bilaga 3

BILAGA 3
Sammanställning av nordiska gränshinder
Allmänt om sammanställningen
Här nedan följer en sammanställning över ett större antal nordiska
gränshinder. Detaljgraden varierar liksom graden av bakomliggande
analys. Alla inrapporterade gränshinder kommer in som konkreta fall
som rör två eller flera länder. I de flesta fall har sekretariatet inte företagit
någon analys som visar om samma problem kan uppstå i flera
kombinationer av länder. Således bör det faktum att ett beskrivet
problem nedan framställs såsom varande t.ex. Norsk-Svenskt inte
uppfattas som att det är exklusivt norsk-svenskt, utan kan säkert i
många fall lika gärna vara t.ex. Dansk-svenskt eller Finsk-Svenskt etc.
Det ska också påpekas att sammanställningen nedan inte är någon
heltäckande sammanställning över alla problem som någonsin
inrapporterats till sekretariatet. Det pågår dock ett arbete med att skapa
en särskild databas över alla kända gränshinder, för att fortsättningsvis
få en bättre överblick över arbetet med gränshinder i Norden.
Avslutningsvis ska det sägas att när man studerar varje enskilt
gränshinder så kan var och en för sig verka liten och obetydlig. Summan
av alla små problem skapar dock osäkerhet och frustration hos
befolkning och bedrifter. Under diskussioner med de utpekade
pådrivarna och NICE har det därför börjat diskuteras huruvida man
gradvis borde förflytta fokus från alla de små tekniska gränshindren i
riktning mot nordisk utvecklingspotential. Några exempel på tankar som
har diskuterats:
1 Nordisk selskapsform/bolagsform
2 Invest in Norden-Agency
3 Nordiskt avtal om tryggad mobilitet
Näringsliv
Alla länder har olika bolagsrättsliga regler
Vart och ett av de nordiska länderna har olika regler för företag som är
etablerade eller verksamma i det aktuella landet. Detta skapar stor
osäkerhet, skapar onödig byråkrati och merkostnader och avskräcker
utländska företag från att etablera sig i Norden.
Begränsningar för media, bokförlag och reklambranscherna
Producenter av böcker, aviser/tidskrifter, film-/TV-/radioprogram,
reklamtext m.fl. kan idag endast operera inom ramen för respektive land
p.g.a. befolkningarnas oförmåga att ta till sig skandinavisk tal/text. Det
innebär exempelvis att danska företag inom dessa branscher begränsas
till en fjärdedel av sin potentiella marknad på ca 20 milj. Inb.
Problem med förarbevis/certifikat för fordon
Vart och ett av de nordiska länderna har olika krav på
certifikat/förarbevis för dem som ska köra olika typer av väg- och
byggmaskiner. Detta innebär att en firma som vill ta ett uppdrag i ett
sida 1 av 23
annat nordiskt land kanske kan ta med sig sin maskin (även om det kan
bli problem med tull/moms i Norge/Island) över gränsen så kan han inte
använda sin ordinarie personal utan måsta anlita en förare som har
certifikat/förarbevis i det land där arbetet ska utföras.
Det är inte heller möjligt för en firma som vill anställa en person som är
bosatt i ett nordiskt grannland, att låta den personen ta ett
förerkort/certifikat i arbetslandet. Alla nordiska länder har regler som
säger att förerkort bara kan tas i det land där man är bosatt. Detta gäller
såväl förerkort för privatfordon som för yrkesmaskiner.
Vaktbolag kan inte operera över gränserna
Vaktbolag har inte möjlighet att operera över gränserna i Norden. Detta
skapar problem för företag som behöver transportera valuta över
gränserna från kunder som betalar i annan valuta än landets egna
(exempelvis i Tornedalen och i Öresund).
Arbetsgivaravgifter skapar problem med arbetskraftsrekrytering
Företag som har svårt att rekrytera personal lokalt försöker ofta finna
personal bosatt i grannlandet. Det uppstår dock problem om en person
bosatt i grannlandet också arbetar i bosättningslandet. En arbetsgivare
som anställer en sådan person får då betala bosättningslandets
arbetsgivaravgifter vilket ofta gör den anställde för dyr att behålla. Detta
är ett problem i Öresundsregionen, men också i glesbygd där
heltidsarbete är ovanligt och deltidsarbete en nödvändighet. Det som
skapar problemet i praxis är det faktum att nivån på
arbetsgivaravgifterna i Sverige är så mycket högre än i övriga nordiska
länder.
Byggsektorn
Det finns ett antal problem inom byggsektorn, inte minst vad gäller krav
på byggmaterial (trä, betong, VVS etc). Ofta blir problemen än större när
det handlar om annat än komponenter, t.ex. prefabricerade hus där
länderna har olika krav på trappors dimensionering, svängradie för
rullstolar, brandsäkerhetsbrev etc. Dessa olika krav gör att Norden i
praktiken inte är en enhetlig marknad för försäljning/produktion av
prefabricerade hus, utan att företag som önskar sälja sådana hus måsta
jobba utifrån olika standarder för olika länder och därmed ökar sina
omkostnader och minskar sina vinstmarginaler.
Matprodukter
De nordiska länderna stället ofta olika hälso-/veterinärrelaterade krav på
matvaror som importeras från andra länder. Inte minst Norge och Island
har stället ofta krav som det är vanskligt för andra länder att leva upp till
och omvänt. Typiskt nordisk mat får ofta importeras till t.ex. Danmark
från Italien eller Kanada istället p.g.a. detta.
Märkning av varor
Vart och ett av de nordiska länderna har egna krav på märkning av varor
som ska saluföras i det egna landet. Länderna opererar också med olika
miljömärkningar m.m., vilket fördyrar och försvårar anpassningen till en
nordisk marknad.
sida 2 av 23
Pant
De nordiska länderna har olika pantsystem som gör att en burk/flaska
som har sålts i ett nordiskt land inte kan pantas i ett annat.
Finans
Extra avgifter i detaljhandel vid betalning med utländska betalkort.
Danmark, Norge och Island har betalkort som exkluderar personer som
inte är bosatta i landet. Detta dämpar konsumtionen för personer/kunder
som saknar dessa betalkort, samtidigt som det innebär högre kostnader
för de kunder som betalar med internationella gångbara kort.
Osäkerheter vad gäller beskattning vid arbete över gränsen.
Personer som bor i ett land och arbetar i ett annat upplever ofta att det
är svårt att få klara besked rörande skatter och rättigheter i respektive
land. I vissa fall är länderna också osäkra på vilka regler som bör gälla.
Olika beräkningsgrunder för genomsnittsvaluta
Nordiska myndigheter använder sig av olika beräkningsgrund av
genomsnittsvaluta vid utbetalningar, skatt och avgifter. Detta gör
naturligt att varken enskilda eller offentliga organ eller företag på förhand
kan veta exakt vilka ersättningar/utbetalningar de kan komma att få i
slutändan.
Fria yrkesutövare riskerar dubbelbeskattning
Indenfor visse erhvervsgrupper som fx kunstnere er der risiko for
dobbeltbeskatning, når der arbejdes i to/flere lande.
Skuldsanering svårt över gränserna
En afgørelse om gældssanering i bosætningslandet har ikke effekt i
arbejdslandet, hvilket kan betyde alvorlige økonomiske konsekvenser for
den pågældende.
Bemanningsföretag
Den så kallade ”Montörsregeln” syftar till att underlätta för tillfällig
arbetskraft att ta jobb i ett annat nordiskt land. Den innebär att personal
som arbetar mindre än 183 dagar per år i annat nordiskt land beskattas i
bosättningslandet, till skillnad från andra gränspendlare. Denna regel
gäller dock inte för bemanningsföretag. Personalen måste därmed
skatta i det land de arbetar i från första arbetsdagen. Därmed blir det
mycket komplicerat när bemanningspersonal jobbar på andra sidan
Sundet. Om ett danskt företag hyr personal från ett svenskt
bemanningsföretag ska det danska företaget betala in den anställdes
skatt till danska Told&Skat och resterande kostnad till
bemanningsföretaget.
I den expansiva Öresundsregionen finns det en stor potential för
bemanningsföretag att arbeta över Sundet. Med nuvarande
komplicerade regelverk försvåras detta kraftigt. Lösningen vore att även
bemanningsföretagen omfattas av ”Montörsregeln”
sida 3 av 23
Möjligheten till skatteavdrag, fallet underhållsbidrag
En forælder, der bor i Sverige og som skal betale børnebidrag til et barn
bosiddende i Danmark, rammes økonomisk uhensigtsmæssigt af de to
landes forskellige regelsæt på området. En underhållsskyldig som bor i
Sverige men betalar underhåll för barn som bor i Danmark betalar ett
schablonbelopp till den danska kommun där barnet är bosatt. Om den
underhållsskyldige är arbetslös eller lågavlönad kan detta bli mycket
påfrestande då de danska beloppsgränserna är satta efter danska
förhållanden. Personer som betalar skatt till Danmark kan nämligen göra
avdrag för del av underhållskostnaderna i sin danska deklaration. Denna
möjlighet finns inte för personer som enbart arbetar i eller får ersättning
från Sverige. Från svensk sida har man möjlighet att få anstånd med
betalningen under den tid man är arbetslös, förutsatt att barnen bor i
Sverige. Personer som hamnar mitt emellan dessa båda system får det
sämsta från två världar, d.v.s. ingen avdragsrätt i Danmark och inget
anstånd från Sverige.
Dyrt att överföra intjänad pension mellan länderna
Det er ikke muligt at overføre pension fra et land til et andet uden at
risikere faldende depoter, dobbeltbeskatning, tab af pension med videre.
Betalning av trygdeavgift till två länder samtidigt
Norska pensionärer i Sverige klagar på att de måste betala en
trygdeavgift till Norge och samtidigt betala en motsvarande skatt i
Sverige, d.v.s. de betalar för hälsotjänsterna i båda länderna och blir på
så sätt dubbelbeskattade. Det som skapar problemet är att enligt EUreglerna är det land som utbetalar pensionen (i detta fall Norge) det land
som är ansvarig för kostnaderna för hälso- och sjukvården, även för
personer bosatta i annat medlemsland. Eftersom Norge enligt sin interna
rätt inte får lov att beskatta norsk pension som utbetalas till utlandet,
övergår beskattningsrätten enligt det nordiska dubbelbeskattningsavtalet
till Sverige. I Sverige har man inte särskiljt någon sjukvårdsavgift i
skatten utan den är helt inbakad i totalskatten. Detta gör att pensionären
indirekt betalar för hälso- och sjukvården även till Sverige.
Kommentar
Problemet kan lösas antingen genom att man i Sverige ensidigt beslutar
om att dela upp personbeskattningen så att det blir tydligt vilken del av
skatten som hör till socialskyddet. Om så skedde skulle EG-reglerna
förhindra Sverige att ta ut denna skatt från dessa norrmän då Norge
redan gör det på de pensioner som utbetalas från Norge. Det är högst
tveksamt om detta kan komma att ske Mer sannolikt och rimligt vore att
Norge införde källbeskattning av personer bosatta utanför Norge och på
så sätt själva behöll beskattningen av pensionerna och inte lät den
övergå till t.ex. Sverige.
Ett liknande problem finns mellan Finland och Sverige men där är
lösningen inte lika enkel.
Reducerad isländsk förtidspension vid flytt
Personer med isländsk förtidspension går miste om stora delar av denna
vid flytt till annat land. Detta beror på att en stor del av förtidspensionen i
själva verket är skattesubventioner (ex. på bensin), d.v.s. sådant som
man inte kan flytta med sig ut ur landet.
sida 4 av 23
Tull/moms
Förtullning i samband med flytt
Personer som flyttar mellan de nordiska länderna kan råka ut för olika
regler vad gäller rätten att införa personliga flyttsaker. I vissa länder kan
flyttsaksfrihet bara fås i samband med en dokumenterad flyttsituation,
medan det i andra länder finns en tidsfrist inom vilken flytten måste vara
slutförd för att man ska få ta med sig sina saker utan att betala tull. Detta
innebär att problemet i vart fall finns i Island, Norge och Sverige.
Deposition i samband med mässor
Företag som vill ställa ut sina varor på mässor i Norge och Island måste
deponera en avgift till tullen i samband med att varan förs in i landet. För
de varor som inte säljs under mässan utan tas ut ur landet igen, betalas
avgiften tillbaks. Problemet är att det tar väldigt lång tid att få tillbaks
dessa pengar vilket ibland leder till att mindre företag får problem med
sin likviditet.
Övrig beskattning
Gränsgångaravtalet
Inte minst i gränsområdena mellan Norge och Sverige ställer det
nordiska gränsgångaravtalet till problem. Avtalet innebär att en person
som bor i en gränskommun på ena sidan och arbetar i en gränskommun
på den andra sidan, kan betala skatt i den kommun där han/hon är
bosatt. Regeln fungerar för den grupp som har ett fast heltidsarbete i en
grannkommun i det andra landet, men alltför ofta är detta ej fallet. I
glesbygden är man van att leva med en vissa ekonomisk osäkerhet och
tar ofta deltidsarbeten och kortare påhugg från tid till annan. Dessa
kortare arbeten kan ske på många olika platser, och således inte bara i
grannkommunen i det andra landet. Konsekvensen blir att arbetstagaren
fortlöpande måste differentiera sin inkomst beroende på vilken
geografisk ort som arbetet har utförts på. Detta skapar stora
administrativa besvär för den enskilde arbetstagaren och kan lätt verka
avskräckande då man står inför alternativet att antingen ta ett erbjudet
jobb i ”fel” kommun i grannlandet, eller att få kompletterande
A-kassa från hemlandet. Många väljer det sistnämnda.
Social och hälsa
Sjukdom
Långtidssjukskrivna med arbete i Danmark mister dansk ersättning
om bosatta i Sverige
Långstidssjukskrivna som jobbar i Danmark men bor i Sverige (eller ett
annat land) mister sin danska sjukpenning (dagpenge) om de inte aktivt
deltar i ett rehabiliteringsprogram i Danmark. Sverige kan varken
genomföra motsvarande arbetsrehabilitering eller ge ekonomisk hjälp
utöver socialbidrag. Detta är en stor potentiell fara för alla som
arbetspendlar mellan Sverige och Danmark.
sida 5 av 23
Sykedagpenger
Vid kort anställning i Norge, dvs anställning på mindre än 6 mån, är en
svensk arbetstagare bara berättigad till att motta sjukpenning så länge
som anställningsförhållandet i Norge varar. Därefter utbetalas inte
”sykedagpenge” från vare sig Norge eller Sverige.
Deltidsarbete, timanställning, vikariat och kortare anställningar
svårt
En deltidssygemeldt person, der tager deltidsarbejde i et andet land,
risikerer at miste indkomst ved senere raskmelding, da vedkommendes
anciennitet/överförbar tid og indkomstgrundlag i bosætningslandet ikke
overføres til det nye land, hvor personens socialforsikringstilhørsforhold
overgår til.
Risk vid uppsägning under föräldraledighet eller sjukdom i
Danmark
Der er risiko for at havne udenfor begge landes indkomstbaserede
tryghedssystemer ved opsigelse under sygdom eller
barselsorlov/föräldraledighet, når man efterfølgende bliver rask.
Deltidssjukskrivna mister inkomst
Deltidssygemeldte grænsependlere (Dk-Sv), som bliver sagt op, mister
indkomst da reglerne i henholdsvis bosætningsland og arbejdsland ikke
komplementerer hinanden.
Sjukskrivna mister rätten till A-kassa
Sygemeldte personer mister retten til a-kasse medlemskab ved senere
raskmelding, hvis de under deres sygemelding flytter fra et land til et
andet.
Problem med deltidsarbete och deltidssjukskrivningar
Enligt EG-förordning 1408/71 kan man bara vara socialförsäkrad i ett
land åt gången. Det förekommer dock att personer som är
deltidssjukskrivna i Sverige, på tillfällig basis samtidigt vill arbeta deltid i
annat nordiskt/EU-land. Denna typ av arbetssituation är idag omöjlig då
man omedelbart vid arbete i annat land åker ur den svenska
socialförsäkringen och in i det andra landets motsvarighet. Här nedan
följer några exempel på sådant som inte går:
Exempel:
En finsk medborgare permanent bosatt och heltidsanställd i Sverige blir
sjukskriven på 25%. Hon arbetar fortfarande 75% i Sverige. Hon önskar
tillfälligt jobba 75% i Finland för att testa om hon trivs i Finland inför en
ev. återflytt dit senare i livet.
Det som skulle hända idag om hon skulle sätta denna önskan i verket är
att hon skulle komma att omfattas av den finska socialförsäkringen i
stället för den svenska så snart hon påbörjar ett arbete i Finland, oavsett
detta arbetes omfattning. Således skulle utbetalningen av den svenska
sjukpenningen upphöra och hon skulle bara få inkomster från den 75%
tjänst i Finland. Skulle sedan hennes hälsotillstånd försämras skulle
sjukpenning utbetalas bara från Finland, men då baserat på inkomsten
från en 75% tjänst i stället för som tidigare från en 100% tjänst i Sverige.
Hon skulle således drabbas av en betydande inkomstreduktion.
sida 6 av 23
Utöver detta exempelfall utgör regeln att man omedelbart vid arbete i
annat EU/EES-land skrivs ut från den svenska Försäkringskassan en
avskräckande faktor då exempelvis arbetslösa ska överväga att ta ett
arbete i ett grannland. En ”timmes” arbete i ett grannland kan utradera
alla upparbetade rättigheter i Sverige på ett sätt som i vissa fall ter sig
orimligt.
Exempel:
En svensk medborgare har under en tid arbetat i Norge, men blev efter
uppsägning till följda av konkurs sjukskriven i Norge på 100%. Under
sjukskrivningen flyttar personen tillbaks till Sverige, men får efter kort tid
sin sjukskrivning reducerad till 50%. Den 50%-iga sjukpenninggen från
Norge bör nu kompletteras med A-kassa på 50%. För att personen ska
kunna beviljas A-kassa från Norge, så krävs det att han/hon står till den
norska arbetsmarknadens förfogande. För att A-kassa ska kunna
erhållas från Sverige krävs det att han/hon har arbetat något i Sverige
först. I denna situation har det visat sig väldigt svårt att få klara besked
om vad som gäller, d.v.s. vilket land (om något) som ska betala ut Akasseersättning till den arbetssökande.
Skulle personen sedan erhålla ett arbete på 50% i Sverige så skulle
sjukpenningen från Norge omedelbart upphöra eftersom Sverige då tar
över som socialförsäkringsland. Detta innebär också att hans/hennes
inkomst reduceras, dels därför att det inte går att söka arbete i Sverige
på 100% om man är arbetsoförmögen till 50% (enligt norsk bedömning),
dels om man får ett arbete på 50% i Sverige och sedan blir medicinskt
sämre och behöver öka sjukskrivningsprocenten. Den nya svenska
sjukpenningen grundar sig då enbart på den inkomst han/hon har i
Sverige, d.v.s. på 50% arbete.
Kommentarer
Alla dessa problem kan lösas genom Artikel-17-avtal mellan länderna,
eller genom ett nordiskt avtal som skapar en efterskyddsperiod eller
någon form av garanti mot att falla mellan stolar/drabbas av orimliga
inkomstbortfall.
Barn
Överhoppningsbar tid
Personer som har levt i Sverige på Föräldrapenning från Norge hamnar
lätt i problem när de ska få sitt andra barn i Sverige om de inte har
arbetat mellan barnen. I såväl Norge som Sverige räknas föräldraledig
tid som antingen arbetstid eller så kallad överhoppningsbar tid, då man
beräknar antalet månader en person ska anses ha arbetat före födseln
av barn nummer två. Däremot så råder det stor osäkerhet kring frågan
om norsk föräldrapenning ska vara ”överhoppningsbar” tid i Sverige då
man ska sammanlägga personens arbetade tid i Norge och Sverige för
att beräkna nivån på föräldrapenningen. Detta behöver klargöras!
Frågan kan för Sveriges vidkommande lösas genom beslut i Sverige.
Föräldrapenning för studenter, efter jobb i utlandet
Personer som har arbetat i ett grannland, för att sedan återvända till
Sverige för att studera med lån från CSN, mister rätten till
inkomstbaserad föräldrapenning. För att kunna få föräldrapenning från
Sverige (på lönenivå) måste man först jobba i Sverige i minst en dag,
sida 7 av 23
och detta jobb måste ha en beräknad varaktighet på minst 6 mån, för att
man ska kunna sammanlägga detta arbete med tidigare arbete i
grannlandet för att kunna få föräldrapenning från Sverige. Från det
tidigare arbetslandet kan man inte få någon föräldrapenning om man
inte längre är bosatt där när barnet föds.
Föräldrapenning för barn nr 2 baserat på tidigare inkomst
Enligt svenska regler har man rätt att få föräldrapenning för ett andra
barn, baserat på den inkomst man hade för ett tidigare barn, förutsatt att
man blir gravid innan 1 år och 9 mån har gått från det tidigare barnets
födelse. Detta går emellertid inte om man har fått föräldrapenning från
Norge för barn nr 1, och flyttar till Sverige och inte tar ett arbete i Sverige
innan barn nr 2 föds. I Norge har man ingen motsvarande ordning och
Sverige har ingen svensk inkomst att basera en svensk föräldrapenning
på eftersom det senaste arbetslandet var Norge.
Norsk grundstönad och avräkning mot dagar med
föräldrapenningens grundbelopp
Om man bor eller arbetar i Norge och får barn utan att ha levt upp till
kraven för att kunna få lönebaserade födselspengar (=Föräldrapenning)
från Norge, utan i stället mottar ett norskt engångsbelopp på 30-40 000
NOK, och därefter flyttar till Sverige för att arbeta ihop till en lönebaserad
föräldrapenning i Sverige, så går inte detta. Normalt sett så borde
föräldrarna ha hunnit arbeta 6 månader i Sverige, för att sedan kunnat ta
ut lönebaserad Föräldrapenning i Sverige, inom ramen för det antal
dagar av föräldraledighet man maximalt kan ta ut. Problemet är dock att
Sverige avräknar det antal dagar på grundbeloppsnivå (180 kr/dag) från
det norska engångsbeloppet på 30-40 000 NOK, så att föräldrarna inte
får en chans att arbeta ihop till en lönebaserad Föräldrapenning i
Sverige innan antalet tillgängliga dagar i Sverige är förbrukade.
Deltidsarbete i annat land stoppar utbetalning av lönebaserad
föräldrapenning
Personer på barselsorlov/föräldraledighet kan ikke bibeholde deres
barselsdagpenge/föräldrapenning, hvis de afbryder deres orlov for at
tage tidsbegrænset eller deltidsarbejde i et andet land.
Exempel:
En isländsk kvinna bosatt i Sverige önskar göra uppehåll i sin svenska
föräldrapenning för att kunna arbeta på Island i en månad, för att
därefter återgå till föräldrapenning på sjukpenningnivå från Sverige.
Detta har visat sig omöjligt då påbörjandet av arbete på Island innebär
att Island övertar rollen som socialförsäkringsland, d.v.s. vid
återkomsten till Sverige efter en månad har kvinnan bara rätt till
föräldrapenning på lägstanivå. Visserligen finns det en skyddsperiod i
föräldraförsäkringen som innebär att den Föräldrapenninggrundande
inkomsten är skyddad till dess att barnet fyllt ett år, men detta förutsätter
att kvinnan är tjänstledig för vård av barn. I och med att hon arbetar på
Island så är hon dock inte tjänstledig för vård av barn. Hon får alltså
ingen svensk föräldrapenning på sjukpenningnivå efterhemkomsten från
Island. Hennes Sjukpenninggrundande inkomst kommer också att vara
”nollad” efter hemkomsten från Island, d.v.s. hon kommer inte att kunna
få någon sjukpenning från Sverige.
Kommentar
sida 8 av 23
Detta problem kräver ett Nordiskt Artikel 17-avtal som gör det möjligt att
avvika från reglerna i EG-förordning 1408/71.
Underhållsbetalning för barn fungerar inte alltid
En forælder, der bor i Sverige og som skal betale børnebidrag til et barn
bosiddende i Danmark, rammes økonomisk uhensigtsmæssigt af de to
landes forskellige regelsæt på området.
En underhållsskyldig som bor i Sverige men betalar underhåll för barn
som bor i Danmark betalar ett schablonbelopp till den danska kommun
där barnet är bosatt. Om den underhållsskyldige är arbetslös eller
lågavlönad kan detta bli mycket påfrestande då de danska
beloppsgränserna är satta efter danska förhållanden. Personer som
betalar skatt till Danmark kan nämligen göra avdrag för del av
underhållskostnaderna i sin danska deklaration. Denna möjlighet finns
inte för personer som enbart arbetar i eller får ersättning från Sverige.
Från svensk sida har man möjlighet att få anstånd med betalningen
under den tid man är arbetslös, förutsatt att barnen bor i Sverige.
Personer som hamnar mitt emellan dessa båda system får det sämsta
från två världar, d.v.s. ingen avdragsrätt i Danmark och inget anstånd
från Sverige.
Krav på lån från CSN för rätt till överhoppningsbar tid
En icke-svensk medborgare som arbetar i Sverige i minst 6 månader,
men mindre än 2 år, och sedan studerar i Sverige med studiemedel från
hemlandet, kan inte få föräldrapenning från Sverige (eller hemlandet)
eftersom svensk lag kräver att studierna ska bekostas genom lån från
CSN för att studietiden ska räknas som ”överhoppningsbar” tid.
Hemlandet betalar inte eftersom personen senast har arbetat i Sverige
och således bör gå under svenska regler.
I Norge uppstår ett annat problem för studerande med studiemedel från
annat land. Norska Lånekassen gör om studielånet till ett stipend för de
studenter som studerar med lån från Lånekassen och som får barn.
Denna möjlighet finns inte för studenter med lån från andra länder.
Överlag förefaller det vara problematiskt att få föräldrapenning som
student i annat land, trots att ett arbetsvillkor före studierna är uppfyllt.
Kommentar
Detta problem kan lösas genom att Sverige ensidigt tar bort kravet att en
student ska ha fått sina studiemedel från just CSN och att
överhoppningsbarheten blir helt frikopplat från medborgarskapet.
Föräldrapenning i ett land omöjligt kombinera med deltidsarbete i
ett annat
Exempel:
En finsk kvinna arbetar i Finland men bor i Sverige (Tornedalen). Hon får
nu finsk föräldrapenning. Hon skulle vilja arbeta i Sverige 1-2 timmar per
dag för att komma ut ur huset lite, men detta är omöjligt då minsta
arbete i Sverige skulle stoppa utbetalningen av finsk föräldrapenning och
hon skulle bara kunna få svensk föräldrapenning på grundnivå istället.
Kommentar
Detta problem kräver ett Nordiskt Artikel 17-avtal som gör det möjligt att
avvika från reglerna i EG-förordning 1408/71.
sida 9 av 23
Pappors självständiga rätt till pappadagar
I Norge har fäder endast rätt till egna pappadagar genom modern till
barnet. Detta skapar problem för de fäder som har barn med kvinnor
som varken bor eller arbetar i Norge. Papporna kan i dessa situationer
inte alls få några pappadagar och föräldrapenning kan de bara få om det
finns ett omsorgsbehov för barnen som mammorna inte kan fylla p.g.a.
exempelvis arbete, studier eller sjukdom.
Status: Frågan har behandlats sedan flera år i Stortinget men inga
konkreta förslag har kommit fram.
Ingen föräldrapenning för medföljande till isländska studenter i
Danmark
Det har tidigare varit så att makar till isländska studenter som flyttat till
Danmark fått föräldrapenning från Island när de fick barn i Danmark
(eftersom de inte hade rätt till något från Danmark). Studenterna själva
har fortfarande kvar denna möjlighet, men inte deras makar. Detta
upprör isländska studenter i Danmark, som jämför sig med sina danska
medstuderande som får lån genom SU eller flertalet andra grupper som
får antingen föräldrapenning genom att motta dansk A-kassa, lön eller
socialbidrag. Vilket land har ansvaret för att denna grupp av nordbor
åtminstone kan ha rätt till ett mindre (bosättningsbaserat) belopp?
Kommentar
Detta är något som bara islänningar upplever som problematiskt. Det
bygger på att man på Island inte har något grundbelopp för sådana
föräldrar som inte har rätt till lönebaserade föräldrapenningsförmåner.
En lösning kräver en ändring av Isländsk lagstiftning.
Pension
Olika bedömning för förtidspensionering
De nordiska länderna har väldigt olika regler när det gäller synen på
långtidssjukskrivning och rehabilitering. I t.ex. Norge är det vanligt att
sjukpensionera en person som varit sjukskriven i över ett år. I Sverige
försöker man att rehabilitera långtidssjukskrivna under längre tid. Detta
har vid flera tillfällen lett till att personer som är bosatta i Norge, och som
både har arbetat i Norge och i Sverige, råkat illa ut därför att Norge vill
förtidspensionera baserat på enbart den tid personen har arbetat i Norge
(som ofta kan vara väldigt kort tid), samtidigt som Sverige anser att
personen inte ska pensioneras utan rehabiliteras. Sverige kan dock inte
rehabilitera i Norge. Konsekvensen blir en fattigdomsfälla fram till
ålderspensioneringen.
Olika nordiska länder ställer också olika krav på när en person kan
anses ha rätt till sjukpension på grund av arbetsnedsättelse. I Sverige
kan man få sjukpension på så lite som 25% arbetsnedsättelse, medan
det på Island krävs 75% arbetsnedsättelse för att alls kunna få
någonting. Detta kan ge upphov till omöjliga situationer i och med att
varje land bara beviljar pension baserat på den tid man har arbetat i det
aktuella landet. Problemet bottnar i tre faktorer
1 Länderna gör inte samma medicinska bedömningar om arbetsoförhet.
sida 10 av 23
2 Länderna har olika trösklar för den grad av arbetsoförhet som krävs.
3 Vissa länder gör en strikt medicinsk bedömning medan andra också
väger in arbetsmarknadspolitiska faktorer.
Kommentar
Man bör kunna avtala om att godkänna varandras länders medicinska
bedömningar som underlag för nationella beslut om beviljning av
pension. Problemet skulle kunna verka
mobilitetshämmande/avskräckande, och borde ges högre politisk
prioritet.
Pensionspoäng förloras vid korttidsarbete i utlandet
Poäng går förlorad vid kortare arbetsperioder än ett år i grannlandet.
Det går inte att överföra intjänad pension mellan länderna
Det er ikke muligt at overføre pension fra et land til et andet uden at
risikere faldende depoter, dobbeltbeskatning, tab af pension med videre.
Ingen dansk efterlön om senaste jobbet var utanför Danmark
Opfyldelseskravene til at opnå dansk efterløn tillader ikke, at man har
haft sit sidste job i udlandet inden efterlønnen. Efterløn er en særlig
dansk tilbagetrækningsordning, som kan tildeles personer mellem 60 og
65 år, der vil forlade arbejdsmarkedet helt eller delvist og som har været
medlem af en a-kasse samt betalt efterlønsbidrag i mindst 25 år.
Dansk efterlön svårt att få för folk som jobbat länge utanför
Danmark
Svenske tilflyttere, der har boet og arbejdet mange år i Danmark, kan
ikke få godskrevet anciennitet/överförbar tid fra deres svenske a-kasse i
beregningen af opfyldelseskravet for dansk efterløn.
Socialt bistånd
Överföring av patienter/institutionaliserade personer
Det är problem med patientöverföring mellan de nordiska länderna.
Problemet fokuserar på att mottagarkommunen inte vill stå för
kostnaderna i samband med patientöverföringen. Man hänvisar också
ofta till att man inte har plats och först och främst vill bereda plats åt dem
som redan bor i kommunen. Processen tar också väldigt lång tid, ofta
över ett år. Fram till någon gång 1994-96 så reglerades i avtalet exakt
hur kostnaderna skulle fördelas i samband med patientöverföringar.
Detta är nu borttaget och de inblandade kommunerna ska själva enas
om hur kostnadsfördelningen ska gå till. Bristen på praxis och
problemets ovanlighet (samt även språkproblem) gör att det fungerar
dåligt. Det är inte så många problem det handlar om per år, men det är
väldigt tragiskt för dem det drabbar.
Utbildning
sida 11 av 23
Inget studiemedel för folkhögskolestudier
En person som bor i Torneå (Finland) och har jobbat i Haparanda
(Sverige) snart 15 år som sjukgymnast- sitter mellan två stolar då hon
varken kan få studiebidrag från Finland eller från Sverige för att studera
vid en svensk folkhögskola. Finlands motivering till avslag var att hon
har haft en svensk arbetsgivare och skolan ligger i Sverige. Sveriges
motivering var det att hon bor i Finland och studierna är inte fortsatta
studier till hennes nuvarande yrke.
Studiemedel när tre länder är involverade
Personer som är medborgare i ett nordiskt land, är uppvuxna i ett annat
och vill studera i ett tredje kan som regel inte få studiemedel från något
av länderna.
Finsk medborgare får inte studiemedel från vare sig Finland eller
Sverige
Studiemedel/lån ska man få från det land där man är medborgare. En
finsk medborgare som varit utanför Finland i mer än 5 år kan inte få
studiemedel från Finland. Finland kräver att han bott minst 2 av de
senaste 5 åren i Finland. För att studiemedel ska kunna fås från ett
annat land inom EU/EES krävs det att han arbetat i minst 2 år i detta
land och att han kom till detta land i annat syfte än för att studera.
Således är det inte ovanligt att studenter inte får studiemedel från något
land.
Arbetsmarknad
A-kassahandläggning, en långdragen process
Handläggningen av blankett E301, för att i gränsregioner kunna få ut Akassa i samband med arbetslöshet i ett grannland, tar alldeles för lång
tid. En väntetid på 5-8 veckor är inte ovanlig och leder lätt till
ekonomiska svårigheter för de drabbade.
A-kassa mellan Danmark och Sverige
En person som är bosatt i Sverige men jobbar i Danmark ska vara
medlem av en dansk A-kassa. Avgiften till den danska A-kassan är
väsentligt högre än motsvarande A-kassa i Sverige. Om en sådan
pendlare blir arbetslös i Danmark ska han/hon vända sig till
motsvarande svensk A-kassa för att få ut ersättning därifrån. Den
ersättning han/hon då får är på en betydligt lägre nivå. Det upplevs som
lite rättvist att tvingas betala avgift till dansk A-kassa när man
regelmässigt hänvisas till en svensk A-kassa med lägre ersättning när
man blir arbetslös.
A-kassa, E303, vid hemflytt
Inom EU finns det möjlighet att med hjälp av blankett E303 ta med sig
a-kassan från det senaste arbetslandet för att söka arbete i ett annat
medlemsland under 3 månader. Om man inom 3 månader inte finner
något arbete så ska man återvända till det senaste arbetslandet om man
inte vill att ens A-kassa ska stoppas.
sida 12 av 23
Denna ordning kommer inom kort att förlängas till 6 månader, men de
personer som vill återvända till sitt ursprungsland/hemland upplever det
som onaturligt att tvingas tillbaks till ett annat land när de vill återvända
till sitt hemland. Man borde således kunna göra undantagsregler för folk
som vill återvända till sitt hemland efter en tids arbete i ett annat land så
att man inte tvingar tillbaks folk som vill återvända hem, till det andra
landet för att de inte ska mista all rätt till A-kassa.
Varor och tjänster
Mobilabonnemang m.m. för folk som inte är folkbokförda
Personer som är bosatta i ett nordiskt land men som jobbar eller
studerar i ett annat, upplever ofta problem med att skaffa
mobilabonnemang, bensinkort, parabolabonnemang etc. i
bosättningslandet. Oftast utgör dessa hinder dock inga absoluta problem
då företagen ofta har olika pragmatiska lösningar för dessa situationer.
Det kan dock av den enskilde verka problematiskt och i vissa fall något
fördyrande.
Problem med kreditvärdighet
Arbejdsindkomsten for en grænsependler, der bor i Sverige og arbejder i
Danmark, registreres ikke i Sverige, hvilket gør det problematisk for
pendleren at bevise sin kreditværdighed i forbindelse med at få
kreditkort, banklån og telefonabonnement.
Omöjligt rekvirera D-nummer
I Norge kan personer som inte ska folkbokföras, genom arbetsgivare,
trygdekontor, bank m.fl. rekvirera ett så kallat D-nummer. Däremot kan
inte bedrifter rekvirera D-nummer åt potentiella kunder och
privatpersoner kan inte själva rekvirera D-nummer. Då personer som
saknar såväl personnummer som D-nummer inte kan öppna
telefonabonnemang, elabonnemang samt köpa andra varor och tjänster,
är detta en stor och ofta påtalad olägenhet för dem.
Status: Svårt att göra något med. Dessutom har det blivit ännu värre
efter terrorismrädslan, dvs banker som tidigare har kunnat ge fiktiva
personnummer för att man skulle kunna öppna konton, har nu blivit
restriktivare! Ovisst vad man kan göra åt problematiken.
Dödsfall i annat nordiskt land
En nordbo som dör under bosättning i ett annat nordiskt land, men som
arbetar i sitt hemland har inte rätt att få begravning i nya
bosättningsland. Exempelvis alla danskar som nu bosätter sig i
Malmöområdet har inte rätt till gratis begravning i Sverige. Gratis
begravning i Sverige kräver att man är medlem i Svenska kyrkan
(frivilligt medlemskap till skillnad från i Danmark där medlemskap är
automatiskt) samt att man betalar skatt i Sverige
(begravningsavgiften/kyrkoskatt). Dessa personer får stå för
kostnaderna fullt ut, dvs betala 7000 kr för begravning i Sverige.
sida 13 av 23
Svenska kyrkan tar inte heller något ekonomiskt ansvar för svenskar
som bosatt sig i ett annat nordiskt land. De omfattas av
bosättningslandets regler. Svenska kyrkan står dock för
begravningskostnaden för personer som vistas utomlands för kortare tid
men fortsatt är folkbokförda i Sverige.
Transportrabatter till pensionärer med pension från annat land
Det finns ofta speciella ordningar vad gäller transportrabatter för
pensionärer. Dessa pensionstransportordningar är som regel knutna till
det land som utbetalar pensionen. Med tanke på att även pensionärer
flyttar så vore det logiskt om man kunde knyta rabattordningen till själva
det faktum att man är pensionär och inte som nu, till det land som
utbetalar pensionen, d.v.s. rabattordningen bör gälla i det land där
pensionären bor i stället för i det land varifrån pensionen utbetalas.
Bank/Betalning
Svenska banker accepterar bara svenska ID-handlingar
Nordbor som försöker öppna konto/ta ut pengar/hämta ut paket mot
postförskott etc. i Sverige stöter ofta på problemet att svenska banker
endast accepterar svenska ID-handlingar. Man godkänner inte EU-pass
eller andra identitetshandlingar såsom fullgoda och banktjänstemännen
begår tjänstefel om de accepterar annat än svenska ID-handlingar.
Sedan 1/1 2007 har reglerna blivit strängare i Sverige. Tidigare kunde
man identifiera sig genom att ta med en svensk medborgare med giltig
svensk legitimation som intygar att personen är den han/hon säger sig
vara. Efter 1/1 2007 godtas endast intyg från make eller maka eller barn.
Personer som inte har denna möjlighet måste kontakta sitt lands
ambassad eller hemalandets bank för att be om en verifikation på att
personen är den han/hon påstår sig vara.
Bankärenden är ofta komplicerade, dyra och långsamma
EU-betalningar kan erhållas till en rimlig kostnad, men ordinarie
utlandsbetalningar kostar ofta mer än vad mottagaren mottar. Inom EU
kommer det 2009 dock att bli möjligt att öppna konton som blir giltiga
inom hela EU och där alla avgifter ska vara lika höga inom hela EU,
varefter problemet torde lösas.
Bil
Godkännande av Grönländska och Färöiska körkort
Grönländska och Färöiska körkort är godkända för turismtrafik i Sverige
(och sannolikt övriga Norden), men får inte användas av en person som
är folkbokförd i Sverige (annat nordiskt land). Ett Grönländskt eller
Färöiskt körkort kan inte heller bytas in mot ett svenskt. I Danmark kan
man både byta in och köra på både Grönländska och Färöiska körkort,
och övriga nordiska länder accepterar danska körkort, men trots detta
kvarstår problemen med de Grönländska och Färöiska körkorten i
Sverige.
sida 14 av 23
Status: Frågan ligger hos svenska Näringsdepartementet, som inte
verkar alltför aktiva i att få till en förändring av den nordiska
körkortsöverenskommelsen. Frågan ska också behandlas/besvaras av
det danska justitieministeriet.
Olika regler för i vilket land en bil ska vara registrerad
Enligt de danska reglerna skall en bil vara registrerad i det land där
personens centrum för levnadsintressen är, d.v.s. ytterst där
hans/hennes familj bor. Sverige har andra kriterier för var en bil ska vara
registrerad. Där följer man i stället 185-dagarsregeln, d.v.s. bilen ska
vara registrerad i det land där bilen befinner sig i över 185 dagar på ett
år. Dessa två regler är ibland oförenliga och leder till att en bil som är
danskregistrerad enligt dansk rätt, men som kör i Sverige, kan bli
bötfälld på samma sätt som en bil som är svenskregistrerad enligt
svensk rätt blir bötfälld i Danmark. De nordiska länderna bör kunna enas
om ett regelsystem som säger i vilket land en bil ska vara registrerad i
envar situation.
Även om EU-kommissionen inte reglerar frågan om var en bil ska vara
registrerad har de intresserat sig för frågan då det förekommit fall där
personer bosatta i Sverige med svenskregistrerad bil, har besökt sin
käresta i Norge/Finland i mer än 185 dagar på ett år och då fått sin bil
konfiskerad av Norska/Finska myndigheter.
Lån av släktings eller väns bil över gränsen ej möjligt
En person bosatt i ett nordiskt land kan inte låna ut sin bil till sitt barn
eller annan släkting/vän bosatt i ett annat land. Detta upplevs ofta som
märkligt och orimligt i nordiska gränsområden.
Ingen dispens för omregistrering av handikappbilar
Handikappade som med ekonomiskt stöd från försäkringsmyndighet i ett
land flyttar till ett annat land måste omedelbart omregistrera fordonet och
erlägga tull/moms (Norge/Island) och andra avgifter till det nya landet.
Handikappanpassade bilar är inte sällan dyra och de har kunnat
köpas/erhållas tack vara särskilda stödordningar för funktionshämmade,
Det saknas dock dispensordningar eller övergångsregler för denna typ
av bilar trots att en handikappad inte med lätthet kan köpa eller få en ny
handikappanpassad bil i det nya landet.
sida 15 av 23
Problem med EU-anknytning
Problem kopplade till EG-förordning 1408/71
Deltidsarbete
Deltidsarbetsledig med jobb i nabolandet mister erstatning
Som udgangspunkt kan man kun være socialforsikret i ét land ad
gangen, hvilket normalt er i beskæftigelseslandet. Dette indebærer, at
såfremt en person som er deltidssygemeldt i ét land ønsker at tage
deltidsarbejde i et andet land, overgår personen fra
socialforsikringssystemet i det første land til det tilsvarende system i det
andet land. Oftest mistes arbejdstids anciennitet og indkomstgrundlag
fra det første land ved beregning af støtte i det nye land, hvilket
medfører en betydelig reduktion i indkomsten ved eventuel senere
sygemelding.
For Sverige gælder endvidere, at ved at tage arbejde i fx Danmark
udmeldes man af den svenske Försäkringskassan, hvilket i praksis
betyder, at blandt andre arbejdsløse kan risikere at miste alle
oparbejdede rettigheder i Sverige ved at tage et (kortvarigt, deltids) job i
nabolandet. Grænsependlere risikerer altså at stå økonomisk dårligere
ved at tage et deltidsjob på den anden side af Sundet end ved at være
fuldtidsarbejdsløs.
Deltidsarbete, timanställning, vikariat och kortare anställningar
svårt
Problemet för deltidsarbetslösa och timvikarier beror på dels reglerna för
att omfattas av rätt till arbetslöshetsersättning, dels reglerna för i vilket
land man ska vara socialförsäkrad.
Deltidsarbetslös
En person som mottar arbetslöshetsersättning efter heltidsarbete och tar
en deltidsanställning i det andra landet mister sin
arbetslöshetsersättning i bosättningslandet. Denne ska då vara
socialförsäkrad i Danmark (EG-förordning 1408/71), och få ersättning
från en dansk a-kassa. För att få deltidsersättning krävs däremot arbete i
Danmark i 296 timmar under en tremånadersperiod – arbetsvillkoret – i
den danska arbetslöshetsförsäkringen. Det motsvarar 52 veckors
heltidsarbete under en treårsperiod.
EU-kommissionens administrativa kommission (AK) har i
rekommendation nr 18/76 som lösning av problemet föreslagit, att de
berörda medlemsstaterna träffar en överenskommelse om dispens.
Överenskommelsen bör innebära att den som mottar ytelser vid
arbetslöshet och tar ett deltidsarbete i det andra landet skall omfattas av
lagstiftningen i bosättningslandet både vad gäller avgifter och ytelser.
Om en sådan överenskommelse träffas skulle det däremot medföra att
en svensk som uppbär arbetslöshetsersättning och tar ett deltidsarbete i
Danmark skulle fortsätta att omfattas av svensk lagstiftning och få
arbetslöshetsersättning från Sverige samtidigt som han har
arbetsinkomst från Danmark. Det betyder också att den danske
sida 16 av 23
arbetsgivaren skulle få betala svenska sociala avgifter på lönen till
Sverige. Det är danska arbetsgivare inte intresserade av (jag
återkommer mer till detta senare).
Från svensk sida har man försökt att få till stånd
dispensöverenskommelser i enkelte ärenden, men Den Sociale
Sikringsstyrelse går inte med på överenskommelser som innebär att den
danske arbetsgivaren måste betala svenska sociala avgifter.
Timanställd/tilkaldvikar
AK:s rekommendation nr 18/76 är inte tillämplig på
timanställda/tilkaldvikar, eftersom man från dansk sida anser dem vara
helt arbetslösa mellan anställningarna. Rekommendationen avser den
som är delvis arbetslös. Läget är ytterst oklart för denna kategori.
Situationen för både de delvis arbetslösa och timanställda/tilkaldvikar,
gör det svårt för en svensk att ta arbete i Danmark, eftersom det innebär
försämrade ytelser eller inga ytelser alls.
Barn och familjerelaterat
Barselsorlov och deltids- eller korttidsarbete
En person som får barselsdagpenge från det ena landet kan inte göra
uppehåll i utbetalningen för att arbeta (exempelvis under sommaren) i
det andra landet, för att därefter åter få barselsdagpenge från det första
landet. Hon kan inte heller ha barselsorlov på deltid i det ena landet och
samtidigt arbeta deltid i det andra landet.
Exempel:
En dansk kvinna bosatt i Sverige önskar göra uppehåll i sin svenska
föräldrapenning för att kunna arbeta i Danmark i en månad under
sommaren, för att därefter återgå till inkomstbaserade barselsdagpengar
från Sverige. Detta har visat sig omöjligt då påbörjandet av arbete i
Danmark innebär att Danmark övertar rollen som socialförsäkringsland,
d.v.s. vid återkomsten till Sverige efter en månad har kvinnan bara rätt
till barselsdagpengar på grundnivå. Hennes Sjukpenninggrundande
inkomst kommer också att vara ”nollad” efter hemkomsten från
Danmark, d.v.s. hon kommer inte heller att kunna få några
sykedagpengar från Sverige.
Brutet Anställningsförhållande (uppsägning)
Inkomstbaserad erstatning vid långtidssykmelding på heltid samt
vid barselsorlov
Om en person, som arbetar i Danmark och bor i Sverige, blir
långtidssjukskriven blir han också som regel arbetslös efter fyra
månaders sjukskrivning. Sykedagpengar i Danmark är begränsad till 52
veckor. Därefter kan den under vissa förhållanden förlängas ytterligare
som längst ett år. Cirka 25 procent av de långtidssjukskrivna i Danmark
får sjukpenningperioden förlängd.
Om svensken som har arbetat i Danmark fortfarande är sjuk och
arbetslös efter 52 veckor innebär det att han inte kan få någon
inkomstrelaterad ersättning. Han får ingen a-kasseersättning då han
fortfarande är sjuk. Han kan inte få någon svensk sjukpenning då han
sida 17 av 23
omfattas av de danska reglerna. Det enda han kan få är svenskt
socialhjälp. En dansk kan naturligtvis hamna i samma situation men där
är motsvarande ersättning (kontantstötte) cirka dubbelt så högt som den
svenska socialhjälpen.
Det får samma konsekvenser för den som bor i Sverige och är på
barselsorlov från arbete i Danmark och blir fyret.
Uppsägning av deltidssjukskrivna gränspendlare
En gränspendlare som mottar sjukdagpengar på deltid från sitt
arbetsland och blir fyret, mister inkomst. Det senaste arbetslandet
betalar då sjukdagpengar till viss del men vill inte komplettera med Akassa med mindre personen har sin bopäl i landet och är arbetssökande
där. I bopälslandet kan han inte heller samtidigt ta ett deltidsarbete då
det leder till att sjukdapengarna från det andra landet stoppas (man kan
bara vara socialförsäkrad/medlem i ett land åt gången).
Sjukmelding/sjukskrivning
Flytt under sjukmelding ger inkomstreduktion
Sygemeldte personer mister retten til a-kassemedlemskab ved senere
raskmelding, hvis de under deres sygemelding flytter fra et land til et
andet.
Exempel:
En svensk medborgare har under en tid arbetat i Danmark, men blev
efter uppsägning till följda av konkurs sjukskriven i Danmark på 100%.
Under sjukskrivningen flyttar personen tillbaks till Sverige, men får efter
kort tid sin sjukskrivning reducerad till 50%. Den 50%-iga
sjukpenninggen från Danmark bör nu kompletteras med A-kassa på
50%. För att personen ska kunna beviljas A-kassa från Danmark, så
krävs det att han/hon står till den danska arbetsmarknadens förfogande.
För att A-kassa ska kunna erhållas från Sverige krävs det att han/hon
har arbetat något i Sverige först. I denna situation har det visat sig
väldigt svårt att få klara besked om vad som gäller, d.v.s. vilket land (om
något) som ska betala ut A-kasseersättning till den arbetssökande.
Skulle personen sedan erhålla ett arbete på 50% i Sverige så skulle
sjukpenningen från Danmark omedelbart upphöra eftersom Sverige då
tar över som socialförsäkringsland. Detta innebär också att hans/hennes
inkomst reduceras, dels därför att det inte går att söka arbete i Sverige
på 100% om man är arbetsoförmögen till 50%, dels om man får ett
arbete på 50% i Sverige och sedan blir medicinskt sämre och behöver
öka sjukskrivningsprocenten. Den nya svenska sjukpenningen grundar
sig då enbart på den inkomst han/hon har i Sverige, d.v.s. på 50%
arbete.
Problem med deltidsarbete och deltidssjukskrivningar
Enligt EG-förordning 1408/71 kan man bara vara socialförsäkrad i ett
land åt gången. Det förekommer dock att personer som är
deltidssjukskrivna i Sverige, på tillfällig basis samtidigt vill arbeta deltid i
annat nordiskt/EU-land. Denna typ av arbetssituation är idag omöjlig då
man omedelbart vid arbete i annat land åker ur den svenska
socialförsäkringen och in i det andra landets motsvarighet. Här nedan
följer några exempel på sådant som inte går:
Exempel:
sida 18 av 23
En dansk medborgare permanent bosatt och heltidsanställd i Sverige blir
sjukskriven på 25%. Hon arbetar fortfarande 75% i Sverige. Hon önskar
tillfälligt jobba 75% i Danmark för att testa om hon trivs i Danmark inför
en ev. återflytt dit senare i livet.
Det som skulle hända idag om hon skulle sätta denna önskan i verket är
att hon skulle komma att omfattas av den danska socialförsäkringen i
stället för den svenska så snart hon påbörjar ett arbete i Danmark,
oavsett detta arbetes omfattning. Således skulle utbetalningen av den
svenska sjukpenningen upphöra och hon skulle bara få inkomster från
den 75% tjänst i Danmark. Skulle sedan hennes hälsotillstånd försämras
skulle sjukpenning utbetalas bara från Danmark, men då baserat på
inkomsten från en 75% tjänst i stället för som tidigare från en 100%
tjänst i Sverige. Hon skulle således drabbas av en betydande
inkomstreduktion.
Utöver detta exempelfall utgör regeln att man omedelbart vid arbete i
annat EU/EES-land skrivs ut från den svenska Försäkringskassan en
avskräckande faktor då exempelvis arbetslösa ska överväga att ta ett
arbete i ett naboland. En ”timmes” arbete i ett naboland kan utradera alla
upparbetade rättigheter i Sverige på ett sätt som i vissa fall ter sig
orimligt.
Flera Arbetsländer
Arbete i flera länder samtidigt
Arbete i både Danmark och Sverige samtidigt leder oftast till problem.
Normalregeln enligt EG-förordning 1408/71 är att man ska vara
socialförsäkrad i det land där man arbetar och att arbetsgivarbidrag
inbetalas av arbetsgivaren i detta land ( Artikel 13(2)(a) i förordning
1408/71. huvudregeln). Däremot om en person arbetar i båda länderna
så ska han vara socialförsäkrad i bopälslandet och arbetsgivaren i det
land där personen inte bor ska betala arbetsgivarbidrag till det andra
landet. Artikel 14(2)(b)(i) i samma förordning.
Konsekvensen blir att danska arbetsgivare som är i behov av svensk
arbetskraft, inte har råd att ansätta personer som bor i Sverige och som
också jobbar där. Det är inte ovanligt att danska arbetsgivare truer att
fyre personer som bor i Sverige om de också arbetar i Sverige, eller att
personer som får jobb i Danmark får skriva på ett avtal om att inte också
ta jobb i Sverige. I Haparanda-Torneå, där man håller på att bygga ett
nytt centrum tillsammans, blir situationen ohållbar. En konsekvens av
EG-förordningens regler (om de följs) blir ju att personer bosatta i
Haparanda (Sverige) inte kan arbeta i Torneå (Finland) om de också
arbetar något på den svenska sidan.
Enligt EU-kommissionen är inte detta ett problem man känner igen från
kontinenten. Problemet verkar vara specifikt nordiskt.
Problemet i vårt Nordiska fall är ju att Sveriges arbetsgivarbidrag ligger
på betydligt högre nivå jämfört med Danmark, Finland och Norge.
Konsekvensen kan man lätt förstå. Inget grannland vill ansätta
arbetskraft som bor i Sverige om de också utför arbete i Sverige.
Pension
Pensionspoäng förloras vid korttidsarbete i utlandet
sida 19 av 23
Poäng går förlorad vid kortare arbetsperioder än ett år i grannlandet.
Inom EU krävs det 3 års arbetstid för att kunna intjäna pensionspoäng,
medan det i Norden krävs 12 månader. Personer med att långt antal
kortare arbetsförhållanden i olika länder kan således gå miste om
pensionsrättigheter i framtiden.
Studerande och nyutexaminerade
Inga dagpengar till nyutexaminerade danska studenter boende i
Sverige
Nyuddannede, danske kandidater med bopæl i Sverige, som ikke har
været tilknyttet det danske arbejdsmarked er ikke berettiget til den
særlige dagpengesats for nyuddannede (dimittendsats), da de
henregnes til det svenske system. Det danske system betragter det ikke
som tilstrækkelig tilknytning, at man betaler dansk skat af sin SU.
Problem som strider mot principen om
den fria rörligheten och som beror på
nationell lagstiftning (men ej EG-rätt)
Barn och familjesituationer
Överhoppningsbar tid
Personer som har levt i Sverige på Föräldrapenning från Norge hamnar
lätt i problem när de ska få sitt andra barn i Sverige om de inte har
arbetat mellan barnen. I såväl Norge som Sverige räknas föräldraledig
tid som antingen arbetstid eller så kallad överhoppningsbar tid, då man
beräknar antalet månader en person ska anses ha arbetat före födseln
av barn nummer två. Däremot så råder det stor osäkerhet kring frågan
om norsk föräldrapenning ska vara ”överhoppningsbar” tid i Sverige då
man ska sammanlägga personens arbetade tid i Norge och Sverige för
att beräkna nivån på föräldrapenningen. Detta behöver klargöras!
Frågan kan för Sveriges vidkommande lösas genom beslut i Sverige.
Föräldrapenning för studenter, efter jobb i utlandet
Personer som har arbetat i ett grannland, för att sedan återvända till
Sverige för att studera med lån från CSN, mister rätten till
inkomstbaserad föräldrapenning. För att kunna få föräldrapenning från
Sverige (på lönenivå) måste man först jobba i Sverige i minst en dag,
och detta jobb måste ha en beräknad varaktighet på minst 6 mån, för att
man ska kunna sammanlägga detta arbete med tidigare arbete i
grannlandet för att kunna få föräldrapenning från Sverige. Från det
tidigare arbetslandet kan man inte få någon föräldrapenning om man
inte längre är bosatt där när barnet föds.
Föräldrapenning för barn nr 2 baserat på tidigare inkomst
Enligt svenska regler har man rätt att få föräldrapenning för ett andra
barn, baserat på den inkomst man hade för ett tidigare barn, förutsatt att
man blir gravid innan 1 år och 9 mån har gått från det tidigare barnets
födelse. Detta går emellertid inte om man har fått föräldrapenning från
sida 20 av 23
Norge för barn nr 1, och flyttar till Sverige och inte tar ett arbete i Sverige
innan barn nr 2 föds. I Norge har man ingen motsvarande ordning och
Sverige har ingen svensk inkomst att basera en svensk föräldrapenning
på eftersom det senaste arbetslandet var Norge.
Omöjligt få ersättning för vård av sjukt barn bosatt i annat land
Det är inte möjligt för en förälder som t.ex. veckopendlar mellan länder
att få ersättning från Försäkringskassan för att vara hemma för att vårda
sjukt barn som är bosatt i grannlandet.
Krav på lån från CSN för rätt till överhoppningsbar tid
En icke-svensk medborgare som arbetar i Sverige i minst 6 månader,
men mindre än 2 år, och sedan studerar i Sverige med studiemedel från
hemlandet, kan inte få föräldrapenning från Sverige (eller hemlandet)
eftersom svensk lag kräver att studierna ska bekostas genom lån från
CSN för att studietiden ska räknas som ”överhoppningsbar” tid.
Hemlandet betalar inte eftersom personen senast har arbetat i Sverige
och således bör gå under svenska regler.
Forskottsvis utlagda bidrag för barn (underhåll) fungerar inte alltid
En forælder, der bor i Sverige og som skal betale børnebidrag til et barn
bosiddende i Danmark, rammes økonomisk uhensigtsmæssigt af de to
landes forskellige regelsæt på området.
En bidragsskyldig som bor i Sverige men betalarbidrag för barn som bor
i Danmark betalar ett schablonbelopp till den danska kommun där barnet
är bosatt. Om den bidragsskyldige är arbetslös eller lågavlönad kan
detta bli mycket påfrestande då de danska beloppsgränserna är satta
efter danska förhållanden. Personer som betalar skatt till Danmark kan
nämligen göra avdrag för del av bidragskostnaderna i sin danska
selvangivelse. Denna möjlighet finns inte för personer som enbart
arbetar i eller får ersättning från Sverige. Från svensk sida har man
möjlighet att få uppskov med betalningen under den tid man är
arbetslös, förutsatt att barnen bor i Sverige. Personer som hamnar mitt
emellan dessa båda system får det sämsta från två världar, d.v.s. ingen
avdragsrätt i Danmark och inget uppskov från Sverige.
Rehabilitering
Långtidssjukskrivna med arbete i Danmark mister dansk ersättning
om bosatta i Sv.
Långstidssjukskrivna som jobbar i Danmark men bor i Sverige (eller ett
annat land) mister sin danska sjukpenning (dagpenge) om de inte aktivt
deltar i ett rehabiliteringsprogram i Danmark. Enligt dansk
pensionslagstiftning kan rehabilitering tillbaks till arbete inte utföras
utanför Danmark. Om så sker mister den sjukskrivne all rätt till ersättning
från Danmark. Sverige kan varken genomföra motsvarande
arbetsrehabilitering eller ge ekonomisk hjälp utöver socialbidrag. Detta
är en stor potentiell fara för alla som arbetspendlar mellan Sverige och
Danmark. Reglerna diskriminerar arbetstagare i Danmark som är
bosatta i t.ex. Skåne.
Pension
Olika bedömning för förtidspensionering
sida 21 av 23
De nordiska länderna har väldigt olika regler när det gäller synen på
långtidssjukskrivning och rehabilitering. I t.ex. Norge är det vanligt att
sjukpensionera en person som varit sjukskriven i över ett år. I Sverige
försöker man att rehabilitera långtidssjukskrivna under längre tid. Detta
har vid flera tillfällen lett till att personer som är bosatta i Norge, och som
både har arbetat i Norge och i Sverige, råkat illa ut därför att Norge vill
förtidspensionera baserat på enbart den tid personen har arbetat i Norge
(som ofta kan vara väldigt kort tid), samtidigt som Sverige anser att
personen inte ska pensioneras utan rehabiliteras. Sverige kan dock inte
rehabilitera i Norge. Konsekvensen blir en fattigdomsfälla fram till
ålderspensioneringen.
Olika nordiska länder ställer också olika krav på när en person kan
anses ha rätt till sjukpension på grund av arbetsnedsättelse. I Sverige
kan man få sjukpension på så lite som 25% arbetsnedsättelse, medan
det på Island krävs 75% arbetsnedsättelse för att alls kunna få
någonting. Detta kan ge upphov till omöjliga situationer i och med att
varje land bara beviljar pension baserat på den tid man har arbetat i det
aktuella landet. Problemet bottnar i tre faktorer:
1 Länderna gör inte samma medicinska bedömningar om arbetsoförhet.
2 Länderna har olika tersklar för den grad av arbetsnedsättelse som
krävs.
3 Vissa länder gör en strikt medicinsk bedömning medan andra också
väger in arbetsmarknadspolitiska faktorer.
Dyrt att överföra intjänad arbetspension mellan länderna
Personer som vill överföra intjänad arbetspension från Danmark till
Sverige i samband med att arbete i Danmark upphör, mister stor del av
sin pension i skatter och avgifter. Om överföringen görs vid ett samlat
tillfälle beskattas pensionen med 60%. Om överföring till Sverige icke
sker dras en administrationsavgift vart år som gör att pensionen ”spises”
upp över tid.
Ingen dansk efterlön om senaste jobbet var utanför Danmark
Opfyldelseskravene til at opnå dansk efterløn tillader ikke, at man har
haft sit sidste job i udlandet inden efterlønnen. Efterløn er en særlig
dansk ordning, som kan tildeles personer mellem 60 og 65 år, der vil
forlade arbejdsmarkedet helt eller delvist og som har været medlem af
en a-kasse samt betalt efterlønsbidrag i mindst 25 år.
Man er ikke berettiget til dansk efterløn, hvis det sidste job inden
efterlønnen har været i udlandet, da der stilles krav om, at man har
arbejdet i Danmark en vis tid op til at man går på efterløn. For at få
dansk efterløn kræves også, at man er medlem af en dansk a-kasse ved
arbejde i et andet land. Dette er dog i modstrid med a-kasse reglerne,
der siger at man skal være medlem af en a-kasse i arbejdslandet. Dette
forhold udgør en barriere for ældre danskere, der ønsker at tage arbejde
i udlandet i årene inden de går på efterløn.
I beregningen af opfyldelseskravet for efterløn i Danmark (25 års
medlemskab og efterlønsindbetaling indenfor de sidste 30 år) indgår
anciennitet/overförbar tid fra svensk a-kasse ikke, hvis man ikke
forinden har været medlem af en dansk a-kasse. Dette stiller svenske
tilflyttere dårligt, da de trods mangeårigt medlemskab af svensk a-kasse
og efterfølgende dansk medlemskab ikke opfylder gældende krav som
berettiger til efterløn.
sida 22 av 23
Problem med oklart ansvar
EU/Nationellt
Köp via Internet
Det förekommer att internetförsäljare (musik/böcker m.m.) vägrar att
sälja sina produkter till personer som inte är bosatta i landet.
Agenturer
Agenturuppdelningen mellan länder gör ibland att kunder förhindras
vända sig till en handlare i det land som av språkliga eller andra skäl är
mest naturligt för honom/henne (Åland).
Flytt med bil
Personer som flyttar med sin bil till ett annat land kan ibland tvingas
betala skatter och andra avgifter vid införseln till det nya landet utan
möjlighet att få någon återbetalning från utflyttningslandet.
Öppnande av abonnemang etc
Personer som saknar personnummer, d.v.s. som inte är folkbokförda i ett
nordiskt land, har ofta svårt med att köpa varor och i viss mån tjänster i
det aktuella landet. Ibland handlar det om företagets
registreringskapacitet ibland handlar det om möjligheten att (lätt) kunna
ta en kreditupplysning.
Märkning av varor och pant
Varje land har sina regler och system för märkning av varor
(miljömärkning etc) samt pant. Att inte ha rätt märkning (för kunden
okänd) eller att kunder inte kan panta produkter/emballage mellan
länderna, kan vara marknadshämmande.
ID-kort, bankkonton
Endast personer med svensk ID-handling tillåts öppna bankkonto
eller hantera postärenden som kräver legitimation. I vissa fall
godkänns EU-pass/EU-körkort, men inte alltid.
sida 23 av 23