MINSKA BARNS ORO INFÖR
RÖNTGENUNDERSÖKNINGAR
Andrea Sjöström & Caroline Beijer
4/4 2016
Tema 1
RSJE19
Termin 4
IMPACT OF PSYCHOLOGICAL INTERVENTIONS ON REDUCING
ANXIETY, FEAR AND THE NEED FOR SEDATION IN CHILDREN
UNDERGOING MAGNETIC RESONANCE IMAGING
Många barn blir rädda och oroliga inför en MR undersökning.
Syftet med studien var att se om det går att lindra barns oro och rädsla med hjälp av
förberedande distraktioner innan undersökningen och även minska behovet av sedering
under undersökningen.
METOD - DELTAGARE
105 barn mellan 4 och 11 års ålder som skulle genomgå en undersökning med
hjälp av magnetisk resonanstomografi valdes ut vid Meyer Children’s Hospital i
Florence, Italien.
Deltagarna delades upp i två urvalsgrupper. Experimentellgrupp (45 deltagare)
och kontrollgrupp (60 deltagare).
METOD - INKLUSIONSKRITERIUM
Barn mellan 4 och 11 års ålder
Ska genomgå en undersökning med magnetisk resonanstomografi som varar mindre
än 60 minuter
Första gången barnet genomgår undersökningen utan sedering
METOD - ENKÄTER
Enkäter delades ut till samtliga deltagare när de kom till avdelningen, där barnen
fick fylla i på en skala 1- 5 hur de kände sig gällande oro och rädsla. Skalan var
utformad med tecknade figurer för att underlätta för barnen att placera sig korrekt
på skalan.
Den exprimentellagruppen fick svara på enkäten en gång till efter interaktion med
den förberedande distraktionen.
FORSKNINGSMETOD
Kvantitativstudie, utgår ifrån det numeriska värdet från enkätundersökningen
Randomiserad kontrollerad studie.
DATAINSAMLING
Enkätundersökningar
SSPS är ett program som användes för att genomföra the chi-square för
kategoriska data och student’s t-test för numeriska data som jämför resultatet i de
två grupperna.
KVALITETSKRITERIER
Pålitlighet
Trovärdighet
Överförbarhet
RADIOLOGISKT PERSPEKTIV
Röntgensjuksköterskans roll är att göra undersökningen enklast möjligt för patienten
och samtidigt uppnå en optimal bildkvalité.
Anestesisjuksköterskor har som uppgift att övervaka patienten, administerera
läkemedel, samt skapa trygghet och tillit hos patienten.
Hade anestesisjuksköterskan skrivit denna studien tror vi fokus snarare hade varit
om läkemedel ger olika goda effekter vid olika undersökningar, hur man kan
påverka för att minska behov av läkemedel hos små barn och istället kunnat öka
deras trygghet istället.
REFERENSER
Svensk Förening för Röntgensjuksköterskor. (2011). Kompetensbeskrivning för legitimerad
röntgensjuksköterska. Stockholm: Vårdförbundet. [Hämtad 2016-04-01]
http://www.swedrad.com.
Svensk Sjuksköterskeförening. (2012). Specialistsjuksköterska inom anestesisjukvård.
Stockholm: Riksföreningen för anestesi och intensivvård. [Hämtad 2016-04-04]
http://www.swenurse.se/globalassets/01-ssf-jon-svensksjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningarpublikationer/anestesi.komp.webb.pdf
REFERENSER
Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter
inom hälso- och vårdvetenskap. (1. utg.) Stockholm: Natur & Kultur
Viggiano, P. M., Giganti, F., Rossi, A., Feo, D. D., Vagnoli, L., Calcagno, G. & Defilippi, C.
(2015) Impact of Psychological Interventions on Reducing Anxiety, Fear and the Need for
Sedation in Children Undergoing Magnetic Resonance Imaging. Pediatric Reports 7(1), 5682.
doi: 10.4081/pr.2015.5682
