Bin och biholkar Många av våra fruktträd och blommor pollineras av tambiet och våra vilda bin. I Sverige finns knappt tre hundra arter av bin. De vilda bina kallas för solitära bin då de lever ensamma, till skillnad från tambiet som är ett socialt bi. De solitära bina kan indelas i de som bor i marken och de som bor i gångar i ved samt de som parasiterar de andra bina. Det finns drygt 50 arter bin som bygger sina bon i gångar i ved eller i märgrika, kraftiga örter som till exempel hallon, björnbär och malört. Alla bin är tänkbara pollinatörer av bland annat trädgårdsväxter och blommande träd. Vi kan hjälpa de bin som bor ovanför marken genom att bygga holkar åt dem. Bambupinnar Utrymmet inuti avsågade bambupinnar är en utmärkt boplats för solitära bin. I en välsorterad affär för trädgårdstillbehör kan man hitta blompinnar av bambu. Dessa kapas vid noderna och buntas ihop om 5-10 pinnar i varje bunt. Placera sedan ut pinnbuntarna med öppningarna åt söder eller sydväst i grenklykor och mellan stenar från högt till lågt. Använd gärna bambupinnar med olika diameter. Man kan gärna gröpa ur öppningshålen en bit, resten klarar bina. Träbitar Biholk av bambupinnar. Det går även alldeles utmärkt att tillverka biholkar av nästan vilket träslag som helst. Det kan vara till exempel spillvirke eller avsågade trästammar. Huvudsaken är att virket är tillräckligt tjockt, helst 10 centimeter eller mer. Sedan är det bara att borra djupa hål. Antingen kan man borra alla hål med samma diameter eller så kan man använda olika borrdiametrar. På kontinenten är det vanligt med mobila biholkaggregat. Om man till exempel vill ha sitt luzernfält pollinerat beställer man dit lämpliga pollinatörer, i detta fall bladskärarbiet Megachila rotundata. De olika mönstren, x, y, o etcetera, (se bild nedan) är till för att bina skall kunna orientera sig och hitta till rätt bohål. Håldiameter De solitära bina är olika stora, och därför krävs olika håldiameter för att utrymmet skall bli så optimalt som möjligt för biarterna. Generellt sett bör håldiametern vara 3-13 millimeter. Vill man ha en god pollinering av till exempel äppelträd har det visat sig att en borrstorlek av 11 millimeter passar bra för de bin som besöker äppelblommorna. Bina De flesta bin som lever ovan jord är icke specialister (polylektiska) i sitt val av växter. De flesta bina väljer växter med lättåtkomlig nektar och pollen. Några biarter är specialister (oligolektiska) och besöker endast växter inom en växtfamilj. Här hittar vi bland annat bispecialister som enbart besöker till exempel reseda (Hylaeus signatus]), korgblommor (Heriades truncorum), blåklockor (Chelsostoma campanularum, C. rapunculi), dunörter (Megachile lapponica) och ärtväxter (Anthophora furcata). Växtfamiljer De tänkbara biarter som kan bo i de tillverkade holkarna besöker växter ur många familjer, till exmpel: flockblommiga växter (Apiaceae), kålväxter (Brassicaceae), fetbladsväxter (Crassulaceae), ärtväxter (Fabaceae), rosväxter (Rosaceae), blåklocksväxter (Campanulaceae), korgblommor (Asteraceae), liljeväxter (Liliaceae), resedaväxter (Resedaceae), ljungväxter (Ericaceae), johannesörtväxter (Hypericaceae), dunörtväxter (Onagraceae), kransblommiga växter (Lamiaceae), väddväxter (Dipsacaceae), grobladsväxter (Plantaginaceae), strävbladiga växter (Boraginaceae) och smörblomsväxter (Ranunculaceae). Som synes besöker holkbina de flesta av trädgårdens växter. Sök svenska växter: Den virtuella floran Bi Håldiameter (mm) Citronbin (Hylaeus) Ullbin (Anthidium) Väggbin (Heriades) Blomsovarbin (Chelostoma) Murarbin (Osmia) Murarbin (Hoplitis) Tapetserarbin (Megachile) Pälsbin (Anthophora) Mindre träbi (Ceratina) 3-6 8-12 6-10 4-11 5-12 5-10 8-13 8-12 5-10 Under länkarna Ekoparkens gaddsteklar och Den virtuella floran finns ytterligare information om bina respektive växterna. Andra inhysingar Förutom de solitära bina kan även andra steklar bygga bo i de nyskapade håligheterna. Man skall inte förakta dessa insekter, utan de fyller sin funktion, även om de inte är lika bra pollinatörer som bina. Dessa tänkbara inhysingar är grävsteklar (Sphecidae), guldsteklar (Chrysididae), planksteklar (Sapygidae) och solitära getingar (Eumenidae). De solitära getingarna är synnerligen timida, och går aldrig till attack, vilket de sociala getingarna (Vespidae) ibland kan göra till synes även utan orsak. Ekoparkens gaddsteklar Bina hotade Många av landets biarter minskar i antal, och sammantaget är det ett 80-tal arter som visar på starkt vikande trender. Orsaken till att de solitära bina minskar är bland annat blomsterbristen i framför allt jordbrukslandskapet. Genom att sätta ut holkar i din omedelbara närhet åt de solitära bina kan du bidra med att öka deras chanser till överlevnad. Systematik: Rike: Animalia Stam: Arthropoda Klass: Insecta Ordning: Hymenoptera Familjer: Colletidae, Megachilidae och Anthophoridae Systematik Författare Lars-Åke Janzon, fil.dr., Naturhistoriska riksmuseet Naturhistoriska riksmuseet Telefon: 08-519 540 00 Senast uppdaterad: 2012-04-25