Vygotskij
Relationen mellan individer men också av relation mellan artefakt och individ.
Problematiserar vad tanken är och vad språket är.
Lärande kan aldrig vara tyst, vi måste alltid kommunicera det. Det vi lär om måste få
prövad av den som ska lära sig. Det kan inte bara presenteras. Man måste vara aktiv
själv.
Pedagogens roll blir att avvakta, vänta och lyssna. Låt barnet fabulera, diskutera och
samtala.
Utvecklas i nära samspel med andra. Samspelet är viktigt. Kunskap konstrueras genom
imitation eller härmning. Ta efter saker man ser andra göra.
Utveckla lärandet genom språk.
Lämna över till barnen men under kontrollerade former.
Estetikens betydelse för lärande.
Möte mellan personer- artefakter. Bådas påverkan. Gå i dialog med artefakt och person.
Jobba med olika saker för att vi är olika personer. Iscensättningen är gemensam.
Lärande blir till när man deltar, när något kritiskt händer och när meningsfullhet
uppstår. Kunskap skapas när den används. Kunskap blir till i görandet.
Omgivningen, iscensättningen är avgörande för individens utveckling och lärande.
Proximala zonen:
Skillnaden mellan vad en person kan göra utan hjälp och vad den kan göra med hjälp.
Zonen definierar funktioner som ännu inte mognat men som är i en process av mognad.
Vår läroplan vilar bland annat på Vygotskis teorier.
Grundteorin är:
1. Vi lär oss i samspel med andra och därför behöver vi verktyg för att
utveckla tänkandets metoder.
2. Kunskap uppstår i kommunikation mellan människor. Detta bygger vår kultur
på.
3. Inre processer i våra huvuden har föregåtts av yttre aktivitet med andra, med
stöd av hjälpmedel. (Iscensättningar, artefakter.)
Vygotskijs teorier var moderna men kan idag tolkas så att de närmar sig det
postmoderna.
Leif Strandberg beskriver Vygotskijs teori om Proximala utvecklingszoner med hjälp av
en sida i tidningen Bamse.
I tidningen Bamse finns många situationer gestaltade där olika karaktärer, djur, som alla
representerar olika former av tänkande, genom samverkan skapar utvecklings zoner.
I just denna berättelse frågar Lille- Skutt, som här representerar barnets konkreta
tänkande, Skalman som äger den vuxnes förmåga till abstrakt tänkande, vad midnattssol
egentligen är för något. Skalman gör nu tre intressanta saker:
1. Han svarar att han vet vad fenomenet är. Han berättar att han har ett papper på
det i skalet, dvs han tycker att det är ett intressant ämne.
2. Han säger att det kan vara lite svårt att förstå.
3. Det bästa är att han berättar om fenomenet och de vetenskapliga rönen ändå.
När Skalman berättat klart och alla karaktärerna suttit där och lyssnat fascinerat tittar
de allra yngsta barnen, katten Jansson och Husmusen på varandra och säger: Mycket
intressant! Förstod du något? Nej! Inte jag heller!
Detta uttrycker det Vygotskij menade med att vi inte ska vara rädda för att bjuda in
barnen till abstrakta resonemang. Det är inte säkert att de förstår det vi förstår. Men
deltagandet i ett spännande resonemang öppnar kanske en dörr till barnets fortsatta
utveckling på sin nivå.
Barnen får vistas i en vidare värld där något som vi föreställer oss ska uppenbara sig
längre fram. Det avancerade överförs inte, det inplanteras inte, det utövar inflytande och
banar väg för fortsatt utveckling.
Det Skalman gör är att involvera de andra i en utvecklingszon. Han överför inte kunskap,
det fungerar inte så.
Utvecklingszonen handlar om att det enskilda barnet överskrider sin aktuella förmåga
genom att lösa problem med hjälp av den vuxnes vägledning, eller i samspel med en
fiffig kompis. Zonen är ett rum, en vidare värld som skapas genom samarbete.
I de här teorierna och hypoteserna befinner sig barnen hela tiden. Exempelvis när de
undersöker sanden och fyller hinken för att sedan tömma den. Om och om igen. De
provar kanske volym. Ett matematiskt möte med sanden. När de undersöker hur bollar
rullar ner från en kulle fort men att det är trögt att sedan rulla upp den. De kanske
undersöker rörelse energi och kinetisk energi. Det är något de börjar förstå i kroppen
för att långt senare lära sig formler och förstå begreppet. Men det börjar i mötet och i
samspel.
