Grundvattenkvaliteten i Örebro län
I samband med en kartering som utförts (1991) av SGU har 102 brunnar och källor
provtagits och analyserats fysikaliskt-kemiskt.
Bl.a. har följande undersökts:
Innehåll ................................. Sid
Radon ..................................... 1
pH .......................................... 2
Alkalinitet ................................ 2
Flourid..................................... 3
Svavelväte ............................... 3
Järn ........................................ 4
Mangan ................................... 4
Kväve...................................... 5
Övriga analyser ........................ 5
Källa och mer att läsa? .............. 5
Länkar..................................... 5
Radon
Hydrogeologiska data från SGUs serie Ah 20 Örebro län. Copyright © Sveriges geologiska undersökning (SGU)
2000. Dnr: 00-1399/2000.
Radon (Rn) kan tillföras inomhusluften från grundvatten vid t.ex. duschning, tvätt eller
matlagning. Höga halter radon i inomhusluften kan orsaka lungcancer. Radonhalterna i
de bergborrade brunnarna är i allmänhet förhållandevis höga. Ungefär en fjärdedel av
vattnet från de undersökta bergbrunnarna har radonhalter överstigande 500 Bq/l
(Becquerel per liter) och det högsta uppmätta värdet inom länet är 3900 Bq/l, vilket
får anses som mycket högt. Jordbrunnarna och källorna har betydligt lägre halter.
Provtagningen är gles och områden med höga halter kan ha missats. Vanliga
Radonhalter i grundvatten är 0-500 Bq/l.
pH
Hydrogeologiska data från SGUs serie Ah 20 Örebro län. Copyright © Sveriges geologiska
undersökning (SGU) 2000. Dnr: 00-1399/2000.
I flera brunnar, främst jordbrunnar, har vattnet metallangripande egenskaper. Låga
pH-värden och hög halt av aggressiv kolsyra indikerar detta. I vilken utsträckning
detta är en följd av sur nederbörd eller om det är naturligt för trakten är svårt att
avgöra. Vanliga pH-värden för grundvatten är 5-9.
Alkalinitet
Hydrogeologiska data från SGUs serie Ah 20 Örebro län. Copyright © Sveriges geologiska undersökning
(SGU) 2000. Dnr: 00-1399/2000.
Alkaliniteten (HCO3) är ett mått på vattnets förmåga att motstå sur nederbörd (högre
värden – bättre motståndskraft). Resultaten visar att alkaliniteten är betydligt lägre i
vatten från jordbrunnar och källor än i vatten från bergborrade brunnar. Brunnar i
anslutning till de sedimentära bergarterna har i allmänhet hög alkalinitet. Vanliga
halter i grundvatten är 20-400 mg/l HCO3.
Flourid
Hydrogeologiska data från SGUs serie Ah 20 Örebro län. Copyright © Sveriges geologiska undersökning (SGU)
2000. Dnr: 00-1399/2000.
Vattnets flouridhalt (F) är av betydelse för tandhälsan då flouridhalter mellan 0,8 och
1,3 mg/l anses ge skydd mot karies. Halter under 0,8 mg/l anses däremot ge ett dåligt
eller inget skydd alls. Vid högre halter kan fläckar uppträda på tänderna. Därför gäller
det vissa restriktioner för vattendrickandet när det gäller barn under fyra år då
flouridhalten överstiger 1,3 mg/l. Ett vatten med flouridhalt över 6 mg/l bedöms som
otjänligt. Vanliga halter i grundvatten är 0-1,5 mg/l F.
SGUs analyser visar att huvuddelen av brunnarna och
källorna har så låga flouridhalter att vatten från dessa
inte ger något eller bara mycket svagt skydd mot
karies. Något mindre än hälften av de bergborrade
brunnarna har vatten som ger ett visst skydd. De
högsta halterna bland de bergborrade brunnarna var
2,7 mg/l och bland jordbrunnarna 0,89 mg/l.
Svavelväte
Svavelväte, som är en giftig gas, förekommer framför allt inom områden med
sedimentär berggrund. Gasen luktar starkt och doften påminner om ruttnande ägg.
Den är så stark att man drar sig för att använda vatten även med små, tämligen
ofarliga gasmängder. Svavelväte kan förekomma i områden med sedimentära
bergarter sydväst om Hjälmaren.
Järn
Hydrogeologiska data från SGUs serie Ah 20 Örebro län. Copyright © Sveriges geologiska undersökning
(SGU) 2000. Dnr: 00-1399/2000.
Högre halter av järn (Fe) än vad som är önskvärt kan medföra att det kan uppstå
problem i form av fläckar på tvätt och sanitetsgods. Halterna kan förändras avsevärt
från brunn till tappställe, beroende på utfällning och utlösning från järnledningar. Höga
halter ger en obehaglig smak år vattnet. Halterna brukar vara högre i berg än i jord.
Vanliga halter i grundvatten är 0-1 mg/l Fe.
Mangan
Hydrogeologiska data från SGUs serie Ah 20 Örebro län. Copyright © Sveriges geologiska undersökning
(SGU) 2000. Dnr: 00-1399/2000.
Högre halter av mangan (Mn) än vad som är önskvärt kan medföra att det kan uppstå
problem i form av fläckar på tvätt och sanitetsgods. Halterna brukar vara högre i berg
än i jord. Vanliga halter i grundvatten är 0-0,7 mg/l Mn.
Kväve
Nitrat (NO3): Hydrogeologiska data från SGUs serie Ah 20 Örebro län. Copyright © Sveriges geologiska
undersökning (SGU) 2000. Dnr: 00-1399/2000.
Av kväveföreningarna ammonium (NH4), nitrat (NO3) och nitrit (NO2) har förhöjda
halter av nitrat påträffats i flera jordbrunnar. Inga brunnar har dock halter som kan
anses vara hälsovådliga. Orsaken till de förhöjda halterna är sannolikt att många
grävda brunnar är belägna inom jordbruksbygder. Om brunnarna är gamla och har
dålig tätning kan detta medföra att förorenat vatten kan tränga in. Det finns anledning
att befara att brunnar med höga halter av kväveföreningar dessutom är förorenade av
bakterier och andra mikroorganismer.
Nitrat finns som regel naturligt i mycket låga halter i grundvatten. Förhöjda halter kan
bero på föroreningar från avlopp och gödselstackar. Åkergödsling, särskilt på sandiga
jordar, kan även ge förhöjda halter. Likaså kan kväveföreningar från industriella
rökgasutsläpp med nederbörden tillföras grundvattnet. Under växtsäsongen tas stora
mängder kväve upp till växterna. Tillskottet av kväveföreningar till grundvattnet blir då
mindre. Nitrathalterna i grundvattnet varierar därför med årstiderna. Vanliga halter i
grundvattnet är 0-20 mg/l NO3.
Övriga analyser
Dessutom har följande parametrar analyserats: Specifik elektrisk ledningsförmåga
(Konduktivitet), Permanganatförbrukning (KMnO4), Kalcium (Ca), Magnesium (Mg),
Natrium (Na), Kalium (K), Klorid (Cl), Sulfat (SO4), Aluminium (Al), Aggressiv kolsyra
(CO2), Totalhårdhet (Ca+Mg) och Zink (Zn).
Källa och mer att läsa?
”Grundvattenkartor – beskrivning till kartan över grundvattnet i Örebro län, SGU Serie
Ah nr 20, Uppsala 2000.”
Länkar
SGU
Länsstyrelsen i Örebro län
Svenska Miljönätet (sökmotor m.m.)
