarna tillsammans med den centralt belägna öppna grönytan föreslås
förvaltas som samfällighet – detta kan ordnas i samband med ny fastighetsbildning.
Detalj av
veranda med
detaljer i
snickarglädje
