Atomens inre
Förra veckan lärde vi oss att atomen
bestod av tre partiklar.
Protoner, neutroner och elektroner.
Grundämnen
• Ett grundämne består av en sorts, stabila
atomer.
• Vilket grundämne man har beror på hur
många protoner det finns i kärnan.
• En stabil atom har laddningen noll.
Grundämnen
• Ett grundämnes
•
•
atomnummer visar
hur många protoner
det har.
Eftersom laddningen
ska vara noll behöver
vi ha lika många
elektroner.
Vilket grundämne är
detta?
Isotoper
Antalet protoner avgör vilket grundämne vi
har.
Neutronerna fungerar som ett ”klister” i
atomkärnan.
I vissa fall kan ett grundämne ha fler
neutroner än vad som är normalt.
Isotoper
Ett grundämne som har fler neutroner än
normal i atomkärnan kallas för en isotop
till grundämnet.
Några vanliga isotoper är kol-14, olika typer
av uran som används som bränsle i
kärnkraftverk och vätets två isotoper.
Isotoper
Väte har en enkel atomkärna bestående av
en proton men i vissa fall förekommer det
en eller två neutroner i kärnan.
Vi får då två olika isotoper till väte.
Deuterium som har en neutron i
atomkärnan och Tritium som har två
neutroner i atomkärnan.
Isotoper
Besvärligt?
Helst vill vi förenkla allt så mycket som
möjligt.
Tänk om det gick att förklara allt med en
enda teori.
Att förenkla något kan vara svårare än man
tror.
http://www.youtube.com/watch?v=f76NikdX
OEY
Elektronskal
• I atomen kretsar elektronerna runt
kärnan.
• Elektronernas rörelser är organiserade i
skal.
• Skalen har fått namn efter bokstäver.
• De olika elektronskalen rymmer olika
många elektroner.
K-skalet
• K-skalet är det
•
•
innersta av
elektronskalen.
I K-skalet ryms det
två elektroner.
Det är detta
elektronskal som först
”fylls på” elektroner.
L-skalet
• L-skalet är det näst
•
•
innersta skalet.
L-skalet rymmer
åtta elektroner.
Det ämne som har
ett fullt L-skal är
Neon.
M-skalet
• M-skalet är det
•
•
tredje skalet inifrån
räknat.
Även M-skalet
rymmer åtta
elektroner i första
omgången.
M-skalet har flera
”underskal”.
Elektronskal
Hur kan M-skalet ha flera ”underskal”?
Kommer ni ihåg hur snabbt elektronerna rörde sig?
Eftersom elektronernas rörelser runt kärnan
egentligen ser ut som ett moln så finns det mer
plats över för elektronerna i M-skalet efter att
man passerat en viss energinivå i atomen.
Periodiska systemet
Från början såg man bara att det fanns
massor av olika grundämnen.
Ingen kunde däremot få någon ordning på
dem.
Det vill säga fram tills dess att Mendelejev
hade en dröm.
Han såg hur alla grundämnen hänger ihop
Periodiska systemet
Det periodiska systemet är uppbyggt kring
atomernas antal protoner, elektronskal och
valenselektroner.
Basen i det periodiska systemet är dess
grupper och perioder.
Periodiska systemet
I varje liten ruta i det periodiska systemet
finns det information om de olika ämnena.
Det står ämnets atomnummer, som visar hur
många protoner det finns i dess kärna.
Det står också ämnets masstal, atomvikt.
Periodiska systemet
Periodiska systemets perioder går från
vänster till höger.
Alla ämnen i samma period har lika många
elektronskal.
Periodiska systemet
Grupperna i det periodiska systemet går
uppifrån och ned.
Alla ämnen i en grupp har lika många
valenselektroner och beter sig därför ungefär
likadant.
Fyra av dessa grupper ska ni kunna namnet
på.
Periodiska systemet
•
De fyra grupperna är:
• Alkalimetaller
Alkaliska jordartsmetaller
• Halogener
• Ädelgaser
