APRIL 2013
SKÖVDE KOMMUN
SKULTORP
RESERVVATTENTÄKT –
VATTENSKYDDSOMRÅDE
PM
TEKNISKT UNDERLAG SAMT FÖRSLAG TILL SKYDDSOMRÅDE OCH SKYDDSFÖRESKRIFTER
ADRESS
COWI AB
Skärgårdsgatan 1
Box 12076
402 41 Göteborg
Sverige
TEL
010 850 10 00
FAX
010 850 10 10
WWW
cowi.se
APRIL 2013
SKÖVDE KOMMUN
SKULTORP
RESERVVATTENTÄKT –
VATTENSKYDDSOMRÅDE
PM
TEKNISKT UNDERLAG SAMT FÖRSLAG TILL SKYDDSOMRÅDE OCH SKYDDSFÖRESKRIFTER
PROJEKTNR.
16441002
DOKUMENTNR.
16441002-01
VERSION
1.1
UTGIVNINGSDATUM 2013-04-05
REVIDERAT DATUM
2013-06-25
UTARBETAD
Jenny Johansson
GRANSKAD
Ulf Clevfors
GODKÄND
Ulf Clevfors
TEKNISKT UNDERLAG - VATTENSKYDDSOMRÅDE
SKULTORP RESERVVATTENTÄKT
5
INNEHÅLL
1
1.1
Version 1.1
1.2
1.3
INLEDNING
Bakgrund och motiv för inrättande av
vattenskyddsområde
Utredningens omfattning och genomförande
Underlagsmaterial
7
2
2.1
2.2
2.3
2.4
2.5
2.6
2.7
2.8
2.9
2.10
2.11
2.12
SKULTORP RESERVVATTENTÄKT
Utformning och försörjningsområde
Vattenbehandling
Vattenkvalitet
Vattenförbrukning
Kapacitet
Framtida uttagsbehov
Vattentäktens värde
Vattendom
Äganderätt/servitutavtal
Befintligt vattenskyddsområde
Planbestämmelser
Motstående intressen
9
9
10
10
11
12
12
12
13
13
13
14
15
3
3.1
3.2
3.3
3.4
3.5
HYDROGEOLOGISK BESKRIVNING
Områdesbeskrivning
Ytvatten
Geologi
Hydrogeologi
Grundvattnets sårbarhet
16
16
17
17
20
24
4
4.1
4.2
RISKINVENTERING
Riskkällor
Övriga riskkällor
25
26
27
5
5.1
RISKBEDÖMNING
Skyddsbehov
28
28
6
6.1
6.2
UTFORMNING AV SKYDDSOMRÅDE
Utgångspunkt
Avgränsning av skyddsområde
29
29
31
7
7
8
http://projects.cowiportal.com/ps/A025858/Documents/03-Projektdokument/Skultorp/TU Skultorp VSO rev 130625.docx
6
TEKNISKT UNDERLAG - VATTENSKYDDSOMRÅDE
SKULTORP RESERVVATTENTÄKT
BILAGA 1 - Karta vattenskyddsområde
33
BILAGA 2 – Förslag skyddsföreskifter
35
Version 1.1 http://projects.cowiportal.com/ps/A025858/Documents/03-Projektdokument/Skultorp/TU Skultorp VSO rev 130625.docx
TEKNISKT UNDERLAG - VATTENSKYDDSOMRÅDE
SKULTORP RESERVVATTENTÄKT
1
7
INLEDNING
COWI har på uppdrag av Skövde kommun upprättat föreliggande tekniska underlag med förslag till vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter för Skultorp
reservvattentäkt.
1.1
Bakgrund och motiv för inrättande av
vattenskyddsområde
Skövde kommun baserar till stora delar sin vattenförsörjning på vatten från Vättern, via Borgunda vattenverk. Även Skultorp samhälle med ca 3500 invånare försörjs idag med vatten från Vättervattenledningen. Flertalet reservvattentäkter finns
i olika delar av kommunen, däribland Skultorp vattentäkt. Vattentäkten, som förses
med vatten från källflöden från grundvattenmagasin belägna i berget Billingen, är
viktig då det i dagsläget råder brist på andra reservvattenalternativ i Skultorp. Vattentäkten bedöms som prioriterad i Vattenförsörjningsplan för Skövde kommun
2010.
Krav på inrättande av vattenskyddsområden återfinns både i miljöbalken (7 kap)
och vattenförvaltningsförordningen (2004:660, 6 kap) liksom i EU:s ramdirektiv
för vatten (2000/60/EG). Nuvarande skyddsområde för Skultorp vattentäkt uppfylller inte Naturvårdsverkets riktlinjer avseende avgränsning och indelning i skyddszoner. Skövde kommun har därför sett över skyddet av vattentäkten för att se till att
både skyddsområdets utbredning och skyddsföreskrifternas utformning uppfyller
sina syften.
Enligt miljöbalken är det övergripande syftet med ett vattenskyddsområde att
skydda vattenresursen i ett flergenerationsperspektiv (100-1000 år). Ett motiv med
att inrätta ett skyddsområde är att kommunen ska få ett verktyg för att aktivt kunna
motarbeta riskkällor och verka för en säkrare dricksvattenförsörjning. Ett annat
viktigt motiv är att genom information om vattentäktens/vattenresursens existens
öka allmänhetens medvetenhet om dess sårbarhet och därmed öka skyddet.
1.2
Utredningens omfattning och genomförande
Uppdraget har omfattat upprättande av tekniskt underlag samt förslag till skyddsområde och föreskrifter för Skultorp vattentäkt. Arbetet genomfördes under majoktober 2012 och inkluderade fältbesök 2012-06-28. Nedanstående moment har
genomförts:
Version 1.1
›
Beskrivning av vattentäkten, sammanställning och analys av befintligt underlag samt kompletterande fältundersökning.
›
Riskinventering av potentiella föroreningskällor.
›
Riskanalys av inventerade föroreningskällor för vattentäkten.
›
Förslag till skyddsområde och skyddsföreskrifter.
http://projects.cowiportal.com/ps/A025858/Documents/03-Projektdokument/Skultorp/TU Skultorp VSO rev 130625.docx
8
1.3
TEKNISKT UNDERLAG - VATTENSKYDDSOMRÅDE
SKULTORP RESERVVATTENTÄKT
Underlagsmaterial
Utredningsarbetet har baserats på genomgång och analys av befintligt material,
delvis tillhandahållet av Skövde kommun. Nedan följer en sammanställning över
underlagsmaterialet:
›
›
›
›
›
›
›
Digital berggrundskarta
›
SGU 1975, Grundvatten och uranskifferbrytning vid Ranstad. Sammanfattande synpunkter.
SGU 1977, Projekt Ranstad -75, Hydrogeologiska synpunkter på planerad
uranutvinning i Billingen vid Ranstad, Skaraborgs län.
›
›
›
›
›
›
›
Digital hydrogeologisk karta
Principskiss och ledningskartor för Skultorps källor
SGU kartvisare Källor
Berggrundskarta över Skaraborgs län, SGU Ser Ah nr 9, 1989
Karta över grundvattnet i Skaraborgs län, SGU Ser Ah nr 9, 1991
Beskrivning till kartan över grundvattnet i Skaraborgs län, SGU Ser Ah nr 9,
1991
K-Konsult 1981, Förslag till utformning av skyddet för grundvattentillgångarna vid Skultorps källor.
Länsstyrelsen Skaraborgs län 1987, Beslut 1987-07-17, Skyddsområde för
vattentäkter i Skultorp, Skövde kommun (inklusive kartmaterial och skyddsföreskrifter)
Sweco 2010, Vattenförsörjningsplan 2010, Skövde kommun
COWI 2012, Skultorps vattentäkt – ökat uttag, PM Inledande Hydrogeologisk
utredning avseende möjlighet till ökat uttag vid Skultorps källor
Naturvårdsverkets allmänna råd om vattenskyddsområden NFS 2003:16
Naturvårdsverkets handbok med allmänna råd om vattenskyddsområde,
2010:5
Version 1.1 http://projects.cowiportal.com/ps/A025858/Documents/03-Projektdokument/Skultorp/TU Skultorp VSO rev 130625.docx
TEKNISKT UNDERLAG - VATTENSKYDDSOMRÅDE
SKULTORP RESERVVATTENTÄKT
2
SKULTORP RESERVVATTENTÄKT
2.1
Utformning och försörjningsområde
9
Skultorp reservvattentäkt ska vid leveransavbrott från Borgunda vattenverk kunna
försörja ca 3500 människor i Skultorp samhälle med nöd- eller reservvatten. I
kommunens vattenförsörjningsplan har dock vattentäktens täckningsgrad endast
bedömts motsvara ca 30 % av behovet (Sweco, 2010). Vattenuttaget vid täkten baseras på grundvatten som tillförs täkten via källflöden från grundvattenmagasin belägna i berget Billingen.
Vattentäkten omfattar 5 st källor. Av de 5 st källorna återfinns källa 1-4 relativt
samlat (Skultorp Svärtagården 1:123 och 14:1) medan källa 5 är belägen ytterligare
ett par hundra meter längre norrut (Skultorp Svärtagården 1:104), se Figur 2-1 nedan. Från källorna rinner vattnet med självfall till en reservoar (Bergets reservoar).
När vattentäkten, som idag fungerar som reservvattentäkt, är avställd leds uppsamlat källvatten ut på dagvattensystemet.
Figur 2-1
Karta över anläggningen för vattentäkt vid Skultorps källor.
Billingen är uppbyggd av olika lager av sedimentära bergarter som överlagras av
diabas, se mer avsnitt 3.4. Skultorps källor mynnar i gränsskiktet mellan lerskiffer
och kalksten där ett tunt bentonitskikt, som återfinns i kalkstenens övre skikt och
mellanlagrar dessa två bergarter, utgör ett för vatten svårgenomträngligt lager. Vid
källa 1-4 är dräneringsledningar nergrävda i diken i syfte att fånga upp vattnet ifrån
källflödet. Dräneringsledningarna omgärdas av ett lager makadam vilket täckts
Version 1.1
http://projects.cowiportal.com/ps/A025858/Documents/03-Projektdokument/Skultorp/TU Skultorp VSO rev 130625.docx
10
TEKNISKT UNDERLAG - VATTENSKYDDSOMRÅDE
SKULTORP RESERVVATTENTÄKT
med fiberduk och återfyllda massor. Källa 5 består av 4 st rörbrunnar. Från samtliga källor leds uppsamlat vatten till ett antal samlingsbrunnar och därefter vidare
mot reservoar/dagvattensystem. I Figur 2-2 nedan redovisas anläggningens uppbyggnad på sluttningen vid källa 1-3.
Dräneringsledningar
N
Samlingsbrunnar
Mot
reservoar
Figur 2-2
2.2
Ritning över område för källa 1-3.
Vattenbehandling
Vid drift av vattentäkten finns möjlighet till stödklorering.
2.3
Vattenkvalitet
Vattenprov tas 1 gg/år i en utloppsbrunn utanför Bergets reservoar avseende både
mikrobiologiska och fysikalisk-kemiska parametrar. Resultat från kemiska vattenanalyser mellan år 2008-2012 (vattenprov togs ej år 2011) och mikrobiologiska vattenanalyser mellan år 2004-2012 (vattenprov togs ej år 2011) sammanställs i tabell
1. I tabell 1 redovisas som jämförelse gränsvärden enligt Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten (SLVFS 2001:30).
Tabell 1. Sammanställning av urval av parametrar analyserade i råvatten vid Skultorp reservvattentäkt. Som jämförelse visas gränsvärden för tjänligt med anmärkning (utgående
dricksvatten alt dricksvatten hos användaren) enligt SLVFS 2001:3.
Parameter
Turbiditet (FNU)
Skultorp reservvattentäkt
0,14- 0,31
SLVFS 2001:30
0,5-1,5
pH
Hårdhet (dH)
Järn (mg/l)
Mangan (mg/l)
7,6- 8,2
6,2- 6,9
<0,05
<0,02
7,5-9
0,1-0,2
0,05
Version 1.1 http://projects.cowiportal.com/ps/A025858/Documents/03-Projektdokument/Skultorp/TU Skultorp VSO rev 130625.docx
TEKNISKT UNDERLAG - VATTENSKYDDSOMRÅDE
SKULTORP RESERVVATTENTÄKT
Sulfat (mg/l)
Flourid (mg/l)
Klorid (mg/l)
13-20
0,12- 0,23
6,1- 7,4
Ant mikroorg 22°C 3 dygn
1-200
Koliforma bakt 35°C (cfu/100 ml) <1- 46
E Coli (cfu/100 ml)
<1- 1
11
100
1,5*
100
10
Påvisad/10*
Påvisad*
*avser gränsvärden för otjänligt vid provtagningspunkt för utgående dricksvatten och dricksvatten hos användaren.
Resultat från råvattenanalyserna visar på att vattnet vid Skultorps reservvattentäkt
har problem med den mikrobiologiska statusen på råvattnet, där resultat vid ett flertal tillfällen överstiger Livsmedelsverkets gränsvärden för dricksvatten för mikrobiologiska parametrar. Det är även något som tidigare lyfts fram i vattenförsörjningsplanen (Sweco, 2010).
2.4
Vattenförbrukning
Vattentäkten har tidigare försett Skultorps samhälle med dricksvatten men idag
leds det vatten som samlas upp i anläggningen direkt ut i dagvattensystemet vid
Bergets reservoar. Det bör poängteras att den vattenmängd som samlas upp vid
källorna är den samma oavsett om vattnet leds ut på dagsvattensystemet (som i
dagsläget) eller distribueras ut på vattenledningsnätet för dricksvattenförsörjning. I
en äldre SGU:s rapport1 redovisas en lång mätserie över kommunens vattenuttag
vid Skultorps källor som månadsmedel där mätning utförts i princip dagligen mellan 1963 och 1976, se Figur 2-3 nedan. Vattenuttaget förutsattes motsvara det naturliga utflödet från källorna.
Figur 2-3
1
Vattenuttag vid Skultorps källor som månadsmedelvärden 1963-1976. Diagrammet redovisar även högsta respektive lägsta månadsvärde för varje år.
(SGU 1977).
SGU 1977, Projekt Ranstad -75, Hydrogeologiska synpunkter på planerad uranutvinning i Billingen vid Ranstad,
Skaraborgs län.
Version 1.1
http://projects.cowiportal.com/ps/A025858/Documents/03-Projektdokument/Skultorp/TU Skultorp VSO rev 130625.docx
12
2.5
TEKNISKT UNDERLAG - VATTENSKYDDSOMRÅDE
SKULTORP RESERVVATTENTÄKT
Kapacitet
I kommunens vattenförsörjningsplan (Sweco, 2010) har källornas kapacitet i medeltal bedömts till 300 m3/dygn, motsvarande ca 3,5 l/s, varpå vattentäktens täckningsgrad bedömts motsvara ca 30 % av behovet inom dess vattenförsörjningsområde. Vattentäktens kapacitet varierar dock beroende på de momentana flödesförhållandena, där bedömd kapacitet på 300 m3/d baseras på ett ganska lågt räknat
medelflöde, se Figur 2-4 nedan där källflödets variation under ett år (1971) redovisas samt Figur 2-3 ovan. Vattenflödet från källorna varierar till synes betydligt under året.
Figur 2-4
2.6
Källflödets variation under året 1971 vid Skultorps källor. (SGU 1977)
Framtida uttagsbehov
Vattentäkten är tänkt att vid behov nyttjas som reservvattentäkt även i framtiden.
Vattenförbrukningen kan i framtiden komma att öka med 5-10 % enligt föreslagen
planerad utbyggnad i Översiktsplan 2025.
2.7
Vattentäktens värde
Faktaruta 1: Värderingsgrund enligt Naturvårdsverkets handbok 2010:5
Extremt högt skyddsvärde: Nationellt högprioriterade (riksintressanta) vattenförekomster
och vattentäkter för nuvarande och/eller framtida vattenförsörjning. Viktiga allmänna vattentäkter där det saknas reservvattentäkt.
Mycket högt skyddsvärde: Allmänna huvudvattentäkter. Viktiga större enskilda vattentäkter där reservalternativ saknas, större vattenförekomster med planerad eller sannolik framtida allmän vattenförsörjning.
Högt skyddsvärde: Allmänna reservvattentäkter, enskilda vattentäkter (> 50 personer eller
10m3/d), mindre vattenförekomster med planerad eller sannolik framtida allmän vattenförsörjning, större vattenförekomster för eventuell framtida allmän vattenförsörjning.
Normalt-lågt skyddsvärde: Oprioriterade allmänna reservvattentäkter, enskilda reservvattentäkter, tänkbara vattenförekomster för framtida enskild vattenförsörjning.
Enligt ovanstående värderas Skultorp vattentäkt till ett ”högt skyddsvärde”.
Version 1.1 http://projects.cowiportal.com/ps/A025858/Documents/03-Projektdokument/Skultorp/TU Skultorp VSO rev 130625.docx
TEKNISKT UNDERLAG - VATTENSKYDDSOMRÅDE
SKULTORP RESERVVATTENTÄKT
2.8
13
Vattendom
Vattendom saknas för Skultorp vattentäkt.
2.9
Äganderätt/servitutavtal
Fastigheterna på vilken vattentäkten är belägen, Skultorp 1:123, 1:104 och 1:5, ägs
av Skövde kommun.
2.10 Befintligt vattenskyddsområde
Nu gällande skyddsområde med tillhörande skyddsföreskrifter antogs 1987-07-17.
Skyddsområdet är beläget väster om Skultorp och sträcker sig västerut, ca 2 km
upp på den del av Billingens östra sluttning som benämns Skultorps nabbe, se Figur 2-5 nedan (se även Figur 3-1 kapitel 3). Området är inte indelat i olika skyddszoner men innefattar befintliga vattentäkter (källor). Fyra olika brunnsområden är
också definierade, brunnsområdenas läge överensstämmer dock inte helt med lokaliseringen av befintliga vattentäkter. Befintligt skyddsområde uppfyller inte nu gällande riktlinjer från Naturvårdsverket avseende zonindelning och ska av den anledningen uppdateras för att ge ett mer fullgott skydd ur ett långsiktigt perspektiv.
Figur 2-5
Version 1.1
Nuvarande skyddsområde för Skultorps vattentäkt (Lantmäteriverket 1987-0311).
http://projects.cowiportal.com/ps/A025858/Documents/03-Projektdokument/Skultorp/TU Skultorp VSO rev 130625.docx
14
TEKNISKT UNDERLAG - VATTENSKYDDSOMRÅDE
SKULTORP RESERVVATTENTÄKT
2.11 Planbestämmelser
Översiktsplan
Den 18 juni 2012 beslutade kommunfullmäktige om Skövde kommuns nya översiktsplan, ÖP 2025, vilken omfattar hela Skövde kommun. Planen vann laga kraft
den 19 juli 2012.
Nedan visas ett utklipp från i översiktsplanen redovisad karta A - Markanvändning
över områdena kring Skultorp och Skultorps nabbe. Nabbens sluttningar, och därmed även närområdet kring källorna, ligger inom ett naturskyddat område (N).
Resterande del av nabben, i princip den del som omfattas av nabbens diabasplatå,
utgörs av områden som avsatts för pågående markanvändning (således skogsbruk
inom aktuellt område, se avsnitt 3.1).
Figur 2-6
Utklipp från karta A -Markanvändning, Skövde kommuns översiktsplan (ÖP
2025). Röd ring markerar ungefärligt område för Skultorps källor.
Naturskyddade områden
I avsnitt 3.1 Områdesbeskrivning redovisas i text och karta naturskyddade områden
kring Skultorps källor vilka omfattar:
›
Naturreservatet Hene-Skultorp
›
Natura 2000-området Hene
›
Riskintresse Naturvård (hela Sydbillingen)
Version 1.1 http://projects.cowiportal.com/ps/A025858/Documents/03-Projektdokument/Skultorp/TU Skultorp VSO rev 130625.docx
TEKNISKT UNDERLAG - VATTENSKYDDSOMRÅDE
SKULTORP RESERVVATTENTÄKT
15
Riksintresse friluftsliv
Östra delen av Skultorps nabbe samt nabbens sluttningsområden omfattas av ett
område som är klassat som riksintresse för friluftsliv (Billingen-ValleHornborgasjön).
2.12 Motstående intressen
Övriga motstående intressen än identifierade i avsnitt 4 är framför allt de naturskyddade områdena kring vattentäkten. Till exempel anges i, av Länsstyrelsen
Västra Götaland beslutad, förvaltningsplan att delar av de naturskyddade områdena
uppströms vattentäkten ska betas.
Version 1.1
http://projects.cowiportal.com/ps/A025858/Documents/03-Projektdokument/Skultorp/TU Skultorp VSO rev 130625.docx
16
TEKNISKT UNDERLAG - VATTENSKYDDSOMRÅDE
SKULTORP RESERVVATTENTÄKT
3
HYDROGEOLOGISK BESKRIVNING
3.1
Områdesbeskrivning
Skultorp ligger ca 5 km söder om Skövde tätort. Vattentäkten är belägen strax
nordväst om Skultorp samhälle på den del av Billingens östra sluttning som benämns som Skultorps nabbe, se Figur 3-1 nedan. Vattentäktens närområde utgörs
av blandad skogs- och ängsmark medan ett större skogsområde, med inslag av enstaka större moss- och myrmarker, breder ut sig i väster när sluttningen upp mot
Skultorps nabbe tilltar. En markant erosionsbrant återfinns högre upp på sluttningen innan Sydbillingens högplatå tar vid. Höjdområdena uppe på nabben når strax
över 280 m ö.h. medan källorna återfinns på nivåer omkring 220 m ö.h. Sjön
Simsjön, som ligger högt belägen (ca 270 m ö.h.) i en svacka i terrängen uppe på
Billingen, ca 2 km väster om Skultorps källor, avgränsar Skultorps nabbe från det
större Sydbillingen-området.
Källa 5
Källa 4
Källa 1-3
Figur 3-1
Översiktskarta Skultorps källor och befintligt vattenskyddsområde vid Skultorps
nabbe med naturreservat och Natura 2000-område Hene-Skultorp.
Vattentäkten ligger i utkanten av naturreservatet Hene-Skultorp som består av Sydbillingens sluttningar mot söder, öster och nordost, ovanför Hentorp och Skultorp.
Naturreservatet kännetecknas framför allt av lövskog där ek-hassellundar, ekhagar,
och klibbalsumpskog förekommer. Delar av naturreservatet är även klassat som
Natura 2000-område. Se Figur 3-1 nedan. Sydbillingen är klassat som riksintresse
för naturvård, vars område således innefattar hela Skultorps nabbe.
Version 1.1 http://projects.cowiportal.com/ps/A025858/Documents/03-Projektdokument/Skultorp/TU Skultorp VSO rev 130625.docx
TEKNISKT UNDERLAG - VATTENSKYDDSOMRÅDE
SKULTORP RESERVVATTENTÄKT
17
Öster om vattentäkten återfinns ett antal friliggande fastigheter innan Skultorps
tätort breder ut sig. Ängsmarkerna i vattentäktens närområde nyttjas tidvis som
betesmark för kor och får.
3.2
Ytvatten
Simsjön ligger högt belägen (ca 270 m ö.h.) uppe på Billingen, ca 2 km väster om
Skultorps källor. Sjön, som avgränsar Skultorps nabbe från det större Sydbillingenområdet i väster, har tidigare nyttjats som ytvattentäkt. P.g.a. bristande kvalitet har
dock täkten tagits ur bruk. Simsjöns botten tycks vara nerskuren till lerskiffern under diabasen. SGUs bedömning är dock den mängd ytvatten från Simsjön som
eventuellt infiltrerar lerskiffern är liten och att den inte bidrar nämnvärt till grundvattenflödet vid Skultorps källor (SGU, 1977).
Moss- och myrmarkerna uppe på Skultorps nabbe avvattnas av ytvattendrag på
nabbens södra och norra sluttning. I söder leds vatten söderut via Skärebäcken medan norrsluttningen avvattnas till Risingsbäcken som rinner vidare österut till Tovatorpsbäcken. På den branta östsluttningen ner mot källområdet saknas tydligt
utbildade ytvattendrag.
3.3
Geologi
3.3.1 Berggrund
Berggrunden vid Billingen är uppbyggd av 400-600 miljoner år gamla sedimentära
bergarter bestående av sandstenar, skiffrar och kalkstenar ovan underliggande urberg (gnejs). Sedimentbergarterna överlagras ställvis av diabas, vilken är en hård
magmatisk bergart. Diabasens motståndskraft mot erosion har varit väsentlig för
bevarandet av de västgötska platåbergen, däribland Billingen.
I Figur 3-2 nedan redovisas en principsektion genom Skultorps nabbe som även
visar den generella lageruppbyggnaden för Billingen. Områden där diabastäcket är
bevarat utgörs av en högplatå. I diabasens randområden har ställvis tydliga erosionsbranter utbildats (Se Foto 3-1a). Under diabasen utgörs den sedimentära lagerföljden av lerskiffer (Se Foto 3-1b) följt av kalksten, alunskiffer och sandsten ovan
urberget. Lerskiffern och kalkstenen separeras av ett tunt lager bentonit, 1-1,5 m
mäktigt (visas ej i principsektionen), och det är i gränsen mellan dessa lager källflödena vid Skulltorp återfinns, se Figur 3-3. Lerskifferlagret omfattar även ett
undre parti där inte bara lerskiffer utan även kalksten förekommer ovan bentoniten.
Hela lagret, ovan bentonitlagret, omnämns dock fortsättningsvis som lerskiffer.
Den totala mäktigheten på det sedimentära berget uppgår till mellan 150-200 m.
Lagren ligger i det närmaste horisontellt, med en svag stupning på i genomsnitt 3
‰ NNV (SGU, 1977). Utbredningen av respektive lager kan ses på den geologiska
kartan i Figur 3-3. Från Skultorp i norr och söderut skär en kraftig förkastning genom den sedimentära berggrunden (rödstreckad linje i Figur 3-3). Skultorps källor
ligger i anslutning till denna förkastning. Sedimentbergarternas utbredning i öster
upphör ca 2 km öster om Skultorp samhälle, varefter lösa jordlager påträffas direkt
ovan urberget.
Version 1.1
http://projects.cowiportal.com/ps/A025858/Documents/03-Projektdokument/Skultorp/TU Skultorp VSO rev 130625.docx
18
TEKNISKT UNDERLAG - VATTENSKYDDSOMRÅDE
SKULTORP RESERVVATTENTÄKT
SSV
Figur 3-2
Figur 3-3
NNO
Geologisk lagerföljd, principsektion genom Skultorps nabbe.(K-konsult 1981,
efter SGU 1977). Från toppen och neråt: diabas– lerskiffer – kalksten – alunskiffer – sandsten – urberg.
Geologisk karta redovisande de olika sedimentära berggrundlagrens utbredning i anslutning till Skultorps nabbe (Utklipp, SGU 1977). Gul ring markerar
ungefärligt område för Skultorps källor.
Version 1.1 http://projects.cowiportal.com/ps/A025858/Documents/03-Projektdokument/Skultorp/TU Skultorp VSO rev 130625.docx
TEKNISKT UNDERLAG - VATTENSKYDDSOMRÅDE
SKULTORP RESERVVATTENTÄKT
Foto 3-1a) Diabas i randzonen
19
Foto 3-1b) Lerskiffer
3.3.2 Jordlager
Uppe på diabasplatån är jordtäcket (morän) i allmänhet tunt och överstiger vanligtvis inte 1m. Dessa områden klassas t o m som berg på SGU:s jordartskarta, se Figur 3-4 nedan. Torvmarkspartier (organiska jordar) förekommer i form av högmossar och kärr. Längs sluttningszonerna, nedan diabasplatån, varierar jordtäckets
mäktighet. Avlagringarna består främst av finkornig morän och där de uppnår
större mäktigheter, såsom utmed nord- och sydsluttningarna (uppemot 20 m), har
de för grundvatten en dämmande effekt då genomsläppligheten i jordlagren i allmänhet är sämre än i lerskiffern (se vidare avsnitt 3.4.3, rubrik Grundvattenbilning
och grundvattenflöde). Utmed de östliga och västliga sluttningarna, såsom vid läget
för Skultorps källor, är jordtäcket betydligt tunnare. Nedan källområdet tilltar jordlagrens mäktighet. Stora delar av Skultorp samhälle ligger inom ett större stråk
med isälvsavlagringar som går att följa nedan hela Billingens östsluttning och vidare i nordsydlig utsträckning. Öster om avlagringen, som i höjd med Skultorp har
en bredd av uppemot 3 km, breder stora lerslätter ut sig.
Figur 3-4
Version 1.1
Jordartskarta, utklipp SGU:s interaktiva jordartaskarta skala 1:50 K, inkluderande aktuella områden kring Skultorp och Skultorps nabbe. Gul ring markerar
ungefärligt område för Skultorps källor.
http://projects.cowiportal.com/ps/A025858/Documents/03-Projektdokument/Skultorp/TU Skultorp VSO rev 130625.docx
20
3.4
TEKNISKT UNDERLAG - VATTENSKYDDSOMRÅDE
SKULTORP RESERVVATTENTÄKT
Hydrogeologi
3.4.1 Grundvattenmagasin
Sedimentberggrundens uppbyggnad med skikt av högst varierande vattengenomtränglighet har resulterat i att flera grundvattenmagasin med olika grundvattennivåer utbildats. Generellt återfinns separata grundvattenmagasin (akviferer) i lerskiffern, kalkstenen och sandstenen vilka åtskiljs av de tätare lagren av bentonit och
alunskiffer (akvikluder), se Figur 3-3 och 3-4. Där hela lagerföljden är bevarad kan
de två undre akvifererna betraktas som slutna medan den övre i lerskiffern är öppen
(SGU, 1991).
Skultorps källor mynnar i gränsskiktet mellan lerskiffer och kalksten där det tunna
bentonitskikt, som mellanlagrar dessa två bergarter, utgör ett för vatten svårgenomträngligt lager. Lerskiffern utgör således det betydande grundvattenmagasinet för
Skultorps vattentäkt. Som tidigare omnämnts omfattar lerskifferlagret även ett
undre skikt där inte bara lerskiffer utan även kalksten förekommer, se Figur 3-4
som redovisar en översiktlig hydrogeologisk modell över Sydbillingen (SGU,
1977).
Figur 3-4
Översiktlig hydrogeologisk modell över Sydbillingen-området (SGU, 1977)
Version 1.1 http://projects.cowiportal.com/ps/A025858/Documents/03-Projektdokument/Skultorp/TU Skultorp VSO rev 130625.docx
TEKNISKT UNDERLAG - VATTENSKYDDSOMRÅDE
SKULTORP RESERVVATTENTÄKT
21
3.4.2 Nederbörd och avrinning
Årsmedelnederbörden uppgår till 652 mm/år vid SMHI:s nederbördsstation 8323
Skövde (1961-1990 som referensnormal). Den verkliga nederbörden som når
markytan är större än den nederbörd som uppmäts i nederbördsmätare på grund av
vind-, vätnings- och avdunstningsförluster, varför nederbördsdata behöver korrigeras. I områdena kring Skövde ska nederbördsdata korrigeras med uppåt 15-20 %
enligt SGU. Detta innebär att den korrigerade årsmedelnederbörden för aktuellt
område uppgår till ca 750-780 mm.
Nettonederbörden (Nb) i ett område, d.v.s. den del av nederbörden som bidrar till
yt- eller grundvattenavrinning är lika med nederbörden (P) minus avdunstningen
(E).
Nb = P - E
Nettonederbörden är alltså den andel av nederbörden som finns tillgängligt för ytoch grundvattenbildning efter avdunstning och transpiration från mark och växtlighet. Den totala avdunstningen (E) kan beräknas enligt Tamms formel baserat på
årsmedeltemperaturen (T).
E = 221,5 + 29×T
Årsmedeltemperaturen vid SMHI:s station i Skövde har uppmätts till 6,5ᵒC (19611990 som referensnormal) vilket ger en total avdunstning på 410 mm. Sammantaget betyder det att ungefär 350 mm/år och ytenhet kan bilda yt- och grundvattenavrinning.
3.4.3 Vattenbalans - grundvattenbildning
Grundvattenbildningens storlek beräknas utifrån hur stor del av nettonederbörden
som tillåts att infiltrera marken och bilda grundvatten samt tillrinningsområdets
area. Tillrinningsområdet för en grundvattentäkt är benämningen på det område
inom vilket grundvatten som tillförs täkten kan bildas, i.e. grundvattenbildningsområde. Enligt Naturvårdsverket är grundprincipen att en grundvattentäkts skyddsområde ska omfatta hela dess grundvattenbildningsområde.
Grundvattenbildningsområde
Det huvudsakliga grundvattenbildningsområdet (tillrinningsområdet) för det
grundvatten som infiltrerar ner till lerskifferakviferen genom diabasen och sedan
kan strömma ut vid Skultorps källor antas omfatta ett ca 2 km2 stort område, se Figur 3-5. Grundvattenbildningsområdet har uppskattats utifrån tillgängligt kartmaterial och tidigare studier av geologiska och topografiska förhållanden, och baseras bl.a. på upprättad vattenbalans för källflödena (se följande avsnitt). Området
omfattar i stort nabbens diabasplatå med utsträckning från källorna mot Simsjön,
vilket överensstämmer med SGUs tidigare bedömning att infiltrerande vatten i lerskiffern varken från Simsjön, eller områdena bortanför sjön, skulle bidraga nämnvärt till grundvattenflödet vid Skultorps källor (SGU, 1977). Detta antagande inrymmer osäkerheter, speciellt vad gäller grundvattenbildningsområdets utsträckning i nordväst. Det bedömda området inkluderar även diabasplatåns randområde
Version 1.1
http://projects.cowiportal.com/ps/A025858/Documents/03-Projektdokument/Skultorp/TU Skultorp VSO rev 130625.docx
22
TEKNISKT UNDERLAG - VATTENSKYDDSOMRÅDE
SKULTORP RESERVVATTENTÄKT
med anslutning till erosionsbranterna ovan källorna där avrinnande nederbördsvatten från diabasplatån kan infiltrera lerskiffern direkt och bilda grundvatten (se
rastrerat område Figur 3-5). Nabbens nord- och sydsluttning inkluderas ej då
mindre utflöden av grundvatten påträffats även där (SGU:s kartvisare Källor samt
SGU, 1977).
Figur 3-5
Bedömt grundvattenbildningsområde för källflöden vid Skultorps källor.
Grundvattenbildning och grundvattenflöde
Summan av grund- och ytvattenavrinningen utgör ca 350 mm/år. Hur stora delar av
nettonederbörden som rinner av som ytvatten och hur mycket som infiltrerar och
kan bilda grundvatten beror på det geologiska materialets genomsläpplighet, vegetationsförhållanden, terrängens lutning etc. Grundvattnet inom lerskifferakviferen
vid Skultorps nabbe bildas dels genom perkolation genom ovanliggande diabas och
dels genom direkt infiltration från jordlager i sluttningszonen där diabas saknas. Då
sluttningarna ofta är branta är utbredningen på de områden där direkt infiltration
kan ske dock begränsade.
Observationer har visat att grundvatten inte påträffas i diabasen utan först i lerskiffern (SGU, 1977). Grundvatten infiltrerar ner till lerskiffern via sprickor i diabasen.
Sprickor i diabasen är förekommande dels i anslutning till större sprickzoner (vilka
generellt är fåtaliga) och dels i områden där berget varit utsatt för pelarförklyftning
(uppsprickning i samband med avkylning). Sprickorna som orsakats av pelarförklyftning utgörs av genomslående vertikala sprickor (se Foto 3-1a) vilka är som
Version 1.1 http://projects.cowiportal.com/ps/A025858/Documents/03-Projektdokument/Skultorp/TU Skultorp VSO rev 130625.docx
TEKNISKT UNDERLAG - VATTENSKYDDSOMRÅDE
SKULTORP RESERVVATTENTÄKT
23
mest frekventa i diabasens randområden, såsom Skultorps nabbe. Detta innebär att
diabasen bedöms ha en lokalt högre vattengenomtränglighet på nabben än det
värde SGU:s hydrogeologiska modell redovisar för Sydbillingen i stort. Storleken
på infiltrationen till lerskiffern via diabasen antas lokalt uppgå till ca 60 mm/år
jämfört med normalt 40 mm/år för Sydbillingen.
I lerskifferakviferen, som är omkring 45 m mäktig, sker dels en vertikal strömning,
där grundvatten så småningom tränger ner genom bentonitlagret till den underliggande kalkstensakviferen, och dels en horisontell strömning som generellt sett är
radiellt riktad från höjdområdenas centrala delar ut mot randområdena, se Figur 34. Förhållandena vid randområdena är av stor betydelse för den horisontella utströmningen av grundvatten. Omgivande jordlager (finkornig morän) har i allmänhet en lägre hydraulisk konduktivitet (vattenförande förmåga) än lerskiffern (SGU,
1977) och därmed en dämmande effekt på det vatten som strömmar ut ur lerskiffern. På östsidan av Skultorps nabbe, där dämmande jordlager saknas, ligger således grundvattenytan lägre i lerskiffern än i områden där mäktigare jordlager finns.
Detta resulterar i att en utströmning av grundvatten koncentreras till detta område,
dvs. till Skultorps källor. Se Figur 3-6 nedan. Den låga grundvattennivån innebär
att även vattentrycket på bentonitlagret är relativt lågt. 10 mm/år antas lokalt infiltrera bentonitlagret jämfört med 20 normalt mm/år för Sydbillingen.
Figur 3-6
Hydrogeologisk sektion vid Skultorps nabbe, upprättad utifrån borrhål (SGU,
1977)
Det storskaliga grundvattenströmningen i lerskifferakviferen vid Skultorps nabbe
är således östlig och från grundvattenmagasinet i lerskiffern sker således ett naturligt utflöde av grundvatten i form av källflöden vid den distinkta horisonten ovanför bentoniten (SGU, 1977). Det är detta naturliga utflöde som Skultorp vattentäkt
nyttjar för sitt vattenuttag.
Vattenbalans – källflödets storlek
Källflödets storlek har uppskattats till 3-11 l/s i sluttningen där Skultorps källor är
belägna, se Figur 3-7. Beräkningen baseras på ett grundvattenbildningsområde på
ca 2 km2, en infiltration på 60 mm/år till lerskiffern via diabasen, en liten vidare
infiltration genom bentoniten på 10 mm/år samt på direkt infiltration i lerskiffern
vid erosionsbranterna av kraftigt varierande storlek motsvarande ett flöde på ca 0-8
l/s. Uppskattningen bygger på den längre mätserie flödesmätningar som gjorts av
Version 1.1
http://projects.cowiportal.com/ps/A025858/Documents/03-Projektdokument/Skultorp/TU Skultorp VSO rev 130625.docx
24
TEKNISKT UNDERLAG - VATTENSKYDDSOMRÅDE
SKULTORP RESERVVATTENTÄKT
uttaget från Skultorps källor mellan1963-1976 (SGU, 1977) med antagande att det
uppmätta flödet (med konstaterat minsta basflöde på 2 l/s) enbart torde motsvara
den vattenmängd som samlats upp via anläggningens dränering och brunnar. Således är det rimligt att anta att ytterligare grundvattenflöden förekommer, både i form
av ytliga källflöden och av mer diffusa grundvattenflöden i jordlagren. Sammantaget bedöms ett basflöde på 3-4 l/s motsvara den vattenmängd som tillförts lerskiffern via diabasen. Utöver detta basflöde tillkommer det kraftigt varierande flödet
(0-8 l/s) som främst bedöms härröra från inströmning i lerskifferns erosionsbranter
av ytvatten som avrinner från diabasplatån då det uppvisar mycket snabb respons
på nederbörd. Även direkt infiltration av nederbörd i lerskiffern bidrar till detta
flöde, lerskifferns utbredning nedan diabasplatån är dock begränsad.
410 mm/år = 26 l/s
760 mm/år = 48 l/s
60 mm/år
= 3,8 l/s
290 mm/år = 18 l/s
60 mm/år
= 3,8 l/s
Varierande 0-8 l/s
~3-11 l/s
10 mm/år
= 0,6 l/s
Figur 3-7
3.5
Vattenbalans vid Skultorps källor som baseras på grundvattenbildning inom ett
2 km2 stort område på diabasplatån (uppdatering av K-konsults vattenbalans
för Skultorps nabbe).
Grundvattnets sårbarhet
Grundvattnets sårbarhet betecknar vattnets känslighet att påverkas av en förorening
från markytan. Transporten och infiltrationshastigheten i marken beror dels på föroreningens egenskaper, dels på marklagrens genomsläpplighet.
Sårbarheten för Skultorp vattentäkt bedöms som mycket hög då brunnarna och
dräneringsledningarna ligger i ett öppet grundvattenmagasin bestående av friktionsjord som definieras av hög genomsläpplighet och snabba flödeshastigheter, vilket
innebär korta uppehållstider inom vattentäktsområdet och begränsad möjlighet till
fastläggning och nedbrytning av föroreningar.
Råvattenanalyser tyder på ytvattenpåverkan då antal mikroorganismer samt halten
koliforma bakterier överstiger Livsmedelverkets gränsvärden för dricksvatten
(Sweco, 2010).
Version 1.1 http://projects.cowiportal.com/ps/A025858/Documents/03-Projektdokument/Skultorp/TU Skultorp VSO rev 130625.docx
TEKNISKT UNDERLAG - VATTENSKYDDSOMRÅDE
SKULTORP RESERVVATTENTÄKT
4
25
RISKINVENTERING
Generellt förekommer en stor mängd miljörisker av olika farlighetsgrad inom ett
tillrinningsområde. Inom det aktuella tillrinningsområdet för Skultorp vattentäkt är
riskerna emellertid få då området till stor del omfattas av ett naturreservat bestående huvudsakligen av skogsmark med endast ett fåtal mindre skogsvägar och med
avsaknad av bostadsbebyggelse. I avsnitt 4.1 och 4.2 beskrivs och kommenteras
vanliga riskkällor, varav några av dem har kunnat identifieras inom aktuellt område. Riskkällor i aktuellt område redovisas även på karta i Figur 4-1.
Källa 5
Källa 4
Källa 1-3
Figur 4-1
#1
#2
#3
Version 1.1
Riskobjekt i anslutning till Skultorps vattentäkt.
Betesmark
Skogsmark
Skogsvägar
http://projects.cowiportal.com/ps/A025858/Documents/03-Projektdokument/Skultorp/TU Skultorp VSO rev 130625.docx
26
4.1
TEKNISKT UNDERLAG - VATTENSKYDDSOMRÅDE
SKULTORP RESERVVATTENTÄKT
Riskkällor
Vägar, järnväg och transporter
Vägtrafik innebär dels en punktrisk genom olyckor, dels en diffus risk genom bl.a.
saltning och vägdagvatten. De risktyper som är generellt är relaterade till vägar och
transporter är:
›
›
›
›
›
›
Olyckor
Farligt gods transporter
Slitage på vägar och fordon
Beläggningsarbete
Vägsalt
Parkerings-/uppställningsplatser för bilar
Aktuellt område genomkorsas endast av ett antal mindre skogsvägar. En större
järnväg passerar ca 300-350 m öster om källorna. Järnvägen ligger nedströms vattenskyddsområdet så ingen risk bedöms föreligga. Öster om järnvägen, och således
än längre nedströms källorna, går den större genomfartsleden för vägtrafik genom
centrala Skultorp.
Jordbruk
De riskkällor som generellt kan identifieras i samband med jordbruk är användning
och hantering av gödsel och bekämpningsmedel.
Inom aktuellt område återfinns ingen aktiv jordbruksmark.
Djurhållning, flytgödsel- och urinbrunnar
Djurhållning kan innebära påverkan på grundvatten dels genom mikrobiella föroreningar (bakterier, virus och parasiter), dels genom näringsämnen (fosfor och
kväve). De riskkällor som generellt kan identifieras i samband med djurhållning är
spridning och upplag av gödsel, spillning, slam etc.
Inom aktuellt område återfinns ängsmarker som tidvis nyttjas som betesmark för
kor och får. Bakterier, virus och parasiter från bl.a. djurspillning utgör generellt en
risk för vattentäkter eftersom mycket små mängder kan förorsaka ett vattenburet
sjukdomsutbrott.
Skogsbruk
Vattenskyddsområdet utgörs i huvudsak av skog. De riskkällor som generellt kan
identifieras i samband med skogsbruk är spridning av gödning, hantering av bekämpningsmedel eller bekämpningsmedelsbehandlade plantor samt upplag och
träskyddsbehandling av bark, flis, spån, timmer och liknande.
Då hela det aktuella området ligger inom ett område som är klassat som riksintresse för naturvård och då delområden även omfattas av Hene-Skultorps naturreservat och Natura 2000-område med syfte att bevara den biologiska mångfalden
torde all sådan verksamhet vara strikt begränsad.
Materialtäkt, deponi och upplag
Ingen känd täkt- eller deponiverksamhet förekommer i tillrinningsområdet.
Version 1.1 http://projects.cowiportal.com/ps/A025858/Documents/03-Projektdokument/Skultorp/TU Skultorp VSO rev 130625.docx
TEKNISKT UNDERLAG - VATTENSKYDDSOMRÅDE
SKULTORP RESERVVATTENTÄKT
27
Spillvatten
Inom tillrinningsområdet finns inte något allmänt avloppsledningsnät. Inom tillrinningsområdet finns bara en bebyggd fastighet, Skultorp 8:1. Fastigheten har mulltoa och godkänd lösning för BDT- avlopp från år 2006.
Fastigheter med oljecisterner, energibrunnar etc.
Ingen kännedom föreligger om eventuell förekomst av oljecistern, energibrunn etc.
Två brunnar, 85 m respektive 19 m djupa, finns registrerad i SGU:s brunnsarkiv,
strax uppströms vattentäkten. Enligt brunnsarkivet okänd användning och båda är
utförda på 1970- talet.
4.2
Övriga riskkällor
Vattenverksamhet
Risker inom denna kategori rör generellt hantering av processkemikalier nödvändiga för vattenverksamheten, arbeten nära vattentäkt och infiltration av förorenat
ytvatten.
Inga processkemikalier hanteras normalt vid vattentäkten.
Brunnsområdena saknar inhägnad men samlingsbrunnarna är täckta med betonglock och hålls låsta. Behov finns dock att se över brunnarnas/anläggningens täthet
då råvattenanalyser tyder på ytvattenpåverkan (Sweco, 2010).
Klimatförändring
En utveckling mot mer extrema väderförhållanden innebär ökad risk för bl.a. häftiga nederbördstillfällen och perioder med torka. Ökande nederbördsmängder och
mer extrema vädersituationer kan i framtiden göra att följande scenarier blir aktuella för Skultorp vattentäkt.
›
›
Ökad ytvattenpåverkan
Ökad flödeshastighet, vilket kan medföra större risk för föroreningsspridning.
Sabotage, kris och krig
Risker med sabotage rör bl.a. påverkan på fasta installationer, vilket delvis motverkas genom fysiskt skydd. Kommunen bör vara restriktiv med att sprida information
om vattentäktens utformning och sårbarhet.
Version 1.1
http://projects.cowiportal.com/ps/A025858/Documents/03-Projektdokument/Skultorp/TU Skultorp VSO rev 130625.docx
28
5
TEKNISKT UNDERLAG - VATTENSKYDDSOMRÅDE
SKULTORP RESERVVATTENTÄKT
RISKBEDÖMNING
Den mest betydande risken för vattentäkten Skultorps källor bedöms vara försämrad vattenkvalitet genom ytvattenpåverkan. Ytvattenpåverkan kan ske antingen om
anläggningskonstruktionen är otät med inläckage av ytvatten som följd eller om
jordlagren ovan anläggningen är så tunna och genomträngliga att stor mängd ytvatten blandas upp med naturligt framträngande grundvatten. Här kan en översyn av
anläggningskonstruktionen och åtgärder av eventuella brister motverka sådant inläckage.
Avrinning från betesmarken uppströms täkten innebär extra risk för fekal förorening. Här kan åtgärder som placering av vattenkar till djuren så långt bort från källorna som möjligt, motverka att djuren uppehåller sig i flock en längre tid i närheten av källorna. Även en flytt av stängsel längre uppströms från källorna kan förlänga uppehållstid av ytligt grundvatten till fördel för källornas vattenkvalitet.
Detta innebär emellertid en begräsning av betesområdet vilket skall vägas mot natur- och bevarandeintressena för området.
Även skogsbruk och transporter på de mindre körvägarna uppe på Skultorps nabbe
medför potentiell risk, om än liten.
5.1
Skyddsbehov
Skyddsbehovet för vattentäkten säkerställs för redovisade risker genom föreslaget
skyddsområdet och restriktioner i form av skyddsföreskrifter.
Version 1.1 http://projects.cowiportal.com/ps/A025858/Documents/03-Projektdokument/Skultorp/TU Skultorp VSO rev 130625.docx
TEKNISKT UNDERLAG - VATTENSKYDDSOMRÅDE
SKULTORP RESERVVATTENTÄKT
6
29
UTFORMNING AV SKYDDSOMRÅDE
Utifrån vattentäktens hydrogeologiska förhållanden och förekommande risker föreslås ett skyddsområde enligt bilaga 1.
6.1
Utgångspunkt
Skydd av grundvattentäkter styrs av Miljöbalken (SFS 1998:808, 7 kap). Naturvårdsverket ger i sina allmänna råd (NFS 2003:16) och handbok (2010:5) för vattenskyddsområden anvisningar för skydd av vattentäkter. Vidare anger de Nationella Miljökvalitetsmålen målsättningar för skydd av grundvattenförande geologiska
formationer.
Enligt Naturvårdsverkets riktlinjer är grundprincipen att vattenskyddsområdet för
grundvattentäkter, liksom ytvattentäkter, ska omfatta hela tillrinningsområdet, vilket för grundvattentäkter innebär att skyddsområdesgränsen helst bör sammanfalla
med grundvattendelaren (grundvattenbildningsområdet). Om de naturliga förutsättningarna innebär ett bra skydd genom lång uppehållstid eller om det inte är miljömässigt motiverat att införa restriktioner på stora områden kan dock denna princip
frångås. Utgångspunkten bör dock vara att allt som sker inom tillrinningsområdet
är av betydelse för vattnets kvalitet och kvantitet ur ett långtidsperspektiv.
Vidare säger riktlinjerna att det vid avgränsning av vattenskyddsområde för grundvatten bör tas hänsyn till den långsamma omsättningen i grundvattenmagasinet och
svårigheten med att rena förorenat grundvatten. Detta kräver en strategi som i händelse av en akut förorening skapar rådrum för att i första hand att upptäcka och sanera skadan innan den når grundvattnet, i andra hand innan den hinner transporteras till uttagsbrunnarna.
Genom att dela upp skyddsområdet i olika skyddszoner kan föreskrifterna nyanseras så att mer sårbara områden beläggs med hårdare restriktioner. I Naturvårdsverkets handbok anges att avgränsningen och skyddsområdet för en vattentäkt, oavsett
om yt- eller grundvatten nyttjas, bör resultera i följande fyra zoner med olika restriktionsnivåer:
Version 1.1
http://projects.cowiportal.com/ps/A025858/Documents/03-Projektdokument/Skultorp/TU Skultorp VSO rev 130625.docx
30
TEKNISKT UNDERLAG - VATTENSKYDDSOMRÅDE
SKULTORP RESERVVATTENTÄKT
›
Vattentäktszon – för att säkra ett effektivt närskydd för en vattentäkt
›
Primär skyddszon (inre skyddszon) – för att skapa rådrum i händelse av akut
förorening
›
Sekundär skyddszon (yttre skyddszon) – för att förbättra eller bibehålla en hög
yt- eller grundvattenkvalitet
›
Tertiär skyddszon (vid behov) – för att även skydda vattentäkten i ett långtidsperspektiv
Figur 6-1
Principskiss för avgränsning av vattenskyddsområde för grundvattentäkter och
indelning i skyddszoner där gräns för vattenskyddsområde sammanfaller med
vattendelaren (Ur Naturvårdsverkets handbok 2010:5).
6.1.1 Indelning i skyddszoner för grundvattentäkter
För grundvattentäkter baseras indelningen generellt på uppehållstid i marken, d.v.s.
transporttid för grundvatten fram till vattentäkten, men även på lokalisering av de
mest sårbara inströmningsområdena.
Vattentäktszonen bör enligt Naturvårdsverket omfatta en uttagsbrunn eller grupp
av uttagsbrunnar. Enbart vattentäktsverksamhet får bedrivas inom zonen. Det bör
säkerställas, ev. genom tätning eller dränering, att förorenat ytligt vatten inte kan
tränga ner till grundvattnet intill en uttagsbrunn.
Version 1.1 http://projects.cowiportal.com/ps/A025858/Documents/03-Projektdokument/Skultorp/TU Skultorp VSO rev 130625.docx
TEKNISKT UNDERLAG - VATTENSKYDDSOMRÅDE
SKULTORP RESERVVATTENTÄKT
31
Den primära skyddszonen bör för grundvattenmagasin utformas så att uppehållstiden mellan zonens yttre gräns och vattentäktszonen beräknas vara minst 100 dygn.
Zonen bör även inkludera särskilt känsliga (sårbara) inströmningsområden, varför
det är möjligt att primär zon förekommer på flera ställen inom ett skyddsområde
för att täcka in viktiga nybildningsområden.
Den sekundära skyddszonen bör för grundvattenmagasin utformas så att uppehållstiden mellan den sekundära zonens yttre gräns och vattentäktszonen beräknas
vara minst 1 år. Zonen ska även omfatta de sårbara inströmningsområden som
eventuellt inte inkluderats i primär zon.
Den tertiära skyddszonen ska innefatta resterande delar av tillrinningsområdet, i.e.
grundvattenbildningsområdet.
6.2
Avgränsning av skyddsområde
Enligt Naturvårdverkets rekommendationer (NFS 2003:162) ska vattenskyddsområdet för en grundvattentäkt omfatta hela dess tillrinningsområde, d.v.s. grundvattenbildningsområdet. Skyddsområde för Skultorp vattentäkt utformas med Naturvårdsverkets anvisningar som stöd. Följande metodik och platsspecifika motiv har
använts för avgränsning av skyddsområde för Skultorp vattentäkt:
6.2.1 Metodik
1
Hela grundvattenresursen beaktas.
2
Då strömningsbilden i lerskifferakviferen är dåligt känd, framför allt vad gäller grundvattnets strömningshastighet, kommer skyddszonerna huvudsakligen
ansättas utifrån bedömd sårbarhet inom vattentäktens olika inströmnings/tillströmningsområden.
3
Förekommande risker beaktas vid gränsdragning av primär och sekundär
skyddszon.
6.2.2 Platsspecifika motiv
Traditionella strömningstidsberäkningar har inte utförts för grundvattnet inom lerskifferakviferen. Detta då strömningsbilden och strömningshastigheten i lerskifferakviferen samt ovanliggande diabas är dåligt kända. Skyddszonerna baseras
istället på upprättad vattenbalans i kombination med en bedömning av sårbarhet
utifrån hydrogeologiska förutsättningar. Generellt antas sluttningsområdet, där avsaknaden av diabas skapar förutsättningar för snabbare infiltration och grundvattenbildning, vara det mest sårbara området för påverkan på vattentäktens vattenkvalitet.
2
Version 1.1
Naturvårdsverkets allmänna råd om vattenskyddsområden NFS 2003:16 samt handbok 2010:5
http://projects.cowiportal.com/ps/A025858/Documents/03-Projektdokument/Skultorp/TU Skultorp VSO rev 130625.docx
32
TEKNISKT UNDERLAG - VATTENSKYDDSOMRÅDE
SKULTORP RESERVVATTENTÄKT
6.2.3 Vattentäktszon
Vattentäktszonen innefattar de delar av Skultorps nabbes östsluttning som omfattas
av anläggningens utbredning, dvs. dräneringsdiken, vattenledningar och samlingsbrunnar.
6.2.4 Primär zon
Primär zon har avgränsats utifrån sårbara inströmnings- och tillrinningsområden
inom vilka en eventuell förorening bedöms innebära extra risk för vattentäkten avseende dess vattenkvalitet. Transporttiderna för grundvatten som ifrån dessa områden tillförs och infiltrerar lerskifferakviferen, antingen via ytavrinning eller genom
direkt infiltration, bedöms som korta. Detta antagande får stöd i SGU:s analys
(SGU, 1977) av uppmätta källflöden där flödesresponsen på fallen nederbörd uppges varit tydlig, se avsnitt 3.4.3.
Den primära skyddszonen utformas i huvudsak för att minimera risken för akut
förorening av vattentäkten. Den primära zonen inkluderar sluttningsområdet uppströms vattentäktszonen där direkt infiltration kan ske i lerskifferakviferen nedan
diabasbranterna. Inom detta område saknas således ovanliggande diabaslager och
lerskiffern överlagras endast av jordlager, som kan antas vara relativt permeabla
och av ringa mäktighet. Den primära zonen inkluderar även det område uppe på
diabasplatån, direkt ovan sluttningen ner mot källorna, varifrån ytavrinning kan ske
i riktning ner mot diabasbranterna och vidare till det öppna lerskifferområdet.
6.2.5 Sekundär zon
Den sekundära zonen omfattar den resterande delen av det bedömda tillrinningsområdet och avgränsas således generellt av yttre gräns på bedömt grundvattenbildningsområde. Inom den sekundära zonen överlagras lerskifferakviferen helt av diabas. Ingen ytavrinning bedöms ske direkt mot sluttningszonen ovan Skultorps källor.
Vattenbalansen inom bedömt grundvattenbildningsområde baseras på årlig nettonederbörd och antyder således att strömningstiden för det grundvatten som bildas
inom lerskifferakviferen via infiltration genom ovanliggande diabas uppgår till
uppemot ett års tid.
Version 1.1 http://projects.cowiportal.com/ps/A025858/Documents/03-Projektdokument/Skultorp/TU Skultorp VSO rev 130625.docx
TEKNISKT UNDERLAG - VATTENSKYDDSOMRÅDE
SKULTORP RESERVVATTENTÄKT
33
BILAGA 1 - Karta vattenskyddsområde
a) Förslagen avgränsning av vattenskyddsområdet för Skultorps källor
Version 1.1
http://projects.cowiportal.com/ps/A025858/Documents/03-Projektdokument/Skultorp/TU Skultorp VSO rev 130625.docx
34
TEKNISKT UNDERLAG - VATTENSKYDDSOMRÅDE
SKULTORP RESERVVATTENTÄKT
b) Närområdet för föreslaget vattenskyddsområdet för Skultorps källor
Version 1.1 http://projects.cowiportal.com/ps/A025858/Documents/03-Projektdokument/Skultorp/TU Skultorp VSO rev 130625.docx
TEKNISKT UNDERLAG - VATTENSKYDDSOMRÅDE
SKULTORP RESERVVATTENTÄKT
35
BILAGA 2 – Förslag skyddsföreskifter
Version 1.1
http://projects.cowiportal.com/ps/A025858/Documents/03-Projektdokument/Skultorp/TU Skultorp VSO rev 130625.docx
