Metaller i Stockholms grundvatten
en studie om grundvattnets påverkan på ekosystem i ytvattnet
Emma Brännström
Elin Lundgren
Handledare:
Ann-Catrine Norrström
AL125x Examensarbete i Energi och miljö, grundnivå
Stockholm 2016
Abstract
As a consequence of the urbanization the groundwater in the area of Stockholm has
been polluted since many years. The quality of the groundwater affects the surface
water providing the inhabitants of the city with drinking water. To reach the
environmental goals concerning groundwater further knowledge about the impact on
surface water caused by polluted groundwater steams is necessary. Accordingly, the
purpose of this study is to contribute with further information about the impact on
surface water ecosystem in the discharge area of groundwater streams caused by
elevated contents of metals in groundwater. A survey commissioned by
Miljöförvaltningen Stockholmsstad (the municipal environmental administration)
constitutes a basis for this study. The metals presented in this report are relevant due
to their toxic characteristics and by their frequent occurrence in elevated content in
groundwater samples. The groundwater content of these 9 metals determined which
geographical positions would be of interest when evaluating potential ecosystem
effects. The result indicates varying consequences for the ecosystems in the studied
areas, but most of them seem to be at risk of being negatively affected. Further
studies are needed to confirm our results and also to provide with more information
about groundwater quality generally.
Sammanfattning
Stockholms grundvatten har sedan länge förorenats av utsläpp som följer av
urbanisering av området. I nuläget används inte Stockholms grundvatten till
dricksvattenförsörjning, det utvinns istället från ytvattnet i Mälaren. Grundvattnets
tillstånd påverkar dock ytvattnet. För att nå miljökvalitetsmålen för grundvatten
behövs bland annat mer kunskap om grundvattnets påverkan på ytvattnet. Således
är syftet med studien att bidra med ytterligare kunskap huruvida förorening av
Stockholms grundvatten, med avseende på förekomsten av metaller i grundvatten,
kan ha skadliga effekter på ekosystem i ytvattenområden. Som underlag för detta
användes data från undersökningar om grundvattenkvalitén i Stockholm, dessa är
gjorda på uppdrag av Miljöförvaltningen Stockholmsstad. Studien utgår från 9
metaller som på flertalet platser förekommer i förhöjda halter - tillståndsklass 3-5
enligt bedömningsgrunder - eller för att de är toxiska. Utifrån föroreningsgrad
bedömdes 8 provtagningsplatser med höga halter av dessa metaller vara relevanta
för studien. Resultatet visar att föroreningsgraden och konsekvenserna på
ekosystemen i ytvatten varierar mellan platserna, men kring flera provtagningsplatser
finns risk för att förorenat grundvattnet kommer att påverka ekosystem i
utströmningsområdena negativt. Denna studie bygger på data från en undersökning
gjord 2012, ett mer gediget underlag skulle minska osäkerheten i det slutliga
resultatet. Fler grundvattenundersökningar behövs för att fastställa resultatet av
denna studie och likväl bidra till att öka kunskapen om grundvattnets kvalitet
generellt.
Innehållsförteckning
Inledning................................................................................................................................ 1
Syfte................................................................................................................................... 1
Frågeställning .................................................................................................................... 2
Avgränsningar .................................................................................................................... 2
Metod ................................................................................................................................. 3
Urval av metaller och provtagningsplatser med relevans för studien ............................... 3
Flödesriktningar .............................................................................................................. 3
Kapitel 1 - Bakgrund .............................................................................................................. 4
Generellt om grundvatten och vattenkvalitet ....................................................................... 4
Vattenförvaltning i Sverige ................................................................................................. 5
Metaller .............................................................................................................................. 6
Natrium, kalcium och magnesium ................................................................................... 6
Mangan ........................................................................................................................... 8
Zink ................................................................................................................................. 8
Koppar ............................................................................................................................ 9
Arsenik ............................................................................................................................ 9
Kvicksilver ......................................................................................................................10
Nickel .............................................................................................................................10
Påverkan på ekosystem ....................................................................................................11
Kapitel 2 - Resultat ...............................................................................................................12
Områden som är relevanta att studera ..............................................................................12
Beckomberga.................................................................................................................13
Engelbrektsplan .............................................................................................................15
Lilla Blecktornsparken ....................................................................................................17
Långholmsgatan ............................................................................................................19
Lövstatippen ..................................................................................................................21
Norra Djurgården ...........................................................................................................23
Skrubba .........................................................................................................................25
Ulvsunda ........................................................................................................................27
Kapitel 3 - Diskussion ...........................................................................................................29
Slutsats ................................................................................................................................31
Referenser ...........................................................................................................................33
Inledning
Förorening av grundvatten är inget nytt forskningsområde. Det finns förhållandevis
god kunskap om föroreningar från enstaka utsläppskällor, i dessa fall finns också
vetskap om var de förorenande ämnena tar vägen. I urbana miljöer är
utsläppskällorna många och diffusa, vilket gör grundvattenförorening i dessa miljöer
mer komplex (Carrera et al., 2005). Stockholms grundvatten har länge varit recipient
för föroreningar på grund av den urbanisering som pågått i flera hundra år i området.
I dagsläget tas dricksvattnet inte från grundvattnet, utan från ytvattnet i Mälaren.
Incitamentet till att verka för en hög grundvattenkvalitet i Stockholmsområdet
försvagas därför i jämförelse med städer där det finns ett beroende av att använda
grundvattnet till dricksvattenförsörjning. Dock finns det andra skäl till att inte förorena
grundvatten. Grundvatten är en del av det hydrologiska kretsloppet och förorenat
grundvattnet strömmar ut och bildar ytvatten, vilket antingen används för
dricksvattenförsörjning eller bildar sjöar och vattendrag där ekosystem kan påverkas
(Andréasson, 2015).
I denna studie används data från 2011/2012 framtagna av Miljöförvaltningen i
Stockholm som en del av deras miljöövervakning. Denna data utgörs av
grundvattenprover från 74 olika platser i Stockholm som valts ut för att ge en
representativ bild av det kemiska tillståndet för grundvattnet i staden. En anledning till
att miljöövervakningen genomförts är att föroreningarna i grundvattnet riskerar att
ledas till ytvatten, varifrån dricksvatten utvinns i Stockholm (Miljöförvaltningen i
Stockholm, 2013). I denna studie redovisas även data för Stockholms kemiska
grundvattenstatus från tidigare år (1997 och 2003).
Sveriges riksdag har fastställt 16 miljökvalitetsmål framtagna för att förhindra att
framtida generationer ska lämnas med arbetet att lösa miljöproblemen, i enlighet med
arbetet för en hållbar utveckling (Naturvårdsverket, 2015). Förhöjda metallhalter i
grundvatten är framförallt relaterat till miljökvalitetsmålet “grundvatten av god
kvalitet”, vilket beskriver den grundvattenstatus miljöarbetet i Sverige ska leda fram
till (Naturvårdsverket, 2016a). En av utmaningarna för att nå detta miljökvalitetsmål är
att öka kunskapen om hur grundvatten påverkar ytvatten (Naturvårdsverket, 2016b).
Det finns därför ett behov av att utöka kunskapen om kvaliteten på grund- och
ytvatten för att nå miljökvalitetsmålen, vilket ökar relevansen för denna studie.
Andra miljökvalitetsmål som berörs av studien är bland andra “giftfri miljö” och
“levande sjöar och vattendrag”. Miljökvalitetsmålen visar att grund- och ytvattnets
tillstånd är relevanta i arbetet mot en hållbar utveckling. En välkänd definition av
hållbar utveckling myntades år 1987 genom Brundtlandkommissionen och översätts
som: “En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande
generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov” (Förenta Nationerna [FN]
1987, 2:1). Denna definition inkluderar ekologiska, sociala och ekonomiska aspekter
av hållbarhet (Kates et al., 2005).
Syfte
Syftet med studien är att bidra med ytterligare kunskap om Stockholms grundvattenkvalitet,
med avseende på förekomsten av metaller som kan ha skadliga effekter på människors
hälsa, miljön och ekosystem.
1
Frågeställning
● Finns det utströmningsområden där grundvatten, med förhöjda metallhalter,
bildar ytvatten och riskerar att skada lokala ekosystem?
● Hur förhåller sig förorening av grundvatten till hållbar utveckling?
Avgränsningar
● I detta arbete görs ingen hydrologisk modellering över grundvattnets rörelse,
utan här antas grundvattnet röra sig horisontellt. Med hjälp av detta görs en grov
uppskattning gällande sannolikheten att grundvatten rinner ut i olika sjöar och
vattendrag utifrån kartläggning av grundvattnets rörelseriktning gjord av
Miljöförvaltningen Stockholms stad.
● Vidare är studien begränsad till ett antal geografiska platser, i områden där
Miljöförvaltningen tog grundvattenprover i den senaste mätningen, som bedöms
relevanta. Dessutom analyseras endast miljöeffekterna av ett urval metaller som
förkommer i höga halter, motsvarande tillståndsklass 3-5 i bedömningsgrunderna.
Detta urval görs både med avseende på toxicitet och utifrån bedömningsgrunder från
Sveriges geologiska undersökning.
● Grundvattnet antags inte spädas precis där det strömmar ut i ytvattnet. Platser
där grundvatten bildar ytvatten antas således innehålla snarlika metallhalter som
Miljöförvaltningens provdata visar. Detta antagande innebär även att den påverkan
föroreningarna har på ekosystemen kommer betraktas vara lokalt kring dessa
utströmningsområden.
● Stockholms Miljöförvaltning har gjort mätningar av kvalitén på grundvattnet vid
tre tillfällen, år 1997, 2005 och 2012. I denna studie är det främst data från den
senaste mätningen år 2012 som är relevant, även data från tidigare mätningar
redovisas och diskuteras till viss del.
2
Metod
Denna studie bygger främst på rapporter från myndigheter och vetenskapligasrapporter som
behandlar ämnet grundvattenkvalitet. Utifrån bedömningsgrunder framtagna av myndigheter
har data från Stockholms Miljöförvaltning utvärderats och analyserats. Vidare användes data
från Open Stockholm Portal för att ta fram kartor i ArcMap över provtagningsplatser,
strömningsriktningar och vattendelare.
Rapportens resultat utgörs av två delar. Den första delen är en litteraturstudie och utgör
underlag för den andra delen av resultatet. Denna del presenterar i sin tur
sammanställningen av given data i form av tabeller och kartor.
Urval av metaller och provtagningsplatser med relevans för studien
De metaller som ingår i studien förekommer frekvent i halter motsvarande tillståndsklass 3-5.
Även metallernas toxiska egenskaper togs i beaktning i detta urval, dessa ämnen riskerar att
påverka växter och organismer i ekosystemen. De provtagningsplatser som ingår i studien
har alla höga koncentrationer av flera av metallerna.
Flödesriktningar
Grundvattnets flödesriktning för respektive provtagningsplats användes för att bedöma
huruvida grundvattnet strömmar ut i vattendrag samt sjöar och på så sätt riskerar att förorena
ytvattnet. Information om flödesriktningarna finns tillgänglig på Stockholms stads hemsida.
3
Kapitel 1 - Bakgrund
I detta kapitel presenteras relevant bakgrundsinformation för analysen av resultaten.
Generellt om grundvatten och vattenkvalitet
Grundvatten bildas genom infiltration som är den process då nederbörd som inte avdunstat
eller rinner ovanpå markytan sipprar ned i marken. De områden där vatten infiltreras kallas
inströmningsområden (Geobiosfären, 2015). Då regnvatten infiltreras bildar det först
markvatten i den omättande zonen och när alla porer är vattenfyllda djupare ner i marken
bildar det grundvatten. I denna studie är inströmningsområden mindre intressanta, istället är
utströmningsområdena i fokus. Utströmningsområden är platser där grundvattnet blir ytvatten
och strömmar ut i vattendrag och sjöar, det är alltså i utströmningsområden som
grundvattnet kommer i kontakt med ytvatten (Nordström. A, 2005). I och med urbaniseringen
av Stockholm har bland annat stora arealer mark asfalterats och stora områden bebyggts,
vilket innebär att vattnet inte kan infiltreras på dessa ytor med konsekvensen att
ytavrinningen ökar. Även bortledning av vatten från tunnlar och bergrum stör
grundvattenbildningen och kan påverka vattnets kemiska sammansättning (Lundin, 2009).
Figur 1: Riktning på grundvattenströmmningen i Stockholm (Lundin, 2009)
En akvifär är en geologisk struktur innehållande stora mängder grundvatten och kan vara en
porös bergart, en sprickrik berggrund eller en rullstensås (Geobiosfären, 2015). Av allt vatten
på jorden kan 1 % användas för dricksvattenförsörjning. Av detta vatten förekommer 95 %
som grundvatten, resten finns i sjöar och vattendrag. Det inkommande flödet av vatten till
sjöar och vattendrag består dels av nederbörd, men 80 % delar av vattnet i sjöar och
vattendrag kommer från utströmmande grundvatten. Således är grundvatten viktigt för
4
dricksvattenförsörjning och även om det tas från ytvatten kan undermålig grundvattenkvalitet
ha negativ inverkan på dricksvattenkvaliteten (SGU, 2016)
Figur 2: Bild föreställande vattnets kretslopp (SGU, 2016)
Vattenförvaltning i Sverige
Till grund för Sveriges vattenförvaltningsarbete finns två föreskrifter,
vattenförvaltningsförordningen (VFF) och länsstyrelseförordningen. Dessa föreskrifter
beskriver hur arbetet ska gå till på olika nivåer. Vattenförvaltningsarbetet är uppdelat i
distrikt, myndigheter, som bestäms utifrån fem olika avrinningsområden, Stockholm ingår i
Norra Östersjöns vattendistrikt (Naturvårdsverket, 2005). Det är myndigheterna och
kommunernas ansvar att se till att miljökvalitetsnormerna (se nedan) efterföljs, enligt 5 kap. §
3 i miljöbalken (SFS 1998:808).
Myndigheten “Sveriges geologiska undersökning” (SGU) har tagit fram bedömningsgrunder
som utgör ett verktyg för att värdera kvalitet på grundvatten. Detta verktyg används sedan
vid analys och kartläggning inom vattenförvaltningen. Bedömningsgrunderna framtagna av
SGU består av fem tillståndsklasser. Dessa intervall går från “mycket låg halt” till “mycket hög
halt”. För naturligt förekommande ämnen har det tagits fram bakgrundsvärden som
motsvarar den halt ämnen förekommer i utan påverkan av mänsklig aktivitet (SGU, 2013).
Vidare finns det kvalitetskrav för grundvattnen i form av miljökvalitetsnormer som regeringen
alternativt vattenmyndigheten ansvarar för att fastställa (SGU, 2013). Enligt miljöbalken 5
kap. § 2 (SFS 1998:808) är ett av kraven på miljökvalitetsnormerna att de ska vara
utformade så att Sverige möter de krav ställda av vattendirektiven utfärdade av europeiska
unionen. Vidare kan länsstyrelser och kommuner inrätta vattenskyddsområden kring
vattentäkter och även potentiella vattentäkter för både grund- och ytvatten enligt miljöbalken
7 kap. § 21 (SFS 1998:808).
Om ett vattenskyddsområde inrättas finns det särskilda bestämmelser för vilka aktiviteter
som får förekomma på området och hur dessa ska gå till, exempelvis gällande hantering av
5
petroleumprodukter, bekämpningsmedel och kemiska substanser, för att förhindra förorening
av akvifären eller vattentäkten. (Naturvårdsverket, 2011). Ett vattenskyddsområde inrättas
oftast för hela avrinningsområdet för en grundvattentäkt eller en sjö (Naturvårdsverket,
2003).
För att grundvattnet ska hålla god kvalitet har vattenmyndigheterna definierat riktvärden som
anger de högst tillåtna halterna av ämnen som härrör från mänsklig aktivitet och utgör en risk
för människor hälsa och miljön (riktvärden för grundvatten). Utöver dessa riktvärden har
myndigheten även definierat utgångspunkter för att vända trend, värdet visar när åtgärder
ska vidtas för att grundvattnets kvalitet är på väg att försämras. Nödvändiga åtgärder ska
därför inrättas innan riktvärdet överskrids. Utgångspunkter för att vända trender får högst
vara 75 % av riktvärden för grundvatten (SGU, 2013)
Bedömningsgrunderna från SGU används också i arbetet för att nå de nationella
miljökvalitetsmålen. En god grundvattenkvalitet definieras i de svenska miljökvalitetsmålen i
form av 6 punkter. Av dessa framgår bland annat att grundvattnet ska ha god kemisk status
och att grundvatten som strömmar till ytvatten inte ska påverka de anknytande ekosystemen
genom försämrad livsmiljö (SGU, 2013).
Utöver att nå miljökvalitetsmålet om grundvattenkvalitet är ytterligare två miljökvalitetsmål
speciellt relevanta för denna studie. Miljökvalitetsmålet “Levande sjöar och vattendrag”
beskriver hur vattennära områden ska uppnå ett ekologiskt hållbart tillstånd, det belyser
också den nytta människor har av att detta miljökvalitetsmål uppfylls, med tanke på
rekreationsvärdet av dessa områden (Havs- och vattenmyndigheten, 2015a). Även
miljökvalitetsmålet “Giftfri miljö” är nära kopplat till detta projekt. Målsättningen är att varken
ekosystemen eller människors hälsa ska påverkas av antroprogena utsläpp och att naturligt
förekommande ämnen inte ska överskrida den naturliga förekomstnivån (Havs- och
vattenmyndigheten, 2015b).
Metaller
De flesta metaller förekommer i varierande halter i naturen utan påverkan från mänskliga
aktiviteter, men ofta är en förhöjd halt av metaller ett resultat av antropogen aktivitet
(Gustafsson et al., 2010). Förhöjda halter av metaller måste inte innebära en fara för
människor och miljö, men toxiska metaller bör inte spridas i naturen. En grupp av metaller
som brukar ses som särskilt toxiska är så kallade tungmetaller. Tungmetaller är en grupp
metaller vilka kan tas upp av organismer och vid höga koncentrationer får skadliga effekter.
Eftersom dessa ämnen inte bryts ned kan de både transporteras långväga och ansamlas
lokalt och ofta bioackumuleras. Tungmetaller kan förekomma naturligt i berggrunden och
frigöras vid vittring av berg och mark även mänsklig aktivitet, exempelvis gruvdrift kan öka
förekomsten av tungmetaller (Batayneh, 2012).
Natrium, kalcium och magnesium
Metallerna natrium, kalcium och magnesium har ingen negativ påverkan på ekosystem i
ytvatten då dessa ämnen istället buffrar mot toxiska effekter från metaller och är dessutom
näringsämnen för organismerna i dessa miljöer. En hög koncentration av dessa ämnen kan
dock vara problematiskt om grundvattnet används för dricksvattenförsörjning
(Miljöförvaltningen i Stockholm, 2013). Ett exempel är att en hög halt av magnesium, och
även kalcium, ger hårt vatten. Problemen med hårt vatten är bland annat att magnesium
bildar svårlösliga komplex med fettsyror som finns i rengöringsmedel så som diskmedel och
tvål, och kan fällas ut i uppvärmningssystemen och bilda “pannsten” samt att det ger en
högre grad av korrosion på ledningar. För att undvika dessa problem med hårt vatten så
behöver vattnet avhärdas. (Nordström, 2005)
6
Tabell 1: Tillståndsklasser för kalcium (SGU, 2013).
Klass
1 Mycket låg halt
Ca (mg/l)
<10
2 Låg halt
10–20
3 Måttlig halt
20–60
4 Hög halt
5 Mycket hög halt
Kommentar
Vanlig halt i ytligt
jordgrundvatten i urbergsområden.
Minskar korrosionsrisk.
60–100
≥100
Tjänligt med anmärkning.
Tabell 2: Tillståndsklasser för magnesium (SGU, 2013).
Klass
1 Mycket låg halt
2 Låg halt
3 Måttlig halt
4 Hög halt
5 Mycket hög halt
Mg (mg/l)
<2
Kommentar
Vanlig halt i ytligt
jordgrundvatten.
2–5
5–10
10–30
≥30
Tjänligt med anmärkning. Kan
ge smakförändringar.
7
Tabell 3: Tillståndsklasser för natrium (SGU, 2013)
Klass
1 Mycket låg halt
2 Låg halt
Na (mg/l)
<5
Vanlig halt i ytligt grundvatten i jord.
5–10
3 Måttlig halt
10–50
4 Hög halt
50–100
5 Mycket hög halt
Kommentar
≥100
Tjänligt med anmärkning. Halter över 200
mg/l kan ge smakproblem.
Mangan
Förhöjda halter av mangan i dricksvatten har visat sig påverka intelligensen hos barn
negativt (J.R , 2006). Mangan bioackumuleras (Vieira et al., 2012) vilket innebär att halten
mangan i exempelvis fisk kan bli hög. Även människor kan på så sätt få i sig mangan, men
intag av mangan genom föda är betydligt mindre farligt än intag via dricksvatten (J.R, 2006).
Mangan fälls ut i syrerika miljöer (Miljöförvaltningen i Stockholm, 2013).
Tabell 4: Tillståndsklasser mangan (SGU, 2013)
Klass
1 Mycket låg halt
2 Låg halt
Mn (mg/l)
<0,05
0,05–0,1
3 Måttlig halt
0,1–0,3
4 Hög halt
0,3–0,4
5 Mycket hög halt
Kommentar
Vanlig halt i grundvatten i jord
Tjänligt med anmärkning, allmän
vattenförsörjning
Tjänligt med anmärkning, vid enskild
vattenförsörjning
≥0,4
Zink
I grundvatten förekommer zink antingen som lösta joner eller bundet till organiska komplex.
Zink är en tungmetall, livsviktig för människor och andra organismer i mindre doser. I höga
halter kan zink vara skadligt för sötvattenlevande organismer. Vid värden som understiger 25
μg/l är 95 % av arterna dock skyddade (Berggren Kleja et al., 2006) Störst är riskerna i
näringsfattiga vattendrag med lite humusämnen och vid låga pH-värden (SGU, 2013 ;
Naturvårdsverket, 2014a) då dessa förhållanden gynnar vattenlösligheten av zink
(Gustafsson et al., 2010). Antroprogena källor till utsläpp av zink är bland annat förbränning
av olja och slitage av bildäck, även tillverkning av järn och stål kan vara källor för zinkutsläpp (Naturvårdsverket, 2014a).
8
Tabell 5: Tillståndsklasser zink (SGU, 2013)
Klass
1 Mycket låg halt
2 Låg halt
3 Måttlig halt
4 Hög halt
5 Mycket hög halt
Zn (mg/l)
Kommentar
<0,005
Skador kan uppstå i ytvatten vid
0,003–0,008 mg/l.
0,005–0,01
0,01–0,1
0,1–1
≥1
Vid halt över 3 mg/l kan zink ge
vattnet smak- och utseendeförändringar.
Koppar
Liksom zink förekommer koppar antingen som lösa joner eller bundet till organiska komplex i
grundvatten. Koppar är i lagom doser en livsnödvändig metall, men kan i höga doser vara
skadligt för både människor och miljö. Höga halter av koppar skadar immunsystem, lever och
njurar. Sötvattenlevande organismer är olika känsliga, vissa arter har uppvisat skador redan
vid halter som överstiger 3 μg/l (Berggren Kleja et al., 2006). Vid låga pH-värden förekommer
koppar i vidare utsträckning som lösta joner, det är i detta tillstånd koppar är mest toxiskt
(Gustafsson et al., 2010). Historiskt sett har smältverk varit en stor utsläppskälla, numera är
trafiken största utsläppskällan då koppar finns i bilars bromsbelägg och frigörs varje gång en
bil bromsar (Naturvårdsverket, 2014b).
Tabell 6: Tillståndsklasser för koppar (SGU, 2013)
Klass
1 Mycket låg halt
2 Låg halt
3 Måttlig halt
4 Hög halt
5 Mycket hög halt
Cu (mg/l)
<0,02
Kommentar
Vanlig halt i grundvatten. Skador kan
uppstå i ytvatten vid 0,004 mg/l
0,02–0,2
0,2–1
Risk för missfärgning av sanitetsgods och
ljust hår(vid hårtvätt).
1–2
≥2
Otjänligt som dricksvatten
Arsenik
Arsenik kan förekomma naturligt i grundvatten, koncentrationen beror då på geologiska och
hydrologiska förutsättningar. Förutom på ett fåtal ställen i Sverige är halter av den naturligt
förekommande arseniken låga, till skillnad från länder som Bangladesh och Argentina som
har problemen med naturligt höga halter av arsenik (Gustafsson et al., 2010). Lösligheten av
arsenik beror av pH och oxidationstillståndet, oftast förekommer ämnet inte i höga
koncentrationer i grundvatten (Ek et al., 2008). Förekomstformen av arsenik avgörs både av
antoprogen aktivitet likväl som av naturens egna processer. Arsenik sprids luftvägs vid
förbränning av kol, olja och avfall. Även gruvdrift och träimpregnering har bidragit till stora
utsläpp av arsenik (Naturvårdsverket, 2014c). Alger har förmågan att lagra toxiska metaller,
exempelvis arsenik, i högre koncentrationer än i omgivningen (Bhattacharya et al., 2011).
9
Höga halter av arsenik påverkar djur och människor på en mängd olika sätt, bland annat
genom störd reproduktionsförmåga och hudsjukdomar. Ämnet är också cancerogent
(Berggren Kleja et al., 2006).
Tabell 7: Tillståndsklassning arsenik (SGU, 2013)
Klass Tillstånd
As (μg/l)
1 Mycket låg halt
Grad av påverkan
<1
Kommentar
Ingen eller obetydlig
2 Låg halt
1–2
Måttlig
3 Måttlig halt
2–5
Påtaglig
4 Hög halt
5–10
Stark
Kan ge biologiska
effekter i ytvatten
Mycket stark
Otjänligt som
dricksvatten
≥10
5 Mycket hög halt
Kvicksilver
Även kvicksilver kan förekomma naturligt i miljön, vanligtvis inte i höga halter i grundvatten. I
de fall då kvicksilvret har antroprogen härkomst, har spridningen med stor sannolikhet skett
luftvägs. Kvicksilver binder starkt till humusämnen och därför är det ofta låga halter av denna
toxiska metall lösta i grundvattnet, dock kan kvicksilvret transporteras med vattnet även då
det har bildat komplex med organiska ämnen och förekommer som metylkvicksilver vilket är
den mest toxiska förekomstformen (Gustafsson et al., 2010). Om vattenflödet transporterar
kvicksilver vidare till sjöar och vattendrag riskerar ämnet att ackumuleras i vattenlevande
organismer (SGU, 2013).
Tabell 8: Tillståndsklasser kvicksilver (SGU, 2013)
Klass
1 Mycket låg halt
2 Låg halt
3 Måttlig halt
4 Hög halt
5 Mycket hög halt
Hg (μg/l)
<0,005
0,005–0,01
0,01–0,05
0,05–1
≥1
Grad av påverkan
Kommentar
Ingen eller obetydlig
Vanlig halt i grundvattnet.
Måttlig
Påtaglig
Stark
Mycket stark
Miljökvalitetsnorm för
inlandsytvatten är 0,05 μg/l.
Otjänligt som dricksvatten.
Nickel
I likhet med många andra metaller beror den naturliga halten av nickel på de geologiska
förutsättningarna (SGU, 2013 s. 72-75). Metallen sprids även vid mänsklig aktivitet och
används ofta vid ytbehandling och korrosionsskydd, den finns även i fossila bränslen och
sprids då vid förbränning exempelvis i bilar och kraftverk. Vid höga koncentrationer är nickel
toxiskt och cancerogent för djur. I vatten förkommer nickel oftast på formen Ni2+ samt
bundet till bland annat DOC (löst organiskt kol) och karbonat (Berggren Kleja et.al, 2006).
10
Tabell 9: Tillståndsklasser nickel (SGU, 2013)
Klass
1 Mycket låg halt
Ni (μg/l)
<0,5
2 Låg halt
0,5–2
3 Måttlig halt
2–10
4 Hög halt
10–20
5 Mycket hög halt
Kommentar
≥20
Skador kan uppstå i känsliga
ytvatten.
Otjänligt som dricksvatten.
Miljökvalitetsnormen för
inlandsytvatten är 20 μg/l.
Påverkan på ekosystem
Som nämnts ovan utgör metaller en grupp av förorenande ämnen vilka förekommer naturligt
i miljön. Ekosystemen har beroende på olika faktorer anpassats till miljöer med varierande
halter av metaller och har olika bakgrundsvärden för dessa halter (Naturvårdsverket, 2008).
Vidare är metallernas påverkan på ekosystemen beroende av i vilken förekomstform
metallerna förekommer, om de är lösta eller olösta och vilken slags förening de bildar.
Metallernas förekomstform avgör på så sätt biotillgängligheten och således toxiciteten för
organismer (Naturvårdsverket, 2008). Biotillgänglighet innebär att organismer får i sig ämnen
antingen genom förtäring eller genom kroppslig adsorption. Biotillgänglighet beror av flera
faktorer vilka i samverkan med varandra antingen formar en miljö där metaller antingen
tillgängliggörs eller försvårar upptaget av dessa. Dessa faktorer är pH, jonstyrka, vattnets
hårdhet, tillgängligt löst organiskt kol, redoxpotential och valenstillstånd. Vattenlösliga
metallföreningar är ofta mer toxiska eftersom denna egenskap ökar biotillgängligheten
(Magalhães et al., 2015).
11
Kapitel 2 - Resultat
Enligt data från den senaste mätningen av metallhalter i Stockholmsgrundvatten, gjord av
Stockholms Miljöförvaltning 2011/2012, är de metaller som förekommer mest frekvent i höga
halter: natrium, kalcium, koppar, zink, magnesium och mangan. Även toxiska metaller som
förekommer ganska frekvent i måttliga halter tas med i bedömningen. Dessa metaller är:
nickel, arsenik och kvicksilver.
I tabellerna redovisas halter från två olika mätningar av kvicksilver, ett filtrerat och ett
ofiltrerat prov. I det ofiltrerade provet beaktas också andelen kvicksilver bundet till
exempelvis humusämnen, till skillnad från i det filtrerade provet då andelen löst kvicksilver
studeras. Risken finns att kvicksilver transporteras till ytvattnet via grundvattnet även då det
är bundet till organiskt material (Gustafsson et al., 2010), varav det är relevant att redovisa
även de ofiltrerade proverna av kvicksilver.
Områden relevanta att studera
De studerade provtagningsplatserna är Lövstatippen, Södermalm Västra/Långholmsgatan,
Skrubba, Lilla Bleckan, Engelbrektsplan, Norra Djurgården, Ulvsunda och Beckomberga.
Dessa platser är relevanta eftersom proverna härifrån innehåller höga halter av metaller,
framförallt av koppar och zink, och/eller arsenik, kvicksilver eller nickel.
As
Parameter
Ca
Cu
Hg
Mn
µg/l mg/l µg/l µg/l
Mg
Na
mg/l mg/l
Ni
Zn
mg/l µg/l µg/l
Tillståndsklass 5 enligt bedömningsgrunder
10
100
2
1
0.4
30
100
20
1
Tillståndsklass 4 enligt bedömningsgrunder
5
60
1
0.5
0.3
10
50
10
0.1
Tillståndsklass 3 enligt bedömningsgrunder
2
20
0.2
0.01
0.1
5
10
2 0.01
12
Beckomberga
Figur 3: Beckomberga: provpunkten markeras av den ljusgröna pricken,
strömningsriktningarna representeras av pilarna.
Provtagningsplatsen är belägen längst Bällstavägen, platsen är markerad med en blå prick
på kartan ovan. Längre ner på kartan finns ett vattenområde, “Kyrksjön”. Att döma av
flödesriktningen kommer grundvattnet på platsen inte strömma i riktning mot denna sjö. I
tabellen nedan redovisas metallhalterna och vilken tillståndsklass respektive värde motsvarar
i undersökningen år 1997, 2003 och 2012. År 2012 förekommer koppar, zink, kalcium,
magnesium, mangan, natrium och nickel i halter motsvarande tillståndsklass 3-5.
13
Tabell 10: Tabell över metallhalterna i grundvattnet vid provtagningsplatsen Beckomberga
As
Ca
Cu
Hg
Mn
Mg
Na
Ni
Zn
Hg
ofiltrerat
µg/l
mg/l
µg/l
µg/l
µg/l
mg/l
mg/l
µg/l
µg/l
µg/l
2012
0,29 97,4
3,3
< 0,002
116
27,7
43,8
5,4
3,7
< 0,02
2003
0,6
130
7,4
0,023
x
40
79
0,3
17
x
1997
0,4
98,7
3,8
0,021
119
31,5
75,9
7,18
252
x
Beckomberga
14
Engelbrektsplan
Figur 4: Engelbrektsplan: provpunkten representeras av en röd prick vid Engelbrektsplan,
strömningsriktningarna representeras av pilarna.
Provtagningsplatsen är belägen på Birger Jarlsgatan, mer exakt i den röda pricken i den övre
delen av kartan. Parallellt med gatan går grundvattnets strömningsriktning mot Nybroviken,
längst ned till höger på kartan. Grundvattnet i provpunkten kan enligt strömningsriktningen
ledas till detta ytvattenområde. I tabellen nedan presenteras metallhalterna för åren 1997,
2003 och 2012 samt vilken tillståndklass halterna motsvarar. År 2012 förekommer halter av
kalcium, koppar, natrium, zink, arsenik, magnesium, mangan och kvicksilver (ofiltrerat)
motsvarande tillståndsklass 3-5.
15
Tabell 11: Tabell över metallhalterna i grundvattnet vid provtagningsplatsen Engelbrektsplan
Engelbrektsplan
As
Ca
Cu
Hg
Mn
Mg
Na
Ni
Zn
Hg
ofiltrerat
µg/l
mg/l
µg/l
µg/l
µg/l
mg/l
mg/l
µg/l
µg/l
µg/l
2012
5,76
121
12
< 0,002 177
11,7
125
4
91
0,1
2003
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
1997
0,37
240
6,04
0,046
0,39
22,20
215
19,60
5,5
x
16
Lilla Blecktornsparken
Figur 5: Lilla Blecktornsparken: provtagningsplatsen representeras av en orange prick,
grundvattnets strömningsriktning representeras av pilarna.
På kartan ovan är provtagningsplatsen markerad med en orange prick. Strömningsriktningen
anges av de blå pilarna med riktning mot Norra Hammarbyhamnen. Grundvattnet i
provpunkten kommer således rinna ut i vattenområdet vid Norra Hammarbyhamnen, i
Hammarby sjö. Uppmätta halter för respektive metall beskrivs i tabellen nedan för åren 1997,
2003 och 2012. Vid det senare provtillfället förekommer magnesium, zink, arsenik, mangan,
natrium, kalcium och kvicksilver (ofiltrerat) i halter motsvarande tillståndklass 3-5.
17
Tabell 12: Tabell över metallhalterna i grundvattnet vid provtagningsplatsen Lilla
Blecktornsparken
Lilla
Bläcktornsparken
As
Ca
Cu
Hg
Mn
Mg
Na
Ni
Zn
Hg
ofiltrerat
µg/l
mg/l
µg/l
µg/l
µg/l
mg/l
mg/l
µg/l
µg/l
µg/l
2012
7
52,1
0,2
<0,002
313
37,3
84,4
1
5
0,043
2003
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
1997
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
18
Långholmsgatan
Figur 6: Långholmsgatan: provtagningsplatsen representeras av den blå pricken,
grundvattnets strömningsriktning representeras av pilarna.
Den blåa pricken på kartan markerar provtagningsplatsens läge. Grundvattnet kommer enligt
pilarna att strömma från Långholmsgatan ut i Årstaviken och Liljeholmsviken. Tabellen nedan
visar metallhalter för åren 1997, 2003 och 2012. Koppar, natrium zink, kalcium, magnesium,
nickel förekommer i halter motsvarande tillståndsklass 3-5 år 2012.
19
Tabell 13: Tabell över metallhalterna i grundvattnet vid provtagningsplatsen Långholmsgatan
Södermalm
Västra/Långholmsgatan As
Zn
Hg
ofiltrerat
mg/l mg/l µg/l
µg/l
µg/l
18
16,8 159
2,1
186
0
< 0,02
x
x
x
x
x
Ca
Cu
Hg
Mn
Mg
µg/l
mg/l
µg/l
µg/l
µg/l
2012
< 0,2
96,3
8,4
<0,00
2
2003
x
x
x
x
1997
1,48
144
10,5 0,011
Na
x
Ni
0,19 22,3 58,3 8,99 71,8 x
20
Lövstatippen
Figur 7: Lövstatippen: provtagningsplatsen representeras av den blå pricken på
Lövstavägen, grundvattnets strömningsriktning representeras av pilarna.
Provtagningsplatsen representeras av den blå markören på Lövstavägen på kartan. Denna
punkt är belägen mellan två pilar som visar strömningsriktningen mot Lövstafjärden. I detta
fall motsvarar förekomsten av koppar, zink, kalcium, magnesium, natrium motsvara halter
inom tillståndsklass 3 och 5.
21
Tabell 14: Tabell över metallhalterna i grundvattnet vid provtagningsplatsen Lövstatippen
Lövstatippen
As
Ca
Cu
Hg
Mn
Mg
Na
Ni
Zn
Hg ofiltrerat
µg/l
mg/l
µg/l
µg/l
µg/l
mg/l
mg/l
µg/l
µg/l
µg/l
2012
0,679
28,9
18
0,0029
8,7
5,98
25,2
1,9
3,3
0,0046
2003
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
1997
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
22
Norra Djurgården
Figur 8: Norra Djurgården: Provtagningsplatsen representeras av den blå pricken.
För provtagningsplatsen på Norra Djurgården går det inte att med säkerhet att bestämma var
grundvattnet kommer strömma ut. För att kunna bestämma det måste ytterligare
undersökningar om grundvattnets strömningsriktning i detta område göras. Enligt tabellen
innehåller grundvatten höga halter av kalcium, mangan, natrium, zink, magnesium, arsenik,
koppar och nickel motsvarande tillståndsklass 3-5 år 2012.
23
Tabell 15: Tabell över metallhalterna i grundvattnet vid provtagningsplatsen Norra
Djurgården
Norra
Djurgården
As
Ca
Cu
Hg
Mn
Mg
Na
Ni
Zn
Hg
ofiltrerat
µg/l
mg/l
µg/l
µg/l
µg/l
mg/l
mg/l
µg/l
µg/l
µg/l
2012
3,57
169
0,3
<0,002
788
14,6
125
3,6
4,3
<0,002
2003
1,9
100
0,2
<0,005
x
13
45
0,3
1,7
x
1997
1,81
98,80
23,90
0,012
0,2
13,10
49,40
3,90 58,5 x
24
Skrubba
Figur 9: Skrubba: provtagningsplatsen representeras av den gula pricken, grundvattnets
strömningsriktning representeras av pilarna.
Den gula markeringen på kartan visar provtagningsplatsens placering. Pilarna visar
grundvattnets strömningsriktning. Grundvattnet kommer att strömma från
provtagningsplatsen vidare ut i Drevviken. Tabellen nedan visar metallhalterna från
provtagningarna år 1997, 2003 och 2012. Vid det senare tillfället förekommer arsenik, zink,
kalcium, koppar, natrium och kvicksilver (ofiltrerat) i halter motsvarande tillståndsklass 3-4.
25
Tabell 16: Tabell över metallhalterna i grundvattnet vid provtagningsplatsen Skrubba
Skrubba
As
Ca
Cu
Hg
Mn
Mg
Na
Ni
Zn
Hg
ofiltrer
at
µg/l
mg/l µg/l
µg/l
µg/l
mg/l
mg/l
µg/l
µg/l
µg/l
2012
7,02 39,2 0,9
<0,002
30
4,98
11
1,1
0,5
0,095
2003
4,3
0,0001
x
5,7
10
1,0
1,0
x
Skrubba
Vändelseövägen
1997
0,30 18,5 4,23 0,003
2,12
2,59
16,6
1,27 32,20
x
Skrubba Tyresö
1997
0,30 8,55 3,84 0,115
0,24
1,29
3,61
6,99 7,60
x
33
0,6
26
Ulvsunda
Figur 10: Ulvsunda: provtagningsplatsen representeras av den orange pricken, grundvattnets
strömningsriktning representeras av pilarna. För att förtydliga hur vattnet rör sig har en av
områdets vattendelare markerats i form av streckade blå linjer.
Provtagningsplatsens läge är markerad med en orange prick ovanför “Stora mossen” på
kartan. Denna punkt är belägen mellan två pilar vilka visar grundvattnets strömningsriktning.
Detta innebär att grundvattnet i punkten kommer att strömma från provtagningsplatsen ut i
Mälaren. Metallhalterna i grundvattnet redovisas i tabellen nedan för åren 1997, 2003 och
2012. För det senaste året förkommer halter av nickel, zink, calcium, koppar, mangan,
magnesium och natrium i halter motsvarande tillståndsklass 4-5.
27
Tabell 17: Tabell över metallhalterna i grundvattnet vid provtagningsplatsen Ulvsunda
As
Ca
Cu
Hg
Mn
Mg
Na
Ni
Zn
Hg
ofiltrerat
µg/l
mg/l
µg/l
µg/l
µg/l
mg/l
mg/l
µg/l
µg/l
µg/l
2012
0,996
85,3
1,2
< 0,002
384
11,4
97
23
5,9
< 0,02
2003
0,1
44
1,8
0,002
x
6
27
2
31
x
1997
-0,3
63,80
1,57
0,0038
0,105
9,31
50,90
1,67 1,07
Ulvsunda
x
28
Kapitel 3 - Diskussion
I Beckomberga uppmättes 2012 förhöjda halter av kalcium, koppar, mangan, magnesium,
natrium, nickel och zink. Halterna av koppar och zink var tillräckligt höga för att falla inom
tillståndsklass 5. Kalcium och magnesium förekom i halter motsvarande tillståndsklass 4, och
halterna av mangan, nickel samt natrium klassades som tillståndsklass 3. Uppmätta halter av
koppar och zink, i grundvattnet vid Beckomberga, ger skador på ytvattnets ekosystem där
det strömmar ut. Koppar och zink har skadliga effekter på bland annat immunsystem, lever
och njurar. De höga halterna gör dessutom vattnet otjänligt som dricksvatten. De andra
ämnenas förhöjda halter kan ge problem om vattnet ska användas till dricksvattenförsörjning,
men de förekommer inte i så pass höga halter att de ger upphov till skador på ytvattnets
ekosystem. Det är i denna rapport inte fastställt var grundvattnet i från denna provpunkt
strömmar ut, det kommer med stor sannolikhet att vara i ett vattendrag med sötvatten. Det
kan skapa ytterligare problem då sötvattenorganismer är extra känsliga för förhöjda zink- och
kopparhalter.
Vid Engelbrektsplan uppmättes höga halter av arsenik, kalcium, koppar, mangan, natrium,
nickel, zink och kvicksilver. Kalcium, koppar, natrium och zink förekom i så höga halter att de
kategoriserades inom tillståndsklass 5. Halterna av arsenik och magnesium klassades som
tillståndsklass 4, resterande ämnen med förhöjda halter klassades som tillståndsklass 3. De
uppmätta halterna av koppar och zink skulle kunna ge skador på ekosystemen vid
utströmningsområdet. Även halten arsenik kan ge biologiska skador på ekosystem i ytvattnet
där grundvattnet strömmar ut. Grundvattnet strömmar från provtagningsplatsen och vidare ut
i Nybroviken. Det är framförallt halterna av koppar, zink och arsenik som kan påverka
ekosystemen i Nybroviken. Dessa ämnen stör reproduktionsförmågan, är cancerogena samt
påverkar immunsystem, lever och njurar. Även kvicksilverhalten vid Engelbrektsplan utgör en
risk motsvarande tillståndsklass 3, vilket skulle kunna påverka ekosystemet eftersom
kvicksilver är en toxisk metall och ger upphov till skador även vid låga koncentrationer. Det är
det ofiltrerade provet där kvicksilverhalten motsvarade tillståndsklass 3, i det filtrerade provet
är mängden kvicksilver under detektionsgränsen. Detta antyder att det kvicksilver som finns i
grundvattnet är bundet till organiska ämnen som strömmar ut i Nybroviken, till skillnad från
det filtrerade provet har denna form av kvicksilver lägre toxicitet än om det är löst i
grundvattnet. Förhöjda halter av övriga ämnenas kan ge problem om grundvattnet används
för dricksvattenförsörjning, men bör inte ge några större effekter på ekosystem i
utströmningsområdet.
Undersökningen av grundvattnet i Lilla Blecktornsparken år 2012 visade på höga halter av
arsenik, kalcium, mangan, magnesium, natrium, kvicksilver och zink. Halterna av zink och
magnesium var så pass höga att de placeras i tillståndsklass 5. Halterna av mangan, arsenik
och natrium motsvarade koncentrationer för tillståndsklass 4, medan halterna av kalcium och
kvicksilver klassades som tillståndsklass 3. Grundvattnet strömmar från provtagningsplatsen
och vidare ut i vattnet i Hammarby sjö. Höga halter av zink kan ge skador på
sötvattenlevande djur och organismer. Även halterna av arsenik kan påverka ekosystemet
eftersom arsenik påverkar bland annat reproduktionsförmågan och kan bioackumuleras,
vilket innebär att ännu högre halter arsenik kan återfinnas hos organismer högt upp i
näringskedjan. Halten kvicksilver motsvarar i det ofiltrerade provet tillståndsklass 3. På
denna form är kvicksilver inte lika toxiskt, men kan påverka ekosystemen beroende
ekosystemens förutsättningar till att påverka biotillgängligheten av kvicksilver. Övriga
metaller har trots höga halter ingen negativ effekt på ekosystem i ytvatten, men dessa gör
grundvattnet mindre lämpligt att använda som dricksvatten. Förhöjda halter av mangan i
dricksvattnet har exempelvis visats kunna ge negativa effekter på barns intelligens.
Vid Långholmsgatan på västra Södermalm anger mätningen från 2012 att det fanns förhöjda
halter av kalcium, koppar, magnesium, natrium, nickel och zink. Halterna av koppar och zink
29
var så pass höga att de motsvarade tillståndsklass 5. Halterna av kalcium och magnesium
låg inom intervallet för tillståndsklass 4 och nickelhalten motsvarade tillståndsklass 3. Detta
liknar metallhalterna vid Beckomberga där det fanns höga halter av koppar och zink. Vid
Långholmsgatan bedöms grundvattnet strömma från provtagningsplatsen mot Årstaviken
och Liljeholmsviken. Grundvattnet som strömmar ut i Liljeholmsviken skulle kunna skada
ekosystemet då höga halter av koppar och nickel påverkar bland annat immunförsvar, lever
och njurar. Sötvattenorganismer är speciellt känsliga för dessa föroreningar, vilket gör
Liljeholmsviken extra känslig som en del av sötvattensjön Mälaren.
Vid undersökningen av grundvattenkvalitén vid Lövstatippen uppmättes förhöjda halter av
kalcium, koppar, magnesium, natrium och zink. Även vid denna provtagningsplats var
nivåerna av koppar och zink tillräckligt höga att klassas som tillståndsklass 5, medan
kalcium, magnesium och natrium klassades som tillståndsklass 3. Förhöjda halter av
kalcium, magnesium och natrium har ingen dokumenterad negativ effekt på ytvattens
ekosystem, dock kan höga halter av koppar och zink ha en betydande påverkan på
ekosystem, bland annat genom att störa immunsystem, lever och njurar. Grundvattnet
bedöms strömma från provtagningsplatsen och vidare ut i Mälaren, eftersom Mälaren är en
sötvattensjö kan konsekvenserna bli större då sötvattenlevande organismer är mer känsliga
för föroreningar av koppar och zink. Dessa föroreningar kan även kontaminera dricksvattnet
då Mälaren används som dricksvattentäkt.
Grundvattenprover från norra Djurgården år 2012 visade på förhöjda halter av arsenik,
kalcium, koppar, mangan, magnesium, natrium, nickel samt zink. Halterna av kalcium,
natrium, mangan och zink motsvarade tillståndsklass 5. Arsenik, koppar och nickel förekom i
halter för tillståndsklass 3, magnesium förekom i halter motsvarande tillståndsklass 4. De
förhöjda halterna av kalcium, natrium, mangan samt magnesium har ingen vetenskapligt
dokumenterad negativ effekt på ytvattens ekosystem, de kan snarare verka buffrande mot
pH-förhöjningar och föroreningar. Dock kan höga halter av dessa ämnen skapa problem om
grundvattnet används som dricksvatten. Den förhöjda halten av zink kan däremot ha
negativa effekter på ytvattens ekosystem, speciellt om det är ett sötvattendrag grundvattnet
strömmar ut i. Även de förhöjda halterna av koppar kan ge skador på ekosystem i ytvatten.
Eventuellt kan även den förhöjda halten av arsenik påverka ekosystemen i
utströmningsområdet negativt. För denna provtagningsplats har inget utströmningsområde
identifierats, för att bedöma eventuell påverkan på ekosystemen från denna
provtagningsplats behövs ytterligare information om grundvattnets rörelse från denna
provtagningsplats.
Vid undersökningen av grundvattenkvalitén vid Skrubba uppmättes förhöjda halter av
arsenik, koppar, natrium, kalcium, zink samt kvicksilver. Ingen av metallerna förekom i halter
motsvarande tillståndsklass 5. Dock uppmättes vid denna plats höga halter av arsenik, vilket
gjorde platsen relevant i denna studie. Både arsenik och zink förekom i halter motsvarande
tillståndsklass 4. Halter av kalcium, natrium, kvicksilver och koppar föll inom intervallet för
tillståndsklass 3. I Skrubba är de problematiska metallerna zink, arsenik och koppar. Dessa
ämnen kan i höga halter påverka ekosystemen i ytvattnet negativt eftersom de påverkar
reproduktionsförmågan, immunförsvaret samt lever och njurar. Kvicksilver bundet till
organiskt material kan utgöra en risk beroende på förhållanden vid ytvattnet som kan
påverka graden av toxisk påverkan, ämnet kan ackumuleras och ge upphov till skador på
organismer. Övriga metaller påverkar inte ytvattnets ekosystem negativt, utan kan snarare
buffra mot föroreningar. Dock kan de ge upphov till problem om grundvattnet används för
dricksvattenförsörjning. Grundvattnet bedöms strömma från provtagningsplatsen ut i det
intilliggande vattendraget Drevviken, vars ekosystem kan påverkas negativt.
Grundvattenundersökningen i Ulvsunda 2012 visade på förhöjda halter av kalcium, koppar,
mangan, magnesium, zink, natrium och nickel. Halterna av zink och nickel var så pass höga
att de placerades i tillståndsklass 5, övriga ämnen förekom i halter motsvarande
30
tillståndsklass 4. De förhöjda halterna av zink, nickel och koppar kan ge negativa effekter på
ekosystem i ytvattnet genom skador på lever och njurar. Halterna av mangan, magnesium
och kalcium är problematiska om grundvattnet ska användas för dricksvattenförsörjning, men
har ingen påtalad negativ effekt på ekosystem i ytvatten. Grundvattnet bedöms föra med sig
metallerna till ekosystem vid utströmningsområdet i Mälaren.
Utöver data från 2012 presenteras i resultatet även halt och tillståndklass för respektive
metall åren 1997 och 2003 för studerade provtagningsplatser. Att jämföra data från år till år
är svårt av flera anledningar. Dels har det gjorts för få mätningar med oregelbundna intervall,
vilket innebär att det finns alltför stora osäkerheter för att urskilja eventuella trender i data.
Vidare har provtagningsplatsernas läge - av olika skäl - varierat vid de olika tillfällena, även
om de i vissa fall fått samma namn. Avsikten med denna studie är inte att redogöra för exakt
placering av undersökta provtagningsplatser. Hade denna information redovisats på ett
konsekvent i given data för alla tre åren hade osäkerheterna kring provtagningsplatsernas
läge minskat.
Trender för respektive provtagningsplats och respektive metall kan inte bestämmas utifrån
de data som använts som utgångpunkt i denna studie, generellt är de flesta platserna
förorenade av flertalet metaller alla tre åren. För att kunna avgöra eventuella trenden i data
måste fler undersökningar göras. Det går dock att anta att Stockholms grundvatten på ett
flertal ställen är förorenat av ett antal metaller vilka överskrider både SGUs riktvärden samt
värden för att vända trender. Därmed bör nödvändiga åtgärder inrättas för att minska fortsatt
spridning av dessa föroreningar till grundvattnet.
Det finns flera anledningar till att inte förorena naturtillgångar, även om de inte direkt
används för mänskligt bruk. Ett av motiven som är relevant för denna studie är att förorenat
grundvatten kan ha skadliga effekter på ekosystemen i avrinningsområden. Om ekosystem,
organismer och växter påverkas kan detta få effekter för även människor som på olika sätt
kommer i kontakt med dessa ekosystem. Mangan i dricksvatten kan exempelvis innebära
negativ effekt på barns intelligens. Denna studie berör således även sociala aspekter av
hållbarhet. Med liknande resonemang kan även ekonomiska aspekter av hållbarhet kopplas
till skador på ytvattens ekosystem, exempel på detta är kostnader för att åtgärda problem till
följd av metallföroreningar.
I ett längre perspektiv blir det svårare att avgöra vad Stockholms grundvatten kommer
användas till. Idag utgör det inte en källa för dricksvatten, och med tanke på den höga
graden av förorening är det inte realistiskt att det kommer kunna användas till det i framtiden.
Dock tillförs det förorenade grundvattnet till ytvatten som idag används för dricksvatten. På
så sätt kan en fortsatt förorening innebära konsekvenser som i hög grad riskerar att drabba
kommande generationer, vilket inte är förenligt med Brundtlandskommissionens definition av
hållbar utveckling. Med detta i åtanke är den nuvarande föroreningen av Stockholms
grundvatten, med avseende på metaller, inte i linje med definitionen av en hållbar utveckling
och det arbete som krävs för att nå miljökvalitetsmålen.
Slutsats
Denna studie visar att det finns ett antal områden där förorenat grundvatten riskerar att
strömma ut och skada ekosystemen i ytvattnet. Det är inte fastställt exakt vilka effekter det
skulle kunna få på ekosystemen eftersom lokala förhållanden inte beaktats i detta resultat
och dessa har betydelse för hur metallerna beter sig vid respektive provplats. Mer fördjupade
studier med fokus på respektive provtagningsplats skulle behöva göras för att kunna ge svar
på detta.
31
Vidare studier behövs även för att utreda den egentliga påverkan på ekosystemen i
Stockholms ytvatten. Dels för att undersöka effekterna av de osäkerheter i materialet som
använts som underlag i denna studie och även för att detta är nödvändigt för att nå
miljökvalitetsmålen.
Det förfaller sig som att den nuvarande föroreningen av Stockholms grundvatten inte kan
fortsätta om miljökvalitetsmålen ska kunna uppnås i arbetet mot en hållbar utveckling. Det
behöver dock göras fler och frekventare mätningar av metallhalterna i Stockholms
grundvatten för att klargöra hur stor den egentliga föroreningen är, samt för att kunna avgöra
om det finns en positiv eller negativ trend, alternativt att föroreningshalten är oförändrad.
32
Referenser
Andréasson,P-G. 2015. Geobiosfären en introduktion. Studentlitteratur.
Batayneh, A.T. 2012. Toxic (aluminium, beryllium, boron, chromium and zink) in
groundwater: health risk assessment. International Journal of Environmental Science and
Technology, 9 (1): 153-162.
Berggren Kleja, D., Elert, M., Gustafsson, J-P., Jarvis, N., Norrström, A-C. 2006. Metallers
mobilitet i mark. Naturvårdsverket
Bhattacharya, P. & Pal, R. 2011. Response of cynobacteria to arsenic toxicity. Journal of
applied phycology, 23 (2): 293.299.
Carrera, J., Sánchez-Vila, X., Vázquez-Suñé, E. 2005. Introductory review of specific factors
influencing urban groundwater, an emerging branch of hydrogeology, with reference to
Barcelona, Spain. Hydrogeology Journal 13 (3): 522-533.
Chapin III, S. F., Matson, P. A. & Mooney, H. A. 2002. Principles of Terrestrial Ecosystem
Ecology. New York: Springer.
Ek, B-M., Thunholm, B., Östergren, I., Falk, R., Mjönes, L. 2008. Naturligt radioaktiva ämnen,
arsenik och andra metaller i dricksvatten från enskilda brunnar. Statens strålskyddsinstitut.
Förenta Nationerna. 1987. Our Common Future: Report of the World Commission on
Environment and Development. A/42/42.
Gustafsson, J.P., Jacks, G., Simonsson, M., Nilsson, I. 2010. Mark- och vattenkemi Teori.
KTH instutitionen för mark- och vattenteknik.
Havs- och vattenmyndigheten. 2015a. Levande sjöar och vattendrag. Havs och
vattenmyndigheten. http://www.miljomal.se/sv/Miljomalen/8-Levande-sjoar-och-vattendrag/
(Hämtad 2016-03-31)
Havs- och vattenmyndigheten. 2015b. Giftfri miljö. Havs och vattenmyndigheten.
http://www.miljomal.se/sv/Miljomalen/4-Giftfri-miljo/ (Hämtad 2016-03-31)
J.R. 2006. Environment: Manganese can make water toxic. Science News, 169: 78. DOI:
10.1002
Kates W. Robert , Thomas M. Parris & Anthony A. Leiserowitz. 2005. What
is Sustainable Development? Goals, Indicators, Values, and Practice, Environment: Science
and Policy for Sustainable Development, 47 (3): 8-21. DOI:
10.1080/00139157.2005.10524444
Lundin, C. 2009. Motiv för grundvattenkemisk miljöövervakning i Stockholm - med
fokus på den urbana miljöns diffusa utsläpp. Stockholms universitet, Institutionen för
naturgeografi och kvartärgeologi.
Magalhães, D.P ., Marques, M.R., Baptista, D.F., Buss. 2015. Metal bioavailability and
toxicity in freshwaters. Environmental Chemistry Letters, 13 (1): 69-87
DOI: 10.1007
33
Miljöförvaltningen i Stockholm. 2013. Grundvatten i Stockholm 2011-2012.
Naturvårdsverket. 2000. Environmental quality criteria lakes and watercourses.
Naturvårdsverket. Rapport 5050.
Naturvårdsverket. 2003. Naturvårdsverkets författarsamling: Naturvårdsverkets allmänna råd
om vattenskyddsområden (till 7 kap. 21, 22 och 25 §§ miljöbalken). Naturvårdsverket. ISSN
1403-8234
Naturvårdsverket. 2005. En bok om svenska vattenförvaltning. Naturvårdsverket. Rapport
5489.
Naturvårdsverket. 2008. Förslag till gränsvärden för särskilda förorenande ämnen.
Naturvårdsverket. Rapport 5799.
Naturvårdsverket. 2011. Naturvårdsverkets handbok 2010:5 om Vattenskyddsområde.
Naturvårdsverket. ISSN 1650-2361
Naturvårdsverket. 2014a. Fakta om zink. Naturvårdsverket.
http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Manniska/Miljogifter/Metaller/Zink/ (Hämtad
2016-03-31)
Naturvårdsverket. 2014b. Fakta om koppar. Naturvårdsverket
http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Manniska/Miljogifter/Metaller/Koppar/ (Hämtad
2016-03-31)
Naturvårdsverket. 2014c. Fakta om arsenik och arsenikföreningar. Naturvårdsverket.
http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Manniska/Miljogifter/Metaller/Arsenik-As/
(Hämtad 2016-03-31)
Naturvårdsverket. 2015. Generationsmålet. Naturvårdsverket.
http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Sveriges-miljomal/Generationsmalet/
(Hämtad 2016-02-24).
Naturvårdsverket. 2016a. Miljömålssystemet. Naturvårdsverket.
http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Sveriges-miljomal/Miljomalssystemet/
(Hämtad 2016-02-24).
Naturvårdsverket. 2016b. Grundvatten av god kvalitet. Naturvårdsverket.
http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Sverigesmiljomal/Miljokvalitetsmalen/Grundvatten-av-god-kvalitet--/
(Hämtad 2016-02-24).
Nordström, A. 2005. Dricksvatten för en hållbar utveckling. Studentlitteratur.
Sveriges geologiska undersökning. 2013. Bedömningsgrunder för grundvatten. SGU
Sveriges geologiska undersökning. 2016. Vatten [Illustration].Sveriges geologiska
undersökning.
http://www.sgu.se/om-geologi/vatten/ (hämtad: 2016-04-14)
Stockholmsstad. 2006. Program för Stockholms vattenarbete 2006 – 2015.
United Nations. 1987. Our Commun Future. Report of the World Commisson on Environment
and Development. United Nations.
34
Vieira MC, Torronteras R, Córdoba F, Canalejo A. 2012. Acute toxicity of manganese in
goldfish Carassius auratus is associated with oxidative stress and organ specific antioxidant
responses. Ecotoxicol Environmental Safety 78: 212–217.
DOI:10.1016
35
Bilaga 1
i rapporte ej angiven enhet men bör vara mg/l
SGU 1997
obs_plats
pH
7,400000095
1. Råcksta träsk
7,400000095
10A. Mariehäll
10A. Mariehäll
10B. Mariehäll
10B. Mariehäll
7,5
10C. Ulvsunda
10C. Ulvsunda
7,199999809
10C. Ulvsunda
11A. Kungsholmen 7,599999905
11B. Kungsholmen 7,900000095
11C. Kungsholmen 7,900000095
12. Åsen, S om Ham
7,5
13. Åsen Johannesh 6,400000095
15. Åsen G:a stan
7,300000191
16. G-A Torg
7,599999905
16A. Åsen Norrmalm
16A. Åsen Norrmalm 7,099999905
18. Åsen Norrtull/ W- 7,800000191
19. Engelkbrektsplan
7,5
2. Liljeholmen/Trekanten
20. Södermalm NV 7,900000095
21. Södermalm V
21. Södermalm V
8
22A. Enskedefältet
8
22B. Enskedefältet 7,900000095
23. Gubbängen
7,099999905
24. Älvsjö
7,599999905
25. Tensta
8,800000191
28. Högdalstoppen
28. Högdalstoppen 7,900000095
3. Liljeholmen
6,5
30. Johannelundstop 7,400000095
32. Granholmen
7,5
32. Granholmen
33. Stora Sköndal/Fl 7,400000095
34. Bromma flygfält, 7,800000191
39. Vinterviken
7,699999809
39. Vinterviken
4. Laduviken
6,800000191
41. Råcksta kremato
7,5
43. Enskede gård
7,400000095
44A. Roslagstull/Ros 7,400000095
44B. Roslagstull/Ros
7
46A. Tallkrogen/ Sandemarsväge
46A. Tallkrogen/ San 7,099999905
46B .Tallkrogen/O N 7,699999809
47. Johannes brandstn/kyrka
47. Johannes brands 6,800000191
48. S:t Eriksplan T-stn/Torsg.
49. Nynäsvägen, Gubbängen 2"
50. Vendelsöv./Skrubba Malm
52. Bergslagsv./Råc 7,599999905
53. Enskede/Kärrtorp
54. Spånga torg
55. Beckomberga
56A. Riksby
57. Stureby
58. Bredäng
7,099999905
59. Grimsta
5A. Norrtull
7,400000095
5B. Norrtull
5C. Norrtull
66. Djurgården
7,5
67. Albano
7,699999809
68. Bellevueparken
69. Skrubba/Tyresö
70. Skanstullsbron
71. Blåsut
72. Nynäsv/McDonalds
73. Älvsjömässan
74. Brommaplan/reningsverket
76. Sköndal
77A. Högdalstippen
77B. Högdalstippen
77C. Högdalstippen
78A. Snösättra
78B. Snösättra
79A. Johannelundstippen
79B. Johannelundstippen
79C. Johannelundstippen
7A. S:a Hammarbyh 7,400000095
7B. Hammarbyhamn 7,400000095
80. Bolidenplan
8A. Hjorthagen, N:a 6,599999905
8B. Hjorthagen, Ten
7,5
9A. Värtahamnen, kv Oporto
lednform
mS/m
120
NH4 ug/l
NO3
ug/l?
hco3 mg/l
−2
400
49,299999
−2
66,900001
15 −0,05000
306
Cl mg/l
SO4 mg/l
410
50
43
F
50
ej angivenenhet men ej angiven enhet men ej angiven e ej angiven enhet men bör vara mg/l
ej angiven ej angiven e ej angiven enhet men bör vara mg/l
Fe just
Pb Just
Cd Just
Cr Just
mindre
mindre
mindre
mindre
än till
än till
än till
än till
halva
halva
halva
halva
rapp.grän
rapp.grän
rapp.grän
rapp.grän
Fe
s mg/l
Fe_beh
Mn mg/l Mn_beh
Ca mg/l
Mg mg/l thardhet co2agg
SiO2
K mg/l
Na mg/l
Al mg/l Pb ug/l
s ug/l
Cd ug/l
s ug/l
Cu ug/l
Hg ng/l
Cr ug/l
s ug/l
Ni ug/l
3,720000
0,39800000
177
11,5
13,97000 14,300000
228 0,005580 0,649999
−0,01999
6,0500001 11,1000003 1,450000
23,299999
8
0,239999 0,2399999
0,14499999
81,0999984 15,600000
5,480000 16,700000 34,7000007 0,019200 1,429999 1,4299999 0,140000 0,1400000 67,199996 23,2999992 1,139999 1,1399999 9,6000003
(Enl SGUs databas mg/l vilket verkar orimligt)
Se
Ag
V
Zn ug/l
16,600000
S
Si
18,89999
222
rn222
18,89999
As ug/l
−0,300000
Ba
Co ug/l
141 2,109999
Sr
284,5
0,6299999 56,59999 0,939999 315,8999
38
51,099998
159
−2
474
54
59
0,215000 0,2150000
0,17599999
118 29,600000
198
110
37
0,059999 0,0599999
0,10499999
63,7999992 9,3100004
22
20
7,739999 9,0900001 50,9000015 0,023600 0,259999 0,2599999 −0,01999 0,0099999 1,5700000 3,83999991
3,76999998
11,03999 8,6099996 53,0999984 0,011500 1,480000 1,4800000 0,270000 0,2700000 92,900001 10,6000003
24,100000 81,1999969 0,039700 0,100000 0,1000000 −0,01999 0,0099999
3,25
280
4,0100002 51,7000007 0,023299 −0,10000 0,0500000 −0,01999 0,0099999 10,600000
107
3,1500000 14,6999998 9,479999 0,160999 0,1609999 −0,01999 0,0099999 2,4500000 45,7000007
12,21000 3,5199999 10,8999996 0,021800 0,259999 0,2599999 0,129999 0,1299999 10,199999 11,6000003
51,97999 53,599998
108 0,007400 0,189999 0,1899999 −0,01999 0,0099999 1,8099999
119
5,5 5,8299999 18,7000007 0,004089 0,333999 0,3339999 −0,01999 0,0099999 9,5399999 60,4000015
395
100
384
187
369
114
392
13
44 6,800000191
1429
93
109
27
71
121
57,5
68
47
105
24
0,050000
1,330000
0,634999
1,340000
0,090000
1,129999
0,239999
0,0500000
1,3300000
0,6349999
1,3400000
0,0900000
1,1299999
0,2399999
0,23299999
0,23800000
0,41600000
632
0,01350000
0,64200001
0,05330000
148
113
108
123
25,7000007
358
31,8999996
60 4,69999980
40
72
300 2,29999995
0,1299999
0,0199999
3,3099999
0,6930000
0,8000000
0,32800000
0,00310999
0,38600000
259
0,33199998
10,64999 8,9600000 49,2999992 0,009779 0,105999 0,1059999 −0,01999 0,0099999 1,2999999 8,01000022 1,149999 1,1499999 2,5499999
0,670000 0,6700000 1,6699999
1,0700000
15,39999
1,360000
0,256000
0,202999
0,351000
0,810000
7,829999
0,259000
1,3600000
0,2560000
0,2029999
0,3510000
0,8100000
7,8299999
0,2590000
14,399999
7,0599999
3,7400000
1,0499999
3,8699998
4,0199999
2,9400000
223
27,20000
166
39 8,510000
35,5 16,29999 8,649999
28,899999 21,79999 10,30000
48,900001
18,70000
3,3499999
23,20000
30,799999
8,229999
−0,300000
1,0199999
0,4149999
0,8320000
0,3600000
0,6800000
4,8800001
55,90000
36
15,5
24,70000
19,5
61,70000
17,79999
2,259999 334,2000
0,528999
525
0,335999
395
0,903999
259
0,569999
52
5,170000
694
0,287999 84,90000
86,4000015 8,2100000
84,3000030 12,899999
240 22,200000
102
16,5
106
28
33,79999 30,799999 77,9000015 0,035900
7,699999 30,100000 36,2999992 0,021299
46,41999 53,200000
215 0,017599
24,700000 98,3000030 4,420000
24,37999 18,200000
68 0,017799
0,289999
0,560000
0,330000
1,590000
0,259999
0,2899999
0,5600000
0,3300000
1,5900000
0,2599999
−0,01999
0,059999
−0,01999
0,042300
−0,01999
0,0099999
0,0599999
0,0099999
0,0423000
0,0099999
4,1700000
19,5
6,0399999
5,1700000
3,5599999
12
13,8999996
45,5999984
73,6999969
10,6000003
1,779999
0,660000
4,039999
0,777999
0,970000
1,7799999
0,6600000
4,0399999
0,7779999
0,9700000
3,2699999
8,1000003
19,600000
6,8499999
5,1900000
5,1399998
32,900001
5,4699997
31,899999
3,5799999
1,120000
24,70000
1,389999
6,650000
20,70000
−0,300000
0,5400000
0,3700000
2,4600000
−0,300000
28,89999
44,40000
56,29999
74,5
66,40000
1,450000
1,269999
3,460000
0,679000
1,419999
161,3999
151,3999
351,6000
365
444,6000
9,069999
16,04000
11,89000
12,78999
11,55000
13,53999
0,006670
0,008159
0,004050
0,013600
0,051199
0,017699
0,889999
0,610000
0,370000
1,200000
1,059999
2,859999
0,8899999
0,6100000
0,3700000
1,2000000
1,0599999
2,8599998
0,029999
0,029999
−0,01999
0,300000
−0,01999
0,029999
0,0299999
0,0299999
0,0099999
0,3000000
0,0099999
0,0299999
10,5
23,799999
1,75
14,800000
7,4600000
39,400001
10,8000001
71,1999969
1,07000005
8,64999961
25,3999996
14
1,090000
0,889999
0,529999
0,620000
1,070000
0,689999
1,0900000
0,8899999
0,5299999
0,6200000
1,0700000
0,6899999
8,9899997
5,8600001
1,9600000
1,8700000
8,8500003
10,300000
71,800003
74,900001
7,3000001
77,300003
27,600000
61,5
33,29999
10,39999
18,10000
13,89999
44,5
5,590000
1,4800000
−0,300000
0,3700000
−0,300000
1,5199999
−0,300000
73,59999
20,79999
20,29999
22,79999
84,69999
115
2,190000
0,75
0,860000
1,370000
2,910000
0,560000
829,2000
389,5
206,1999
158,3000
557,7000
258,2000
−0,10000
0,340000
0,275999
0,984000
0,0500000
0,3400000
0,2759999
0,9840000
0,092100
−0,01999
−0,01999
0,084100
0,0921000 4,6799998 2,60999989 −0,20000 0,1000000 2,7899999
0,0099999 2,2899999 38,2000007 0,839999 0,8399999 3,9100000
0,0099999
4 19,8999996 0,736999 0,7369999 2,0399999
0,0841000 19,700000 57,4000015
1,25
1,25 4,1799998
20,700000
13,100000
3,2999999
36
11 9,529999
23,79999
29,39999
32,90000
0,2960000 2,4200000
0,6359999 1,2599999
1 4,1799998
44,400001
10,899999
49,200000
25,5 8,199999
18,5
32,59999
1,1699999
0,3079999
0,3109999
2,9100000
2,5199999
12,300000
42,40000
38,5
9,560000
30,200000 24,60000 7,409999
165
17,79999
28,100000
7,659999
2,9100000
1,3099999
−0,300000
−5
−0,300000
1,360000
0,469000
1,149999
2,490000
0,416000
495,5
128
260
661
263
30,200000
49,799999
30,5
47,79999
−0,300000 26,70000 0,587999
−2 76,09999 1,100000
139
498
25 1,629999 20,60000
0,8939999 59,59999 1,580000
306
70,5
89,800003
66
51,799999
18,399999
143
25,899999
39 0,400000
198
−0,25
31
−0,25
291 −0,10000
0,5
37250 1,700000
−0,05000
67,300003
52,200000
133
492
245
890
70,5
1880
−1
40 9,199999
840
−1
765
905
−2
419
83
50
0,129999
0,019999
3,309999
0,693000
0,800000
71
64,599998
42,099998
35,900001
76,5
40,5
85
−2
560 1,600000
114
−2
21
−1
435
−2
172
−2
392
410
231
170
321
263
66
81
28
35
140
32
92
33
43
33
97
13
1,259999
0,140000
1,070000
0,039999
0,689999
0,129999
1,2599999
0,1400000
1,0700000
0,0399999
0,6899999
0,1299999
0,18799999
0,09329999
0,13199999
0,38499999
0,56199997
0,01200000
144
46,4000015
75,9000015
69,4000015
126
30
15,899999
83,300003
67,5
94,800003
54 4,019999981 34,2000007
157
300
16
396
71
91
815
56
103
0,024000
0,889999
0,190999
0,878000
0,0240000
0,8899999
0,1909999
0,8780000
16,5
0,11900000
0,55000001
0,56999999
27,2999992 2,3699998
85,8000030
12,5
121 18,100000
214 46,299999
1,3200000 4,30000019 2,789999
10,47999 8,7700004
102 0,004600
14,80000 8,0900001 57,4000015 0,005799
13,22000
27,5
73,5 0,009239
72,099998
54,200000
54,700000
12 −0,10000
186
−2
14 −0,05000
0,129999
11
490 −0,10000
7 1,399999
28 −0,05000
607 41,79999924 77,8000030
369
32
60
248
56
99
4,429999 4,4299998
0,008999 0,0089999
0,150000 0,1500000
318
0,06509999
0,23100000
145 29,899999
106 16,600000
93,6999969 9,2799997
54,200000
29,899999
51,200000
179,19999
28,299999
42
51
68
770
307
352
51
48
181 9,699999809
30
277 44,70000076 76,1999969
672
729
50
164
25 0,80000001
1,659999
5,099999
0,052999
2,990000
2,180000
1,6599999
5,0999999
0,0529999
2,9900000
2,1800000
0,26899999
0,17800000
0,27300000
1,29999995
0,22300000
136
58,0999984
87
285
43,2000007
29,399999 45,0999984 2,869999 0,584999 0,5849999 0,104000 0,1040000 0,4580000 5,32999992 0,296000
10,18000 12,899999 23,2999992 0,003940 0,182999 0,1829999 0,128999 0,1289999 10,300000 11,1000003 0,635999
12,43000 9,4200000 43,5999984 0,011800 0,616999 0,6169999 0,092799 0,0927999 9,6099996 53,5999984
1
52,7000007
10,43999 9,5900001 44,5999984 0,005319 0,280000 0,2800000 0,019999 0,0199999 4,7100000 8,21000003 1,169999
20,79000 4,4000000 6,67999982 0,023299 0,203999 0,2039999 −0,01999 0,0099999 3,2200000 8,90999984 0,307999
14,699999 30,2000007 0,030799 1,460000 1,4600000 −0,01999 0,0099999 8,1499996 79,6999969 0,310999
25,03000 47,099998
351 0,016000 0,490999 0,4909999 0,050099 0,0500999 5,3899998
662 2,910000
10,63000 10,100000 41,7999992 0,011599 0,791999 0,7919999 0,023399 0,0233999 10,699999
4566 2,519999
−2
−0,05000
2,160000
5,199999
−0,05000
21,399999
47,400001
16,899999
12
2,5699999
29,799999
6,9200000
22,299999
26,100000
11,399999
8,6800003
25,299999
17,399999
25,700000
5,2100000
14,399999
36,799999
14,399999
40,799999
122,5
32 0,460000
184 −0,05000
158
160
28
473
95
148
0,017000 0,0170000
0,085000 0,0850000
0,00589000
0,22800000
61,9000015 8,1599998
107 13,300000
101
1250 −0,10000
834
114 1,52999997
23,29999 23,299999
1400
164 16,600000
73,400001
106
158
56,599998
65,900001
81
48,799999
40,5
78,800003
86
4
14
55
183
325
43
199
35
720 −0,10000
69
18
2
92
29
172
−0,25
29
−0,25
188
52
339
150 1,39999997
133
421
40
503
570
190
367 60,59999847
36,5
455 62,29999924 81,0999984
−2
−2
549
351
98
19
91
38
15 0,400000
82
−2
61
128
325
74
190
38
41
1,090000
0,019099
−0,00800
0,984000
0,287000
0,575999
0,035999
0,259000
0,041000
1,0900000
0,0190999
0,0040000
0,9840000
0,2870000
0,5759999
0,0359999
0,2590000
0,0410000
275
2,11999988
74,3000030
196
129
119
246
169
130
112
18,5
115
79
74,1999969
97,6999969
111
132
101
7,0900001
12,800000
5,6500000
2,1700000
7,8800001
10,199999
58,2999992
113
31,1000003
13,1000003
88,4000015
85,6999969
4,4200000
1,0599999
5,0799999
10,699999
7,3600001
12,31999 7,1999998 28,2999992 0,010800 0,208000 0,2080000 0,096900 0,0969000 8,3999996 2,16000008 0,501999 0,5019999 8,4399995
9,130000 13,100000
262 0,009309
3,75
3,75 0,031800 0,0318000 0,8040000 8,61999988 1,519999 1,5199999 4,9499998
26,600000 93,0999984 6,360000 2,490000 2,4900000 0,082500 0,0825000 1,9500000
7,5300002
2,5899999
12,399999
17,600000
14
31,5
14,5
15,699999
21,700000
7,0399999
1,2000000
7
4,6700000
9,6400003
20,5
6,8200001
9,0900001
6,9699997
214 67,199996
15,96000 27,799999
21,6000003
16,6000003
91,9000015
37,2000007
58,2999992
75,9000015
46,2000007
114
138
6,639999
4,269999
8,130000
12,89999
2,920000
13
19,39999
4,969999
36
0,662000
0,375
0,565999
1,129999
1,009999
1,340000
1,480000
1,840000
0,681999
0,6620000
0,375
0,5659999
1,1299999
1,0099999
1,3400000
1,4800000
1,8400000
0,6819999
0,072099
0,053899
0,081100
0,025000
0,032299
0,039299
0,095100
0,074699
0,202999
0,0720999
0,0538999
0,0811000
0,0250000
0,0322999
0,0392999
0,0951000
0,0746999
0,2029999
7,3200001
4,2300000
5,2600002
0,9649999
−0,200000
3,8399999
5,2899999
15,199999
13,399999
211 0,517000 0,5170000 1,4900000
3,64000010
3,13000011
23,1000003
3,44000005
21
21,2999992
51
27,7000007
25,5
100
287 0,015900 1,620000 1,6200000 0,280000 0,2800000 9,1700000 9,53999996
0,792999
0,210999
0,243000
0,563000
0,669000
0,837999
0,796999
1,029999
1,120000
0,7929999
0,2109999
0,2430000
0,5630000
0,6690000
0,8379999
0,7969999
1,0299999
1,1200000
7,6700000
1,2699999
1,9900000
4,2699999
3,7000000
7,1799998
7,8499999
12,600000
11,699999
38,200000
32,200000
16,899999
30,700000
2,3599998
252
115
54,200000
55,400001
0,83099997
1,700000 1,7000000 15,600000
19,100000
1,7799999
0,0120000
0,2300000
0,1469999
0,6549999
0,0199999
0,0439999
8,3599996
0,19499999
0,06459999
0,02630000
0,24099999
0,02510000
0,39700001
0,90600001
0,95399999
98,8000030
140
76,8000030
8,55000019
29,5
194
142
200
13,100000
21,399999
11,800000
1,2899999
5,0199999
19
10,100000
29
5,0100002
11,600000
18,200000
3,0999999
2,9400000
7,5999999
7,7300000
10,100000
49,4000015
37,4000015
49,2999992
3,60999989
22,2000007
32,7999992
62,5999984
64,5
0,005280
0,020099
0,007139
0,062600
0,005559
0,019500
0,073600
0,086999
0,259000
0,140000
0,326999
0,925000
0,25
0,250999
1,740000
3,130000
0,2590000
0,1400000
0,3269999
0,9250000
0,25
0,2509999
1,7400000
3,1300001
−0,01999
0,042800
0,057000
0,152999
0,021199
0,116999
0,098200
0,185000
0,0099999
0,0428000
0,0570000
0,1529999
0,0211999
0,1169999
0,0982000
0,1850000
23,899999
27,399999
10,199999
3,8399999
11,300000
8,9200000
41,599998
14,800000
12,3999996
11,1999998
5,69000005
115
22,6000003
134
42,2000007
80
−0,20000
−0,20000
1,059999
−0,20000
0,670000
−0,85399
1,519999
2,470000
0,1000000
0,1000000
1,0599999
0,1000000
0,6700000
0,4269999
1,5199999
2,4700000
3,9000000
8,5600004
8,1599998
6,9899997
4,0399999
15,199999
29,200000
18,399999
58,5
176
13,199999
7,5999999
17,700000
9,8999996
369
27,899999
12,10000
26,60000
22,20000
4,099999
13,80000
38
37,29999
38,20000
0,075999
−0,00800
0,131999
−0,00800
−0,00800
0,388999
0,028999
0,057000
0,057999
11,60000
0,270000
0,090999
0,019999
1,919999
0,0759999
0,0040000
0,1319999
0,0040000
0,0040000
0,3889999
0,0289999
0,0570000
0,0579999
11,600000
0,2700000
0,0909999
0,0199999
1,9199999
2,85999989
0,31499999
0,31499999
1,47000002
0,33599999
1,63999998
0,37299999
0,40099999
0,07140000
0,36100000
0,15399999
1,91999995
0,00221999
0,51399999
145
159
207
110
101
202
248
182
176
121
67,6999969
124
45,5
111
130
52,599998
18,600000
17,899999
6,7300000
16,200000
20
47,5
33,099998
24,299999
25,700000
8,5799999
17,700000
7,1700000
18,200000
27,100000
23,5
2,8199999
3,3599998
1,6200000
3,8099999
3,8699998
6,1700000
6,9600000
10
8,6499996
5,0999999
5,9200000
4,6100001
7,8200001
13,600000
59,0999984
26,2999992
16,7000007
7,44999980
20,5
18,3999996
107
34,9000015
40,7999992
139
44,5
436
55
85,6999969
40
0,308999
0,012400
0,015799
0,008349
0,011599
0,007730
0,032200
0,036600
0,047400
0,001060
0,058699
0,069200
0,019500
0,011400
0,008229
5,519999
1,769999
0,690999
0,202999
0,577000
0,354000
1,190000
0,830999
1,080000
0,119999
0,219999
0,536000
0,439999
0,280000
0,495999
5,5199999
1,7699999
0,6909999
0,2029999
0,5770000
0,3540000
1,1900000
0,8309999
1,0800000
0,1199999
0,2199999
0,5360000
0,4399999
0,2800000
0,4959999
1,059999
0,177000
0,125
0,027899
0,056899
0,072499
0,136999
0,052900
0,116999
0,029999
−0,01999
0,210999
0,109999
−0,01999
0,157000
1,0599999
0,1770000
0,125
0,0278999
0,0568999
0,0724999
0,1369999
0,0529000
0,1169999
0,0299999
0,0099999
0,2109999
0,1099999
0,0099999
0,1570000
31,100000
18,799999
13,399999
3,6199998
21,299999
19,799999
22,5
8,8599996
15,800000
3,7999999
2,4100000
13,300000
15,699999
1,9299999
45,200000
25,2000007
37,7999992
28,3999996
3,65000009
20,7000007
29,3999996
262
192
210
0,25999999
17,1000003
118
12,3999996
22,2000007
29,2000007
−1,80999
0,898999
1,049999
0,624000
0,486999
0,906000
−0,20000
−0,20000
1,019999
1,220000
0,689999
−5,15999
0,600000
0,720000
5,369999
0,9049999
0,8989999
1,0499999
0,6240000
0,4869999
0,9060000
0,1000000
0,1000000
1,0199999
1,2200000
0,6899999
2,5799999
0,6000000
0,7200000
5,3699998
89,599998
11,399999
14,5
8,2799997
9,3100004
14,800000
31,799999
16,5
17,5
17,200000
3,25
20,100000
3,3900001
6,7199997
17,100000
182
33,799999
35,099998
14,199999
35,400001
25
81,5
22,5
25,100000
11,899999
2,5899999
9,2100000
131
7,6300001
86
208
28,39999
40,5
4,650000
36,79999
89,90000
73,69999
33,90000
77,90000
2,0
0,0
0,9
0,6
0,9
0,6
0,1
0,1
0,1
0,1
12,7
8,9
116,1
22,6
0,9
0,8
1,1
0,8
54,2
30,7
37,9
27,5
14,86999
11,68000
1,0800000
126 1,110000
−0,300000 35,90000 1,220000
0,3569999
51 0,885999
2,5799999
−0,300000
0,8610000
2,5799999
1,7100000
0,3970000
0,5519999
−0,300000
−5
0,039999 0,0399999
263
−0,300000 2,950000 0,634000 46,90000
−0,300000 25,89999 0,889999
226,5
0,6520000
54,5 1,389999
474
0,8140000
237 2,259999
1270
4,900000
4,820000
18,5 4,380000
6,070000
8,130000
4,690000
5,380000
5,039999
60 3,940000
1,779999
0,012000
0,230000
0,146999
0,654999
0,019999
0,043999
8,359999
7,869999
16,05999
−0,300000 69,90000 1,259999
−0,300000 17,29999 0,779999 143,6000
50,90000
12,69999
29,29999
65,69999
17,60000
90,80000
2,640000
32,90000
39,70000
47,79999
49,40000
40,5
74,5
36,79999
383
198
190
0,875
187
0,086199 61,90000
0,894999
398
0,479000
297
0,391000
257
0,860000
404
0,929000
250
1,649999
257
1,809999
284
60,09999
−0,300000
6,699999
3,519999
4,539999
5,050000
0,968999
5,789999
7,800000
13,89999
1,8099999
0,8489999
−6
−0,300000
−1,820000
1,6299999
−6,099999
2,0799999
28,39999
84,69999
43,90000
6,150000
9,739999
35
63,40000
44,5
154 3,960000
0,349999
170
1,159999
269
1,169999
158
3,470000 30,89999
0,472999 63,70000
2,359999
314
3,759999
302
4,469999
489
655,5
20,89999
4,900000
7,369999
8,699999
7,869999
6,710000
5,710000
9,069999
7,760000
36,29999
20,39999
18,29999 8,239999
14,30000
15
−2,700000
−3,700000
−3,200000
3,3099999
−1,5
0,6460000
−0,300000
1,0900000
0,7080000
0,3600000
0,3400000
−2,599999
1,0399999
11,699999
−0,300000
70
28,70000
35,40000
8,850000
27,29999
29,10000
25,5
33,29999
49,70000
51,70000
15
70,80000
21,89999
37,09999
59
2,029999
2,769999
2,700000
1,559999
3,650000
4,329999
3,180000
2
1,970000
1,019999
7,309999
0,649999
1,370000
2,349999
531
225
278
133
176
299
418
369
346
930,7000
165,3000
304
124,1999
472,2000
38,39999 1,259999
281
In this study - means less than analytical level and the number is the specific levelvalue for this specific sample
Medel
Median
Parameter
Tillståndsklass 5
enligt
bedömningsgrunder
Tillståndsklass 4
enligt
bedömningsgrunder
Tillståndsklass 3
enligt
bedömningsgrunder
7,5
7,5
69,2
66,0
920,5
83,5
375,6
351,5
alkalinitet
HCO3 mg/l
mindre än!
Konduktivi Ammonium Nitrat
pH mindre ä tet mS/m ug/l
ug/l
5
120,3
61,4
Klorid mg/l
58,3 #DIV/0!
50,0 #NUM!
1,2
0,2
Sulfat mg/l
1,2 #DIV/0!
0,2 #NUM!
58,7 #DIV/0!
0,3 #NUM!
Mangan
mg/l
Järn mg/l
117,2
110,0
19,1 #DIV/0!
16,6 #NUM!
#DIV/0!
#NUM!
15,4
12,2
Magnesium
Kalcium mg/l mg/l
12,3
8,6
Kalium
mg/l
71,1
49,3
Natrium
mg/l
Aluminium
mg/l
Bly
ug/l
Kadmium
Kvicksilver
ug/l
Koppar ug/l ng/l
9,4 #DIV/0!
7,0
#DIV/0!
#DIV/0!
Krom ug/l Nickel ug/l
14,8 #DIV/0!
9,1 #DIV/0!
Arsenik
ug/l
Zink ug/l
5
5,5
150
1500
50
10
300
100
1
0,4
100
30
50
100
0,5
10
5
2
1000
50
20
1
10
6,5
75
500
20
30
100
50
0,5
0,3
60
10
12
50
0,1
2
1
1
500
10
10
0,1
5
7,5
50
100
5
60
50
25
0,2
0,1
20
5
6
10
0,05
1
0,5
0,2
10
5
2
0,01
2
0,9
0,2
11,7
0,6
1,0 #DIV/0!
1,8
1,7
0,7
1,0
0,1
8,9
0,0 #DIV/0!
According to SGU-FS 2008:2, page 6-7
Median/tillståndsklass 4 eller värre
1,2
#DIV/0!
0,4
#NUM!
1,2
#NUM!
#NUM!
#NUM!
#DIV/0!
0,2 #DIV/0!
0,3 #DIV/0!
0,1
0,7 #DIV/0!
#DIV/0!
#DIV/0!
307,0 #DIV/0!
#DIV/0!
#DIV/0!
0,2
Median/tillståndsklass 5
1,4
övriga
0,4
0,1
35,2
obs bättre att högt än lågt (gäller pH och alkalinitet)
övriga bättre att lågt än högt
väljs som indikatorer till Vattenprogrammet
0,2
0,5
0,2
#NUM!
0,9
#NUM!
1,1
0,6
#NUM!
#NUM!
#DIV/0!
0,2
0,5
0,0 #DIV/0!
0,1 #DIV/0!
0,0
4,4
0,0 #DIV/0!
0,0
0,3
30,7
0,1
Bilaga 2
SWECO 2003
Område
pH
-
2. Liljeholmen/Tre
3. Liljeholmen
4. Laduviken
5B Norrtull
7 Hammarbyhamn
8B. Hjorthagen, T
9A. Värtahamnen
10A. Mariehäll
10C. Ulvsunda
15. Åsen G:a stan
16. G-A Torg
20. Södermalm N
22B. Enskedefälte
23. Gubbängen
28. Högdalstoppe
30. Johannelundst
32. Granholmen
33. Stora Sköndal/
39. Vinterviken
41. Grimsta IP
43. Enskede gård
44. Roslagstull/Ro
50. Skrubba
52. Bergslagsv./R
53. Enskede/Kärrt
54. Spånga torg
55. Beckomberga
56B. Riksby
58. Bredäng
66. Djurgården
70. Skanstullsbron
72. Gubbängen
73. Älvsjömässan
74. Brommaplan/r
78A. Snösättra
8
7,4
8,7
7,2
7,2
7,8
8,8
6,7
7,9
7,5
7,3
7,9
7
7,1
6,9
7,3
8,2
7,4
8,1
8,9
8,1
7,1
8,3
7,3
7,9
8,2
8
7,4
7,8
7,7
7,1
6,7
7,8
7,5
7,3
Median (endast d
Medel (endast de ö
7,5
7,6
Konduktiv Alkalinitet Kalcium
Kalium
mS/m
mg/l
mg/l
152
28,6
35,1
118
202
101
65,5
171
39,8
275
24,6
99,9
175
42
22,8
92,2
81,9
132
71,5
53,3 84,9
132
27,6
69,2
77,9
77,6
114
99,4
111
75,8
102
424
128
83,8
70,7
84,9
104,6
mg/l
340
64
130
260
350
310
65
600
160
1500
120
450
720
150
88
400
410
800
200
300
420
1200
450
430
31
380
510
230
350
200
72
850
230
220
325
382,1
130
36
5,1
110
130
99
20
230
44
340
35
110
330
60
37 <2
130
96
200
99
9,8
110
170
33
92
88
82
130
120
110
100
160
65
35
110
98
99
107,3
38
4
13
15
12
9
7
12
7
60
4
16
20
2
Magnesiu Natrium
Sulfat
mg/l
mg/l
mg/l
8
19
32
6
9
24
9
4
13
7
10
27
10
11
5
6
12
12
9
5
5,5
2,4
18
13
19
11
40
6
26
1,5
26
35
6,5
3,9
18
32
34
9,3
13,9
17
16
5,7
15
21
14
40
16
35
13
10
6,4
29
17
16
140
19
71 <2
91
270
90
92
98
27
150
14 <0,2
72
62
14
6,2
60
49
45
41
79
44
83
10
26
80
58
79
88
64
45
43
780
210
51
32
10
13,4
16
17,4
62
90,9
Klorid
NH4-N
NO3-N
NO3-N + NO2-N
N-tot
P-tot
TOC
Aluminiu
Arsenik,
Kadmium, Kobolt,
Krom (tot) Koppar,
Nickel,
mg/l
mg/l
mg/l
mg/l
µg/l
µg/l
µg/l
µg/l
µg/l
mg/l
mg/l
mg/l
mg/l
8,8
340
24
30
93
62
36
110
3
76
98
25
66
42
150
230
31
200
28
190
33
130
150
120
320
30
40
260
420
140
160
160
36
230
7
100
62
36
8
63
42
59
61
58
64
180
24
15
16
130
61
61
96
51
86
1300
110
59
38
0,14
0,11
1
1
0,13
<0,003
0,64
0,99
0,31
55
<0,01
0,0032
2,7
<0,01
0,07
<0,003
1,8
0,78
0,01
0,69
<0,01
0,028
0,18
0,02
0,27
0,29
<0,01
0,26
0,97
<0,003
0,04
0,004
1,8
0,01
0,08
0,009
0,11
0,012
0,72
0,21
0,005
0,004
<0,005
<0,005
0,4
<0,01
0,012
0,027
0,026
0,02
0,018
0,009
0,012
0,01
<0,1
1,66
0,057
<0,01
2,204
<0,01
0,013
0,009
<0,005
0,017
1,2
8,8
0,36
<0,01
0,4
0,02
0,009
0,2
0,015
0,76
0,24
0,005
0,006
<0,005
<0,005
3,3
<0,01
0,013
0,028
0,03
0,02
0,026
0,009
0,014
0,01
1,7
0,059
<0,01
2,4
<0,01
0,02
0,01
<0,005
0,02
1,2
8,8
0,37
<0,01
0,4
0,02
<0,001
1,2 <0,01
6,5 <1
0,091
0,74
0,02
26
0,003
1,4
0,05
6,2
0,044
1,3 <0,01
7,8 <1
0,029
0,83
1,1
6,4
<0,001
0,27
0,06
3
0,002
1,5
0,04
7,8
0,002
0,73
0,04
9,9 <1
<0,001
0,63
0,33
3,8
2,9
60
6,3
260
<0,001
0,76
4,1
16
0,001
4,3
0,08
4,9
0,001
3,3
0,23
20
0,004 <0,10
<0,01
2,6
<0,001
<0,10
0,01 <1,0
0,008
0,13 <0,01
3,3
<0,001
0,29
0,05
2,5 <1
0,002
1,1
0,02
8 <1
<0,001
0,12
0,02
42
1,2 <0,01
9
0,043
1,9
0,01
4,2
0,002
0,25 <0,01
3,2 <1
0,001
0,65
6
51
0,096
3,3
5,5
3,8
<0,001
0,38
0,12
6,5
0,007
0,48
0,02
4
0,001
0,41
0,01
7,1
<0,001
0,52
0,25
4,1
0,003
2,5
0,28
5,5
<0,001
2,1
0,25
3,7
0,024
9,7
0,01
13
0,011
2,5
0,85
7,9
<0,001
2,8
0,93
3,3
0,001
0,63
0,03
13
<0,001
0,17
0,04
3,6
66
85,8
61
130,9
0,265
2,5
0,02
0,6
0,026
0,7
74
41
68,4
70
20
2,8
200
15
65
0,0035
0,1
0,83
3,3
0,06
0,9
6,45
17,0
2
2
<0,05
5 <0,05
3
2 <0,05
14
2
52
1 <0,05
3200
4
1
4
310
0,8 <0,9
2
<0,05
10
4
2
200
100
2
12
1,22
2
1 <0,05
6
400
2
3
149,9
µg/l
µg/l
Bly,
Zink,
µg/l
µg/l
1,1
0,05
0,2
0,06
0,3 <0,01
0,03
0,07
2,6
0,03
0,02
0,4
0,13
0,1
0,01
1,1
0,02
0,3
0,02
<0,01
4,6
0,18
0,2
0,12
0,2
0,02
0,5
0,18
0,4 <0,01
0,3
0,01
0,8 <0,01
<0,01
0,1
0,03
<0,01
4,3
0,03
0,6
0,02
2 <0,01
2,6 <0,01
0,6
0,04
3,6
0,2
0,2
0,01
1,9 <0.002
0,2
0,01
0,72
4,7
0,02
2,1
0,09
0,9
0,01
0,06
0,9
1,3
12
0,4
6,6
0,03
0,7 <0,05
<0,1
0,23
1,4
2,2
1
1
3,6
0,54
1,1
2,3
0,04
0,7
0,9
0,49
3,3
0,7
0,23
0,3
1,8
1
3,8
0,9
0,06
2
3,4
0,04
1,2
3,1
4,2
6,9
24
0,65
1
7,3
0,29
0,8
0,5
1,2
1,1
1,1
0,18
1
0,6 <0,1
0,7
0,2
1,5
0,16
2,2
1,9
1,5
0,07
0,3
1,2
0,8
3,5
0,7
1,1
1,2
0,04
0,6
0,6
0,37
0,5
1,5
0,21
0,7
1,1
0,04
2,6
1,3
0,24
0,4
7,4
3,7
0,4
11
0,24
1,1
1,5
0,39 <0,05
0,2
0,32
0,8
1,8
4,6
0,2
2,6
0,2
1,3
4,6
0,24
2,3
11
0,57
0,3
0,3
1 <0,1
8,9 <0,1
<0,1
2,7
0,9 <0,1
4,1
2,1
2,8 <0,1
2
2,1 <0,1
1
0,6 <0,1
4,2
1,8
0,6 <0,1
0,8 <0,1
<0,1
2,6 <0,1
2
3,2 <0,01
2,5 <0,1
1,5 <0,1
1 <0,1
1,7 <0,1
0,9 <0,1
1,8
0,3
3,6
2,7
0,3 <0,01
1,2 <0,1
4,3 <0,1
2,2 <0,1
1,4
0,2 <0,1
0,6
1,3
0,32
1,1
1,8
2,1
0,03
0,1
0,95
1,3
1,65
3,3
Kvicksilve Wolfram,
5
34
2
4
6
27
7
3
31
0,2
0,1
0,3
0,3
ng/l
mg/l
<5
<5
<5
<5
<0,06
<0,06
<0,06
<0,06
<0,06
<0,06
<0,06
<0,06
<0,06
<0,06
<0,06
<0,06
<0,06
<0,06
<0,06
<0,06
<0,06
<0,06
<0,06
<0,06
<0,06
<0,06
<0,06
<0,06
<0,06
<0,06
<0,06
<0,06
<0,06
<0,06
<0,06
<0,06
<0,06
<0,06
<0,06
6
<5
<5
<5
<1,0
2 <5
5
130
49 <5
9
2 <5
<1,0
<5
30
0,7
10
<1,0
5 <5
4 <5
1
1 <5
3 <5
0,7
8
1,9
17
0,5
6 <5
0,2
13
1,7 <5
3
42
8 <5
2,2
19
<1,0
<0,06
2
13
1,5
53
0,4
0,5
4,8
6
15,7
6
17
0,6
6
0,1
6
23
7
0,1
10
0,2
6 #NUM!
6,9 #DIV/0!
In this study < means less than analytical level and the number is the specific levelvalue for this specific sample
alkalinitet
HCO3
mg/l
pH mindre Konduktivi mindre
Kalcium Kalium
Magnesiu Natrium Sulfat
Klorid
Ammoniu Nitrat
Parameter
än!
tet mS/m än!
mg/l
mg/l
m mg/l
mg/l
mg/l
mg/l
m mg/l
mg/l
Tillståndsklass 5 e
5,5
150
10
100
50
30
100
100
300
1,5
50
Tillståndsklass 4 e
6,5
75
30
60
12
10
50
50
100
0,5
20
Tillståndsklass 3 e
7,5
50
60
20
6
5
10
25
50
0,1
5
Median/tillståndsklass 4
Median/tillståndsklass 5
övriga
1,2
1,1
10,8
1,7
0,8
1,6
1,2
1,3
0,6
0,5
0,0 #DIV/0!
0,0 #DIV/0!
1,4
0,6
32,5
1,0
0,2
0,5
0,6
0,7
0,2
0,2
0,0
0,0
obs bättre att högt än lågt (gäller pH och alkalinitet)
övriga bättre att lågt än högt
väljs som indikatorer till Vattenprogrammet
Aluminiu Arsenik
Kadmium Kobolt
Koppar
m ug/l
ug/l
ug/l
ug/l
Krom ug/l ug/l
Nickel ug/l Bly
500
10
5
50
2
20
100
5
1
10
1
10
50
2
0,5
0,5
5
0,2
2
Nitrit mg/l
0,5
0,1
0,05
#DIV/0!
#DIV/0!
Kvicksilve
ug/l Zink ug/l r ng/l
10
1
1000
2
0,1
500
1
0,01
10
0,0
0,1
0,0 #DIV/0!
0,1
1,7
0,2
0,3
60,0
0,0
#NUM!
0,0
0,1
0,0
0,0
0,8
0,1
0,1
6,0
0,0
#NUM!
Bilaga 3
Beteckning 1
Y koordinat (Sweref 99 18.00)
144572
Beteckning 2
X koordinat (Sweref 99 Rörbeteckning
6587892
5846D212
Provdatum
filtrering Ca Fe
K
Mg Na
Si
Al As Ba Cd Co Cr Cu
Hg
mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l
11/26/2011
JA
169 0,00 10,1 35 49 7,26 1,2 0,29 155 0,01 0,64 <0,0 1,51 <0,002
1
(32)Granholmen
1
1a
(32)Granholmen
Kista-åsinslag
144572
147433
6587892
6587964
5846D212
5848C644
Hg
ofiltrerad 11/26/2011
11/25/2011
1a
1c
1c
1c
3
3
Kista-åsinslag
Akalla
Akalla
Akalla
(54)Spånga torg
(54)Spånga torg
147433
145649
145649
145649
144146
144146
6587964
6588834
6588834
6588834
6585266
6585266
5848C644
5747c2030
5747c2030
5747c2030
6146A205
6146A205
Hg
ofiltrerad 11/25/2011
6/7/2012
6/7/2012
Hg ofiltre
6/7/2012
11/26/2011
11/26/2011
3
(54)Spånga torg
144146
6585266
6146A205
Hg
ofiltrerad 11/26/2011
4
(30)
Johannelundstoppen
141808
6583874
6244D195
5/5/2012
4
(30)
Johannelundstoppen
141808
6583874
6244D195
5/5/2012
4
(30)
Johannelundstoppen
141808
6583874
6244D195
4
(30)
Johannelundstoppen
141808
6583874
6244D195
4
5b
5b
5b
(30)
Johannelundstoppen
Kyrksjön
Kyrksjön
Kyrksjön
141808
145389
145389
145389
6583874
6581753
6581753
6581753
6244D195
21C30
21C30
21C30
Hg
ofiltrerad 11/26/2011
5/6/2012
5/6/2012
11/26/2011
5b
5c
5c
Kyrksjön
Judarn
Judarn
145389
144505
144505
6581753
6581170
6581170
21C30
30B48
30B48
Hg
ofiltrerad 11/26/2011
2011-12-20
2011-12-20
5c
6
6
Judarn
(55) Beckomberga
(55) Beckomberga
144505
144862
144862
6581170
6582365
6582365
30B48
20B56
20B56
Hg
ofiltrerad 2011-12-20
5/6/2012
5/6/2012
6
6
(55) Beckomberga
(55) Beckomberga
144862
144862
6582365
6582365
20B56
20B56
6
7c
7c
(55) Beckomberga
Bällstaviken
Bällstaviken
144862
147732
147732
6582365
6582146
6582146
20B56
22M1203MF
22M1203MF
Hg
ofiltrerad 11/26/2011
5/6/2012
5/6/2012
7c
Bällstaviken
147732
6582146
22M1203MF
Hg
ofiltrerad 2012-05-06
Hg
ofiltrerad
<0,002
117 0,00 4,99 10,6 36,1 10,6 1,23 1,78 41,4 0,01 0,16 0,01 0,61 <0,002
JA
147 0,00
JA
<0,02
79,2 0,00 9,91 14,8 60,2 9,47 0,72 2,01 48,5 <0,0 0,04 0,01 0,15 <0,002
8 26,5
<0,002
52 9,48 1,22 0,23 84,5 0,00 0,03 0,03 0,54 <0,002
5/6/2012
11/26/2011
765 1,72 1,25 1,39 0,03 200 10,8
438 0,92 0,77 <1
<0,0 671 4,25
140 2,3 0,36 8,24 <0,0 279 1,02
<0,002
JA
126 0,00 8,35 18,3 57,4 8,32 0,76 0,18 65,1 0,08 0,80 0,08 2,42 <0,002
5/5/2011
11/26/2011
Hg
ofiltrerad
JA
Mn Mo Ni P Pb Sr Zn
µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l
806 3,4 1,98 1,3 <0,0 802 2,97
527 2,72 2,38 5,89 0,25 458 4,71
<0,02
JA
126 0,00 7,43 18,5 57,5 8,17 0,60 0,22 61,4 0,07 0,74 0,01 1,5 <0,002
528 3,19 2,17 5,54 0,04 468 2,33
<0,002
JA
97,9 0,00 8,58 15,6 44,6 6,86 0,71 0,29 50,8 <0,0 0,04 <0,0 0,17 <0,002
170 16,6 1,23 3,92 <0,0 428 1,41
JA
<0,002
81,3 0,00 12,9 10,3 35,1 4,21 1,5 0,38 22,2 0,02 0,08 0,11 4,86 <0,002
8,1 7,3 5,07 59,2 0,01 171 3,94
JA
94,7 0,00
<0,002
28 27,7 43,8 4,81 0,99 0,28 46,3 0,03 0,77 0,05 3,28 <0,002
116 3,33 5,43 2,98 0,34 362 3,73
JA
140 0,02 23,4 49,4
<0,02
85 6,59 0,74 0,48 58,9 0,06 1,58 0,07 15,6 <0,002
213 1,92 10,5 7,41 0,79 607 3,51
JA
117 0,00 9,67 25,9 73,1 5,44 0,97 0,29 28,4 0,01 0,41 0,04
<0,002
1 <0,002
<0,02
201
16 4,35 1,46 0,03 596 2,27
8b
8b
Bällstaån
Bällstaån
145699
145699
6584058
6584058
1C190
1C190
2011-12-20
2011-12-20
8b
Bällstaån
145699
6584058
1C190
Hg
ofiltrerad 2011-12-20
9
9
9
9
9
(10 C) Ulvsunda
(10 C) Ulvsunda
(10 C) Ulvsunda
(10 C) Ulvsunda
(10 C) Ulvsunda
147751
147751
147751
147751
147751
6581544
6581544
6581544
6581544
6581544
32B123
32B123
32B123
32B123
32B123
9
10
(10 C) Ulvsunda
(56B) Riksby (Lillsjön)
147751
147096
6581544
6580560
32B123
42A240
10
10
10
(56B) Riksby (Lillsjön)
(56B) Riksby (Lillsjön)
(56B) Riksby (Lillsjön)
147096
147096
147096
6580560
6580560
6580560
42A240
42A240
42A240
10
10c
(56B) Riksby (Lillsjön)
Äppelviken
147096
148610
6580560
6578897
42A240
53C21
Hg
ofiltrerad 2011-11-28
1/11/2012
10c
Äppelviken
148610
6578897
53C21
Hg
ofiltrerad
10d
Stora mossens koloni
omr
147576
6579501
52B15
10d
11
11
Stora mossens koloni
omr
(52)Råcksta träsk
(52)Råcksta träsk
147576
142749
142749
6579501
6582575
6582575
52B15
6445B
6445B
Hg
ofiltrerad 2012-05-06
2011-12-16
2011-12-16
11
(52)Råcksta träsk
142749
6582575
6445B
Hg
ofiltrerad 2011-12-16
12
(74)Brommaplan/reni
ngsv
146086
6580148
41D450
11/28/2011
12
13
13
13
(74)Brommaplan/reni
ngsv
Hässelby strandbad
Hässelby strandbad
Hässelby strandbad
146086
139864
139864
139864
6580148
6583285
6583285
6583285
41D450
6343M1202MF
6343M1202MF
6343M1202MF
13
14
14
Hässelby strandbad
Maltesholmsbadet
Maltesholmsbadet
139864
140865
140865
6583285
6582549
6582549
6343M1202MF
6444M1203MF
6444M1203MF
14
14a
Maltesholmsbadet
Lövstatippen
140865
138263
6582549
6585852
6444M1203MF
?
Hg
ofiltrerad
5/6/2012
5/6/2012
5/6/2012
2011-11-28
2011-11-28
Hg
ofiltrerad 2011-11-28
5/6/2012
Hg
ofiltrerad
5/6/2012
2011-11-28
2011-11-28
114 0,00 8,54 14,8 24,5 5,24 2,27 <0,1
72 0,04 0,13 0,08 4,99 <0,002
Hg
ofiltrerad 11/28/2011
5/5/2012
5/5/2012
5/5/2012
5/5/2012
5/5/2012
5/5/2012
Hg
ofiltrerad 2012-05-05
2011-12-20
4,79 4,38 2,38 3,6 1,75 219 6,05
<0,002
JA
85,3 0,79 15,2 11,4
<0,02
97 7,14 4,78 0,99 34,7 0,01 0,46 0,30 1,22 <0,002
384 0,70 22,8 126 1,17 187 5,86
JA
69,5 0,45 13,7 10,6 79,6 6,23 5,24 0,21 24,6 0,00 1,07 0,16 0,57 <0,002
237 0,51 36,2 836 0,68 164 4,49
JA
99,3 0,00 8,58 13,6 37,3
<0,002
5,6 0,75 0,41 35,7 0,03 0,86 0,02 2,38 <0,002
445 5,52 1,66 4,79 0,03 182 4,24
JA
<0,02
108 0,00 7,38 14,7 40,7 6,01 1,43 1,24 39,8 0,05 0,92 0,02 2,6 <0,002
436 5,84 1,73 47,5 0,08 198 3,28
JA
0,003
97 0,00 6,63 16,3 44,4 9,84 0,39 1,25 24,2 0,00 0,18 0,02 0,23 <0,002 167 1,68 0,59 <1
1/11/2012
5/6/2012
Hg
ofiltrerad
JA
<0,0 215 3,65
<0,02
JA
JA
93 0,00 9,56 13,4 29,4
4,6 2,37 0,46
41 0,00 0,23 0,09 3,08 <0,002
<0,02
109 0,00 11,1 16,6 24,5 6,12 0,69 0,31 31,7 0,01 0,59 0,01 2,27 <0,002
244 2,96 2,13 3,5 0,01 227 3,25
275 2,58 1,06 <1
<0,0 257 1,67
<0,02
JA
106 0,00 7,65 17,3 48,1 4,93 1,07 1,13 34,7 0,07 0,72 0,03 2,86 <0,002
69,3 7,2 3,47 6,37 0,11 204 37,8
JA
<0,002
98,4 0,00 5,33 11,1 26,8 7,26 1,45 0,65 38,4 0,03 0,52 0,03 1,33 <0,002
257 1,98 3,96 4,66 0,08 141 2,73
JA
83,6 0,00 6,85 9,71 53,4 7,12 11,3 0,41 18,4 0,02 0,42 0,14 13,1
0,0238
0,0022 11,3 6,23 1,59 9,45 0,01 177 3,51
JA
28,9 0,04 3,21 5,98 25,2 8,66 154 0,67 45,3 0,05 0,46 0,76 17,9
<0,02
0,0029 8,68 4,39 1,87 5,46 0,1 270 3,28
14a
14b
14b
Lövstatippen
Lövsta våtmark
Lövsta våtmark
138263
137928
137928
6585852
6585990
6585990
?
?
?
Hg
ofiltrerad 2011-12-20
2011-12-20
2011-12-20
14b
14c
14c
Lövsta våtmark
Lövsta - Riddersvik
Lövsta - Riddersvik
137928
138350
138350
6585990
6585296
6585296
?
6142b321
6142b321
Hg
ofiltrerad 2011-12-20
6/7/2012
6/7/2012
14c
15b
Lövsta - Riddersvik
Kungsholmen Ö
138350
152659
6585296
6579676
6142b321
45D632
15b
15b
15b
15b
Kungsholmen Ö
Kungsholmen Ö
Kungsholmen Ö
Kungsholmen Ö
152659
152659
152659
152659
6579676
6579676
6579676
6579676
45D632
45D632
45D632
45D632
15b
15c
15c
Kungsholmen Ö
Kungsholmen N
Kungsholmen N
152659
152033
152033
6579676
6580126
6580126
45D632
45C531
45C531
Hg
ofiltrerad 2011-12-16
2011-12-16
2011-12-16
15c
16
Kungsholmen N
(2)Liljeholmen/Trek
152033
150633
6580126
6577832
45C531
64C57
Hg
ofiltrerad 2011-12-16
2011-12-09
16
17
17
(2)Liljeholmen/Trek
(39)Vinterviken
(39)Vinterviken
150633
149609
149609
6577832
6577346
6577346
64C57
73B83
73B83
Hg
ofiltrerad 2011-12-09
2011-12-09
2011-12-09
17
18
18
(39)Vinterviken
Bredäng
Bredäng
149609
145941
145941
6577346
6574868
6574868
73B83
91D309
91D309
Hg
ofiltrerad 2011-12-09
2011-12-16
2011-12-16
18
19c
Bredäng
Hägersten
145941
148026
6574868
6576214
91D309
82B38
Hg
ofiltrerad 2011-12-16
2011-12-22
19c
19d
19d
Hägersten
Hägersten-Aspudden
Hägersten-Aspudden
148026
149953
149953
6576214
6576694
6576694
82B38
74c170
74c170
Hg
ofiltrerad 2011-12-22
5/7/2012
5/7/2012
19d
19d
Hägersten-Aspudden
Hägersten-Aspudden
149953
149953
6576694
6576694
74c170
74c170
Hg
ofiltrerad 2012-05-07
2011-12-22
19d
20
20
Hägersten-Aspudden
(73)Älvsjömässan
(73)Älvsjömässan
149953
150777
150777
6576694
6573032
6573032
74c170
9710
9710
Hg
ofiltrerad 2011-12-22
2011-12-12
2011-12-12
Hg
ofiltrerad
Hg
ofiltrerad
6/7/2012
5/4/2012
5/4/2012
5/4/2012
2011-12-16
2011-12-16
0,0046
1 <0,002 59,2 3,25 1,09 1,81 0,03 271 2,41
JA
109 0,00 6,32 15,9 29,5 5,43 0,89 0,17 30,9 0,03 0,32 0,04
JA
<0,002
140 0,00 9,49 19,3 56,4 4,09 0,89 0,39 64,8 0,00 0,43 0,01 2,22 <0,002
240 2,34 2,2 1,86 0,07 330 1,82
JA
<0,02
76,3 0,02 12,5 6,98 38,1 6,76 3,7 0,36 33,3 <0,0 0,06 0,12 0,28 <0,002
178 0,31 0,83 124 0,08 136 4,14
0,073
JA
63,6 0,02 10,6 6,02
28
6,7 3,29 0,58 25,2 0,00 0,07 0,11 <0,1 <0,002
143 0,34 0,60 962 0,16 118 11,3
JA
<0,02
123 0,01 18,1 16,8 56,9 16,6 0,48 0,21 69,7 0,05 0,22 0,14 5,87 <0,002
646 0,39 2,1 9,72 0,04 280 55,2
JA
0,0275
111 0,04 28,8 19,3 152 8,74 0,86 <0,5 92,2 <0,0 0,06 0,05 0,12 <0,002 187 1,26 0,59 3,46 0,01 399 1,55
JA
98,9 0,00
<0,02
5 9,14 35,5 8,25 0,41 0,77 36,6 0,02 0,22 0,01 1,29 <0,002
387 2,12 0,99 <1
<0,0 178 9,09
JA
<0,02
108 0,00 5,66 16,9 51,2 7,34 0,83 0,30 28,2 0,01 0,09 0,06 0,73 <0,002
504 0,77 0,71 <1
<0,0 288 4,77
JA
<0,02
50,8 0,01 3,08 5,96 19,5 6,12 22,7 0,16 16,4 0,06 0,69 0,25 6,63 <0,002
17,4 1,12 6,71 28,9 0,13 109 20,2
JA
86,5 0,00
<0,02
4,6 9,51 47,6 6,88 1,83 0,31 16,7 0,08 0,43 0,01 1,94 <0,002
124 1,98 0,94 9,47 0,10 172 13,9
JA
<0,02
63,8 0,00 3,38 7,42 43,2 5,13 3,28 0,20 12,9 0,07 0,12 0,03 1,67 <0,002
0,92 1,39 0,92 7,77 0,02 126 10,5
JA
65,9 0,00 9,06 26,9 126 8,32 2,05 1,11
0,0262
33 0,02 0,28 0,05 2,08 <0,002 317 2,57 0,84 27,5 0,04 391 3,05
Hg
ofiltrerad 2011-12-12
5/7/2012
5/7/2012
20
21
21
(73)Älvsjömässan
(57) Stureby
(57) Stureby
150777
152324
152324
6573032
6573954
6573954
9710
105D225
105D225
21
21
21
(57) Stureby
(57) Stureby
(57) Stureby
152324
152324
152324
6573954
6573954
6573954
105D225
105D225
105D225
21
22
(57) Stureby
Enskedefältet
152324
150962
6573954
6575609
105D225
94B66
Hg
ofiltrerad 2011-12-12
2011-12-12
22
23
23
Enskedefältet
Sätrabadet
Sätrabadet
150962
143868
143868
6575609
6574521
6574521
94B66
100M1203MF
100M1203MF
Hg
ofiltrerad 2011-12-12
5/7/2012
5/7/2012
23
143868
6574521
100M1203MF
Hg
ofiltrerad
143902
6574405
VATTENDRAG
5/23/2012
23b
Sätrabadet
Sätraån (ej
grundvatten)
Sätraån (ej
grundvatten)
143902
6574405
VATTENDRAG
5/23/2012
23b
24
24
24
Sätraån (ej
grundvatten)
Långsjön
Långsjön
Långsjön
143902
148286
148286
148286
6574405
6572574
6572574
6572574
VATTENDRAG
122M1202MF
122M1202MF
122M1202MF
24
26c
Långsjön
Högdalstoppen
148286
153623
6572574
6570748
122M1202MF
136C53
26c
27
27
27
Högdalstoppen
(23) Gubbängen
(23) Gubbängen
(23) Gubbängen
153623
153960
153960
153960
6570748
6571965
6571965
6571965
136C53
126D174
126D174
126D174
Hg
ofiltrerad 2011-12-22
5/4/2012
11/25/2011
11/25/2011
27
153960
6571965
126D174
Hg
ofiltrerad 11/25/2011
156207
6572799
BRUNN
2011-12-14
28a
(23) Gubbängen
Skogskyrkogården
brunn
Skogskyrkogården
brunn
156207
6572799
BRUNN
2011-12-14
28a
28c
28c
Skogskyrkogården
brunn
Gla Tyresöv/Skarpnäck
Gla Tyresöv/Skarpnäck
156207
156698
156698
6572799
6572845
6572845
BRUNN
118C107
118C107
28c
29
Gla Tyresöv/Skarpnäck
Tallkrogen/Olympiav
156698
155052
6572845
6572895
118C107
117C145
23b
28a
Hg
ofiltrerad
Hg
ofiltrerad
Hg
ofiltrerad
5/7/2012
2011-12-12
2011-12-12
<0,02
150 0,00 8,85 17,6 125 6,09 0,47 0,19 80,1 0,05 1,15 0,06 2,46 <0,002
193 1,49 4,74 <1
JA
<0,02
147 0,13 8,89 23,3 96,9 6,89 0,48 0,42 73,7 0,06 1,52 0,05 2,99 <0,002
387 1,17 5,9 4,71 0,01 318 15,4
JA
29,7 0,04 12,4
<0,02
20 267 8,94 1,19 <0,3 28,3 0,00 0,13 0,04 0,71 <0,002
71,3 1,2 0,44 35,8 0,04 420 5,62
JA
96,5 0,00 3,55
<0,02
13 26,4 8,57 1,08 0,27 22,8 0,00 1,75 0,02 0,49 <0,002
545 1,07 4,23 <1
5/7/2012
5/23/2012
5/7/2012
5/7/2012
5/4/2012
5/7/2012
2011-12-22
Hg
ofiltrerad 2011-12-14
5/4/2012
1/11/2012
Hg
ofiltrerad
JA
1/11/2012
11/25/2011
0,01 278 6,06
<0,0 193 101
<0,02
JA
63,5 0,00 3,32 11,1 22,7 3,16 8,11 0,33 9,85 <0,0 0,06 0,04 1,37 <0,002
0,60 1,03 1,83 10,4 <0,0 132 1,17
JA
67,7 0,98 2,37 7,38 11,4
8,9
<0,02
22 0,84 22,9 0,01 2,29 0,31 7,86 <0,002
283
JA
9,64 0,00 1,26 2,34 4,53 8,96
<0,02
56 <0,3 4,4 0,06 1,05 0,05 2,24 <0,002
21,2 0,26 3,92 1,08 0,10 37,9 23,7
2
9 3,85 0,13 124 207
<0,02
JA
51,8 0,00 1,95 5,35 12,5 5,99 3,94 <0,1 13,9 0,03 0,21 0,03 1,13 <0,002
JA
58,2 0,07 2,27 5,91 14,7
127 1,57 0,31 <1
0,01 99,3 2,96
<0,002
6,5 10,8 1,03 10,8 0,02 0,53 0,22 2,47 <0,002
58,3 1,9 2,9 180 0,01 102 3,63
<0,02
JA
98,6 0,01 4,44 9,75 37,2 9,07 0,21 <0,2
JA
115 0,00
5,2
57 0,00 0,04 0,02 <0,1 <0,002
<0,02
12 108 6,96 0,98 <0,2 48,9 0,29 0,23 0,25 5,27 <0,002
666 0,83 0,25 <1
<0,0 317 3,29
3,56 0,60 3,74 4,45 1,17 300 32,8
29
155052
6572895
117C145
Hg
ofiltrerad 11/25/2011
157409
6570978
138Dkälla
2011-12-12
157409
6570978
138Dkälla
2011-12-12
30
Tallkrogen/Olympiav
(33)Stora
Sköndal/Flaten
(33)Stora
Sköndal/Flaten
30
31
31
(33)Stora
Sköndal/Flaten
(50)Skrubba
(50)Skrubba
157409
160042
160042
6570978
6569920
6569920
138Dkälla
Skrubba
Skrubba
Hg
ofiltrerad 2011-12-12
2011-12-12
2011-12-12
31
(50)Skrubba
160042
6569920
Skrubba
Hg
ofiltrerad 2011-12-12
32
(53)Enskede/Kärrtorp Ältasjön
156854
6574178
108A156
2011-12-14
32
(53)Enskede/Kärrtorp Ältasjön
156854
6574178
108A156
2011-12-14
32
32b
32b
(53)Enskede/Kärrtorp Ältasjön
Björkhagen
Björkhagen
156854
156435
156435
6574178
6575500
6575500
108A156
98a215u
98a215u
32b
33
33
Björkhagen
(43)Enskede gård
(43)Enskede gård
156435
153597
153597
6575500
6574906
6574906
98a215ö/u
96C317
96C317
33
33b
(43)Enskede gård
Johanneshov
153597
154606
6574906
6574035
96C317
106D76
33b
33c
Johanneshov
Gla Enskede/Dagöv
154606
154058
6574535
6574346
33c
33d
33d
Gla Enskede/Dagöv
Gla Enskede/Sockenv
Gla Enskede/Sockenv
154058
154915
154915
33d
33f
33f
Gla Enskede/Sockenv
Stureby/Kottgatan
Stureby/Kottgatan
33f
37b
30
<0,002
JA
182 0,00 20,5 23,9 31,5 11,3 0,25 0,22 129 0,00 0,07 0,06 0,59 <0,002
JA
39,2 0,00 2,83 4,98
11 5,98 13,6 7,02
99,7 1,38 1,36 1,63 <0,0 411 8,73
0,0207
26 0,01 0,08 0,02 0,91 <0,002 29,5 2,26 1,07 47,1 0,03 93,2 0,47
0,0945
19 53,1 7,56 0,83 0,86 43,1 <0,0 0,09 0,03 0,96 <0,002
269 0,96 0,67 2,12 <0,0 301 9,21
<0,02
21 0,00 0,15 0,05 0,75 <0,002
160 1,33 0,76 14,8 0,01 236 5,77
JA
<0,02
147 0,00 13,1 18,7 33,8 8,45 0,86 0,35 36,2 0,04 0,48 0,08 3,42 <0,002
99,7 1,41 3,63 10,8 <0,0 379 3,95
Hg
ofiltrerad 2011-12-14
2011-12-22
JA
10,4 0,00 21,7 2,84
<0,02
97 0,35 0,38 1,22 1,98 4,18 0,01 <0,0 0,72 <0,002
2,53 3,5 0,15 9,5 0,90 18,8 148
106D76
106B188
Hg
ofiltrerad 2011-12-22
2011-12-22
JA
<0,02
48,4 0,00 5,37 11,3 149 5,78 1,29 0,55 31,6 0,01 0,05 0,19 0,69 <0,002
143 1,15 1,2 5,24 0,01 213 4,66
6574346
6573801
6573801
106B188
107C37
107C37
Hg
ofiltrerad 2011-12-22
5/7/2012
5/7/2012
JA
<0,02
199 0,06 5,55 15,6 135 8,72 1,67 0,22 65,5 <0,0 0,82 0,10 0,49 <0,002
962 0,64 3,1
154915
153282
153282
6573801
6573865
6573865
107C37
106c94
106c94
Hg
ofiltrerad 2012-05-07
6/7/2012
6/7/2012
JA
<0,02
155 0,00 6,43 25,3 62,2 6,19 1,75 0,98 64,2 0,04 0,37 0,02 1,86 <0,002
51,1 0,54 2,09 107 0,06 302 3,18
Stureby/Kottgatan
Flaten/Spettekakev
153282
155740
6573865
6571029
106c94
137D170
JA
6,47
37b
Flaten/Spettekakev
155740
6571029
137D170
37c
Flaten/Ekens
koloniområde
158032
6571203
139M1203MF
5/4/2012
37c
Flaten/Ekens
koloniområde
158032
6571203
139M1203MF
5/4/2012
Hg
ofiltrerad 2011-12-14
6/7/2012
6/7/2012
Hg
ofiltrerad
Hg
ofiltrerad
Hg
ofiltrerad
6/7/2012
2011-12-14
2011-12-14
6/7/2012
1/11/2012
JA
81,3 0,01 5,45
JA
82,3 0,00 8,17 16,1 71,8 6,41 2,44 0,30
0,1 5,75
2,8
2 0,10 298 474
0,0206
76 1,74 7,24 1,44 0,61 0,00 0,06 <0,0 0,67 <0,002 1,13 0,90 0,63 23,5 0,01 67,4 0,68
1/11/2012
<0,02
JA
112 0,00 4,18 9,51 26,7
7,4 2,89 0,48 32,2 0,02 0,42 0,03 1,7 <0,002
192 1,08 1,69 1,77 <0,0 198 3,73
37c
Flaten/Ekens
koloniområde
158032
6571203
139M1203MF
Hg
ofiltrerad
37d
Flaten/dagvattendike
(ej grundvatten)
158192
6571119
VATTENDRAG
5/23/2012
37d
Flaten/dagvattendike
(ej grundvatten)
158192
6571119
VATTENDRAG
5/23/2012
37d
39b
39b
Flaten/dagvattendike
(ej grundvatten)
Fagersjöviken
Fagersjöviken
158192
154600
154600
6571119
6569857
6569857
VATTENDRAG
146D14
146D14
39b
Fagersjöviken
154600
6569857
146D14
40a
Södermalm
V/Verkstadsg
151792
6578070
65c529
6/8/2012
40a
Södermalm
V/Verkstadsg
151792
6578070
65c529
6/8/2012
40a
Södermalm
V/Verkstadsg
151792
6578070
65c529
40e
Södermalm
V/Långholmsg
151899
6577888
65c215
6/8/2012
40e
Södermalm
V/Långholmsg
151899
6577888
65c215
6/8/2012
40e
41b
Södermalm
V/Långholmsg
Lilla Bleckan
151899
154928
6577888
6577127
65c215
77C75
Hg
ofiltrerad 2012-06-08
2011-12-06
41b
41c
41c
Lilla Bleckan
Eriksdalsbadet
Eriksdalsbadet
154928
154211
154211
6577127
6576751
6576751
77C75
76D645
76D645
Hg
ofiltrerad 2011-12-06
2011-12-12
2011-12-12
41c
42d
Eriksdalsbadet
Gla stan/ Slussenproj.
154211
154209
6576751
6578549
76D645
66B412
Hg
ofiltrerad 2011-12-12
2011-12-06
42d
42d
42e
42e
Gla stan/ Slussenproj.
Gla stan/ Slussenproj.
Sjöbergs plan
Sjöbergs plan
154209
154209
154033
154033
6578549
6578549
6578461
6578461
66B412
66B412
TGW0802
TGW0802
Hg
ofiltrerad 2011-12-06
2011-12-06
5/3/2012
5/3/2012
42e
42f
42f
Sjöbergs plan
Franska bukten
Franska bukten
154033
154239
154239
6578461
6578353
6578353
TGW0802
TGW0803
TGW0803
42f
42g
42g
Franska bukten
Kornhamstorg
Kornhamstorg
154239
154043
154043
6578353
6578621
6578621
TGW0803
TGW0806
TGW0806
Hg
ofiltrerad
Hg
ofiltrerad
Hg
ofiltrerad
Hg
ofiltrerad
5/4/2012
5/23/2012
5/4/2012
1/11/2012
<0,02
JA
98,3 0,05 6,13 13,1 56,5 0,38 7,35 0,50 34,7 0,02 0,05 0,07 2,16 <0,002
<0,02
JA
88,4 0,02 2,48 10,1 10,4 11,4 0,42 0,14 16,5 0,00 0,04 0,03 <0,1 <0,002
1/11/2012
Hg
ofiltrerad 2012-05-03
5/3/2012
5/3/2012
605 0,39 0,51 <1
<0,0 167 12,5
<0,02
JA
247 0,00 14,7 25,8 286
7,3 1,15 <0,7 76,6 0,07 0,63 <0,0 3,9 <0,002
6/8/2012
5/3/2012
5/3/2012
5/3/2012
1,12 2,39 2,73 8,61 0,05 267 16,1
365 1,42 2,69 5,07 0,30 485 8,81
0,137
JA
96,3 0,00 21,8 16,8 159 4,14 1,15 <0,2 22,4 0,92 0,31 0,05 8,41 <0,002
17,9 14,2 2,1 5,44 0,01 282 186
JA
52,1 0,00 15,8 37,3 84,4 9,11 3,62
<0,02
7 23,6 0,02 0,14 0,15 0,16 <0,002
313 0,18 0,96 116 0,07 318 4,98
JA
46 0,00 10,2 6,64
JA
159 0,65 40,5 16,8
35 3,45 5,15 1,58
0,0435
15 0,07 0,12 0,11 17,5 <0,002 6,04 6,31 4,7 459 0,03 85,9 42,4
0,0475
72 21,1 0,54 <0,2 15,1 0,01 0,23 0,18 <0,1 <0,002 608 0,16 0,27 180 <0,0 275 2,92
0,0222
JA
JA
JA
34,5 0,00 2,86 4,32 12,1 1,25 8,46 0,29 10,2 0,00 0,02 0,07 3,75 <0,002
2,62 1,23 0,95 62,9 0,04 61,3 4,26
<0,02
45 8,62 0,80 0,26 9,9 <0,0 0,05 0,06 <0,1 <0,002
109 0,16 0,23 246 <0,0 108 1,86
<0,02
20 8,78 82,4 20,3 0,66 0,24 1,78 <0,0 0,26 0,05 <0,1 <0,002
692 0,07 0,32 6,96 <0,0 185 3,24
62 0,01 9,98 6,72
124 0,02
Hg
ofiltrerad
42g
43
Kornhamstorg
K-trädg
154043
153983
6578621
6579560
TGW0806
56B334
43
44
K-trädg
(16A) Åsen Norrmalm
153983
154146
6579560
6579844
56B334
46D941
Hg
ofiltrerad 2011-12-05
2011-12-05
44
44
44b
44b
44b
44c
44c
(16A) Åsen Norrmalm
(16A) Åsen Norrmalm
Östermalm
Östermalm
Östermalm
S. Östermalm/Strandv
S. Östermalm/Strandv
154146
154146
154509
154509
154509
154886
154886
6579844
6579844
6580573
6580573
6580573
6579640
6579640
46D941
46D941
46B433ö
46B433ö
46B433ö
57A78ö
57A78ö
Hg
ofiltrerad 2011-12-05
2011-12-05
6/9/2012
6/9/2012
Hg ofiltre
6/9/2012
6/9/2012
6/9/2012
44c
45
45
S. Östermalm/Strandv
(19) Engelbrektsplan
(19) Engelbrektsplan
154886
154037
154037
6579640
6580246
6580246
57A78ö
46B439
46B439
45
45
(19) Engelbrektsplan
(19) Engelbrektsplan
154037
154037
6580246
6580246
46B439
46B439
45
45
45d
(19) Engelbrektsplan
(19) Engelbrektsplan
Vasastan N/Upplandsg
154037
154037
152519
6580246
6580246
6581294
46B439
46B439
34B247
Hg
ofiltrerad 2011-12-05
2011-12-05
2011-12-16
45d
45d
45d
Vasastan N/Upplandsg
Vasastan N/Upplandsg
Vasastan N/Upplandsg
152519
152519
152519
6581294
6581294
6581294
34B247
34B247
34B247
Hg
ofiltrerad 2011-12-16
5/3/2012
5/3/2012
45d
45f
45f
Vasastan N/Upplandsg
Vasastan S/Torsgränd
Vasastan S/Torsgränd
152519
152600
152600
6581294
6580232
6580232
34B247
45b164
45b164
Hg
ofiltrerad 2012-05-03
6/8/2012
6/8/2012
45f
46b
Vasastan S/Torsgränd
N Djurgården
152600
155767
6580232
6579738
45b164
47D14
Hg
ofiltrerad 2012-06-08
2011-12-05
46b
46b
N Djurgården
N Djurgården
155767
155767
6579738
6579738
47D14
47D14
Hg
ofiltrerad 2011-12-05
2011-12-05
46d
N.
Östermalm/Tessinpark
en
155427
6580828
37C257u
6/9/2012
46d
N.
Östermalm/Tessinpark
en
155427
6580828
37C257u
6/9/2012
Hg
ofiltrerad
Hg
ofiltrerad
5/3/2012
12/5/2011
6/9/2012
5/3/2012
5/3/2012
5/3/2012
2011-12-05
<0,02
12 2,21 6,46 1,35 10,2 0,06 0,09 0,13 3,81 <0,002
JA
15,4 0,00 5,08 2,22
2,29 1,51 0,49 140 0,09
25 31,3
JA
0,0063
115 3,43 8,52 5,26 40,7 11,7 0,31 <0,2 29,1 0,01 0,17 0,13 0,12 <0,002 558 0,07 0,42 1,69 <0,0 252 7,53
0,0035
JA
109 0,01 23,4 21,4 150 7,04 1,22 2,53 43,4 0,01 0,10 0,02 0,37 <0,002
384 5,33 0,68 11,2 0,01 297 4,74
JA
132 0,04 26,4 10,4 131
<0,02
13 2,24 0,93 29,5 <0,0 0,21 0,10 0,13 <0,002
255 0,61 0,56 153 0,01 227 6,24
JA
<0,02
121 0,03 40,1 11,7 125 19,2 6,16 5,76 19,4 0,07 0,43 0,93 12,4 <0,002
177 15,1 4,03 528 1,26 175 91,2
JA
137 0,06 40,2 11,4 131 20,4 11,5 0,36
0,0719
28 0,01 0,21 1,24 0,30 <0,002 110 1,05 1,11 378 0,64 213 2,07
0,0188
JA
74,9 0,00 15,2 7,42
72 5,46 2,53 0,89 68,8 0,05 0,41 0,04 14,7 <0,002
63 14,6 1,62 2,94 0,39 165 30,4
JA
<0,02
80,2 0,00 15,7 7,36 76,1 5,64 2,48 1,14 74,1 0,05 0,40 0,04 12,5 <0,002
66,7 13,4 1,07 4,48 0,43 173 13,5
JA
137 0,00 12,3 13,9 137 6,02 3,52 0,59 44,4 0,08 0,48 0,33 9,88
JA
<0,02
169 0,05 10,3 14,6 125 8,89 1,76 3,57 120 0,01 0,95 0,13 0,34 <0,002
<0,02
0,0026 65,1 5,97 5,05 130 0,02 251 7,09
788 1,15 3,56 1,42 0,02 410 4,32
<0,002
JA
151 0,00 5,19 11,1 45,8 6,36 1,24 <0,2 45,3 0,01 0,31 0,16 3,05 <0,002
32,6 2,03 2,35 8,33 0,05 236 7,33
46d
47a
N.
Östermalm/Tessinpark
en
(9A) Värtahamnen
155427
156210
6580828
6581267
37C257u
37B365
47a
47a
(9A) Värtahamnen
(9A) Värtahamnen
156210
156210
6581267
6581267
37B365
37B365
Hg
ofiltrerad 2011-12-05
2011-12-05
155525
6581748
27D293
Hg
ofiltrerad 2011-12-06
155525
6581748
27D293
2011-12-06
JA
91,6 0,01
5,7 14,5 48,4 7,74 0,51 2,87 30,3 0,00 0,04 0,13 <0,1 <0,002
425 2,54 0,67 1,03 <0,0 362 2,71
155525
152614
152614
6581748
6581886
6581886
27D293
25D805
25D805
2011-12-06
5/3/2012
5/3/2012
JA
67,2 0,02
22 7,45 61,3 4,62 3,42 <0,1 36,3 0,01 0,32 0,01 1,72 <0,002
7,8 19,1 1,58 1,44 0,02 153 0,84
Hg
ofiltrerad
6/9/2012
2011-12-05
48b
50
50
(8B)
Hjorthagen/Tennishall
en
(8B)
Hjorthagen/Tennishall
en
(8B)
Hjorthagen/Tennishall
en
Bellevue/Norra Länken
Bellevue/Norra Länken
50
Bellevue/Norra Länken
152614
6581886
25D805
51
Bellevueparken/Stallm
båtklubb
152613
6581929
25M1205MF
5/3/2012
51
Bellevueparken/Stallm
båtklubb
152613
6581929
25M1205MF
5/3/2012
51
53
Bellevueparken/Stallm
båtklubb
Skansen 403
152613
6581929
156252
6579257
25M1205MF
403
53
53b
Skansen 403
Skansen 402
156252
156272
6579257
6579237
403
402
53b
Skansen 402
156272
6579237
53c
53c
Skansen 401
Skansen 401
156312
156312
6579197
6579197
401
401
Hg
ofiltrerad 2011-12-22
2011-12-22
53c
Skansen 401 dubblett
156312
6579197
401
Hg
ofiltrerad 2011-12-22
48b
48b
53c
Skansen 401 dubblett
Median (endast de över rapp.gräns)
Medel (endast de över rapp.gräns)
156312
6579197
Hg
ofiltrerad
Hg
ofiltrerad
JA
<0,02
73,8 0,00 14,1 20,9 209 8,15 0,75 <0,4 35,5 <0,0 0,62 0,10 <0,1 <0,002
<0,002
<0,002
5/3/2012
5/3/2012
2011-12-22
Hg
ofiltrerad 2011-12-22
2011-12-22
<0,02
JA
JA
JA
92,7 0,00 12,1 11,2 55,2 4,88 1,61 <0,2
2011-12-22
66 0,02 0,28 0,08 3,77 <0,002
<0,02
46 0,01 5,93 7,16 16,6 4,88 8,6 0,41 8,79 0,06 0,37 0,17 7,3 <0,002
99,4 9,27 1,81 2,9 0,24 157 2,19
342 2,71 2,84 5,86 0,02 84,7
4
0,0498
58,8 0,00 4,24 4,65 13,6 4,59 11,2 0,26 9,52 0,00 0,11 0,21 7,65 <0,002 2,43 1,79 2,07 6,4 0,02 70,2 1,03
Hg
402 ofiltrerad 2011-12-22
401
362 1,13 3,47 3,97 <0,0 347 2,55
0,301
JA
<0,02
113 0,00 2,62 13,6 24,1 6,09 2,78 0,38 23,6 0,07 0,65 0,08 8,26 <0,002
JA
0,00
113
3 2,53 13,3 23,5
289 1,47 3,09 6,35 0,01 218 14,5
<0,02
0,21
0,07
0,07
0,02
4 23,3 48 0,62 54 7,5 <0,002 288 1,48 2,9 5,92 05 216 19,
6,1 2,65
97,4 0,00 8,53 13,0 48,7 6,87 1,44 0,41 32,6 0,02 0,28 0,06 2,01
0,023 177, 1,62 1,71 6,38 0,04 218, 4,40
96,9 0,08 10,7 13,9 65,3 7,44 5,53 0,94 39,0 0,10 0,41 0,12 3,55 0,04559 240, 3,21 2,81 224, 0,20 248, 73,3
Mag
Kaliu nesi
Järn m
um
mg/l mg/l mg/l
1 50 30
0,5 12 10
0,2
6
5
Ars
enik
ug/l
10
5
2
Kad
miu
m
ug/l
5
1
0,5
Parameter
Tillståndsklass 5 enligt bedömningsgrunder
Tillståndsklass 4 enligt bedömningsgrunder
Tillståndsklass 3 enligt bedömningsgrunder
median/tillståndsklass 4
median/tillståndsklass 5
1,62 0,01 0,71 1,30 0,97 #DIV/ 0,01 0,08 #DIV 0,02 #DIV 0,00 2,01
0,97 0,00 0,17 0,43 0,48 #DIV/ 0,00 0,04 #DIV 0,00 #DIV 0,00 1,00
väljs som indikatorer till Vattenprogrammet
Natri
um
mg/l
100
50
10
Alu
mini
um
ug/l
500
100
50
Kalci
um
mg/l
100
60
20
Kro
m
ug/l
50
10
5
Kop
Man
par Kvicksil gan
ug/l ver ug/l ug/l
2
1 400
1
0,5 300
0,2
0,01 100
Nick
el
ug/l
20
10
2
Bly
ug/l
10
2
1
Zink
ug/l
1
0,1
0,01
0,046 0,59 #DIV 0,17 #DIV 0,02 #DIV 44,0
0,023 0,44 #DIV 0,08 #DIV 0,00 #DIV 4,40
