Slutrapport: Projektet Sociala ekonomin i Motala
Kort sammanfattning
Projekt Sociala Ekonomin i Motala
– Slutrapport
Sociala Ekonomin i Motala har genomfört en
kvalitativ kartläggning av Motalas tredje sektor och
tagit fram förslag på externt och internt riktade
stödstrukturer och strategier för att stärka denna
sektor, både på kort och lång sikt.
Projektet ägdes av Motala Kommun
(Fritidskontoret) under 2014 och var en del av
Regionförbundet Östsams projekt ” Östgötamodellen
- för stöd, stimulans och för sociala
företag/arbetskooperativ”.
Datum: 4/3, 2015
Projektledare: Jonas Lagander
Beställare: Motala Kommun,
Bildningsförvaltningen
Hemsida:
www.motala.se/socialekonomi
Det regionala projektet tog avstamp i rapporten ”Arbete för alla” som kartlagt de
arbetsintegrerande sociala företagen i Östergötland och analyserat potentialen för
tillväxt och ökning av jobbtillfällen inom denna sektor. Även i detta arbete deltog
medarbetare från Motala Kommun. Ett officiellt budgetbeslut togs i Motala
kommunfullmäktige november 2012 om att medverka till ett utvecklingsarbete
inom sociala ekonomin utifrån denna bakgrund.
Förlängning av ”Sociala Ekonomin” skedde under vårterminen 2015 då det
flyttades från bildningsförvaltningen till kommunledningsförvaltningens stab.
Detta skedde via finansiering från Samordningsförbundet Västra Östergötland som
även delfinansierat olika extraaktiviteter under projekttiden.
1
Slutrapport: Projektet Sociala ekonomin i Motala
Innehåll
Inledning .................................................................................................................................................. 4
Definitioner ......................................................................................................................................... 4
Metod .................................................................................................................................................. 5
Projektets resultat ................................................................................................................................... 6
Nulägesrapport AF Motala-Vadstena: lönebidragsanställningar och sysselsättningsplatser. . . . . . . 6
Framtidens arbetsmarknad inom sociala ekonomin ........................................................................... 7
Föreningslivets status och potential ................................................................................................... 7
Arbetsintegrerande sociala företag i Motala ...................................................................................... 9
Återvinningen ...................................................................................................................................... 9
Kooperativet Grenverket................................................................................................................... 10
Andra sociala företagsverksamheter och idéburna organisationslösningar ..................................... 10
En grundstrategi för Motalas Sociala ekonomi ..................................................................................... 11
Online portal.................................................................................................................................. 12
Föreningshus ................................................................................................................................. 13
Samhällsråd ................................................................................................................................... 14
Organisationen för sociala ekonomin och dess funktioner........................................................... 14
Behövda resurser inledningsvis ..................................................................................................... 14
En modell för idéburen tillväxt .......................................................................................................... 15
The Cleveland model ..................................................................................................................... 15
Svenska varianter av delar i ”The Cleveland Model” .................................................................... 16
Cleveland-modellens förutsättningar i Motala ............................................................................. 17
En social företagsinkubator ........................................................................................................... 17
Finansiella stödstrukturer ................................................................................................................. 19
Finansiella innovationer och den sociala ekonomin ..................................................................... 19
Mikrofonden Östergötland (Öst) ................................................................................................... 20
Kommunalt stödsparprogram ....................................................................................................... 20
En kooperativ markstiftelse........................................................................................................... 21
En kooperativ företagsbytesring ................................................................................................... 23
En kooperativ lokal bank ............................................................................................................... 23
En övergripande finansiell stödstruktur för sociala ekonomin ..................................................... 23
Relationsbaserade stödstrukturer..................................................................................................... 26
2
Slutrapport: Projektet Sociala ekonomin i Motala
Överenskommelsen....................................................................................................................... 26
Kommunala stödstrukturer ............................................................................................................... 27
Sociala hänsyn vid offentlig upphandling ...................................................................................... 27
Policyförslag sociala hänsyn vid offentlig upphandling -............................................................... 28
Riktade inköp och reserverade kontrakt ....................................................................................... 28
Policyförslag sociala företag .......................................................................................................... 29
Policyförslag sociala ekonomin ..................................................................................................... 30
Fysiska och kompetensmässiga stödstrukturer för arbetsintegrerande sociala företag .............. 31
Ekonomiska stödstrukturer ........................................................................................................... 32
Utbildningsmässiga stödstrukturer ............................................................................................... 33
Generella utbildningsmässiga stödstrukturer ............................................................................... 33
Tema Social Ekonomi och Innovation på gymnasienivå................................................................ 33
Högre utbildning inom social ekonomi ......................................................................................... 34
Rekommendationer i steg ..................................................................................................................... 35
3
Slutrapport: Projektet Sociala ekonomin i Motala
Inledning
Den sociala ekonomin har potential att anställa betydligt fler människor än den gör idag.
Kommunen ser den sociala ekonomin som ett verktyg för att få fler i arbete och som en
viktig resurs för samhällets totala utveckling. Denna sektor är med och bidrar till att
människor känner sig behövda och att de kan delta i samhällets utveckling utifrån eget
intresse. I slutändan är det positivt för oss alla med en aktiv social ekonomi där människor
arbetar, utan särskilt vinstsyfte, för att nå olika samhälleliga mål som de själva brinner för.
Socialt företagande är ett instrument för att få fler människor i arbete och genom
arbetsintegrerande sociala företag/sociala arbetskooperativ kan nya möjligheter skapas för
medborgare som står utanför arbetslivet att via rehabilitering och anställning påverka sin
egen livssituation.
Under 2014 initierades en kartläggning av den sociala ekonomin i Motala och i samband
med denna gavs uppdraget att ta fram anpassade stödstrukturer. Målet är en stark tredje
sektor i Motala med god förmåga att bidra till vår gemensamma välfärd och den
ekonomiska utvecklingen i kommunen. Kommunfullmäktige tog ett budgetbeslut i
november 2012 om att bidra till ett
utvecklingsarbete inom den sociala ekonomin i Motala. Detta utifrån perspektivet att
samhället delas in i tre sektorer: offentlig, privat och social, där den sociala ekonomin (den
tredje sektorn) kan ses som ett komplement till övriga aktörer på marknaden.
Projektet utgjorde en del av Region Östsams (numera en del av Region Östergötland)
projekt "Östgötamodellen - för stöd, stimulans och för sociala företag/arbetskooperativ"
vars syfte var att ta fram regionala stödstruktur för sociala företag.
Definitioner
Social ekonomi - "Med social ekonomi avses organiserade verksamheter som primärt har
samhälleliga ändamål, bygger på demokratiska värderingar och är organisatoriskt
fristående från den offentliga sektorn. Dessa sociala och ekonomiska verksamheter bedrivs
huvudsakligen i föreningar, kooperativ, stiftelser och liknande sammanslutningar.
Verksamheter inom den sociala ekonomin har allmännytta eller medlemsnytta, inte
vinstintresse, som främsta drivkraft."
Socialt företag - Det finns många olika former och variationer av sociala företag, men de är
alla en del av den sociala ekonomin. Tillväxtverket har tagit fram följande kriterier som
definierar ett "arbetsintegrerande socialt företag" vilket är den typ av socialt företag som
detta projekt huvudsakligen tittat på:
"Arbetsintegrerande sociala företag är företag som driver näringsverksamhet (producerar
och säljer varor och/eller tjänster): med övergripande ändamål att integrera människor som
har stora svårigheter att få och/eller behålla ett arbete, i arbetsliv och samhälle
som skapar delaktighet för medarbetarna genom ägande, avtal eller på annat väl
dokumenterat sätt som i huvudsak återinvesterar sina vinster i den egna eller liknande
verksamheter som är organisatoriskt fristående från offentlig verksamhet"
4
Slutrapport: Projektet Sociala ekonomin i Motala
Metod
Projektet samlade in fakta genom personliga kontakter – kvalitativa intervjuer och möten
– seminarier, studiebesök och workshops. Detta med intressenter från alla
samhällssektorer men alla med intresse och uppdrag inom eller riktat mot sociala
ekonomin. Tanken var att hitta kvalitativa perspektiv för att kunna göra en bedömning av
tillgångar och behovsluckor. Kvantitativa data gällande graden av anställningar med
anställningsbidrag från arbetsförmedlingen inom den sociala ekonomin hämtades från
Arbetsförmedlingen Motala-Vadstena. Research via internet, litteratur, rapporter och
studier skedde naturligtvis också.
Personlig kontakt: projektet har varit i direktkontakt med ett 40-tal föreningar och
merparten av de sociala företag som finns i Motala. Antingen via mejl, möten eller besök.
Dokumenterade intervjuer har genomförts med 18 av dessa utifrån ett fastställt
standardformulär. Vidare har presentationer av projektets hållits för gemensamma
föreningsmöten vid ett antal olika tillfällen.
Workshops och seminarier: 2 större seminarier med representanter från sociala ekonomin
och kommunen har genomförts för att samla in kunskap om "åt vilket håll det blåser"
intressemässigt för dessa frågor och vilken kunskap som finns. Först ett
inspirationsseminarium med inbjudna föreläsare inom relaterade ämnen, och senare ett
visionsseminarium där vi körde workshops kring fyra olika teman - stödstrukturer för
socialt företagande, föreningscenter, nätverk sociala ekonomin och Överenskommelsen.
Vidare hölls två korta kunskapsworkshops finansierat av samordningsförbundet för
intressenter inom sociala ekonomin i Motala, detta med Tema EF och Karriär-Kraft.
Under vecka 45 bidrog projektet med ett heldagsseminarium om Finansiella innovationer
och den sociala ekonomin (mer om detta senare i rapporten) samt två mindre föredrag
genomförda av Sveriges studentkårer och det sociala företaget MKEF från Växjö.
Eget deltagande i studiebesök, nätverk, seminarier och workshops: Exempel på
genomförda studiebesök är Koop M i Vadstena, Kooperatörshuset i Göteborg, KarriärKraft i Göteborg, Föreningshuset i Örebro, Fontänen i Linköping, Kooptjänst Norrköping,
Basta i Nyqvarn, Kooptima Norrköping samt Grenverket och Återvinningen i Motala.
Vid flera tillfällen under 2014 deltog projektledaren vid träffar för det nationella SKLnätverket för tjänstemän som arbetar med socialt företagande i olika former. Flera
nationella seminarier besöktes också där höjdpunkten nog var Östgötakommissionen för
folkhälsas "Från tanke till handling" i Norrköping där Sir Michael Marmot medverkade
som föreläsare. Andra särskilt nämnbara seminarier var ”Integrera Mera” anordnat av
integrationsministern samt spridningsseminariet för Tema EF. Samtliga aktiviteter som
projektledaren deltog i under 2014 finns redogjort för i projektets delrapporter. Dessa finns
tillgängliga på www.motala.se/socialekonomi.
5
Slutrapport: Projektet Sociala ekonomin i Motala
Projektets resultat
Nulägesrapport AF Motala-Vadstena: lönebidragsanställningar
och sysselsättningsplatser
Under maj månad 2014 hade Arbetsförmedlingen Motala-Vadstena sysselsättningsplatser
hos anordnare enligt nedan •
•
•
•
40% hos föreningar
10% hos hjälporganisationer
3% hos sociala Företag
47% hos företag/kommun
Dessa anordnare finns i både Motala, Skänninge, Vadstena och Linköping. Dessa städer
kan räknas som tillhörande en gemensam arbetsmarknadsarena för Arbetsförmedlingen
Motala-Vadstena.
Sysselsättningsplatser hos föreningar:
Totalt 96 placeringar (ca 450 000kr/mån) fördelat i •
•
•
18 idrottsföreningar
3 trossamfund
3 intresseföreningar/folkbildningsförbund
Hjälporganisationer: 23 placeringar (105 000kr/mån)
Sociala företag: 6 placeringar (ca 30 000kr/mån)
Totalt: 7 miljoner kronor per år.
När det gäller lönebidrag och trygghetsanställningar i samma städer såg det ut så här Föreningslivet hade 66 anställningar fördelade i
•
•
•
18 idrottsföreningar
10 trossamfund
17 Intresseföreningar/folkbildningsförbund
Hjälporganisationer: 31 anställningar
Sociala företag: 52 anställningar
Totalt: nästan 19 miljoner per år (schablonmässigt räknat) i utbetalade anställningsstöd.
Nyckeltal
Ovanstående statistik kommer snabbt att bli inaktuell och Arbetsförmedlingen MotalaVadstena har lovat att förse kommunen med nollmätningar varje vår- och hösttermin under
6
Slutrapport: Projektet Sociala ekonomin i Motala
kommande år. På så vis kan kommunen mäta om gjorda insatser har påvisat effekt på
sysselsättningen. Kommande nollmätningar kommer fokusera på enbart Motala enligt
följande nyckeltal; antal individer med anställning utifrån social hänsyn, dvs. anställning
med anställningsstöd från Arbetsförmedlingen inom Motala kommun, fördelat på
kommun, sociala företag och ideella föreningar/organisationer samt ordinarie näringsliv.
Framtidens arbetsmarknad inom sociala ekonomin
348 föreningar finns registrerade i Motala kommuns föreningsregister vilket sannolikt
betyder att denna resurs är underutnyttjad för sysselsättning. Det är främst större föreningar
och organisationer som bidrar med sysselsättningsplatser och anställningar med
lönebidrag. "Att våga ta klivet" att anställa som en liten förening, kanske utan egen lokal,
innebär att kliva över en mycket hög tröskel. Här krävs anpassade stödstrukturer för att
underlätta om mindre föreningar ska skapa fler sysselsättningsplatser och
lönebidragsanställningar.
VIA Ekenäs har möjlighet att bidra genom att ta på sig ett arbetsgivaransvar i vissa fall.
Detta är något som skulle kunna kopplas till en generell stödstruktur för föreningslivet och
för uppstart av nya sociala företag. Men det räcker inte om en förening inte ens har egen
lokal. Alltså behövs en eller flera fysiska platser där föreningar kan dela på resurser - ett
föreningshus eller fristående lokaler i någon slags samordningslösning. För att VIA Ekenäs
ska kunna gå in med stödstrukturer krävs en tydlig och stabil social företagsplattform.
I linje med ovanstående visar intervjuer med föreningsrepresentanter inte på något
generellt större intresse för att anställa människor eftersom detta antas kräva ett större
ideellt engagemang. Ett engagemang som redan läggs i hög utsträckning på befintliga
verksamheter och olika inkomstbringande events, inte minst Vätternrundan. Vissa
deltagare påpekar att det vore synd att lägga ökade bördor på eldsjälar när dessa redan gör
så mycket ideellt arbete med Vätternrundan, Piraterna och andra verksamheter som betyder
så mycket för Motala. Att undvika att ställa orimliga krav betyder dock inte att nya
möjligheter inte kan grundläggas och växa för att med tiden bli något som bidrar till ökad
sysselsättning. Inte minst gällande socialt företagande där föreningslivet, om rätt
stödstrukturer etableras, sannolikt skulle kunna bli en större tillgång både gällande socialt
entreprenörskap, samarbeten och som kund.
Föreningslivet i Motala har varit bra på att starta företag med många samtida goda exempel
att visa upp, som Vätternrundan och Återvinningen. Självfallet ska vi klara av att bygga
vidare på denna goda anda och de positiva erfarenheter som finns.
Föreningslivets status och potential
Många intervjuade har påtalat att den ideella sektorns deltagare blir allt äldre och att
återväxten är skral.
"När vi är borta försvinner det", sade en medlem i uppnådd pensionsålder inom
handikappsrörelsen som deltog i ett möte projektet anordnade.
Den här känslan av att det går bakåt med föreningslivet finns inte bara i Motala utan tycks
7
Slutrapport: Projektet Sociala ekonomin i Motala
vara nationell. Sant verkar vara att delar av föreningslivet får svårare att nyrekrytera och
medlemmar är inte lika trogna som förr utan byter ofta mellan föreningar för att man vill
pröva på nya saker. Detta gör det svårt att räkna med att personer finns tillhanda för de
ideella uppdrag som behöver utföras. Därför menar vissa att man kan se en trend av
”professionalisering” inom den svenska ideella sektorn, där mycket av det som tidigare
utfördes ideellt blir inköpt som tjänster av företag. Här finns såklart öppningar för socialt
företagande att fylla en roll.
Men är det verkligen så illa med föreningslivet som det upplevs av vissa? Den forskning
projektet tittat på menar att så inte är fallet. Svenskarna tillhör de folk i världen som
engagerar sig allra mest ideellt på sin fritid. Så har det varit under hela 1900-talet och inga
tecken finns som tyder på att detta håller på att förändras. Däremot kan det eventuellt vara
så att traditionella föreningar inte är lika lockande på grund av förändringar i synen på
ideellt arbete hos nya generationer. Med dagens IT-lösningar behövs ofta inget
organisationsnummer för att göra avtryck i sitt ideella engagemang. Däremot när det
handlar om mer organiserat samarbete och bidragsansökningar så behövs fortfarande den
ideella föreningen. Det är inte säkert att nya generationer väljer att ansluta sig till befintliga
föreningar – många väljer hellre att starta en egen. Via detta kan känslan av att ”det går
bakåt” inom äldre föreningar förstås på ett annat sätt. Sen går det naturligtvis trender i vad
människor väljer att lägga sitt ideella engagemang på.
Projektet har via detta tittat på möjligheten att skapa stödstrukturer för att länka samman
föreningslivet så att broar mellan nya och äldre föreningar kan byggas. Därmed kan
ideella krafter synkas vid behov även om dessa krafter i dagens kontext inte är så lojala till
enskilda organisationer. Organisationerna kan hitta varandra istället och samarbeta – vilket
de såklart redan gör i Motala, men allt kan bli bättre. Central lotsning och marknadsföring
av föreningar och frivillighetsarbete kan exempelvis erbjudas mer konkret och tydligt.
I detta skall sägas att de idrottsföreningar som deltagit i projektet inte alls haft samma
svårigheter som exempelvis vissa sociala föreningar. Idrotten står stark i Motala men även
här finns problemet med att medlemmar inte är lika trogna en idrott som tidigare utan vill
testa på många olika saker och därmed oftare byter föreningar. Men generellt har inga
tecken visats att särskilda stödstrukturer behövs, mer än de som redan erbjuds, för att lösa
några svårare problem. Idrotten anställer idag en hel del människor i Motala och har även
engagerat sig i arbetsmarknadsprojekt, exempelvis det framgångsrika ”projekt MAGIC”
som drevs av Östergötlands Idrottsförbund (ÖIF) och stärkte människor i utanförskap
genom att låta dem, bland annat, pröva på olika idrotter. 60% av motaladeltagarna gick
vidare till arbete eller studier efter sin tid i MAGIC. Erfarenheterna av detta projekt
bedöms definitivt vara av intresse att försöka ta tillvara på i Motala även nu efter projektets
avslutande. Kompetensen finns kvar.
Generella stödstrukturer för att accelerera det som redan finns och bygga broar mellan
olika föreningssektorer definieras som den huvudsakliga möjligheten för att gynna
föreningslivet i Motala - gällande att stimulera fram nya arbetstillfällen. Strukturella
brobyggen behöver även etableras mot den sociala företagarsektorn och ordinarie
näringslivet. Projekt MAGIC fanns på flera håll i Östergötland och där samarbetade ÖIF
med handikappsrörelsens sociala företag ”Kooptima” i flera kommuner – ett typexempel
på hur broar kan byggas för att ge hävstång på olika kompetenser och resurser inom den
sociala ekonomin.
Att ”stressa eldsjälarna” genom att avkräva dem att ta ett större ansvar för sysselsättningen
8
Slutrapport: Projektet Sociala ekonomin i Motala
utan att ge någonting tillbaka är inte en gångbar väg. Och någon ”quick fix” kan inte ses
som möjlig. Istället rekommenderas en långsiktig strategi för att att accelerera eldsjälarnas
insatser och ge hävstång på de resurser som redan finns. Ett sådant långsiktigt arbete
kräver strukturella insatser som för att lyckas helst inte ska utmana utan komplettera de
strukturer och praxis som redan är gällande i Motala.
De nya insatser som görs bör utgå från proportionell universalism (i enlighet med
Östgötakommissionen för folkhälsas rekommendationer), social- och ekonomisk
inkludering, resursjämlikhet och självfallet demokrati. För att lyckas med detta är det av
vikt att den sociala ekonomins organisationer känner att makten över stödstrukturerna även
delvis ligger i deras egna händer. Egenmakt är det främsta sättet att accelerera och skapa
drivkrafter hos människor – och organisationer består uppenbart av intet annat än just
människor. Vi kan även hämta inspiration från Tillväxt Motala och hur den organisationen
gynnat näringslivet. Så för att få bättre kraft inom Motalas sociala ekonomi och på sikt öka
antalet anställningar är det denna typ av inriktning som nya stödstrukturer bör ges.
Egenmakten bör vara både social och ekonomisk.
Arbetsintegrerande sociala företag i Motala
Det huvudsakliga fokuset i detta projekt när det gäller socialt företagande är
arbetsintegrerande socialt företagande. På Tillväxtverkets hemsida sofisam.se listas
Sveriges arbetsintegrerande sociala företag som uppfyller Tillväxtverkets definition.
Motala har två företag med på den listan - Återvinningen och Grenverket. Båda dessa
behandlades ingående i dåvarande regionförbundet Östsams rapport "Arbete för alla" för
den som vill fördjupa sig. En kort introduktion ges nedan samt några andra exempel på
sociala företagsverksamheter och idéburna organisationslösningar.
Återvinningen
"Återvinningen" heter egentligen Motala Återvinningsförening och är en ideell förening
som äger ett företag, Motala Legomontering AB. Återvinningen som startades 1992 är ett
av Sveriges äldsta arbetsintegrerande sociala företag och har på senare tid expanderat med
filialer i både Linköping och Norrköping. Verksamheterna innefattar café, restaurang,
hushållsnära tjänster och Återvinning - där deras välkända second handbutiker utgör
kärnan. Restaurangerna heter 71:an och 59:an och utgör båda tidigare kommunala
dagcentraler. Återvinningen anställer totalt uppåt ett 70-tal personer och står
huvudsakligen på egna ben utan något särskilt stöd från kommunen. Uppstarten i början av
90-talet stöddes av dåvarande Samordningsförbundet Motala-Vadstena (som senare
"släppte taget") och eldsjälen Bruno Lindblom var en grundläggande drivkraft, då som nu,
i företaget. Den huvudsakliga målgruppen för rehabiliteringsarbetet är människor med
olika typer av funktionsnedsättning, tidigare missbruksproblematik och
långtidsarbetslöshet.
Återvinningen har överlevt några svåra perioder vilket gör att här finns mycket intressanta
erfarenheter och kompetenser att bygga vidare på i ett generellt utvecklingsarbete för
socialt företagande i Motala. Bruno Lindblom har deltagit i flera av de aktiviter som
projektet genomfört.
9
Slutrapport: Projektet Sociala ekonomin i Motala
Kooperativet Grenverket
"Grenverket" startades 2007 som en avknoppning till dåvarande Samordningsförbundet
Motala-Vadstenas rehabiliteringsverksamhet "Basverksamheten". Kooperativet stöttas
fortfarande av Samordningsförbundet (efter 2014 kallat "Samordningsförbundet Västra
Östergötland") via köp av arbetsträningsplatser och i styrelsen sitter befintliga och före
detta högt uppsatta tjänstemän från kommunen och samordningsförbundet, samt andra
personer med nyckelkompetenser och lokala nätverk. Mot slutet av 2014 hade Grenverket
36 anställda med AF-bidrag och 3 anställda utan AF-bidrag.
Verksamheten innefattar 5 caféer på högstadieskolor, 1 café på gymnasieskola, 1
personalcafé på Socialkontoret. Kök som tillverkar till caféerna och även catering. Andra
delar är trädgårdsarbete, trädfällning, röjning och snöskottning till privatkunder och
företag/föreningar. Viss legotillverkning utförs till olika företag. Städning till privatkunder
och företag/föreningar samt flytthjälp ingår också i verksamhetsbredden. Man kan även
bistå med administrativa tjänster som utskrifter, kopiering med mera. Ett problem
Grenverket har är att de i mångas ögon, exempelvis inom näringslivet, ses som en
kommunal verksamhet vilket de inte är utan en fristående ekonomisk förening. Därför ser
de ett behov av att samarbeta mer med Tillväxt Motala, men även andra sociala företag, för
att få en större förståelse för sin verksamhet.
Flera verksamhetsledare från Grenverket har medverkat i projektets olika aktiviteter.
Andra sociala företagsverksamheter och idéburna
organisationslösningar
Det finns många andra idéburna näringsverksamheter i Motala där den mest kända
sannolikt är Vätternrundan. Denna ”föreningsstödstruktur” lär gissningsvis vara
oöverträffad när det gäller att generera inkomster till ideella sektorn - även ur nationellt
hänseende. Vätternrundan är, likt Återvinningen, en ideell förening som äger aktiebolag.
Just denna organisationslösning som förenar aktiebolagets näringsfördelar med den ideella
föreningens idéburna plattform verkar vara en vanlig lösning i Motala. Även
speedwayklubben Piraterna har strukturerat sin organisation via en aktiebolagslösning.
Likväl det lyckade experimentet Tillväxt Motala där den ideella föreningen ersatts med en
ekonomisk förening. Är denna organisationslösning något vi bör bygga vidare på i
framtida kompetensmässiga stödstrukturer? De goda exemplen finns det i alla fall gott om i
Motala.
Andra nämnbara arbetsrehabiliterande verksamheter är biståndsorganisationen och
regionala Second Handkedjan "Hjärta till Hjärta" och (ännu en gång) Piraterna som båda
anställer människor med bidrag från AF. Fler idrottsföreningar och andra föreningar
anställer också med lönebidrag, självfallet. Men alla ryms inte i denna rapport i och med
inriktningen mot arbetsintegrerande sociala företag. I ett fortsatt generellt
utvecklingsarbete för sociala ekonomin finns stora tillgångar i form av både drivkraft och
kompetens kring detta i många organisationer som bör kunna generera ökad sysselsättning
med rätt incitament och stöd. Vi har även organisationer som redan jobbar för att starta
arbetsintegrerande sociala företag i Motala - föreningen Verkstadsliv, K-Ringen samt det
vinstdrivande företaget Radix Kompetens är sådana exempel.
10
Slutrapport: Projektet Sociala ekonomin i Motala
En grundstrategi för Motalas Sociala ekonomi
Motala har idag en framgångsrik lösning i form av Tillväxt Motala som fått uppdrag av
kommunen att driva traditionella näringslivsfrågor. En näringslivsstrateg för interna
näringslivsfrågor inom kommunen kompletterar. Tillväxt Motala är en ekonomisk förening
med hundratals lokala företag som medlemmar som äger ett Aktiebolag. En
samhällssektoriell lösning som skapat operationell egenmakt, förtroende och flexibilitet för
näringslivet. Tillväxt Motala AB arbetar med övergripande näringslivsfrågor som
platsmarknadsföring, destinationsutveckling, etableringsfrågor och stödstrukturer för
nyföretagande.
Med inspiration från Tillväxt Motala har projektet tittat på att skapa en komplett
samhällssektoriell lösning (se bild ovan) där även Sociala ekonomin får en organisatorisk
representant, kompletterad med en strateg för sociala ekonomin på kommunen. På så vis
skapas en flexibel helhet där egenmakt och operativ självständighet är grundläggande för
de två fria samhällsorganisationerna – både gentemot varandra och kommunen.
För att få fler i arbete samt uppmuntra deltagande i- och öka effekterna av den sociala
ekonomins fria insatser i samhället har ett antal olika stödstrukturer definierats som kan
kopplas till modellen. Det är viktigt att dessa så långt det är möjligt sammankopplas med
behov och tillgångar hos Tillväxt Motala för att få maximala hävstångseffekter på
skattemedlen. Denna sammankoppling kan ske på distans eller fysiskt i gemensamma
lokaler i vad som skulle kunna beskrivas som ett ”samhällscentrum” (se nedanstående
bild).
11
Slutrapport: Projektet Sociala ekonomin i Motala
Via denna synergistiska lösning skapas underlag för gemensamma projekt, sociala
innovationer, CSR-samarbeten och en social företagsinkubator organisationerna emellan.
Resurserna finns redan i Motala eller är på väg att skapas. Vissa kan behöva tillföras av
kommunen som åtminstone inledningsvis även kommer att behöva stå för finansiering.
Tillväxt Motala som är i utvecklingsfasen av ett nytt företagscentrum med inkubator
(”version light”) har uttalat sig positivt om att dela gemensamhetslokaler med den sociala
ekonomins aktörer om möjligheten ges. I workshops har föreningslivets representanter
ställt sig mycket positiva till att komma närmare Tillväxt Motala på detta sätt. Genom
adderande av den sociala ekonomins organisation i Tillväxt Motalas lokaler får även denna
sektor del av stödstrukturerna (”version light”) och ökar relevansen i Tillväxt Motalas
satsning. Resultatet blir ett ”samhällscentrum” för gränslösa möten och
samarbetsmöjligheter samt resurseffektivisering. Distanslänkar och satellitlösningar
kommer självfallet alltid att existera i modellen eftersom samhällets resurser är utspridda.
Online portal
Stödstrukturer online har efterfrågats där en portal innehållande olika föreningsresurser kan
integreras med www.motala.se (se bild ovan). Detta för att samla de idéburna
organisationer som av olika anledningar har svårt att interagera fysiskt inne i centrum –
exempelvis landsbygdsföreningar - men även för att underlätta generellt för människor att
engagera sig ideellt. Det ska även bli enklare för idéburna organisationer att hitta- och
samarbeta med varandra genom att exempelvis dela resurser.
Det är inte viktigt att hela online-systemet består av en enda mjukvarulösning, då detta
eventuellt kan kräva både stora utvecklingskostnader och försening av implementeringsfasen, utan portalen kan bestå av olika delar som länkas samman på en hemsida. Vill
kommunen satsa på en egen helhetslösning finns sannolikt olika projektmedel att söka för
detta men frågan är om vi då riskerar att ”uppfinna hjulet en gång till” eller att ge oss på
något som senare visar sig vara en felsatsning? Inledningsvis kan olika befintliga
lösningar köpas in för integrering med varandra. Projektet har definierat ett inköp av
Örebros volontärförmedling och Möckelnföreningarnas front office-lösning (eller Tillväxt
12
Slutrapport: Projektet Sociala ekonomin i Motala
Motalas) att integreras tillsammans med gratisverktygen Vote-IT (medlemsmöten online)
och A-Förening (back-office), som ett enkelt och billigt första steg där kommunen slipper
ta risker. Det viktiga är att få till integreringen online på ett bra sätt. Förslagsvis driftas
portalen av organisationen för sociala ekonomin och om så önskas kan en bättre version tas
fram i ett senare skede.
Föreningshus
Vissa föreningsrepresentanter har uttryckt behov av ett traditionellt föreningshus. Projektet
har därför besökt Fontänen i Linköping samt Föreningshuset i Örebro. Därtill arrangerades
en föreläsning med Göteborgs Föreningscenter. Viktig kunskap och inspiration har
erhållits.
Projektet har dock via intervjuer och möten inte kunnat styrka ett övergripande behov
gällande detta. De flesta föreningar har lokaler eller kan ordna detta tillfälligt via
studieförbund och andra lösningar. Dessutom har kommunen under detta år köpt in Gamla
Folkets hus som nu skall drivas av en ideell förening och erbjudas föreningslivet som
event- och möteslokal. Därmed är stora delar av grundbehovet redan täckt.
Vissa föreningshuskomponenter som ett par fria bokningsbara möteslokaler och
mikrokontor med föreningsskåp och samt administrativa tjänster kan dock vara en
intressant ”light-lösning” att pröva eftersom vissa föreningar efterfrågat detta.
Företrädesvis kunde dessa stödstrukturer inlemmas i Tillväxt Motalas nya lokaler där
näringslivsinkubatorn skall inhysas. På så vis kan ett ”Samhällscentrum” (version light)
sannolikt etableras relativt snart och ersätta ett eventuellt behov av ett klassiskt
föreningshus. De idéburna organisationer som behöver kan då använda de nya resurserna
tills ett behov av utökning börjar märkas. De administrativa tjänsterna kan också erbjudas
genom att hänvisa till sociala företag som är intresserade av att utföra dessa. Visar sig detta
fungera med Tillväxt Motalas nya lokallösning vore det ju fint om verksamhetsledaren
(den operativa stödstrukturen) för den föreslagna nya organisationen också kunde sitta där.
Allt för att skapa synergier.
I detta sammanhang bör även nämnas att det finns en politisk vilja att minska ner på
föreningsbidragens finansiering av lokalhyror. Ju fler gemensamhetslösningar för
föreningslivet vi kan hitta desto mer kan föreningsbidragen gå till kärnverksamhet – som ju
är det reella syftet. Gemensamhetsytor innebär även mötesplatser vilket gör att fler idéer
och samarbetslösningar kan komma att uppstå. Även över gränserna mellan näringslivet
och sociala ekonomin - vilket kan ge upphov till nya idéburna företag, CSR, projekt och
andra utvecklande verksamheter. Detta är önskvärt inte minst ur arbetsmarknadshänseende.
Vidare gällande att kunna minska ”hyresvärdarnas andel” av föreningsbidraget är det
sannolikt fördelaktigt om portalen online kan innehålla någon form av
resursdelningslösning där föreningar kan hitta varandra för att dela lokaler och boka gamla
folkets hus, och även andra tillgångar (ideell tid/utrustning), för att öka föreningsbidragets
effektivitet, alternativt uppehålla detta om politiken skulle välja att dra ned på
utbetalningarna i något sammanhang.
Att på detta sätt få föreningar att börja samarbeta och dela lokaler/resurser ute i Motalas
närsamhällen kan potentiellt ha en gynnande effekt på integrationsarbetet och öppna upp
för ”satellitenheter” till organisationen för sociala ekonomins stödstrukturer. Därmed når vi
ut mer effektivt och på ett mer inkluderande sätt med dessa. Genom portalen online
13
Slutrapport: Projektet Sociala ekonomin i Motala
möjliggörs effektiv kommunikation och medlems- och styrelsemöten kan genomföras även
då deltagare inte kan mötas fysiskt (Vote IT). ”Samhällscentrum” blir i denna och andra
bemärkelser både en fysisk plats och en sambandscentral för hela sociala ekonomin i
Motala Kommun.
Samhällsråd
Anledningen till att ett samhällsråd inkluderats i modellen är att de olika sektorerna
behöver en gemensam mötesarena. En plats där all nödvändig information kan läggas på
ett bord för samtliga aktörer att överblicka och ta ställning till. Med sådan transparens kan
meningsskiljaktigheter enklare lösas och konflikter undvikas. Därmed optimeras
möjligheterna för gemensamma mål i det operativa arbetet, samt att nå dessa. Deltagarna
kan sedan tillgodose att samhällsrådets förslag kommuniceras ut till sina respektive
medlemmar/uppdragsgivare. Protokollen läggs förslagsvis upp online för samtliga
medborgare att ta del av. Öppenhet säkerställs och stuprörseffekter undviks.
Organisationen för sociala ekonomin och dess funktioner
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Driva föreningsfrågor, lotsa/uppmuntra frivillighetsarbete och hålla rådslag mellan
idéburna organisationer
Delta med representant i ”Samhällsrådet”
Organisera ett lokalt konsortium för sociala företag/kooperativ – med tillhörande
stödstrukturer – dit bland annat kommunen kan knoppa av verksamheter
Skapa, länka och uppehålla stödstrukturer åt idéburna organisationer – fysiska och
online
Organisera och utföra events, utbildningar och projekt
Tillhandahålla projektstöd – likviditetsfond, administration, utbildning med mera
Verka generellt för att uppehålla de mjuka sociala värdena i Motalas närsamhällen
Gynna och utveckla idéburna innovationer
Tillhandahålla en fond för socialt riskkapital och gemensamma investeringar inom
föreningslivet
Behövda resurser inledningsvis
•
En styrelse med representanter från Motalas sociala ekonomi. Denna ska på
medlemmarnas uppdrag styra den nya organisationen, operativt oberoende av
kommunen. Förslag på arbetsnamn för uppstarten: ”Idéburna Motala”.
•
En verksamhetsledare med spetskompetens inom föreningsutvecklingsfrågor, praktiskt
styrelsearbete, workshoparbete samt kooperativt- och socialt företagande att leda
organisationens operativa delar. Kompetenser inom socialt företagande bör premieras
eftersom kompetens kring föreningsutveckling redan finns i Motala.
•
Kontor åt verksamhetsledaren samt 1-3 fria möteslokaler och eventuellt 1-3 hyrbara
mikrokontor med föreningsskåp. Företrädesvis i ”Samhällscentrum” tillsammans med
Tillväxt Motala om detta är möjligt. Mikrokontoren kan företrädesvis delas med
näringslivsinkubatorn vid behov.
•
En kommunal strateg för sociala ekonomin som stöttar för att stärka upp strategins
olika delar och se till att den fungerar för de olika parterna. Tjänstemannen skall även
14
Slutrapport: Projektet Sociala ekonomin i Motala
kommunicera den sociala ekonomins frågor inom och utåt från kommunen, mäta och
utvärdera resultat från gjorda satsningar, docka med regionala och nationella
strategier, starta och delta i projekt, lotsa, bedriva omvärldsbevakning med mera
utifrån behov.
En modell för idéburen tillväxt
Den grundläggande strategin definierades tidigt i projektet och har löpande dockats med
både politiker, tjänstemän, Tillväxt Motala och representanter för den sociala ekonomin.
Den sammantagna bilden är att den uppfattats som en innovativ, öppen och gångbar väg.
Därför har projektet fortsatt att ta detta spår vidare. Utan denna uppmuntran och
konstruktiva kritik från olika håll kanske en annan strategi hade valts. Projektledaren har
med andra ord upplevt att mandat har funnits för ovanstående stödstrukturer och idén om
hur de kan kopplas samman. Därför föreslås detta som den grundläggande strategiska
plattformen. Det går dock troligen att göra mer för att öka synergierna, flexibiliteten och
kraften i modellen. Därför har projektet undersökt stödstrukturer och strategier gällande
detta på andra håll i Sverige och utomlands.
The Cleveland model
Projektet har tittat på resultatinnehåll från 15år av forskning vid University of Maryland
som handlar om hur man kan optimera ett lokalsamhälle för hållbar idéburen tillväxt.
Deras operativa forskningscenter ”Democracy Collaborative” har utformat vad som fått
namnet ”Cleveland-modellen”. Den utgår från den i näringslivssammanhang kände
Harvardprofessorn Michael J Porters forskning om ankarinstitutioner och deras potential
för lokalsamhällets ekonomiska utveckling - kopplat till kooperativa lösningar bland annat
15
Slutrapport: Projektet Sociala ekonomin i Motala
från baskiska Mondragon (världens största arbetskooperativ). Fördelen med
ankarinstitutioner är att de har som enda uppdrag att stanna kvar i lokalsamhället och
tillhandahålla olika former av samhällsnytta. Detta i kombination med en vanligtvis
tillhörande ekonomisk robusthet gör att de kan användas som strategiska verktyg för att
behålla välstånd på en given plats.
Cleveland-modellen utgår från lösningar som redan är i ropet i Sverige idag så som social
hänsyn vid offentlig upphandling och offentliga reserverade inköpskontrakt. Skillnaden är
att i Cleveland görs upphandlingarna från privata ej vinstdrivande sjukhus och universitet
(lokala ankarinstitutioner) vilket skapar mer flexibilitet än svenska offentliga ramverk gör.
I modellen ingår även en välståndsfond för att bygga upp och återcirkulera medel i lokala
idéburna tillväxtsatsningar samt en samhällsorganisation - The Cleveland Foundation som står för olika typer av strategiska stödstrukturer. Dessa finanseras via CSR och
välgörenhetskapital.
I modellen gör ankarinstitutionerna riktade inköp från arbetskooperativ med speciellt
anpassade verksamheter för att tillgodose deras behov, uppstartade av The Cleveland
Foundation. Dessa kooperativ ägs av personal som rekryterats från stadens fattigaste
områden – människor med små utsikter att få jobb på annat sätt. Kooperativen avsätter
10% av sina intäkter till välståndsfonden som finansierar Cleveland Foundations sociala
inkubatorsarbete. Om ett kooperativ fallerar kan arbetare, precis som i Mondragon, flyttas
till ett annat kooperativ som går bättre så att få eller inga anställningar behöver sägas upp.
Likvida medel kan också flyttas mellan kooperativen vid behov. Konsortiet heter
”Evergreen Cooperatives” och har enbart gröna affärsverksamheter – ett miljövänligt
tvätteri, ett solelsföretag och en högteknologisk ekologisk växthusodling – vilket gör att
Cleveland-modellen når både miljömässiga, sociala och ekonomiska mål.
Svenska varianter av delar i ”The Cleveland Model”
Den sociala företagsinkubatorn Sfinx i Göteborg identifierade hållbara affärsmodeller och
bjöd sedan in långtidsarbetslösa att starta upp kooperativ med deras stöd. Coompanion
Göteborg, som ägde projektet, gick in som delägare i kooperativen för att skapa ekonomisk
robusthet inledningsvis med tanken att senare knoppa av.
Mondragonlösningen med att avsätta delar av intäkterna till en gemensam fond används
även av Kooptjänst (Kooperativtjänst K Ekonomisk Förening) som är Östergötlands idag
största arbetsintegrerande sociala kooperativ. I Ydre köpte kommunen in en ansenlig
mängd tjänstetimmar i förskott av Kooptjänst för att få detta sociala företag att etableras
sig där.
I Göteborgs stad pågår just nu ett projekt där man förbereder försörjningsstödstagare,
genom utbildning, till att kunna täcka kompetensbehov i framtida offentliga upphandlingar.
Via sociala hänsynskriterier ställer sedan upphandlingsenheten krav på att just dessa
personer ska anställas om anbudsgivaren skall kunna vinna upphandlingen. På så vis
minskar man sina kostnader för försörjningsstöd.
16
Slutrapport: Projektet Sociala ekonomin i Motala
Cleveland-modellens förutsättningar i Motala
I Motalakontext får kommunen ses som den primära ankarinstitutionen även om fler
sekundära ankarinstitutioner också kan definieras, exempelvis Tillväxt Motala och
Vätternrundan. En ”Community Foundation” ingår i den föreslagna strategin i form av en
ny organisation för sociala ekonomin - kopplad till samhällsrådet som kan rikta
stödstrukturerna hos sina deltagande parter på ett effektivt sätt. Tillväxt Motala med sina
hundratals företagsmedlemmar kan också ses som en viktig samhällsorganisation i detta
där CSR-lösningar, gemensamma projekt och resursdelningslösningar bör kunna ge god
hävstångspotential i en sådan här strategi. Dessutom bör arbetet gynna Tillväxt Motalas
verksamhet och medlemmar i samma grad som den sociala ekonomin gynnas. Detta
eftersom starka institutioner, jämlikhet och friska medborgare är viktiga faktorer för
ekonomisk tillväxt. Genom att den sociala ekonomin ges verktyg för att ta ett större ansvar
för jämlikhet, folkhälsa och socialt välstånd i Motala kan framtida behov av
skattehöjningar på arbete och företagande potentiellt dämpas.
Det som gör ”Motalamodellen” helt unik är att den samhällssektoriella lösningen skapar en
direktlänk mellan kommun, näringsliv och social ekonomi, och kan förankra ända ned till
gräsrotsnivå genom de två fria samhällsorganisationerna. Tas ett beslut om riktat samarbete
bör satsningen ha goda förutsättningar. Eftersom den samhällssektoriella modellen är
frivillighetsbaserad behöver ingen känna sig överkörd utan samtliga deltar av egen fri vilja.
Den innebär även att de två samhällsorganisationerna smidigare än vad som är fallet idag
kan hitta egna lösningar på samhällsproblem utifall kommunen i något framtida läge skulle
svika sitt uppdrag – eller inte ha muskler kvar att stävja dem på grund av
globaliseringseffekter eller liknande.
Det samhällssektoriella tänket finns inte i Cleveland-modellen och därmed adderas en
nyskapande dimension i ”Motalamodellen”, helt sprungen ur vad som tidigare visat sig
gångbart i vår egen kommun. Gemensamma lyckade projekt bör borga för ökad vi-känsla
och därmed ökad stolthet över vår stad. Till grundstrategin behöver dock adderas en
”välståndsfond” dit gemensamt skapade kooperativ kan sätta in medel för att säkerställa
varandras överlevnad och finansiera nystarter. Fondens medel och finansiering kan med
fördel delas med Tillväxt Motala för att påvisa jämlikheten och ”syskonskapet”
organisationerna emellan. Tillväxt Motala skulle till exempel kunna använda fondmedlen
som riskkapital till nya lokala företag och låta vinsterna gå till att finansiera olika
satsningar eller dela ut den till investerande medlemmar (som även då skulle kunna välja
att avstå egen vinst till förmån för sociala ekonomin som en CSR-lösning).
Projektet har i samarbete med näringslivsstrategen genom lotsning och affärsidéer
uppkomna under projekttiden testat ”samhällssektoriellt samarbete” under året. Resultatet
blev att ett inkommande företag vill starta upp en cykelbaserad bud- och fraktverksamhet,
en städ och underhållsverksamhet och en serviceinriktad verksamhet inom ramen för
socialt företagande i Motala. Därmed gynnas flera av kommunens mål att främja
sysselsättning, cykelkultur och destinationsutveckling. Poängen är att det var
näringslivsstrategens arbete inom näringslivet som påvisade en öppning som fylldes genom
projektet sociala ekonomins idéburna kontakter.
Om det varit den påtänkta ”Motalamodellen” som startade dessa verksamheter hade delar
av intäkterna kunnat återvinnas till ännu fler sociala företagssatsningar via
välståndsfonden. Vad skulle vi inte kunna göra i staden om Tillväxt Motala, organisationen
för sociala ekonomin och kommunen samarbetade strukturellt på liknande vis via
17
Slutrapport: Projektet Sociala ekonomin i Motala
samhällsrådet och riktade sina gemensamma resurser via sina led av medlemmar,
intressenter och verksamheter? Hur mycket lotsning kan bedrivas gemensamt? Hur mycket
medel till socialt riskkapital skulle kunna byggas upp? Hur många nya sociala företag
skulle kunna startas?
I spanska Baskien under Franco-regimens tid grundades den tidigare nämnda kooperativa
federationen Mondragon som idag har över 100 000 anställda, som äger verksamhetens
olika delar tillsammans. Dessa består av bland annat olika industriföretag, en kooperativ
bank och ett universitet. Baskien som region drabbades minst av den senaste finanskrisen
som slog mycket hårt mot övriga Spanien med hög arbetslöshet och även hemlöshet som
följd. Det är ett intressant exempel att inspireras av i det här utvecklingsarbetet. Kan en
sådan här lösning där vi länkar oss tätare samman i socialt- och ekonomiskt samarbete leda
till att Motala bättre kan tackla globaliseringseffekter och kriser? Kan vi bygga upp ett
konsortium av ”Motalakooperativ” som värnar lokala arbetstillfällen i flera generationer
framåt?
En social företagsinkubator
En social företagsinkubator kan skapas genom att tillföra resurser om kooperativt/socialt
företagande och rehabilitering till Tillväxt Motalas näringslivsinkubator. Dessa resurser
finns till stora delar i Motala redan i dag eller kan tillskansas enkelt genom
utbildningssatsningar. Det kan räcka med en anpassad studiecirkel för att lägga en grund
innan individerna tar steget att börja nyttja Tillväxt Motalas stödstrukturer. Projekt
Östgötamodellen har tagit fram gratis stödlitteratur på lätt svenska för detta ändamål. Ett
arbetsintegrerande socialt företag behöver dock handledare vilket måste finansieras på
något vis. Här kommer kommunen troligen att behöva kliva in med resurser. Varje nytt
socialt företag måste ha stödstrukturer som anpassas efter individerna som ska stå för
uppstart och ägande.
Genom att ta fram affärsmodeller som passar kommunens visionsprogram och
målsättningar, samt matchar kommande inköpsbehov, kan en synergi skapas som ger
underlag för reserverade kontrakt och upphandlingar med sociala hänsyns-kriterier för att
ge en stabil inledande ekonomi för de nya ”Motalakooperativen”. När kommunen går in
med skattemedel för direktstöttning kan man dock tänka sig att kravet bör ställas att de nya
sociala företagen placerar 5-10% av sina intäkter, enligt Mondragon-princip, i en fond
kontrollerad av ett konsortium för att se till att anställningarna bibehålls. Konsortiet för
”Motalakooperativen” skulle exempelvis kunna vara en del av organisationen för den
sociala ekonomins verksamhet. Därmed får kommunen även en lösning för avknoppande
av egna verksamheter och de nya sociala företagen får en större organisation, kopplad till
”Samhällsrådet”, som stöttar dem fortlöpande på olika sätt. Alternativt ser kommunen till
att de ansluter sig till ett befintligt konsortium som Kooptjänst, Kooptima, Vägen ut!kooperativen, ”Koop M-familjen” eller Karriär-Kraft. ”Motalakooperativen” kan
förslagsvis även ta in nya medlemmar som inte stöttats igång av kommunen om dessa
önskar det och accepterar konsortiets värdegrund och regler.
Tack vare den samhällssektoriella modellen är det dock inte säkert att kommunen behöver
agera som ankarinstitution i detta utan Tillväxt Motala kan troligen hitta medlemsföretag
som kan tänka sig att stötta en sådan här samhällsnyttig verksamhet – och samtidigt vinna
lokala underleverantörer – genom riktade inköp eller andra typer av stöttning. Det
framgångsrika sociala arbetskooperativet Koop M i Vadstena har exempelvis pensionerade
lokala företagare i sin styrelse som ställer upp helt ideellt för att de inspireras av
18
Slutrapport: Projektet Sociala ekonomin i Motala
verksamheten och därför vill bidra med sin kompetens och sina nätverk. Likt Sfinxprojektet i Göteborg kan man även tänka sig att Tillväxt Motala och/eller organisationen
för sociala ekonomin, eller medlemmar till dessa, går in som delägare i de nya sociala
företagen för att ankra dem ekonomiskt och kompetensmässigt samt se till att de integreras
väl i Motalas näringsliv och sociala ekonomi.
Med den här strategin kan helt enkelt alla som vill få vara med och bidra till det
gemensamma välståndsbygget genom att ansluta sig till en organisation representerad i
samhällsrådet – som politiker, företagare eller medlem i en idéburen organisation – och
därmed tillföra just sina resurser, idéer och kompetenser.
Självfallet kan den sociala företagsinkubatorn användas även av normalfungerande
personer som vill bli företagare men inte starta eget utan ”starta vårat” i form av ett
kooperativ eller ett företag med samhälleliga mål utan vinstkrav. När ett företag är på väg
att lägga ned i Motala kunde ju ett alternativ i vissa fall kunna vara att de anställda själva
tar över verksamheten och då finna stöttning i ”Motalamodellen”. Sådana lösningar kan
troligen gynnas genom att Motala Kommun ansöker om medlemskap i den kooperativa
utvecklingsorganisationen Coompanion Östergötland – som därmed kan tillföra viktiga
kompetensmässiga resurser till modellen, detta även gällande arbetsintegrerande sociala
företag.
Finansiella stödstrukturer
Finansiella innovationer och den sociala ekonomin
Under en heldag i Motala Convention Center som projektet anordnade i samarbete med
Regionförbundet Östsam och Samordningsförbundet Motala-Vadstena, höll 3
internationella och 2 regionala föreläsare presentationer om olika finansiella idéburna
innovationer. Dessa vara idéburna lokala banker, kooperativa företagsbytesringar,
mikrofonder, Kooptjänst (som presenterade sin anpassade variant av Mondragonmodellen)
samt kooperativa markstiftelser. Huvudtalare var Richard Werner, Professor i
nationalekonomi vid Southampton University, deltog gjorde även TradeQoin (NL), Saving
Communities (USA) och Coompanion Östergötland.
Motala bjöds med andra ord på flera möjligheter till innovativa lösningar att stötta i en
lokal strategi, inte bara för den sociala ekonomin utan för ett generellt välståndsbygge i
kommunen. Projekt Östgötamodellen presenterar dessa framtidsmöjligheter närmare i sin
rapport ”Kartläggning av finansieringsmöjligheter för sociala företag” som kommer att
finnas på Region Östergötlands hemsida. Möjligheter till att delta i projekt kring dessa
ämnen tillsammans med gästtalarnas organisationer kan komma att finnas inom en snar
framtid för den som så önskar.
Seminariet var en del av innovationsveckan vecka45 och fick uppmärksamhet i både lokaloch nationell media. Två riksdagsledamöter, Annika Lillemets och Valter Mutt från
miljöpartiet, deltog aktivt både vid publikfrågor och på efterminglet. Totalt deltog cirka 70
personer från hela landet under dagen. Vi hade även en besökare från Norge.
Föreläsningarna och intervjuer från seminariet fångades på video och kommer att läggas
upp på www.youtube.com/motalakommun under 2015.
19
Slutrapport: Projektet Sociala ekonomin i Motala
Mikrofonden Östergötland (Öst)
Under seminariet på Motala Convention Center presenterade Coompanion Östergötland
sitt arbete med att etablera ”Mikrofonden Öst”. En finansiell mellanhand som skall
tillhandahålla krediter, riskkapital och borgen till idéburna organisationer i Östergötland.
Mikrofonden kommer att vara en regional satellit inom en nationell infrastruktur som ägs
av organisationen ”Hela Sverige skall Leva” – Mikrofonden Sverige. VD är Ulla Herlitz
som även är styrelsemedlem i Ekobanken.
Projektet finner det mycket positivt att Östergötland äntligen får en mikrofondslösning.
Mikrofonden Väst har framgångsrikt stöttat upp ett flertal samhällsnyttiga organisationer,
inklusive Göteborgs flaggskepp när det gäller socialt företagande – Vägen ut!kooperativen.
Göteborgs stad tecknade nyligen ett avtal med Mikrofonden Väst där 10 miljoner sätts in i
fonden med villkoret att dessa riktas enbart mot Göteborgs sociala ekonomi. Motala har
möjlighet att förhandla fram en liknande lösning med Coompanion Östergötland för att
upprätta ett lokalt idéburet riskkapital. En möjlighet kan även vara att Kommunen, Tillväxt
Motala och organisationen för sociala ekonomin upprättar en egen lokal mikrofond inom
Mikrofonden Sverige.
Oavsett bedömer projektet det som gynnsamt för Motala Kommun att stötta Coompanion
Östergötland genom att gå med som medlem i Mikrofonden Öst och placera pengar där.
Den lösningen skulle kunna bli vår motsvarighet till välståndsfonden i Clevelandmodellen
– med alla licenser från Finansinspektionen redan ordnade åt oss via Mikrofonden Sverige.
Fördelaktigt vore även om Region Östergötland gick in med pengar i fonden för att
kompensera kommuner som investerar i förebyggande folkhälsoarbete, exempelvis ungas
uppväxtvillkor och socialt företagande. Motalas och övriga regionens sociala ekonomi
skulle via detta få stora summor pengar tillgängliga för att göra ännu mer nytta via
exempelvis socialt företagande. Här bör Motala kommun idka påverkansarbete på Region
Östergötland.
Kommunalt stödsparprogram
Kommunalt stödspar innebär att en kommuns sparande ger organisationer möjlighet till
räntefritt lånekapital hos Jak Medlemsbank. På så sätt kan kommunen stötta lokal
utveckling och olika framtidsprojekt, utan att behöva riskera sina pengar. Flera kommuner
använder sig idag av denna möjlighet, bland annat Skellefteå som pionjerade 2007.
Skellefteå har genomfört 7 stödsparprojekt och har 3 nya på gång i dagsläget.
Pengarna på stödsparkontot tillhör kommunen och riskerar inte att förloras. JAK
Medlemsbank gör en sedvanlig kreditprövning på ansökande organisation. Om och när
lånet har beviljats, tillkommer en låneavgift för organisationen motsvarande 3 - 4 procent
effektiv ränta. Det är alltså inte kommunen som ger kredit utan kommunen öppnar enbart
ett konto hos JAK vars affärsmodell kräver att en låntagare även sparar innan eller
samtidigt som den amorterar. Med kommunalt stödspar så får den lånande organisationen
sänkta månadskostnader genom att kommunen står för sparandet. Kommunens enda
ekonomiska insats är medlemsavgift i JAK och uppgivandet av ränteintäkter från kontot.
20
Slutrapport: Projektet Sociala ekonomin i Motala
Fördelar
1. Ekonomisk insats för den sociala ekonomin utan risk för egna medel eftersom JAKkonton skyddas av statlig insättningsgaranti.
2. Underlättar för invandrarorganisationer att få tillgång till lånekapital. Inom
exempelvis Islam är att erhålla eller att betala ränta ett religiöst brott. JAK
Medlemsbank har därför många muslimer som medlemmar. Motala Kommun kan
via denna lösning bidra till ökat socialt företagande och föreningsutveckling inom
sådana medborgargrupper. Det är dessutom en fin gest mot dessa grupper att
kommunen själv väljer att avstå sparränta för att erbjuda dem denna räntefria
lånemöjlighet. Detta kan sannolikt gynna integrationen i kommunen.
3. JAK Medlemsbank är i sig självt en finansiell innovation inom ramen för den
sociala ekonomin. Att stödja denna går i linje med den föreslagna strategin.
4. Synergier med mikrofonden kan skapas eftersom denna kan ge borgen till
organisationer som önskar låna från kommunens stödsparkonto.
Nackdelar
1. Uppgivande av ränta på sparmedel vilket ger en mindre ekonomisk förlust på kort
sikt.*
*Notering: pengarna kommer ju att cirkulera i den lokala ekonomin via givna JAK-lån
istället, vilket sannolikt lär betyda skatteintäkter.
Förslag på kriterier på kommunalt stödsparprogram i Motala:
•
Stödspar är endast för företag/organisationer som har sitt säte
inom kommunen.
•
Företaget/organisationen ska bedriva samhällsnyttig verksamhet
utan enskilt vinstintresse och med en demokratisk ägarstruktur.
•
Sparpoäng ges till verksamheter vars syfte är att skapa eller bibehålla
arbetstillfällen i kommunen, samt förbättring eller uppförande av allmännyttiga
tillgångar inom den sociala ekonomin - exempelvis bygdegård, idrottsanläggning,
digitala resurser, lokal för utövande av religion, naturled och liknande.
•
Sparpoäng ges företrädesvis till verksamheter vars syfte ligger i linje
medkommunens visionsarbete eller med lokala utvecklingsprogram.
•
En projektbeskrivning ska inlämnas till kommunen.
En kooperativ markstiftelse
Motala Kommun skulle kunna rikta intäkter från markägande till att gynna den sociala
21
Slutrapport: Projektet Sociala ekonomin i Motala
ekonomin. Fördelen med en sådan strategi är att skattemedel inte behöver blandas in.
Markhyresintäkterna skulle exempelvis kunna fylla på den sociala investeringsfonden.
Genom att utöka markinnehavet utökas då även den sociala investeringsfondens kapital
över tid. Lösningen är baserad på samma idé som Norges och Alaskas oljefonder. Gällande
svenska exempel finns bland annat ”Orsa Besparingsskog” som användes framgångsrikt i
början av 1900-talet för att finansiera olika välfärdstjänster och infrastruktur för ortens
innevånare. Denna modell gav Orsa ett välstånd som stod ut gentemot sina grannorter,
bland annat genom skattefrihet under decennier. Som jämförelse drar Hong Kong idag in
nära 40% av sina offentliga intäkter via utleasing av mark vilket bland annat finansierat
deras högteknologiska tunnelbanesystem och gjort att staden inte behövt införa
mervärdesbeskattning. Kommunens eget fastighetsbolag skulle här kunna vara ett gångbart
verktyg för att överföra tomthyror och arrendeintäkter till sociala ekonomin.
En fristående kooperativ markstiftelse kan skapa mindre men liknande effekter genom att
låta delar av sina intäkter gå till samhällsnytta – exempelvis för att långsiktigt finansiera
organisationen för den sociala ekonomin länkat via en ”välståndsfond”. Därmed minskar
kommunens kostnader för denna över tid allteftersom markstiftelsen växer och
hyresintäkterna ökar. Eller om vi vänder på det – organisationens egenmakt ökar ju mindre
beroende av kommunala skattemedel den blir. Egenmakt föder kreativitet och
handlingskraft!
En tankemodell är att organisationen för sociala ekonomin skulle kunna ingå ett
partnerskap med Tillväxt Motala för att etablera en kooperativ markstiftelse med
inspiration från den modell som presenterades av ”Saving Communities” under seminariet
Vecka 45. Det skulle innebära att Tillväxt Motala och dess medlemmar (med
organisationsnummer registrerade i kommunen) skulle investera i lokal mark och lyfta
avkastning från arrendeintäkterna. Finns byggnader eller andra förbättringar på marken så
säljs dessa. Med denna modell delas intäkterna i 3 delar där investerarna inom lokala
näringslivet erhåller 1, stiftelsen utökar markinnehavet med 1 och den sociala ekonomin
erhåller 1. Detta vore alltså en regelrätt Impact Investment-lösning för Motala. Tillväxt
Motala skulle också kunna bli delägare för att finansiera delar av sin egen verksamhet
såklart och därmed förhoppningsvis minska sitt beroende till skattemedel över tid.
Det är inne i staden som de höga markhyrorna står att finna. Därmed ger urbana
markinvesteringar bäst avkastning över tid – åtminstone så länge ekonomin utvecklas
positivt eftersom detta höjer markvärdena och också hyrorna (Ostlänken kommer sannolikt
påverka detta i hög grad). Det är viktigt att markstiftelsen drivs affärsmässigt och att inte
hyrorna subventioneras eftersom målet är att få så mycket intäkter som möjligt till
samhällsutvecklande verksamheter. I USA har vissa ej vinstdrivande markstiftelser fått
problem att utvecklas och uppbringa socialt investeringskapital när delägande
markarrendatorer vant sig vid subventionerade hyror och börjat rösta i ekonomiskt
egenintresse istället för generell samhällsnytta. Ett delvis vinstintresse från utomstående
ägare skapar en spärr mot detta.
För att locka boende och företag till en stiftelseägd tomt kan det dock vara fördelaktigt om
stiftelsen betalar kommunala avgifter och eventuella fastighetsskatter så långt det är
möjligt utan att minska flödet av medel till välståndsfonden för mycket. Stiftelsen skulle
även kunna användas för att subventionera boende för hemlösa i Motala kommun, vilket
skulle skapa en trygghetslösning som är oberoende av skattemedel över tid. Detta skulle
kunna vara ett incitament för kommunen att själv investera i en sådan lösning. Projektet
22
Slutrapport: Projektet Sociala ekonomin i Motala
föreslår att en utredning görs gällande potentialen för en kooperativ markstiftelse i Motala
utifrån ovanstående strategier.
En kooperativ företagsbytesring
Denna kompletterande handelslösning presenterades av Annette Jeninga-Henriksen från
TradeQoin under vecka 45-seminariet. Teorin bakom bytesringssystemet beskrivs utförligt
i Projekt Östgötamodellens slutrapport. TradeQoin har bjudit in regionen att starta upp en
egen kooperativ företagsbytesring som länkas till Nederländska TradeQoin – och andra
nordeuropeiska länder som ansluter sig. På så vis öppnas en kompletterande penninglös
handelskanal för småföretag och idéburna organisationer (inte minst sociala företag) både
för lokala och internationella transaktioner.
Detta är ett intressant verktyg att ha tillgängligt eftersom de små företagen anställer flest
människor men har svårast att få tillgång till lån hos vanliga banker. Dessutom är
Nederländerna en intressant marknad för våra turistföretag som exempelvis kan byta
lågsäsongsvouchers mot marknadsföring i Nederländerna, och annat de kan tänkas behöva.
Den här typen av handel riktar in sig helt på de varor och tjänster som vanligt förblir osålda
– obokad arbetstid eller lokaler, osålda annonsplatser, osålda kläder, osålda livsmedel och
så vidare. Via de resursanvändningseffektiviserade aspekterna adderas även en ekologisk
dimension i detta – varför kasta osåld mat när den istället hade kunnat bytas bort innan
datumet gick ut?
I Schweiz finns förlagan till TradeQoin – WIR – med 62 000 medlemmar och 6 miljarder
Schweiziska francs i årlig byteshandelsomsättning. Under den stora finanskrisen på 30talet var WIR en viktig tillgång för näringslivet och räddade många småföretag från
konkurs. Motala har nu möjligheten att gå före i Östergötland och starta upp ett lokalt
TradeQoin. Det krävs minst 100 medlemmar inskrivna i bytesringen innan handeln startar
upp. Tillväxt Motala har betydligt fler medlemmar än detta. Även här bör med andra ord
ett partnerskap mellan Tillväxt Motala och organisationen för sociala ekonomin kunna
etableras. Tillväxt Motalas medlemmar får den huvudsakliga affärsnyttan och delar av
vinsterna används för att finansiera verksamheter inom den lokala sociala ekonomin. Man
23
Slutrapport: Projektet Sociala ekonomin i Motala
kan även tänka sig att vinsterna från bytesringen delas mellan Tillväxt Motala och
organisationen för sociala ekonomin. Det finns flera olika fonder att söka medel ur för den
här typen av projekt.
För arbetsintegrerande sociala företag kan denna lösning innebära att personer delvis kan
anställas via lön i bytesringskrediter – kompletterat med lönebidrag – och/eller erhålla
bonusar i sådana. Detta gör att Tillväxt Motalas medlemmar kan få sina idag outnyttjade
tillgångar riktade till de människor i samhället som kanske behöver dem allra mest.
Systemet är helt lagligt och skatteverket gjorde 2009 ett särskilt utlåtande om bytesringar
där myndigheten klargjorde att den inte har några synpunkter så länge en bytesringskredit
redovisas som 1 krona i bokföringen (och självfallet att alla sedvanliga skatter betalas in i
SEK).
En kooperativ lokal bank
Professor Richard Werners huvudpoäng under seminariet vecka 45 var att stora banker
lånar ut till stora företag, små banker lånar ut till små företag. Vill vi ha en frodande
småföretagarsektor (där 80% av jobben skapas) måste vi alltså ha lokala små, och gärna
kooperativa, banker. Bland de små företagen inkluderas även de sociala företagen. Koop M
i Vadstena är ett av väldigt få sociala arbetskooperativ i landet som faktiskt har tillgång till
bankkredit. Detta beror på att kooperativet är välintegrerat i det lokala näringslivet och har
en idéburen lokal bank i byn – Vadstena Sparbank. Motala kan tyvärr inte starta upp en
Sparbank eftersom det redan finns ett Swedbank-kontor i staden. Swedbank och
Sparbankerna finns i princip aldrig på samma ort på grund av deras nära samarbete. Några
fullt likvärdiga alternativ till Sparbankerna finns idag inte i Sverige. Ekobanken och JAK
Medlemsbank har konton hos Nordea, respektive Swedbank och har därmed inte tillgång
till den bankinfrastruktur som krävs för att bli en så kallad ”Tier 1-bank” med konto hos
Riksbanken. Det är eventuellt möjligt att vi skulle kunna etablera en ny regional Sparbank
för Östergötland men den frågan har inte delgivits något svar under projektperioden.
Richard Werner har däremot bjudit in Motala och Region Östergötland att delta i ett
projekt för att etablera ett nätverk av små idéburna banker i Europa med tillgång till den
infrastruktur som krävs för att räknas som ”Tier 1-bank”. En sådan lösning skulle göra att
vi skulle kunna ha minst en idéburen lokal bank i Motala, kanske fler. I Tyskland finns
samhällen med färre innevånare än Motala men med flera lokala småbanker, med
personliga bankmän som betjänar de lokala småföretagen, som återinvesterar vinsterna
lokalt. Dessa mikrobanker ökade sin utlåning under finanskrisen när de stora
affärsbankerna minskade sin – till nytta för hela Tyskland, enligt Werner.
Bankinfrastrukturen till projektet skulle hämtas från dessa tyska idéburna banknätverk.
Även i detta fall skulle delar av vinsten i en sådan verksamhet sannolikt kunna återbördas
till allmännyttiga verksamheter i Motala, exempelvis skulle ”Mikrobanken Motala” kunna
placera räntevinster i ”Mikrofonden Motala” (som en riktad del av Mikrofonden
Östergötland).
Detta är såklart ett avancerat projekt som troligen kräver flera nationella samarbetsparters.
Större projektsummor kommer att behövas. En fin lösning vore såklart om någon av våra
storbanker såg potentialen att stötta ett sådant här projekt. Forskningen vid Southampton
tyder på att detta tillhör de mer kraftfulla satsningarna som kan göras för att gynna
sysselsättningen lokalt på ett långsiktigt strukturellt sätt. Det bör vara till gagn även för
våra vinstdrivande storbanker att vi får ökad jobbtillväxt i våra lokala ekonomier.
24
Slutrapport: Projektet Sociala ekonomin i Motala
En övergripande finansiell stödstruktur för sociala ekonomin
Om varje idéburen finansiell innovationslösning som presenterades under seminariet
Vecka 45, levererar det som förespråkarna hävdar bör de alla komplettera varandra väl.
Inte minst ekonomisk jämlikhet, jobbskapande tillväxt, nybyggnation/samhällsförtätning
och ekonomisk stabilitet bör vara faktorer som gynnas på de platser där de etableras. Varje
lösning är utvärderad i olika länder och tidsepoker under i princip samma ekonomiska
system vi har idag. Genom att länka vinsterna från företagsbytesringen, markstiftelsen och
den kooperativa banken till Mikrofonden Östergötland som sedan kan återcirkulera dessa
medel som kreditgarantier, mikrolån och riskkapital till den regionala sociala ekonomin
bör vi, åtminstone teoretiskt, kunna få en helhetslösning som kan gynna idéburen tillväxt i
hela Östergötland på lång sikt. Om de finansiella idéburna lösningarna etableras i Motala
kan vinsterna återcirkulera till just Motalas sociala ekonomi via avtal med Mikrofonden
Östergötland. Läs gärna mer om de finansiella innovationerna i Östgötamodellens rapport
”Kartläggning av finansieringsmöjligheter av sociala företag”.
25
Slutrapport: Projektet Sociala ekonomin i Motala
Relationsbaserade stödstrukturer
Överenskommelsen
Ett sätt att utveckla samarbetet mellan Motala Kommun och sociala ekonomin är att starta
en dialog mellan företrädare för kommunen/regionen och de idéburna organisationerna.
Dialogen kan leda fram till en lokal överenskommelse där man enas om hur samverkan ska
se ut. För detta finns mallar framtagna som flera kommuner och regioner har använt sig av,
bland annat Linköping, Norrköping, Örebro och Göteborg. En nationell stödstruktur finns i
form av ett kansli där Motala kan få råd och hjälp med processen. Ett första uppstartsmöte
med sociala ekonomins representanter kan arrangeras med kansliets personal som ledare.
Den nationella överenskommelsen handlar om verksamheter inom den sociala sektorn.
Dialogen som utgör processen kan ta lång tid och bör inte skyndas på i syfte att få
processen avklarad snabbt. De bra överenskommelserna kan ta upp till 2 år att få till.
Beslut om skrivelser måste få mogna och förankras över tid mellan alla parter. Det är
viktigt med en bred politisk förankring för att uppnå långsiktighet i resultatet.
Överenskommelsen ska ligga latent oavsett vilket politiskt styre som gäller i kommunen
vid en given tidpunkt. Likväl ska den ligga fast och vara funktionsduglig oavsett hur
strukturerna inom den sociala ekonomin skiftar.
De idéburna aktörerna hittar ofta varandra genom processen med en överenskommelse,
vilket leder till nya samarbeten. Ökad samverkan med sociala ekonomin för både
offentlighet och näringsliv blir ofta ett mätbart resultat vid sidan om de nya banden inom
den idéburna sektorn. Så positiva sidoeffekter bör räknas in som troliga på vägen mot en
färdig överenskommelse.
Två viktiga processer pågår just nu som Motala bör invänta innan beslut om att inleda en
process för en egen "Överenskommelse" tas •
"Riktlinjer för redovisning av upphandling av sociala företag/idéburna aktörer" är ett
verktyg som SKL just nu håller på att ta fram. Med detta kan samverkansmål i en
överenskommelse mätas i förhållande till offentlig upphandling. En nyckelperson med
kunskap om detta arbete är Anna-Karin Berglund, SKL.
•
"Inventering av Överenskommelser" ska vara klar till sommaren 2015 och ge en bild
av hur de olika överenskommelserna i landet fungerat. Hur har de påverkat relationen
mellan offentlighet och sociala ekonomin - och övriga samhället? Vad har fungerat
bra, och vad har fungerat dåligt? Även här ges Motala Kommun ett verktyg att
använda sig av i sin egen process om en sådan initieras. Det är onödigt att begå
misstag i onödan och här kommer en källa finnas för att lära av för att kvalitetssäkra
långsiktigheten i en egen Överenskommelse med Motalas sociala ekonomi.
Under visionsseminariet hösten 2014 framkom tydligt att en överenskommelse är något
som önskas av föreningslivet i Motala. Projektet föreslår att en sådan Överenskommelse
initieras tidigast hösten 2015 efter utvärdering av de nya rapporter och verktyg som håller
26
Slutrapport: Projektet Sociala ekonomin i Motala
på att tas fram (enligt ovan) och att processen kopplas till de samhällssektoriella strategier
som presenteras i denna rapport.
Det skall även tilläggas att de workshops, utbildningar och heldagsseminariet som hölls av
projektet under 2014 till viss del kan sägas vara ett förstadium till en
överenskommelseprocess där potentiella delar i en framtida överenskommelse redan
definierats som behövda eller intressanta. De presenteras samtliga i denna rapport. Kritik
mot Överenskommelseprocessen har också delgivits projektet gällande att
Överenskommelsen i vissa kommuner inte blivit mer än ”ett fint dokument” utan större
operativt inflytande. För att undkomma detta kan det vara bra att ha en färdig lösning klar
för hur implementeringen av en Överenskommelse ska gå till. Vilket är anledningen till att
implementeringen föreslås ovan att kopplas till strategierna som föreslås i denna rapport.
Med andra ord bör ”Organisationen för sociala ekonomin” bildas först och utgöra
plattformen för Överenskommelsearbetet. Eller så skapar vi en helt egen avtalslösning i
Motala med den nationella Överenskommelsen som inspiration och hjälpverktyg.
En överenskommelseprocess är sannolikt en utmärkt väg för att upprätta ett kontrakt
mellan organisationen för den sociala ekonomin och kommunen. Då får
Överenskommelsen något greppbart att docka mot och den sociala ekonomin kan med
enad röst upprätta olika former av samarbeten med kommunen - där samtliga deltagande
organisationer har rösträtt kring hur detta ska se ut.
Utifrån den föreslagna strategin bör det även vara intressant att bjuda in Tillväxt Motala
Ekonomisk Förening för att addera en överenskommelse för ”Samhällsrådet”. En plattform
där konkreta diskussioner kring hur vi tillsammans kan bygga Framtidens Motala kan ske.
Här bör finnas utrymme för en i hög grad innovativ och öppen samhällsöverenskommelse
vår stad verkligen kan känna stolthet över – om den blir framgångsrik. Dialog och
operativa gemensamhetsprocesser för att nå det goda samhället i framtidens Motala är
sannolikt något som behöver ske löpande. Vilket är ett sätt att skapa ett hållbarare
samhällskitt.
Kommunala stödstrukturer
Sociala hänsyn vid offentlig upphandling
För att koppla samman kommunens inköp med den föreslagna strategin krävs att dessa
riktas även mot den sociala ekonomin. Detta kan göras med sociala hänsynskriterier vilket
kommunfullmäktige redan 2012 beslutade ska användas där det är möjligt och relevant. En
bättre riktad policy för upphandling med sociala hänsyn behövs för att tydliggöra detta.
Kommunfullmäktige rekommenderas att sätta ett tydligt mål för i vilken utsträckning
sociala hänsynskriterier bör användas. Norrköpings kommun beslöt jämförelsevis nyligen
att 50% av samtliga tjänsteupphandlingar ska ske med sociala hänsyn senast 2020.
Göteborg tog samma målbeslut redan för år 2014 och har avsatt resurser för att uppnå
detta. Göteborg har även satt målet att 1000 personer ska vara anställda i sociala företag
2020.
Projektet föreslår att samtliga upphandlande enheter i kommunen ges i uppdrag att ta fram
”upphandlings-case” där sociala hänsynskriterier kan prövas. En process bör även inledas
27
Slutrapport: Projektet Sociala ekonomin i Motala
för att dessa strävanden ska harmoniseras med arbetet i ”Inköpssamverkan, Västra
Östergötland”.
Policyförslag sociala hänsyn vid offentlig upphandling "Anbudsgivande företag och organisationer, inklusive eventuella underentreprenörer, som
har anställda bör uppfylla kollektivavtalsvillkor i de fall lagen ger utrymme för detta.
Tillämpning ska ske vid köp av tjänster, byggentreprenader och tillverkning av varor efter
beställning. Vid upphandlingar ska villkor ställas om sociala hänsyn när det är möjligt och
relevant. Det kan exempelvis innebära att anbudsgivaren vid utförandet
•
anställer eller anordnar utbildning för personer som står utanför den reguljära
arbetsmarknaden,
•
främjar mångfald i fråga om kön, ålder, funktionsnedsättning och etniskt ursprung,
•
tillgodoser tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning,
•
säkerställer att kommuninvånares synpunkter tas tillvara samt erbjuder praktikeller lärlingsplatser.
Upphandlingar ska utformas så att de underlättar för och uppmuntrar till fler
anbudsgivare, bland annat lokala småföretag och aktörer inom den sociala ekonomin.
Upphandlingar med social hänsyn ska med fördel löpa under längre perioder. CSRåtaganden är meriterande vid likvärdiga anbud.
Upphandlande enhet ska regelmässigt analysera om det är lämpligt att använda sociala
kriterier vid upphandlingar för att främja behov av inkludering, arbete och jämställdhet i
kommunen. Särskilda utbildningsinsatser och andra typer av stöd kan ges inom kommunen
vid behov för att möta kraven av denna policy.”
Riktade inköp och reserverade kontrakt
Kommunen får köpa in tjänster av ett socialt företag för under 505 800 SEK per år, utan
upphandling. Detta är ett bra sätt att bidra till att stötta befintliga- och etablera nya sociala
företag – inte minst om kommunen betalar för x antal tjänster i förskott. En given
möjlighet är att köpa platser för arbetsrehabilitering men mycket annat kan också köpas in.
Varje upphandlande enhet, inklusive Bostadsstiftelsen Platen, bör utvärdera vad som kan
lämpa sig för direktinköp från sociala företag. Strategen för sociala ekonomin kan sedan
arbeta för att matcha en ”kommunal inköpslista” med sociala företag i kommunen, den
sociala företagsinkubatorn eller sociala företag som vill etablera sig i Motala.
I ny lagstiftning som implementeras 2016 kommer även möjligheten till ”reserverade
kontrakt” att finnas där kommunen kan rikta inköp mot ett utvalt företag i tre år. Via detta
kan kommunen på ett kraftfullt sätt bidra till den sociala företagarsektorns utveckling.
Gärna delvis med förskottsbetalning för att de sociala företagen snabbt ska få likviditet i
sin verksamhet.
28
Slutrapport: Projektet Sociala ekonomin i Motala
Policyförslag sociala företag
Projektet har tittat på olika kommuners policys för socialt företagande och även diskuterat
frågan med olika nationella experter inom fältet. Utifrån detta har sammanställts en policy
baserad på de mer kraftfulla formuleringsexemplen för att rikta kommunens resurser på ett
effektivt sätt - men även utifrån uppdraget från politiken att arbeta ur samhällssektoriellt
perspektiv och självfallet utifrån värdeorden ”innovation, öppenhet och stolthet”. Projektet
har även tagit fasta på Östgötakommissionens rekommendationer att utgå från
folkhälsoperspektiv – detta utifrån Sir Michael Marmots världsledande forskning om
jämlikhet och hälsa.
Anledningen till att projektet föreslår en egen policy för socialt företagande är att denna
bransch har en särställning i arbetsmarknadshänseende och alltid kommer att ha speciella
förutsättningar i förhållande till övriga sociala ekonomin som måste lyftas fram om
kommunen ska kunna stötta effektivt för att få fler i arbete. Policyn gäller alla sociala
företag som sätter samhällsnytta baserad på en bärande idé före vinstintresse, men syftar
särskilt på ”arbetsintegrerande sociala företag” som bygger sin verksamhet på att
rehabilitera och anställa människor som står långt från arbetsmarknaden. Förslaget är som
följer ”Motala Kommun erkänner den moderna forskning som visar att ekonomisk jämlikhet
minskar risken för ohälsa i samhället. Därför måste tillväxt och jämlikhet följas åt. Sociala
företag, och i synnerhet arbetsintegrerande sociala företag, har potentialen att
rehabilitera och ge riktiga anställningar till människor som idag står långt ifrån
arbetsmarknaden. Därmed är de en viktig del i en strategi för ökad jämlikhet och
folkhälsa.
I arbetsintegrerande sociala företag ges individen ökad egenmakt och bättre inflytande
över sin tillvaro. En utveckling av arbetsintegrerande socialt företagande bidrar därför till
att skapa ett bättre och mer inkluderande samhälle, där fler människor hittar en plats på
arbetsmarknaden som inte bara ger dem ekonomisk trygghet, utan även ökad livskvalitet.
Sociala företag är en näringslivsinriktad del av den sociala ekonomin som förbättrar den
gemensamma välfärden och bidrar till hållbar utveckling. Detta sker ofta i partnerskap
med den offentliga sektorn men Motala kommun understryker vikten av att de sociala
företagen behöver självständighet för att fylla sin funktion i samhället. Nära förknippat
med detta är CSR och olika typer av idéburna innovationer som kan vara med och bidra
till utvecklingen av socialt företagande.
Sammantaget handlar detta om att skapa det goda samhället där alla människor ges
möjlighet att vara med att bidra till vårt gemensamma välståndsbygge, för sin egen skull
och för varandra. Av ovanstående anledningar ska Motala kommun •
aktivt arbeta för att öka sin kunskap om sociala företag och deras villkor
•
aktivt sträva efter ett ökat samarbete med viktiga aktörer inom området
•
arbeta för att synliggöra de sociala företagen såväl internt som externt i kommunen
•
aktivt bidra till att sociala företag startas och fortlever
29
Slutrapport: Projektet Sociala ekonomin i Motala
•
uppmuntra goda relationer och samarbeten mellan sociala företag, föreningsliv och
det vinstdrivande näringslivet
•
lära sig mer om, uppmuntra och stödja utvecklingen av innovationer inom den sociala
ekonomin, CSR (Corporate Social Responsibility) och andra investeringsmetoder som
kan gynna finansiering av sociala företag
•
underlätta för individer i den egna organisationen som vill starta ett socialt företag
•
göra de egna förvaltningarna och bolagen ansvariga för att bidra till att stötta den
sociala företagarsektorn utifrån sina respektive områden, möjligheter och resurser”
Policyförslag sociala ekonomin
En policy för hela sociala ekonomin där alla idéburna organisationer innefattas bedöms
som ett gångbart alternativ till flera policys och rekommenderas att utformas för att passa
den samhällssektoriella modellen och matchas mot Östgötakommissionen för folkhälsas
slutrapports rekommendationer.
Ett utkast på möjliga formuleringar erbjuds här:
”Samhället delas in i tre sektorer: offentlig, privat och social, där den sociala ekonomin
(den tredje sektorn) kompletterar de övriga med ett idéburet fokus. I Motala finns en rik
social ekonomi. Många enskilda verkar aktivt för ett mer hållbart och levande samhälle
genom föreningar, sociala företa, byalag och andra större eller mindre gemenskaper.
Många tar redan i dag ansvar för miljöinsatser, idrottsverksamhet, sysselsättning,
anställningar med social hänsyn mm, vilket resulterar i en ökad delaktighet och bättre
hushållning med gemensamma resurser. Sammantaget bidrar detta till att göra Motala till
en mer attraktiv plats både för boende, besökare och företag.
Kommunens samverkan med den Sociala Ekonomin berör många målgrupper – barn,
ungdomar, vuxna, personer med funktionshinder, äldre och anhöriga som vårdar – alla
med olika bakgrund och kulturer. Fokusområden för kommunens samarbeten är att bidra
till jämlik hälsa, en stimulerande och meningsfull fritid, en rik närmiljö och social
inkludering där anställningar med social hänsyn spelar en viktig roll.
Den sociala ekonomin bidrar även till ekonomisk tillväxt och cirkulär ekonomi via
exempelvis sparbanksstiftelser, turistiska evenemang, gröna affärsverksamheter och olika
former av idéburna innovationer. Den samtida sociala ekonomin samverkar ofta med
näringsliv och akademi via projekt, innovationsarbete och samhällsentreprenörskap.
Motala kommun betraktar den sociala ekonomin som ett viktigt utvecklings- och
forskningsområde som behöver belysas, stöttas och synliggöras mer i strävan för att nå det
hållbara samhället med balans mellan människa, miljö och ekonomi.
Syftet med samverkanspolicyn är att uttala ett för Motala kommun gemensamt
förhållningssätt i kontakten och samverkan med den sociala ekonomin. Utgångspunkten
för samverkan är att uppnå den enskildes bästa genom ett förtroendefullt arbete på
jämbördig nivå med ömsesidig vilja, egenmakt och respekt.
30
Slutrapport: Projektet Sociala ekonomin i Motala
Riktlinjer
- Motala kommun skall i samverkan med den sociala ekonomin verka för ett förbättrat
samhällsklimat med gemenskap och respekt mellan människor i olika åldrar och med olika
bakgrund samt för enskilda människors inflytande, egenmakt och delaktighet
- Motala kommun skall utgå ifrån och betona den sociala ekonomins självständighet som
en av tre fristående samhällssektorer där näringsliv och offentlighet utgör övriga delar.
- Samhällssektoriell samverkan skapar förutsättningar för en helhetssyn kring hur vi
tillsammans i Motala kan möta enskilda människors sociala behov, gynna närmiljön och
cirkulär ekonomi, samt bidra till en idéburen tillväxt med fler arbetstillfällen. Därför vill
kommunen, om sociala ekonomins aktörer så önskar, bidra till en gemensam
samhällsorganisation för den sociala ekonomin i Motala, som kompletterar Tillväxt
Motala med ett idéburet och resursjämlikhetsfrämjande fokus. Organisationen skall vara
den sociala ekonomins gemensamma samarbetsarena och röstbärare samt kommunens
kanal för demokrati- och idéburet innovationsarbete och olika stödstrukturer utformade
för- och tillsammans med sociala ekonomins aktörer.
- Föreningslivet fyller en viktig roll som demokratiförmedlare, välfärdsutvecklare och
värnare av naturmiljön. Motala kommun ger föreningsstöd och andra stöd till olika
idéburna verksamheter som förstärker och kompletterar den verksamhet som kommunen
bedriver. Föreningsstödet skall medverka till att skapa förutsättningar för en meningsfull
fritid, jämlik hälsa, lokalt miljöarbete och social inkludering
- Samarbeten mellan sociala ekonomin och näringslivet, exempelvis via sociala
innovationer och CSR, skall uppmuntras av Motala kommun.
- Nyetablering av sociala företag och befintliga sociala företagverksamheter skall
uppmuntras, synliggöras och stöttas av kommunen. Ekonomiska direktbidrag med
skattepengar skall ej givas till sociala företag eftersom detta riskerar att inskränka deras
egenmakt och självständighet. Fysiska- och kompetensmässiga resurser samt samarbete
med idéburna finansiella aktörer och främjande av idéburna innovationer är mer lämpliga
stödstrukturer, som säkrar de sociala företagens självständighet och hållbarhet. Att
direkthandla tjänster av sociala företag och upphandla med social hänsyn är en ömsesidig
samarbetslösning där sociala företag och kommunen agerar som självständiga
marknadsaktörer på likvärdig basis.
- Motala kommuns stöttning av den sociala ekonomin ska utgå från proportionell
universalism och kommunens kärnvärden. Kommunen skall bidra till ökad kunskap om den
sociala ekonomins metoder, villkor och potential i samhället, både internt och externt,
samt ta aktiva steg för att synliggöra Motalas egen sociala ekonomi och främja ett ökat
lokalt frivillighetsarbete.”
Fysiska och kompetensmässiga stödstrukturer för arbetsintegrerande
sociala företag
Arbetsintegrerande sociala företag behöver handledare med spetskompetens i
arbetsrehabilitering och kooperativt ledarskap. Vid LSS-verksamhet behövs även utbildade
socionomer i handledningen enligt lag. En kommunal handledningspool skulle kunna vara
en möjlig stödstruktur för avknoppade verksamheter och nya sociala företag som startas
31
Slutrapport: Projektet Sociala ekonomin i Motala
igång via den sociala företagsinkubatorn. Kommunen har även möjlighet att bidra med
lokaler för att stötta arbetsintegrerande sociala företag.
När det handlar om kooperativ LSS-verksamhet kan det vara helt nödvändigt att
kommunen uppehåller olika stödstrukturer av den här typen. Detta gör de sociala företagen
beroende till kommunen men denna typ av ”semi-socialt företagande” kan vara det som
krävs när det handlar om LSS med målgrupper där det inte bedöms realistiskt att ”ett
riktigt jobb” någonsin kommer att hittas. Den mer fria organisationsstrukturen kan ändå
bidra till känsla av egenmakt och empowerment hos deltagarna. Sådana ”semi-sociala
företag” finns bland annat i Göteborg där projektet har besökt Kooperatörshuset som kan
delgivas som exempel. Men exempel finns även på kooperativ LSS-verksamhet utan
särskilda offentliga stöd annat än köp av platser, exempelvis det sociala arbetskooperativet
Karriär-Kraft. Karriär-Kraft bedöms som en intressant lösning att etablera i Motala,
eventuellt som en avknoppningslösning för kommunal LSS-verksamhet.
Stöd till sociala företag där LSS-verksamhet inte ingår bör tidsbegränsas. Likväl stöd till
kommunala avknoppningar av samma typ. Exempelvis kan 5år av stöd vara en gräns innan
handledaren går vidare till ett nytt socialt företag (eller måste anställas), den
kommunalägda lokalen börjar lyfta hyra och så vidare. Detta för att självständighet
gentemot offentligheten och marknadsmässighet skapar en bättre långsiktig hållbarhet.
Sociala företag är inte offentliga verksamheter utan fria marknadsbaserade organisationer
med ett idéburet innehåll. Därför är det viktigt att kommunen släpper taget om dem.
Befintliga sociala företag i Motala, och även medlemmar hos Tillväxt Motala, har nämnt
behovet av hjälp med att skriva anbud till offentliga upphandlingar. Här finns en möjlighet
för den nya organisationen för sociala ekonomin att fylla en ytterligare funktion. Via
samhällsrådet och/eller webbportalen kan information om kommande upphandlingar med
social hänsyn spridas och respektive organisationer kan förbereda sig tillsammans för att så
mycket som möjligt av upphandlingarna ska komma vår lokala ekonomi till del – och att
pengarna ska bidra till värdekedjor som stannar kvar i Motala en längre tid (i enlighet med
Cleveland-modellen). Om en Tillväxt Motala-medlem vinner anbudet kan ett lokalt socialt
företag utgöra underleverantör och på så vis hjälpa anbudsgivaren att uppfylla de sociala
hänsyns-kraven. Projektsamarbeten kan sannolikt struktureras enligt liknande strategier.
Även här finns ett uttalat behov av projektmässiga kompetenser både från sociala företag
och Tillväxt Motala. Sådan kompetens kan förslagsvis också vara en del av den nya
organisationen.
Ekonomiska stödstrukturer
Sociala företag ska inte hamna i bidragsberoende till kommunen. Både för att det riskerar
slöseri med skattepengar på verksamheter som inte blir självbärande, och för att de sociala
företagens egenmakt behöver säkerställas. Ekonomiska bidragslösningar rekommenderas
därför ej som stödstruktur till sociala företag. Projektsamarbeten, direktköp av tjänster och
tidsbegränsande fysiska och kompetensbaserade stödstrukturer är mer ömsesidiga och
neutrala, och därmed mer lämpliga. Resursjämlikhet för alla sociala ekonomins aktörer bör
vara den generella grunden för alla typer av stödstrukturer så att illegitim särbehandling
undviks. Detta inte minst utifrån Östgötakommissionen för folkhälsas rekommendationer
att implementera ”proportionell universalism” på alla nivåer i det kommunala arbetet.
När det gäller finansiering av organisationen för den sociala ekonomin bör ett idéburet
offentligt partnerskap vara en gångbar lösning enligt de experter projektet varit i kontakt
32
Slutrapport: Projektet Sociala ekonomin i Motala
med förutsatt att uppdraget är tydligt idéburet och samhällsnyttigt utan vinstintresse, samt
utan konkurrens. En sådan lösning behöver inte tidsbegränsas till skillnad mot
upphandlingslösningar och finansieringstaket för ”IOP” är ännu ej fastställt vilket gör att
större summor än motsvarande 200 000 EURO fördelat på tre år eventuellt är gångbara
utan att LOU behöver kopplas in. Detta bör tittas på av kommunens jurister. Projektet
bedömer det dock som önskvärt om den nya organisationen så långt det är möjligt klarar av
att finansiera sig själv – vilket är anledningen till att finansiella stödstrukturer föreslås i
rapporten. Offentliga medel till uppstart bedöms dock som troligen nödvändigt –
kommunala medel, projektmedel eller annat. En kontorsplats och en anställd
verksamhetsledare åt organisationen, gärna i samma lokaler som Tillväxt Motala, kan vara
en utgångspunkt.
Projektet har inte sett någon anledning att influera gällande de befintliga
föreningsbidragslösningarna i övrigt. Dessa påverkar inte den föreslagna strategin men bör
företrädesvis anpassas långsiktigt till den föreslagna strategin, om den implementeras, så
långt möjligt.
Utbildningsmässiga stödstrukturer
Generella utbildningsmässiga stödstrukturer
En sammantagen bild av de möten och intervjuer som projektet genomfört under året visar
att kunskapen kring sociala företag, kooperationen som organisationsform och CSR är
tämligen låg i Motala - både bland kommunala tjänstemän och föreningar. Men de som är
insatta i ämnet är ofta väldigt engagerade och de som fått lära sig lite mer genom
deltagande i projektet är vanligen också positiva i ökande grad. Därför kan utbildning i
olika former vara en lämplig stödstruktur att inleda en satsning med. Projektet har självt
hållit ett antal utbildningstillfällen i socialt företagande för de personer som projektet mött
som visat störst intresse av att engagera sig i ett nästa steg. Man kan nog säga att ett första
steg till ”stödstruktur light” redan tagits i detta. Att fortsätta hålla utbildningar i socialt
företagande, men även föreningsutveckling (kompletterande de insatser som redan görs av
fritidskontoret) och sociala investeringsmetoder för näringslivet, bedöms som en viktig del
i ett tidigt implementeringsskede. Projektet har producerat ett antal föreläsningsfilmer som
ligger gratis på webben att användas vid behov – exempelvis i studiecirklar. En portal för
sociala ekonomin online kan också vara en plattform för utbildningar. Även tjänstemän
kan behöva utbildning – exempelvis kring avknoppning av verksamheter till sociala
företag och sociala hänsyn i offentlig upphandling.
Tema social ekonomi och innovation på gymnasienivå
För att mer strukturellt öka medvetenheten kring den sociala ekonomin och dess
förutsättningar har projektet samtalat med Platengymnasiet om möjligheten att
komplettera dess samhällsprogram med ”Tema social ekonomi och innovation”. Detta har
tagits emot väl av både rektor och samhällslärarna som gärna genomför ett sådant projekt
bara de får god tid på sig att planera för det. Exempelvis 2016 skulle kunna bli ett pilotår
för detta via genomförandet av ett antal temaveckor.
Exempel på möjligt innehåll •
utbildning i mötesteknik, styrelsearbete och olika former av idéburen metodik –
exempelvis studiecirkeln, konflikthantering och att skapa en god gruppdynamik.
33
Slutrapport: Projektet Sociala ekonomin i Motala
•
den svenska sociala ekonomins historia – folkrörelser, gammelkooperationen med
mera – samt dess roll i samhället, eventuellt i samarbete med historielärarna.
•
dagens sociala ekonomi i glokal kontext, inklusive socialt företagande, sociala
innovationer, föreningsutveckling och CSR
•
hur man startar och driver ett idéburet företag tillsammans (”att starta vårat”),
eventuellt i samarbete med ekonomiprogrammet.
•
teorier kring den sociala ekonomins möjlighet att bidra till demokrati, välstånd och
jämlikhet.
Att etablera ett fullödigt samhällsprogram med denna inriktning vore troligen unikt i
Sverige och skulle kunna ge underlag för återväxt i inom Motalas sociala ekonomi – inte
minst gällande kompetent arbetskraft med viktig entreprenöranda åt en växande social
företagarsektor. Kunde exempelvis Bona Folkhögskola komplettera med en
fortsättningsutbildning för eleverna som ger dem någon slags certifiering i kooperativt
ledarskap, CSR-strategiskt arbete, handledarskap i arbetsintegrerande sociala företag eller
liknande vore det naturligtvis ännu bättre.
Idén syftar, förutom att docka mot ekonomiprogrammets UF-inriktning i förhållande till
den föreslagna samhällssektoriella strategin, till att skapa en unik profilering som får fler
elever att välja Platengymnasiet. Kommunen har ett underskott på elever i sina skolor och
får betala höga avgifter till andra kommuner med skolor som Motalas ungdomar just nu
väljer att gå på i för hög grad för att det ska vara gynnsamt för den kommunala budgeten.
Primärt handlar det om att många borensbergsungdomar hellre väljer gymnasier i
Linköping. Ett gymnasieprogram med inriktning ”Social ekonomi och innovation” bör
kunna attrahera elever även på ett rikstäckande plan om det utformas och marknadsförs på
ett attraktivt sätt. Vilket då skulle kunna täcka upp underskottet.
Denna stödstruktur är även intressant gällande vår höga ungdomsarbetslöshet. Väljer
kommunen att satsa på social ekonomi är det rimligt att den arbetskraft och ideella
resurspool som ska bygga upp en långsiktigt hållbar tredje arbetsmarknad (samt ett ännu
frodigare föreningsliv) i Motala också utbildas här. Finns de stödstrukturer som föreslås i
denna rapport på plats när eleverna tar studenten ökar sannolikt möjligheten att de blir kvar
och hjälper till att bidra till framtidens Motala istället för att flytta till annan ort för
utbildning och jobb, som tyvärr sker i för hög grad idag.
Högre utbildning inom social ekonomi
Intressant gällande att behålla våra ungdomar vore även om Motala kunde nischa sig som
partner till ett universitet med en högre utbildning inom social ekonomi. Eftersom
Motalabefolkningens utbildningsnivå generellt sett är ganska låg kan en sådan här satsning
ge underlag för att locka studenter att välja att starta idéburna företag just i Motala, där
förutsättningarna kan komma att bli goda om kommunen nu väljer att satsa på den sociala
ekonomin. På så vis skulle utbildningsnivån potentiellt kunna höjas.
Att etablera en dialog med Linköpings Universitet kring ett program för ”Idéburet
entreprenörskap och social innovation” eller liknande vore en spännande öppning.
Självklart då i samarbete med Tillväxt Motala och den påtänkta organisationen för den
34
Slutrapport: Projektet Sociala ekonomin i Motala
sociala ekonomin (”Idéburna Motala”) för att integrera detta i den samhällssektoriella
strategin. Har Motala ett samhällsprogram med inriktning mot social ekonomi på
gymnasienivå förbättrar det sannolikt möjligheten att just våra ungdomar utbildar sig
akademiskt för att sedan komma tillbaka och verka i sin hemstad inom sociala ekonomin.
Nischen bedöms troligen ligga skapligt öppen för att Motala ska kunna positionera sig väl
vid en satsning. En sådan positionering skulle sannolikt addera en positiv social dimension
till stadens platsmarknadsföring.
Rekommendationer i steg
Steg1 2015
•
•
•
•
•
•
•
Permanenta en strategisk tjänst för sociala ekonomin på kommunen.
Ta tillvara på de lokala nätverk som byggts upp under projekttiden för att grunda
organisationen för sociala ekonomin. Förslag på arbetsnamn: ”Idéburna Motala”.
Inled upphandlingar med sociala hänsyn.
Fastställ de policys som behövs utifrån inspiration från presenterade förslag.
Fortsätt att uppehålla lättare stödstrukturer som projektstöd, lotsning,
utbildningsinsatser och så vidare utifrån vad som redan inletts under projekttiden.
Ansök om medlemskap i Coompanion Östergötland.
Behåll och utveckla det regionala samverkansarbetet.
Steg 2 2016
•
•
•
•
•
Ansök om medlemskap i Mikrofonden Östergötland och fastställ en summa som kan
sättas in årligen, med villkorad riktning mot Motalas sociala ekonomi.
Skapa online portal för Motalas sociala ekonomi och integrera denna med motala.se
Låt bildningsförvaltningen skapa temaveckor kring ”Social ekonomi och innovation”
på Platengymnasiet och utvärdera om idén med ett fullödigt samhällsprogram är
gångbart.
Fortsätt att arbeta utifrån den samhällssektoriella modellen och etablera de olika
komponenterna efter behov. Låt helhetslösningen växa fram organiskt i nära
samverkan med den sociala ekonomins aktörer och Tillväxt Motala. Strategen för
sociala ekonomin kordinerar arbetet.
Utforska möjligheten att etablera idéburna finansiella innovationer i Motala. Gärna i
samverkan med regionala aktörer och universitetet. En kooperativ företagsbytesring
bedöms som mest gångbart inledningsvis.
Steg 3 2017
•
•
•
•
Inled en överenskommelseprocess utifrån den samhällssektoriella strategin med
samhällsrådet som plattform.
Fortsätt att skapa och anpassa de föreslagna komponenterna i ”Motalamodellen” efter
behov. Upphandla mer aktivt med social hänsyn.
Uppehåll och utveckla de generella stödstrukturerna med projektstöd, lotsning med
mera. Samarbeta med universitet för att upprätta ett program för ”Idéburet
entreprenörskap och social innovation” med inspiration från Motalamodellen.
Stötta regionalt arbete med finansiella idéburna innovationer och social ekonomi.
35
