CHANGE – att ändra båtägares
antifoulinganvändning i Östersjön
Projekt under Bonus Viable ecosystems
Koordinator SP Sveriges Tekniska
Forskningsinstitut
Mia Dahlström Sjögren
www.changeantifouling.com
www.facebook.com/changeaf
Marin påväxt
Påverkar alla typer av båtar genom att
• Minska farten
• Påverka manövrerbarhet negativt
• Öka bränsleförbrukningen (hårda påväxtorganismer med 50-60%)
• Orsakar brott i material = skador på skrov och propellersystem
Lösningar på problemet med marin påväxt
Marina färger: giftiga och ogiftiga
Färger med låg vidhäftningsförmåga helt
utan biocider (silikon)
Kombinera med mekaniska metoder
Båtliftar
Båttvättar
Borstar
Skrovdukar
Problemet
Vilka nyckelfaktorerna för ett hållbart användande av
antifoulingprodukter?
•
•
•
•
•
•
3 miljoner fritidsbåtar
Fritidsbåtsaktivitet på
havet har ökat dramatiskt
Giftfärger föredras
Traditionell konsument
Få marknadsaktörer med
dominerande toxiska
färger
Miljövänliga uppfinningar
blir inte eko-innovationer
CHANGE
1.Företagsekonomi: Förändringar
behövs i konsument- och
marknadspraktiker
Foto: Jon Havenhand, Göteborgs universitet
IMO Particularly Sensitive Sea Area (PSSA)
sedan 2005
2. Miljörätt: Hinder och möjligheter i
regelverket – ge rekommendationer
till ändringar
4. Kommunikation och
samarbete med slutanvändare
3. Naturvetenskap
Förstå geografiska skillnader i påväxttryck
och succession av påväxtorganismer
Modellera vart gifterna tar vägen
Utföra livscykelanalyser på tekniker och
praktiker
Båtägares beteende - fritidsbåtar och
antifoulingproblematik
Gävle
Tierp
Österåker
Strömstad
Nynäshamn
Trosa
Stenungsund
Enkätundersökning riktad till
båtägare
• Sverige har ca 700 000
fritidsbåtar.
• Ca 2000 båtägare svarade
• 14 orter från Gävle till Strömstad
Västervik
Göteborg
Halmstad
Malmö
Kalmar
Karlskrona
Simrishamn
95% anser att ett friskt hav rikt på
biologisk mångfald är viktigt för
dem
3 av 4 båtägare anser att de har
ett medansvar för havsmiljöm
Studien utfördes av:
Studien medfinansierades av:
Konsumenters val av antifoulingfärger
Icke
godkänd
kopparfär
g 16%
Fartygsfärg 13%
Jag vet
inte
vilken
färg jag
använder
16%
Användning av färger i
Östersjön
Kopparfärg som
får
användas
i
Östersjön
55%
• 80% av fritidsbåtsägarna
använder giftfärg
• 30% använder förbjuden färg med
ett kopparinnehåll som är för
högt
Kraftig överanvändning av
antifoulinggifter till Östersjöns
marinor och kustvatten
Konsumentpraktiker: gifter till marken
• 81% av båtägarna skrapar färgen
ner på backen utan att samla upp
• På grund av att marinorna inte
har system för att ta hand om
eller samla upp färgavskrap
I kombination med den utbredda
användningen av färger med mycket
högt kopparinnehåll finns det idag
en grov underskattning av
spridningsproblemet
Foto: Britta Eklund
1. Företagsekonomi: Vilka praktiker hindrar ett hållbart
användande av antifoulingprodukter?
•
Att studera konsumentpraktiker i FI, DE
och SE (vad människor verkligen gör
och inte vad de säger att de gör!)
•
Kartlägga marknadens strukturer,
kulturer och institutioner
•
-
Engagera slutanvändare genom:
Kommunikationsaktiviteter (facebook,
tweets, lokala möte och
demonstrationsprojekt)
Delaktighetsproesser, testa alternativa
tekniker
-
2. Miljörätt: regelverket och policy
rekommendationer
Reglera men hur?
• Kombination av regleringar
Riskbedömning (produkter, områdespraktiker)
Hälsodirektiv och skydd v.g produktanvändning
Marknadsregleringar – begränsningar i reklam och
marknadsföring, till vem produkten vänder sig etcMiljöstatus (MSFD, WFD)
• Normer – regler eller inneboende kulturer? Engagera och
samarbeta med slutanvändare
3. Naturvetenskap: vart tar antifoulinggifter
vägen?
• Färger godkänns på basis av deras
release till omgivande vatten
• 75-85% underskattning av gifter
till mark, sediment och vatten
Hur skall vi mäta detta?
MAMPEC-modell för den totala
giftspridningen
Copper (tonnes annually)*
18
Photo: Britta Eklund
Frisättning
skrov till vatten
Läckage tillfrån
havet
Föreslå förändringar till nuvarande
riskbedömning med ett
helthetsperpektiv på spridningen
Färgavskrap
Färgavskrap och
slipdamm
106
*Calculated leaching rates of copper determined
with the CEPE mass-balance method (CEPE, 2003)
Non-toxic
paint
7% copper
Non-toxic
paint
7% copper
3. Naturvetenskap: påväxttryck – att hitta relevanta
geografiska skalor och matchande teknik
Användandet av giftiga biocider kan sänkas till
hälften om geografiska skillnader i påväxttryck i
Östersjön tas med i beräkningen vid val av färg
Fälttester
- Kartlägga geografiska skillnader i påväxttryck
och succession av påväxtorganismer över flera
säsonger
UTVÄRDERA TEKNIKER (paneler och båtar)
- Kommersiella färger
- Cut-off vad gäller kopparinnehåll
- Borsttekniker i kombination med giftfri färg
med låg vidhäftning
MATCHA TEKNIKER, KONSUMENT OCH
PÅVÄXTTRYCK
Arbeta med marinor för att ge
områdesbaserade rekommendationer
• Skapa en rekommendationsmodell per
marina baserad på lokala
konsumentpraktiker, påväxttryck och
giftspridningen (=var hamnar giftet i din
marina)
Parametrar:
- Kopparinnehåll i färgerna som används
- Release av koppar från de färger som
används
- Färgavskrap – till mark eller samlas det
upp?
- Rörelsemönster på kusten
- Påväxttryck och sammansättning i
området
STÖDJA MED KOMMUNIKATION!
