Utländska barnäktenskap

 JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Linn Roberts Utländska barnäktenskap – Ett dolt tvångsäktenskap? Uppsats på juristprogrammet Handledare: Ulrika Andersson Termin: VT 16 Innehåll
FÖRKORTNINGAR
2 1 INLEDNING
3 1.1 Bakgrund
3 1.2 Syfte och frågeställningar
3 1.3 Avgränsning och framtida utblick
4 1.4 Metod och perspektiv
4 1.5 Material och forskningsläge
5 1.6 Definitioner
6 1.7 Disposition
6 2 MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER
2.1 FN
7 7 2.1.1 Barnkonventionen
3 GÄLLANDE RÄTT
7 10 3.1 Äktenskap i Sverige
10 3.2 Utländska äktenskap
11 3.2.1 3.2.2 3.2.3 3.2.4 Hinder
Tvång
Synnerliga skäl
Ordre public
4 BARNÄKTENSKAP
11 12 13 14 16 4.1 Förekomsten barnäktenskap
16 4.2 Effekter av barnäktenskap
17 5 DEBATT
19 5.1 Mångkulturalism eller individualism?
19 5.2 Respekt för kulturen eller skydd för barnet?
20 6 ANALYS
6.1 Ankytningskravet
22 22 6.1.1 6.1.2 6.1.3 6.1.4 Kulturella traditioner som motpol
Tvång
Fria viljan
Applicering av barnkonventionen
22 23 24 24 6.2 Ordre republic
26 6.3 Avslutande slutsats och egen reflexion
26 KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING
28 RÄTTSFALLSFÖRTECKNING
31 Förkortningar
Barnrättskommitténs
Förenta Nationernas barnrättskommitté
BrB
Brottsbalken (1962:700)
FN
Förenta Nationerna
IÄL
Lag (1904:26 s.1) om vissa internationella
rättsförhållanden
rörande
äktenskap
förmynderskap
Prop.
Proposition
SOU
Statens offentliga utredningar
UNHCR
Förenat Nationernas flyktingkommissariat
UNICEF
United Nations Children´s Fund
ÄktB
Äktenskapsbalken (1987:230)
2
och
1 Inledning
1.1 Bakgrund
Den ökade mängden flyktingar som anländer till Sverige har bidragit till att
siffran av gifta asylsökande barn är större än någonsin. Barnäktenskap, som
enligt svensk lag är ett ingånget giftermål med person under 18 år, är
förbjudet i svensk lag likväl tillåter flertalet kommuner dessa barn att bo
tillsammans med sina vuxna makar De flesta är flickor mellan åldrarna 15
och 17 år men det sträcker sig även längre ner i åldrarna som 13 år. Om ett
barn är gift är det kommunens socialtjänst som ska utreda huruvida makarna
ska få bo ihop. De flesta kommuner uppger att om barnet fyllt 15 år och vill
leva ihop med sin make så tillåts det trots förbudet enligt svensk lag. Juno
Blom som jobbar på länsstyrelsen i Östergötland är av annan åsikt,
kommuner kan inte vänta sig att barn som blivit bortgifta vågar berätta det.
Hon menar att barn på flykt löper en ökad risk att hamna i äktenskap varför
det är av ytterst vikt att stå fast vid den lagstadgade 18-års gräns, för att
sända ut budskapet att detta inte är acceptabelt och för att skydda barnen.
1
Att utreda hur utländska barnäktenskap, vare sig de har skett i hemlandet
utan anknytning till Sverige eller på flykt, civilrättsligt ska behandlas är
därför uppsatsens syfte.
1.2 Syfte och frågeställningar
Syftet med uppsatsen är att beskriva och problematisera nuvarande reglering
avseende erkännande av utländska barnäktenskap och utreda om den ger ett
tillräckligt skydd ur ett barnperspektiv med den ökade flyktingströmmen.
För att uppnå detta syfte är min frågeställning därför:
1
Sjövall,http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6347194,hämtad20
16-03 01.
3
– Bör den svenska rätten förändras genom att skyddet för utländska
barnäktenskap jämställs med skyddet för tvångsäktenskap?
1.3 Avgränsning och framtida utblick
Barnäktenskap kan diskuteras ur flera aspekter, men på grund av platsbrist
väljer jag att utesluta regleringen kring fullmaktsäktenskap. Någon närmare
utredningen kommer inte heller göras avseende undantagsmöjligheten från
erkännandeförbudet som återfinns i 1 kap 8 a § andra stycket. Jag väljer att
endast behandla flickor som ingår barnäktenskap och utesluta pojkar,
eftersom det främst är flickor som är föremål för barnäktenskap.
Regleringen kring trossamfund och den straffrättsliga regleringen kommer
inte presenteras eller diskuteras utan det är endast den civilrättsliga delen
som är aktuell för uppsatsen. I uppsatsen bortser jag även från att utreda
begrepp som anhöriginvandring och reglering för samboförhållande.
För framtida utblick hade det varit intressant att utreda hur kommunala
myndigheter bör gå tillväga i sin bedömning gällande barnäktenskap. Även
hur eventuella rättsverkningarna ser ut och den psykisk påverkan som
kommer av ett avbrutet äktenskap för makarna. Dessvärre har ovanstående
inte kunnat utredas på grund av utrymmesskäl.
1.4 Metod och perspektiv
För att besvara uppsatsens frågeställning används en rättsdogamtisk metod.
Uppsatsen består först av en deskriptiv del där gällande rättsläge påvisas, en
så kallad de-lege-lata utredning utifrån en presentation av lagtext,
förarbeten, praxis och doktrin. Alltså utgår metoden från rättskälleläran.
Därefter övergås uppsatsens metod i en de-lege-ferenda undersökning, en
utredning huruvida gällande rätt bör förändras. 2
2
Korling/Zamboni 2013, s.21ff.
4
Uppsatsen
genomsyras
av
ett
kritiskt
svenskt
barnperspektiv.
Barnkonventionen beskrivs som ett uttryck för vårt nutida samhälles
barnperspektiv och används därför som utgångspunkt. Konventionen har
vissa grundpelare såsom att varje barn har rätt till att få sina rättigheter
respekterad, principen om barnens bästa, vikten av att lyssna till barnet och
alla barns rätt till liv och utveckling. De stater som är anslutna till
Barnkonventionen har som krav att detta barnperspektiv genomsyrar alla
beslut som fattas rörande barn.
3
Principen om barnets bästa, art 3(1)
barnkonventionen, är den mest centrala och ses som en garanti för att
barnperspektivet finns med i alla beslut som rör barn. Artikeln innebär att
alla rättigheter som ett barn har enligt konventionen ska beaktas av
beslutsfattaren inför en åtgärd eller ett beslut samt på vilket sätt det kommer
beröra barnet, det vill säga ha ett barnperspektiv. 4
1.5 Material och forskningsläge
Materialet som används i uppsatsen för att utröna gällande rätt är förarbeten,
remissvar, praxis. Doktrin och debattartiklar används för att studera
barnäktenskap och för att undersöka de olika aspekterna av området.
Läsaren bör observera att remissvar och debattartiklar kan innehålla partiska
och subjektiva inslag. En rapport från ungdomsstyrelsens Gift mot sin vilja
(2009), studeras även för att kunna skapa en överblick över problematiken
med barnäktenskap i Sverige. Forskning som har bedrivits angående barnets
bästa är även relevant, särskilt Johanna Schiratzkis bok, Barnets bästa i ett
mångkulturellt Sverige (2008).
Sedan lagändringarna år 2014 har det inte bedrivits någon forskning hur
rätten påverkats. Snarare har fokus i diskussioner varit huruvida Sverige bör
införa barnäktenskap som ett brott, något som Sverige tagit avstånd ifrån
3
4
SOU 1997:116, s. 72.
Prop. 2009/10:232, s.15.
5
eftersom de anses för ingripande5. Debatten har även bestått av hur Sverige
ska hantera utländska barnäktenskap med den ökande flyktingströmmen.
Innan lagändringarna år 2014 forskade Maarit Jänterä-Jareborg, professor i
internationell privat-och processrätt, på området.
1.6 Definitioner
Enligt svensk rätt är definitionen av barnäktenskap att en av makarna vid
ingången av äktenskapet är under 18 år. Definitionen av tvångsäktenskap är
när minst en av parterna blivit tvingade till att ingå äktenskap.6 Begreppet
tvång utreds närmare nedan.
1.7 Disposition
I uppsatsens inledande kapitel, kapitel två, görs en redogörelse av
barnkonventionen och aktuella artiklar. I tredje kapitlet presenteras gällande
rättsläge i Sverige. I fjärde kapitlet presenteras orsaken till och effekterna av
barnäktenskap. I femte kapitlet redogörs för begreppet mångkulturalism och
olika åsikter i debatten som förekommer gällande utländska barnäktenskap.
Uppsatsen avslutas med sjätte kapitlet som utgör en analys av framkommen
information i förhållande till perspektivet. I kapitlet ges även plats för
slutsatser och personlig reflektion.
5
6
Kommer inte utredas närmare pga. Platsbrist.
Jänterå-Jareborg 2007, s. 306.
6
2 Mänskliga rättigheter
2.1 FN
Att tvångs- och barnäktenskap strider mot mänskliga rättigheter påvisas
tydligt i de internationella överenskommelser som Sverige åtagit sig. FN:s
allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna art. 16 stadgar att
äktenskap är en rättighet för fullvuxna män och kvinnor att ingå samt att
äktenskap endast får ingås med parters fria och fullständiga samtycke.7
Därutöver stadgas i FN:s konvention om avskaffande av diskriminering av
kvinnor art 16(2), som Sverige är ansluten till, att giftermål som sker med
barn inte ska ha någon rättslig verkan och att länder ska vidta nödvändiga
åtgärder och stifta lagar som fastställer en minimiålder för äktenskap.8
Kommittén för konventionen har uttalat att åldersgränsen för äktenskap bör
sättas till 18 år.9
2.1.1 Barnkonventionen
I FN:s Barnkonvention stadgas rättigheter för barn som anslutna stater ska
eftersträva och försäkra. Konventionen antogs av FN:s generalförsamling år
1989 och ratificerades av Sverige år 1990.10 Barnkonventionen utgår ifrån
barns autonomi, att deras självbestämmanderätt är begränsad och att barn
därför är i behov av ett särskilt skydd med hänsyn till deras sårbarhet.11
Regeringen i Sverige bär det yttersta ansvaret för att barnkonventionen
efterlevs och att beslut som fattas av organ som arbetar med barn och
ungdomar fattas i konventions anda och med ett tydligt barnperspektiv.
7
Ungdomsstyrelsen 2009, s.10.
Ungdomsstyrelsen 2009, s.10.
9
Brattström, Walleng,
http://www.infotorgjuridik.se/premium/mittijuridiken/praktikerartiklar/article194998.ece#_
ftnref2, hämtad 2016-03-04.
10
UNICEF 2008, s.13f.
11
Schiratzki 2008, s.45.
8
7
Barnrättskommittén för kritik mot Sverige för att Barnkonventionen inte har
inkorporerats i svensk lagtext eftersom en inkorporering medför att uppstår
en konflikt mellan Barnkonventionen och en annan svensk lag har svensk
lag företräde.12
Enligt Artikel 1 i Barnkonventionen ska personer under 18 år ses som barn
om inte den nationella rätten som gäller för barnet medför att
myndighetsålder inträder tidigare.13
De fyra principerna som är grunden för Barnkonventionen kommer nu att
presenteras nedan. 14
Artikel 2 stadgar alla barns rätt till likabehandling. Art 2(1) förbinder
konventionsstaterna att vidta åtgärder så att alla barn inom deras jurisdiktion
försäkras de rättigheter som konventionen ger, utan att särskilja oavsett
vilket som är barnets eller föräldrarnas religion samt etniska eller sociala
ursprung etc. Art 2 innefattar inte enbart barn med svenskt medborgarskap
utan samtliga barn som finns inom Sveriges gränser, vilket inkluderar
besökare, asylsökande och även barn som vistas i landet olagligt.
Barnkommittén uttalar särskilt att diskriminering på grund av att ett barn är
flykting, asylsökande eller migrant är förbjudet. Art 2 kan medföra att
konventionsstaterna aktivt måste identifiera barn som behöver särskilt stöd
för att deras rättigheter ska försäkras. Staterna kan bli skyldiga att ändra i
exempelvis lagstiftning för att förbättra situationen. Särbehandling kan
accepteras om den är legitim, exempelvis om det är för det enskilda barnets
bästa.15
Art
3(1)
utgör
också
en
av
de
grundläggande
principerna
i
barnkonventionen. I artikeln kan utläsas att vid alla åtgärder som rör barn
ska barnets bästa komma i främst rum, särskilt vid åtgärder i den rättsliga
12
FN förbundet 2013, s. 12.
Schiratzki 2008, s.36.
14
FN förbundet 2013, s. 11.
15
Schiratzki 2008, s.50.
13
8
sfären. En definition av vad som är barnets bästa saknas, vilket resulterar i
att det tolkas i linje med de kulturella och moraliska värderingarna som
finns i samhället barnet lever i. Detta kan leda till att barn i en viss kultur
behandlas på ett sätt som inte är förenligt med barnets bästa i en annan
kultur. Barnkommittén försöker att minska skillnaderna i tolkningen av
begreppet barnets bästa. De uttalar att konventionens anda alltid ska stå i
överenstämmelse med den tolkningen som görs av begreppet, alltså att barn
är egna individer med känslor och åsikter. Barnkonventionen betonar även
att tolkningen av begreppet ska göras med barnets framtid i fokus. 16
Art 6 behandlar alla barns rätt till liv, överlevnad och utveckling. Artikeln
omfattar både fysisk och psykisk hälsa, samt alla aspekter inom begreppet
utveckling såsom att barnet ska ha bästa möjliga förutsättningar för sin
barndom. Här nämns som exempel de skador tidiga eller påtvingade
äktenskap kan medföra för barnets liv; att risken för hiv ökar, att flickorna
inte får chansen att fullfölja sin utbildning samt att flickorna blir isolerade
från samhället. 17
Art 12 är ett uttryck för barns ställning som en egen individ med
grundläggande egna åsikter och känslor som ska respekteras. Emellertid är
artikeln inte ett uttryck för självbestämmanderätt för barnet.18
Förutom de ovan nämnda grundläggande principerna som ska beaktas när
barnets bästa avgörs så är även Art 24(3) i Barnkonventionen av relevans:
”Konventionen skall vidta alla effektiva och lämpliga åtgärder i syfte att
avskaffa traditionella sedvänjor som är skadliga för barns hälsa”.
Tidiga äktenskap ses som en sådan traditionell sedvänja som kan vara
skadlig för barn.19
16
Schiratzki 2008, s. 52-56.
UNICEF 2008, s. 82-85.
18
UNICEF 2008, s.123.
19
Barnrättskommitténs allmänna kommentarer nr 4, art 20, 2003.
17
9
3 Gällande rätt
3.1 Äktenskap i Sverige
I 2 kap äktenskapsbalken (ÄktB) uppställs vissa hinder mot äktenskap. Det
hinder som är aktuellt för uppsatsen är 2 kap. 1 § ÄktB som stadgar att
äktenskap endast får ingås av den som är över 18 år. Utgångspunkten är att
den som är under 18 år inte har nått den mognad som ett äktenskap kräver,
såsom att hantera de ekonomiska och personliga frågor som kan uppkomma
med äktenskapet.20
Före år 2014 kunde äktenskap före 18 år beviljas om särskilda skäl förelåg.
21
Vissa trossamfund var negativa till förändringen och påtalade att en
åldersgräns utan möjlighet till dispens kan medföra problem för den
minderårigas religiösa övertygelser. Emellertid menade regeringen på att
barnets skydd måste väga tyngre än kulturella och religiösa skäl. Vid en
kartläggning av dispensansökningar påvisades att de flesta ansökande hade
utländsk bakgrund och många av fallen där dispens beviljats var motiverat
av att den underåriga annars kunde riskera att bli utstött eller få problem
med sin omgivning.
Regeringen menade att dispensen skulle vara ett
uttryck för den unges vilja att gifta sig och inte ett uttryck för påtryckningar
från andra. Vidare ansåg regeringen att i de fall där den underåriga faktiskt
själv ville ingå äktenskap ansågs fick stå tillbaka till fördel för skyddet som
regleringen kunde innebära för unga. Den egna viljan kan många gånger ha
påverkats av direkta och indirekta påtryckningar. Regeringen ansåg därför
att så länge dispensmöjligheten fanns, fanns även möjligheten för
påtryckningar av omgivningen.22
20
Prop. 2013/14:208, s 22.
Prop. 2013/14:208, s 6.
22
Prop. 2013/14:208, s 24.
21
10
3.2 Utländska äktenskap
Att ett utländskt äktenskap erkänns i Sverige innebär att det får
rättsverkningar som ett svenskt äktenskap. Erkänns inte det utländska
äktenskapet i Sverige anses paret som ogifta i Sverige men bibehåller
fortfarande sin status som gifta i staten där vigseln ägde rum.23
Lag (1904:26 s.1) om vissa internationella rättsförhållanden rörande
äktenskap och förmynderskap, (IÄL), reglerar erkännande av utländska
äktenskap. I 1 kap 7 § IÄL stadgas att utländska äktenskap som huvudregel
erkänns i Sverige om äktenskapet är giltigt i den stat där det ingåtts. I 1 kap
8 § IÄL stadgas dock vissa undantag från huvudregeln. Ett äktenskap som
ingås enligt utländsk lag erkänns inte i Sverige om; det finns hinder enligt
svensk lag när äktenskapet ingicks och minst en av parterna vid
äktenskapets ingång var svensk medborgare eller hade hemvist i Sverige
eller om det är sannolikt att äktenskapet har ingåtts under tvång.
Paragrafen innehåller dock undantag från undantagen. Enligt 1 kap 8 a §
andra stycket ska inte första stycket gälla om det finns synnerliga skäl att
erkänna äktenskapet i Sverige.
3.2.1 Hinder
År 2004 infördes 1 kap 8 a § punkt 1. Propositionen påtalar att undantaget
syftar till situationer när det finns risk för att parterna agerar för att undvika
äktenskapshinder som är uppställda i svensk lag. Exempelvis för att
personer med anknytning till Sverige inte ska kunna åka utomlands och ingå
barnäktenskap.24 Anknytningen som krävs är hemvist eller medborgarskap i
Sverige för en av makarna och anknytningen ska ha funnits när äktenskapet
ingicks.25
23
Prop. 2013/14:208, s 25-28
Ibid.
25
Ibid.
24
11
Anknytningskravet diskuteras även i det senaste förarbetet. Att fullt ut
skydda barn mot barnäktenskap skulle motivera att anknytningskravet helt
tas bort, vilket är åsikten hos några av remissinstanser. Regeringen menar
dock att skyddet får för bred omfattning om det även innefattar äktenskap
som ingåtts utifrån andra normer än svenska när makarna inte har för avsikt
att flytta till Sverige.26
3.2.2 Tvång
Enligt andra undantaget ska inte ett utländskt äktenskap erkännas i Sverige
om det är sannolikt att det har begåtts under tvång. Anknytning till Sverige
som krävs för att kunna åberopa hinder enligt undantaget i 1 kap 8a § 1p
återfinns inte beträffande tvångsäktenskap. Alltså krävs varken hemvist eller
medborgarskap för att tvångsundantaget ska kunna åberopas.27
Presumtionen är att äktenskapet ingåtts av parter på fri vilja. Om frågan
väcks om tvång så är beviskravet avseende tvång lågt. Att tvång sannolikt
har förekommit räcker för att ett äktenskap inte ska erkännas i Sverige.
28
Tillämpningen av tvångsstadgandet ska dock tillämpas restriktivt.
Utgångspunkten är att tvånget ska ha varit av den graden att det utgör en
straffbar handling enligt svensk lag. Alltså att någon ska genom hot eller
våld har tvingat annan människa att gifta sig jämförbart med olaga tvång i 4
kap 4 § Brottsbalken (BrB). Utöver förekommer även andra fall av tvång
som anses vara så pass allvarliga att äktenskapet inte erkänns. Exempelvis
fall där bestämmelserna i vigsellandet är utformade så att den som ingår
äktenskapet inte har rätt till en egen åsikt i frågan. Förarbetena nämner att en
tillämpning av undantaget även kan ske för andra situationer än de
ovannämnda, men denna möjlighet ska vara ytterst begränsad och ska bara
komma ifråga om det tvång som utövas tveklöst är stötande. Några
26
Prop. 2013/14:208, s. 27-28.
Prop. 2003/04:48, s. 55-56.
28
Ibid.
27
12
exemplifierande situationer anges inte i förarbetena. Emellertid stadgas
tydligt att bestämmelsen inte ska appliceras på de tillfällen påtryckningar
varit av mindre ingripande karaktär och personen ifråga faktiskt haft en
möjlig och reell chans att själv ta ett beslut. Beslut som fattats för att inte
göra familjen upprörd eller för att personen annars går miste om en förmån
är inte tillräckligt för att det ska anses utgöra tvång. 29
Rättsfall
I MIG 2012:4, som behandlar rätten till familjeåterförening, ansökte A om
uppehållstillstånd för sig själv och sin dotter, eftersom att hon hade
anknytning till sin far som var bosatt i Sverige. Migrationsverket avslog
dock ansökningarna eftersom att hon var gift och inte ansåg tillhöra sin fars
kärnfamilj. Överklagan gick hela vägen till migrationsöverdomstolen. A var
vid det ingångna giftermålet endast 15 år, som enligt irakisk lag är lagligt. A
anförde att hon var uppvuxen inom kulturen där det var vanligt
förekommande att giftermål bestäms av blivande makarnas föräldrar. I detta
fall var det hennes manliga släktingar som bestämt att hon skulle gifta sig
med sin kusin. Hennes åsikt efterfrågades inte och fadern gjorde klart att
allvarliga följder skulle uppstå om hon inte fullföljde äktenskapet.
Migrationsdomstolen resonerade kring om äktenskapet kunde anses ha
ingåtts under tvång och därför skulle anses ogiltigt i Sverige. Tvång ansågs
dock inte ha förekommit eftersom det inte fanns någon konkret eller
preciserad bevisning för påståendena som A anfört. Migrationsdomstolen
uttalade att endast ett enkelt påstående om att tvång ägt rum inte gav
underlag för att beviskravet sannolikt var uppfyllt, däremot kan konkreta
och preciserade uppgifter som personer lämnat under en förundersökning
vara tillräckligt. Äktenskap erkändes som giltigt enligt svensk lag.
3.2.3 Synnerliga skäl
Trots om undantagen, enligt 1 kap 8a §, är tillämpliga kan äktenskapet ändå
erkännas enligt andra stycket i samma paragraf om synnerliga skäl anses
föreligga.
29
Ibid.
13
I propositionen stadgas att en restriktiv tillämpning ska gälla för
appliceringen av synnerliga skäl. Endast om ett nekande av erkännande av
äktenskap skulle innebära allvarliga konsekvenser för paret eller framstå
som orimligt ska synnerliga skäl användas. Inget exempel ges, utan
propositionen lämnar det åt rättstillämparen att avgöra i varje enskilt fall
med hänsyn till omständigheterna.30
3.2.4 Ordre public
Även om ett erkännande för äktenskap inte nekas på grund av 1 kap 8 a § så
kan äktenskapet fortfarande nekas erkännande genom det allmänna
förbehållet i 7 kap 4 § IÄL, det så kallade ordre public-förbehållet. Regeln
stadgar att en bestämmelse enligt främmande lag eller ett beslut som fattats
av en myndighet i en annan stat inte får tillämpas i Sverige om det skulle
vara uppenbart oförenligt med grunderna för svensk rättsordningen. Det vill
säga att oavsett de normer som gäller i den främmande staten och även om
makarna inte hade anknytning till Sverige vid äktenskapet ingång, får inte
ett erkännande av ett utländskt äktenskap ske om det är uppenbart oförenligt
med grunderna för den svenska rättsordningen. Lagregeln anger inte vad
grunderna för rättsordningen är men det torde röra sig om grundläggande
värderingar som är viktiga för staten. Det påpekas dock att avvikelsen ska
vara väsentlig och tillämpningen av förbehållet ska vara restriktiv. Regeln
kan komma att tillämpas när någon vid ung ålder ingått äktenskap eller om
det skett under tvång.31
Rättsfall
I fallet KamR934-08 ansökte en man om uppehållstillstånd till Sverige för
sig själv och sina familj. Det framgick att han hade gift sig med sin fru i Irak
när hon var 14 år och tre månader och att han var 28 år. Paret saknade
anknytning till Sverige när äktenskapet ingicks. När ansökan lämnades in
hade tio år förflutit sedan giftermål och paret hade nu tre barn tillsammans.
30
31
Prop. 2013/14:208, s. 26-27.
Ungdomsstyrelsen 2009, s. 28.
14
Kammarrätten uttalade att även om mer än tio år hade förflutit sedan
giftermålet och att barn fanns i äktenskapet så skulle detta vägas mot de
skyddsaspekter som den svenska förbudsregeln uppställer. Kammarrätten
fann att ett erkännande av äktenskapet var uppenbart oförenligt med
grunderna för svensk rättsordning enligt 7 kap 4 § IÄL.
En mer restriktiv tillämpning av ordre public förbehållet gjordes i ovan
nämnda MIG 2012:4. Migrationsöverdomstolen ansåg att trots att A endast
var 15 år vid ingången av äktenskapet är inte avvikelsen i den främmande
lagen så väsentlig att äktenskapet inte ska erkännas giltigt på grund av
hennes unga ålder. Äktenskapet skulle anses som giltigt.
15
4 Barnäktenskap
I utvecklingsländer32 är barnäktenskap vanligt förekommande. Var tredje
flicka har gifts bort innan hon fyllt 18 år och var nionde innan hon fyllt 15
år. I Sverige gjordes en kartläggning år 2009 vilket påvisade att 70 000
personer i åldrarna 16 - 25 inte anser sig ha bestämmanderätten kring vem
de ska gifta sig med.33
4.1 Förekomsten barnäktenskap
Bortgifte av unga flickor grundar sig ofta i kulturella traditioner. Inom dessa
kulturer har flickor ofta en lägre social ställning än pojkar. Flickornas
framtid identifieras av att bli bortgifta och tjäna som någons fru och därefter
bli mamma.34 Att barnäktenskap inträffar beror oftast på att dessa flickor
lever i extremt kontrollerade familjemiljöer, där föräldrarna ser barnets
äktenskap som familjens gemensamma angelägenhet snarare än det enskilda
barnets. Kontrollen används för att kunna utöva påtryckning på flickan att
ingå äktenskap. Påtryckningen behöver inte alltid vara straffbar, utan kan
bestå i att föräldrarna uttrycker besvikelse eller skam om inte flickan
genomför giftermålet. Detta resulterar ofta i ett genomförande av
äktenskapet eftersom familjens åsikt ses som mycket viktig.35 En stor del av
ingångna barnäktenskap föregås av handlingar som gör dem jämförbara med
tvångsäktenskap. I vissa fall utsätts flickan för våld och hot. Ibland utsätts
barnet även för starka påtryckningar som kan vara svårt för ett barn att
motstå, särskilt om det utövas av flickans föräldrar.36 Förarbeten beskriver
att flickorna ofta inte har någon chans att själva föra en diskussion med
föräldrarna, eftersom detta ofta leder till våld eller hot om våld. Det är likaså
32
Undantaget Kina.
FN förbundet 2013, s. 4-5.
34
Ibid.
35
SOU 2008:41, s. 151.
36
SOU 2012: 35 s. 87f.
33
16
vanligt att om flickan inte vill ingå äktenskapet måste flickan göra valet
mellan att medverka till äktenskapet eller att lämna sin familj.37
Äktenskap som görs mot flickans egen vilja kan också beskrivas som en
kontroll av flickans sexualitet. Orsaker till bortgifte kan bero på att flickan
har haft en pojkvän eller haft sex och att bortgifte därför sker för att rädda
familjens heder. Likväl kan ett tidigt äktenskap ingås för att förhindra att
flickan ska göra något som kan skada familjens heder.38
4.2 Effekter av barnäktenskap
Effekterna av barnäktenskap är många. Det har påvisats att flickor som
bortgifts mot sin vilja många gånger far illa, utnyttjas och förlorar rätten
över sina liv.39 En vanlig faktor av barnäktenskap är att flickorna tvingas
avbryta sin utbildning eftersom deras identitet nu är att vara någons fru.
Utöver det hamnar de i en miljö där det finns sexuella förväntningar på
flickorna. Sexuella övergrepp är vanligt och flickan riskerar att utsättas för
våld om hon försöker gå emot mannen. Vanligt är också att flickan blir
gravid. Graviditet kan vara farligt om det sker i ung ålder eftersom unga
flickors kroppar inte fysiskt klarar av en graviditet, vilket kan leda till att
flickorna riskerar att avlida i barnsängen.
Sammanfattningsvis kan
konstateras att flickorna vanligen förlorar självbestämmanderätten över sitt
eget liv och sin sexualitet.40
Enligt Jänterå-Jareborg, professor i internationell privat- och processrätt, är
även barnäktenskap som ingås frivilligt problematiskt. Barn och ungdomar
ska visserligen ha rätten att själva fatta beslut av större art, men barn anses
inte ha den mognad som krävs för ett beslut att ingå äktenskap. Mot barnets
självbestämmanderätt att ingå äktenskap finns ett starkt motstående
37
SOU 2008:41, s. 151.
SOU 2012:35, s. 189.
39
SOU 2012:35, s.86.
40
SOU 2008:41, s.151.
38
17
skyddsintresse, att motverka för tidigt sexuellt umgänge och graviditet.
Jänterå-Jareborg anser att tillåtna barnäktenskap skulle uppmuntra och
legitimera sexuellt umgänge med barn. Detta torde ses som motsägelsefullt
eftersom sexuellt umgänge med barn under 15 år bedöms utgöra våldtäkt
mot barn enligt brottsbalken.41
41
Jänterå-Jareborg 2007, s. 308.
18
5 Debatt
5.1 Mångkulturalism eller individualism?
Lagstiftningsarbetet som föregicks lagändringarna år 2014 beskrivs i
förarbetena som en svår uppgift. Samtidigt som flickor är i stort behov av
skydd och hjälp av lagstiftaren tillika samhället, så finns det en rädsla för att
ett utökat skydd kan ha en stigmatiserande effekt på minoritetsgrupper och
deras traditioner. Men behovet av skydd anses väga över och ett
individperspektiv vara viktigare.42
Susan Moller Okin, professor i etik, kritiserar att kvinnors rättigheter ofta
kolliderar med respekten för minoritetskulturer. Hon framhäver begreppet
mångkulturalism och menar att förespråkare för begreppet anser att det rör
sig om särskilda grupprättigheter som har till syfte att skydda
minoritetsgruppers levnadssätt. Förespråkare av grupprättigheterna menar
att de ska vara ett uttryck för individens rättigheter. Detta blir dock
problematiskt eftersom förespråkare helt bortser från att det finns olika
roller i dessa grupper som resulterar i ojämlikhet mellan könen. Det är den
manliga representationen som bestämmer vilka seder som ska gälla för
gruppen, vilket leder det till att grupprättigheterna blir en diskriminering och
kontroll av kvinnor, något som förekommer i nästan alla kulturer. Okin
menar därför att genom att skydda dessa grupprättigheter så är det omöjligt
att stärka kvinnornas individuella rättigheter. Det går inte att försvara att en
kvinna från en viss kultur inte har rätt till skydd som tillerkänns andra
kvinnor i samhället. 43
Jänterå-Jareborg, i sin tur, påpekar att den svenska lagstiftningen gått från
att ta stor hänsyn till främmande kulturer och deras traditioner till att
tröskeln för vad som nu tolereras i Sverige istället har satts lågt. Emellertid
42
43
SOU 2012:35, s. 22, s.338.
Okin 2002, s. 13-31.
19
påpekar Jänterå-Jareborg att den ståndpunkten Sverige har tagit är i linje
med de internationella stadgandena, såsom Barnkonventionen.44
5.2 Respekt för kulturen eller skydd för
barnet?
Tydliga motpoler finns i debatten hur Sverige ska hantera barn- och
tvångsäktenskap, särskilt nu med den ökande flyktingströmmen. Carolina
Saf för en debatt i Dagens Juridik där hon uttalar att utgångspunkten torde
vara att utländska barnäktenskap som ingåtts utan anknytning till Sverige
ska anses lagliga och respekteras. Därför ska man låta gifta asylsökande
barn bo med sin vuxna make, något annat vore att förutsätta att alla
utländska barnäktenskap är likställt med tvångsäktenskap. Saf hänvisar till
IÄL som enligt henne beaktar att synen på äktenskap ser olika ut i världen
och enligt henne torde inte en ofrivillig flytt till Sverige medföra att ett
äktenskap inte erkänns. Att tvinga isär makar utan respekt för deras
rättigheter och fria vilja vore uppenbart godtyckligt eftersom svensk lag
tillåter sexuella aktiviteter från 15 år.45
Fredrik Malmberg, tillika skribent av en debattartikel i Dagens Juridik, är av
en annan åsikt. Han är kritisk till Safs argumentation eftersom hon likställer
barn
och
vuxna.
Skyddet
som
barn
är
berättigade
till
enligt
Barnkonventionen och svensk lag går förlorad. Safs argumentation, att
barnäktenskap som ingåtts utomlands utan koppling till Sverige ska
erkännas, är enligt Malmberg helt fel. Han hänför till Barnkonventionen
som tydligt stadgar att barn ska få vara barn tills 18 år och att denna uppväxt
ska ske under trygga förhållanden. Enligt artikel 2 i Barnkonventionen
gäller därför denna rättighet för alla barn som befinner sig i Sverige.
Malmberg menar därför att barnäktenskap ingångna i utlandet exempelvis
på flykt, utan parters anknytning till Sverige, som senare avser att ha sin
44
Jänterå-Jareborg 2007, s.320.
Saf, http://www.dagensjuridik.se/2016/01/debatt-carolina-saf-barnaktenskap, hämtad
2016-03-01.
45
20
hemvist i Sverige inte ska erkännas. Malmberg hänvisar till en rapport från
UNHCR som tydligt visar att flickor på flykt påtvingas sexuellt
könsrelaterat våld som exempelvis barn- och tvångsäktenskap. Ur ett
barnperspektiv kan ett barn aldrig samtycka till ett äktenskap, varför
Malmberg är av att åsikten att svenska myndigheter inte ska placera barn
som nyanlänt till Sverige med sin make.46
Åsa Regner, barn-, äldre- och jämställdhetsminister, påpekar i debatten att
det är viktigt att flickor som flyr till Sverige ska behandlas som barn vid
ankomst till Sverige. Hon menar att utgångspunkten ska vara i
Barnkonventionen och att barnäktenskap är ett sätt att kontrollera flickor
och deras sexualitet eftersom bortgifte medför att flickan blir mannens
egendom. Åsa menar att Sverige måste bekämpa barnäktenskap och att
flickor ska få bestämma om sina egna kroppar och liv.47
46
Malmberg, http://www.dagensjuridik.se/2016/02/debatt-replik-fredrik-malmberg-bobarnaktenskap, hämtad 2016-03-01.
47
Regner, http://www.dagensjuridik.se/2016/02/debatt-asa-regner-barnaktenskap, hämtad
2016-03-01.
21
6 Analys
Denna uppsats ska utreda huruvida det skydd som finns för barn i Sverige
gällande utländska barnäktenskap är tillräckligt starkt ur ett barnperspektiv.
Analysen avser att presentera och utreda faktorer som talar för och emot ett
utökat barnskydd genom att angripa anknytningskravet i lagstiftningen
avseende utländska barnäktenskap. Grunden i denna analytiska del utgår
från ett kritiskt barnperspektiv som i sin tur har utgångspunkt i
Barnkonventionen. Detta perspektiv appliceras på framkommen fakta och
åsikter. Således: Bör den svenska rätten förändras genom att skyddet för
utländska barnäktenskap jämställs med skyddet för tvångsäktenskap?
6.1 Ankytningskravet
6.1.1 Kulturella traditioner som motpol
Åsikten är tydlig i Sverige, enligt 2 kap 1 § ÄktB kan inte ett äktenskap
ingås av en person under 18 år eftersom barn inte anses ha den mognad som
krävs för ett äktenskap. 18 års-gränsen utan möjligheten till dispens infördes
år 2014 för att motverka att unga tvingades in i äktenskap. Föremålet för
skyddet är tydligt i regleringen, barnet. Skyddsintresset är inte lika tydligt i
regleringen avseende erkännande av ett utländskt ingånget barnäktenskap.
Kravet på anknytning i regleringen utökar skyddsintresset till att även
inkludera respekt för utländska kulturer och traditioner.
Propositionen
uttalar att ett borttagande av anknytningskravet skulle ställa för stora krav på
utländska medborgare att anpassa sig efter svenska normer, även om de inte
har som avsikt att bosätta sig i Sverige vid ingången av äktenskapet.
22
Saf är av samma åsikt och menar att en ofrivillig flytt till Sverige inte kan
medföra att de svenska normerna ska påtvingas dessa människor. Okin
uttrycker dock att synen på skyddet av minoritetsgruppers levnadssätt ofta
kolliderar med kvinnors rättigheter och främst unga kvinnor. Förespråkare
för grupprättigheter menar att det ska ses som en rättighet att få leva enligt
dessa traditioner och seder. Okin menar istället att dessa förespråkare inte
tar i beaktan att sederna oftast är konstruerade av män vilket resulterar i att
det ofta diskriminerar kvinnor. Bortgifte av barn är en tydlig kontroll av den
unga kvinnans liv och sexualitet och utgör därför en tradition som bidrar till
diskriminering eftersom det är klart övervägande unga flickor som gifts
bort. Regleringen kring utländska barnäktenskap ger således utrymme för att
barn inte försäkras sina rättigheter enligt Barnkonventionen, ändå anser
lagstiftaren att kulturella traditioner måste tas i beaktan.
6.1.2 Tvång
Många gånger jämförs barnäktenskap med tvångsäktenskap på grund av de
påtryckningar
som
oftast
ligger
bakom
ett
barnäktenskap.48
Tvångsäktenskap har dock inget krav på anknytning vid äktenskapets
ingång eftersom det anses extra skyddsvärt att en person inte ska tvingas in i
ett äktenskap. Ett alternativ för att effektivt neka erkännande av
barnäktenskap som ingåtts på grund av tvång hade varit att använda sig av
tvångsregleringen. Emellertid har tvång påvisats vara svårt att bevisa och
förarbeten talar om att påtryckningar av mindre karaktär inte anses utgöra
tvång. Att gifta sig för att inte riskera att göra sin familj upprörd anses heller
inte utgöra tvång. Förarbeten nämner att barnen ofta tvingas att lämna sin
familj om inte giftermål sker. Detta bör kunna utgöra en typ av indirekt
tvång eftersom unga barn som bor i ett u-land eller är på flykt inte har ett
samhällsskydd att falla tillbaka på, ett alternativ att lämna sin familj är
därför inte aktuellt. I rättsfallet MIG 2012:4 ansågs kvinnans påstående om
att hon saknade talan i vem hon skulle gifta sig med inte utgöra tillräckligt
48
jfr avsnitt 4.1
23
bevis för tvång. Detta trots att fadern uttalat att allvarliga följder skulle
uppstå om hon inte fullföljde äktenskapet. Att förhindra erkännande av
utländska
barnäktenskap
utan
anknytning
genom
att
använda
tvångsstadgandet verkar alltså inte vara ett alternativ.
6.1.3 Fria viljan
Ett annat argument för att skyddet inte ska utvidgas är den fria viljan. Saf
menar att makarna som kommer till Sverige inte ska tvingas isär utan deras
fria vilja ska accepteras. Malmberg är av annan åsikt och menar att barn
aldrig kan ingå äktenskap av fri vilja och att äktenskap är något barnen
behöver skyddas från. Inte heller är det säkert att barnen vid ankomst vågar
berätta för svenska myndigheter att äktenskapet skett mot deras vilja,
särskilt eftersom dessa unga flickor fostras in i en roll där ifrågasättande av
sin familj och mannen inte är tillåtet.49 Den svenska lagstiftningsprocessen
uttalade vid borttagande av dispensen att de ungdomar som faktiskt vill, av
egen vilja, gifta sig innan 18 års ålder får stå tillbaka till förmån för skyddet
av de som påtvingas in i äktenskap. Jänterå-Jareborg instämmer och uttalar
att skyddet barn behöver mot för tidigt sexuellt umgänge och graviditet får
anses gå före barns självbestämmanderätt att kunna ingå äktenskap, särskilt
med beaktande av att sexuellt umgänge med barn innan 15 år är
kriminaliserat i svensk rätt.
6.1.4 Applicering av barnkonventionen
Sveriges åtagande gentemot Barnkonventionen medför att svenska
myndigheter i åtgärder som rör barn ska sätta barnets bästa i främsta rum.
Detta gäller för alla barn, oavsett medborgarskap, så länge de befinner sig
inom svensk jurisdiktion. Alla barn ska behandlas lika. I sammanhanget kan
det ifrågasättas om det är barnets bästa att regleringen gällande erkännande
av utländska äktenskap ser ut som den gör. Har barnets bästa satts i främsta
rum? Det är påvisat att barn far illa av bortgifte i ung ålder och att deras rätt
49
jfr avsnitt 4.1-4.2
24
till liv, utveckling och en barndom, som stadgas i art 6 i barnkonventionen,
skadas. Detta för att barnäktenskap ofta leder till en isolering från samhället,
utnyttjande, oavslutad utbildning och påtvingande sexuella handlingar.
Därför talar mycket för att lagen anses gå emot art 24(3) i Barnkonventionen
som tydligt stadgar att konventionsstaterna ska vidta alla lämpliga åtgärder
för att avskaffa traditionella sedvänjor som kan vara skadliga för barnet. Det
har även visats att en stor andel av barnäktenskapen har tvångsinslag vilket
måste anses gå emot konventionens anda att barn är egna individer som
måste respekteras och skyddas.
Att Sverige erkänner utländska barnäktenskap kan inte ses som att svenska
staten vidtagit alla lämpliga åtgärder för att skydda dessa barn. Regleringen
kring utländska barnäktenskap ger många gånger utrymme för att barn inte
försäkras sina rättigheter enligt Barnkonventionen, likväl anser lagstiftaren
att kulturella traditioner måste beaktas. Detta överensstämmer inte med de
internationella åtagandena. En giltig särbehandling kan inte heller åberopas
eftersom den inte sker för barnets bästa utan främst kulturella traditioners
bästa.
Argumentationen angående den fria viljan faller i och med nämnda art 2.
Vid borttagande av dispens i ÄktB uttalade lagstiftaren att de barn som vill
gifta sig av fri vilja får stå tillbaka till förmån för skyddet av de barn som
påtvingas äktenskap. Ska unga flickor som gifts bort på flykt eller i
hemlandet och som sedan flyttar till Sverige behandlas likadant som
svenskfödda barn borde samma argumentation rimligen appliceras på dem.
Vidare är det anmärkningsvärt att det i Sverige lagstiftats att sexuella
handlingar med barn under 15 år ses som våldtäkt, men att utländska
barnäktenskap likväl erkänns utan anknytning. Detta trots att lagstiftaren är
väl medveten om att giftermål ökar risken för ofrivilliga sexuella
handlingar.
25
6.2 Ordre republic
Förbehållet i ordre republic saknar krav på anknytning och skulle därför
kunna anses vara tillräckligt för att skydda de barn som gifts bort på flykt
eller de barn som gifts bort i utlandet och sedan flyttar till Sverige.
Emellertid innehåller paragrafen rekvisitet uppenbart, vilket påvisar att
tillämpningen är restriktiv. Lagstiftaren har inte heller uttalat några klara
tillfällen när paragrafen ska tillämpas. Tvång ges som exempel, men precis
som nämnt är tvång svårt att påvisa även om beviskravet är lågt. Alltså kan
inte paragrafen anses ge tillräckligt skydd ur ett barnperspektiv.
6.3 Avslutande slutsats och egen reflexion
Den svenska synen är tydlig i regleringen av när svenska äktenskap får
ingås. Skyddet av barn har fått gå före respekt för mångkulturen, varför den
torde få göra det gällande lagstiftning för utländska barnäktenskap. Det
väsentliga är inte om barnäktenskapet ingåtts med fri vilja eller inte, utan att
alla barn ska behandlas lika till följd av Sveriges åtagande enligt
Barnkonventionen. I detta fall så behandlas inte barn lika. För att uppnå
detta bör anknytningskravet tas bort i paragrafen och jämställas med det
skydd vi uppställer för tvångsäktenskap, men likaså det skyddet vi
uppställer för barn i äktenskapsbalken. Alternativt bör anknytningskravet på
nytt utredas för att ta ställning till hur barn som gifts bort på flykt ska
hanteras.
Tas anknytningskravet bort finns fortfarande möjligheten till att erkänna
utländska barnäktenskap i undantagsfall enligt 1 kap 8 a § andra stycket, där
äktenskap erkänns om synnerliga skäl finns. Vilket exempelvis hade kunnat
vara fallet om en 17 - åring gift sig med en 18- åring och därefter tvingats
fly till Sverige. Normen bör således vara att i enbart verkliga undantagsfall
ska utländska barnäktenskap erkännas, inte att det ska erkännas
slentrianmässigt.
26
Min åsikt är att barn inte är autonoma och är i behov av skydd. Att Sverige
ger efter på samhällets skydd för dessa flickor på grund av att de tillhör en
viss grupp är diskriminerande. Barnäktenskap är ett för tidigt avslut på dessa
flickors barndom. Av den anledningen anser jag att vi bör ha barnets bästa i
åtanke istället för att vara rädda för att trampa andra kulturer på tårna.
27
Käll- och litteraturförteckning
Offentligt tryck
Propositioner
Prop. 2003/04:48 Åtgärder mot barnäktenskap och tvångsäktenskap
Prop. 2009/10:232 Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige
Prop. 2013/14:208 Stärkt skydd mot tvångsäktenskap och barnäktenskap
samt tillträde till Europarådets konvention om våld mot kvinnor
Statens offentliga utredningar
SOU 1997:116 Barnets bästa i främsta rummet, FN:s konvention om
barnets rättigheter förverkligas i Sverige.
SOU
2008:41
Människohandel
och
barnäktenskap-
ett
förstärkt
straffrättsligt skydd
SOU 2012:35 Stärkt skydd mot tvångsäktenskap och barnäktenskap
Myndighetspublikationer
Ungdomsstyrelsen, Gift mot sin vilja, Ungdomsstyrelsens skrifter 2009:5,
2009.
Litteratur
Jänterä-Jareborg, Maarit: Barn- och tvångsäktenskap i Sverige – finns det
utrymme för olika kulturer och tolerans?. I: Rett og toleranse: festskrift til
Helge Johan Thue: 70 år (red.: Torstein Frantzen, Johan Giertsen och
Guiditta Cordero Moss), Oslo 2007.
Korling, Fredric & Zamboni, Mauro (red.): Juridisk metodlära, 1:a uppl.,
Studentlitteratur, Lund, 2013.
Okin, Susan Moller: Mångkulturalism – kvinnor i kläm?, Daidalos AB,
Göteborg 2002.
28
Schiratzki, Johanna: Barnets bästa i ett mångkulturellt Sverige – en
rättsvetenskaplig undersökning, 2:a uppl., Iustus Förlag AB, Uppsala 2005.
UNICEF Sverige: Handbok om barnkonventionen, Priting Malmö B,
Stockholm 2008.
Världshorisont: Befria flickorna – stoppa barnäktenskap!, FN-förbundet,
1/2013.
Elektroniska källor
Brattström,Walleng: ”Kan en 16-åring som inte får gifta sig vara sambo”,
publicerad: 2013-07-4 hämtad: 2016-03-04,
http://www.infotorgjuridik.se/premium/mittijuridiken/praktikerartiklar/articl
e194998.ece#_ftnref2.
FN:s barnrättskommitté: ”Barnrättskommittés allmänna kommentar nr 4,
art. 20, 2003, hämtad 2016-02-28 från:
http://www.barnombudsmannen.se/barnombudsmannen/barnkonventionen/a
llmanna-kommentarer/
Malmberg: ”Sverige ska utgå från ett skyddsperspektiv – barn kan aldrig
samtycka till äktenskap”, publicerad 2016-02-04, hämtad 2016-03-01 från:
http://www.dagensjuridik.se/2016/02/debatt-replik-fredrik-malmberg-bobarnaktenskap.
Regner: ”Barnäktenskap är ett sätt att kontrollera flickor och kvinnor- och
ska bekämpas där de tillämpas”, publicerad 2016-02-11, hämtad 2016-03-01
från: http://www.dagensjuridik.se/2016/02/debatt-asa-regner-barnaktenskap.
Saf: ”Utgångspunkten är att utländska barnäktenskap är lagliga i Sverige –
och ska respekteras”, publicerad 2016-01-265, hämtad 2016-.03-01 från:
http://www.dagensjuridik.se/2016/01/debatt-carolina-saf-barnaktenskap,
hämtad 2016-03-01.
29
Sjövall: ”Svårt för socialtjänsten att hantera barnäktenskap”, publicerad:
2016-01-18, hämtad: 2016-03-01,
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6347194.
30
Rättsfallsförteckning
Domar från Kammarrätten
Kammarrätten i Jönköping, dom den 17 februari 2009 i mål nr. 934-08
Domar från Migrationsöverdomstolen
MIG 2012:4
31