Enskilda avlopp som källa till läkemedelsrester och kemikalier

Enskilda avlopp som källa
till läkemedelsrester och kemikalier
Karl-Axel Reimer, Södertälje kommun
Helene Ejhed, IVL Svenska Miljöinstitutet
Mikael Remberger, Jörgen Magnér, Tomas Viktor, Mikael
Olshammar, Karl Lilja, Karin Norström, Momina Bibi
Status – screening i recipienter
År 2006
År 2011
Lilla Öresjön :
Älgsjön och Tärnan i Södermanland:
 Caffein och Flunitrazepam
 >27 läkemedel i låga halter
= enskilda avlopp
 Paracetamol rel. höga halter
 Antihistamin Meclozin
– Halter som kan ge
farmakologisk effekt på fisk
= enskilda avlopp
Dricksvatten från Mälaren:
 23 läkemedel låga halter
Reningsverk
 Problem med
avskiljningsprocesser
– Nedbrytningen i kroppen
=10-30 %
– Ännu mindre fastnar i slammet
– Nedbrytningen i det biologiska
steget
= 0 till 99% för olika ämnen
– Utveckling sker av nya metoder
Källa: SVAB rapport 2010, Läkemedelsrester i
Stockholms vattenmiljö
Läkemedelsanvändning urval
Källa: Apotekservice
 Användning:
Recept/OTC
 Regionalisering:
Apotek + dagligvaruhandel
 Periodisering:
Årsbaserad, 3 år
 Mått:
Daglig Dygns Dos, DDD
Total försäljning av läkemedel per län år 2010
 Av dessa passerar från ca 4% (Stockholms län) till ca
42% (Gotland) enskilda avlopp.
 Södermanlands län 18% enskilda avlopp (år 2009)
Enskilda avlopp statistik
 677000 fastigheter med enskilda avlopp år 2009
 Nära 75 % markbaserad infiltration eller markbäddar
 Reningseffektivitet makroämnen:
Typ av
behandling
CODCr
BOD7
N-tot
P-tot
A:
Slamavskiljning
30±20
20±10
10±5
15±10
B: A
+ infiltration
85±10
90±5
30±10
50±30
C: A
+ markbädd
85±10
90±5
25±10
40±20
D: B eller C
+ P-fällning
90±5
90±5
30±10
85±10
E:
Minireningsverk
85±10
90±10
40±20
80±10
Reningseffektivitet mikroämnen
hypotes
+
-
Lång uppehållstid
Dålig syresättning
Stor aktiv yta
Makroporflöden
Anpassad mikrobiologi
Igensättning
Stor variation i
mikrobiologiska specier
Relativt näringsfattigt
Kriterier kring val av område
 Kända problem med bidrag från enskilda avlopp
 Inga andra kända källor utsläpp av
humanläkemedel och hushållskemikalier
 Homogen vattenförekomst
 Väl studerad vattenförekomst
 I närheten av Stockholm
Hållbar läkemedelsanvändning : nu och i framtiden
Jörgen Magnér (PhD), 2011-1
Lillsjön inom avrinningsområdet till
Stavbofjärden, N egentliga Östersjön
120 st enskilda avlopp
Substanser Egenskaper
 Log kOW
 pKa/pKb
 Vattenlöslighet
Resultat - Lillsjön
Sediment
Vatten
Läkemedel - Markbädd
Trädgårdsstugan (Lidköping):
 Bisoprolol -Blodtryckssänkande
 Caffein -Uppiggande
 Finasteride -Krymper prostata
 Furosemide -Vätskedrivande
 Warfarin -Blodförtunnande
 Ramipril -Blodtryckssänkande
 Ibuprofen -Inflammationshämmande
 Simvastatin -Blodfettsänkande
 Metoprolol –Blodtryckssänkande
 Carbamazepine -Lugnande
>74% Reduktion
Läkemedel - Markbädd
Kumla (Järna):
 Diclofenac-Inflammationshämmande
 Ibuprofen -Inflammationshämmande
 Naproxen -Inflammationshämmande
 Warfarin -Blodförtunnande
 Atenolol -Blodtryckssänkande
 Ciprofloxacin -Antibiotika
 Paracetamol -Inflammationshämmande
 Terbutaline -Astma medicin
 Trimetoprim –Antibiotika
 Ranitidine –Medel mot magsår





Metoprolol -Blodtryckssänkande
Carbamazepine –Lungnande
Ketoprofen -Inflammationshämmande
Finasteride -Krymper prostata
Simvastatin -Blodfettsänkande
Summa summarum – enskilda avlopp
 Av ca 51000 kg Paracetamol
belastar ca 11000 kg grund- & ytvatten
 Av ca 1000 kg Karbamazepin
belastar ca 600 kg grund- & ytvatten
 Nedbrytningen kan fortsätta i recipienten
 Höga halter i recipienter beror på ständig hög tillförsel
Slutsatser
 Stor del läkemedelsrester passerar via enskilda avlopp i Sverige
 Markbaserade enskilda avlopp kan ge effektiv rening av läkemedelsrester
– Men varierar för olika läkemedel.
 Dålig rening i enskilda avlopp ger belastning av läkemedel på recipienter
 Vi behöver mer kunskap om optimerad rening i enskilda avlopp
Substanser - Lillsjön
Läkemedel:
 Metoprolol -Blodtryckssänkande
 Caffein -Uppiggande
 Carbamazepine -Lugnande
 Oxazepam -Lugnande
 Etinylestradiol -Syntetiskt könshormon
 Estradiol -Könshormon
 Diclofenac -Inflammationshämmande
 Ibuprofen -Inflammationshämmande
 Simvastatin -Blodfettsänkande
 Ketoprofen -Inflammationshämmande
 Furosemide -Vätskedrivande
 Hydroklotiazid -Blodtryckssänkande
 Paracetamol -Inflammationshämmande
 Progesteron -Könshormon
Perfluorerade ämnen:
 PFOS –Ytaktiv substans