När solstrålarna träffar jorden rakt uppifrån kallar vi det att den står i

När solstrålarna
träffar jorden rakt
uppifrån kallar vi det
att den står i zenit.
Detta kan ske mellan
vändkretsarna.
Vid nordpolen träffar
solstrålarna jordytan väldigt
snett vilket innebär att de
måste värma en stor yta. Vid
ekvatorn träffar strålarna
nästan rakt uppifrån, vilket
innebär att det är varmt där.
Årstider
Vid midsommar lutar norra jordklotet som mest mot solen. Då solen står i
zenit vid norra vändkretsen ( runt 21 juni) har vi sommarsolstånd.
Motsvarande gäller då när solen står i zenit vid södra vändkretsen.
När solen står i zenit vid ekvatorn har vi vårdagjämning alt.
Höstdagjämning. Då är jordklotet belyst från pol till pol.
Atmosfären
•Troposfären
•Stratosfären
•Jonosfären
här finns väder, moln,
Här hittar vi det för oss livsviktiga ozonskiktet
Här uppträder de norrsken som vi sedan kan ha turen att se.
Atmosfären består av en blandning av gaser, bland annat kväve och syre.
Lufttryck!
Lufttryck mäts i hektopascal (hPa)
 Högtryck
 Lågtryck
 När det råder högtryck så
 När det råder lågtryck så
förväntar vi oss sol och
värme om det är
sommar. Är det vinter
väntas sol och kyla.
förväntar vi oss moln och
regn.
Temperatur!
Landytan både värms upp och kyls
av snabbare än havet.
Havet har en dämpande inverkan
på temperaturen.
Därför blir det inre av en kontinent
varmare på sommaren och kallar
på vintern än en plats vid havet.
•Kustklimat – svala somrar och
milda vintrar.
•Fastlandsklimat- varma somrar
och kalla vintrar.
Växthuseffekten!
Den växthuseffekt vi pratar
om är de förhöjda
växthuseffekt som bildas av
de gaser som vi släpper ut i
troposfären.
Främst rör det sig om
koldioxid, metangas och
vattenånga.
Gaserna bildar ett lager i
troposfären som släpper in
solljus med håller inne
värmen. Det fungerar alltså
som ett jättestort växthus.
Vindar!
När luft värms upp stiger den, den blir lättare. När den
sedan stiger kyls den av och blir tyngre och sjunker.
Ungefär så uppstår vindar. Solen värmer luften som då
stiger, för att sedan kylas av, vilket sedan leder till att
den sjunker. Dessa luftströmmar kallar vi vindar.