Limniska stormusslor:
Levnadssätt, livscykel och
ekologi
Ted von Proschwitz
Göteborgs Naturhistoriska Museum
Fortplantningsstrategier hos
limniska musslor
Ur: Wächtler et al
2001
Livscykel hos Unio crassus
Ur: Lundberg &
von Proschwitz
Mogna ägg hos honor
Margaritifera
Unio
Anodonta
Pseudanodonta
juli-augusti
maj-juni (juli)
augusti-oktober
augusti-oktober
Marsupium
Margaritifera
Unio
Anodonta
Pseudanodonta
Alla fyra gälbladen
Endast de två yttre
gälbladen
Endast de två yttre
gälbladen
Endast de två yttre
gälbladen
Glochidefrisättning
Margaritifera
Unio
Anodonta
Pseudanodonta
juli-september
juni-juli (augusti)
(november) februariapril
februari-april
Närvaro av rätt värdfiskart
inducerar frisättning av
glochidier
Ur: Bauer 2001
Lampsilis fasciola – del av manteln
vid glochidiefrisättning
Frisättning av glochidier
Ur: Panini et al 2009
Antal glochidier hos olika arter:
Margaritifera margaritifera
(flodpärlmussla)
Unio tumidus
(spetsig målarmussla) och
Unio pictorum
(äkta målarmussla)
Unio crassus
(tjockskalig målarmussla)
Anodonta anatina
(allmän dammussla) och
Anofonta cygnea
(större dammussla)
Pseudanodonta complanata
(flat dammussla)
Sinanodonta woodiana
(kinesisk dammussla)
3-4 milj
ca 200.000
80.000-100.000
300.000-400.000
8.000-16.000
167-200 milj
Glochidiets morfologi
Ur: Wächtler et al 2001
Encysterade glochidier
Ur: Wächtler et al 2001
Var fäster sig glochidierna
på värden ?
Margaritifera
Unio
Anodonta
Pseudanodonta
gälar
gälar
gälar-hud-fenor
gälar-hud-fenor
Det parasitiska stadiets längd
Margaritifera
Unio
Anodonta
Pseudanodonta
4 veckor – 8 månader
2-8 veckor
2-8 veckor
2-8 veckor
Sprängning av cystor:
Metamorfoserade småmusslor
blir fria
Ur: Wächtler et al 2001
Tidiga utvecklingsstadier av
unga musslor
Ur: Wächtler et al 2001
Det interstitiella stadiets längd
Margaritifera
Unio
Anodonta
Pseudanodonta
> 10 år (?)
2-3 år
1-2 år
1-2 år
Överlevnad, olika stadier
Ur: Bauer 2001
Följder av det speciella
fortplantningssättet
• Speciella relationer musslor / värdfiskar
utvecklas:
• Antingen hög värdspecificitet eller
tämligen brett spektrum av värdar
• Värdarna utvecklar immunitet, infektion
kan endast ske 1:a eller möjligen också
2:a året
• Genflöden begränsas: Utbildning av
speciella lokalformer och underarter vanlig
Morfologi hos underarter av flat dammussla Pseudanodonta complanata i Franska flodsystem
Ur: Falkner et al 2002
De svenska limniska
stormusslorna:
Arter, karaktärer
och
utbredning
Ted von Proschwitz
Göteborgs Naturhistoriska Museum
Anatomi hos Unio tumidus (spetsig målarmussla)
Ur: Killeen et al. 2004
Musselskal: Morfologiska definitioner och termer
Ur: Killeen et al 2004
Musselskal: Morfologiska detaljer och skillnader mellan släkten
Ur: Killeen et al
2004
Musselskal: Artskiljande karaktärer
Ur: Killeen et al
2004
Musselskal: Artskiljande karaktärer
Ur: Killeen et al
2004
Margaritifera margaritifera - Flodpärlmussla
Ur: Killeen et al
2004
Margaritifera margaritifera - Flodpärlmussla
Ur: Killeen et al
2004
Flodpärlmussla
Margaritifera margaritifera (L.)
Två låständer i vänster skalhalva.
Sidotänder saknas!
En låstand i höger skalhalva.
Sidotänder saknas!
Utbredning:
Flodpärlmussla
Margaritifera margaritifera (L.)
Utbredningen av flodpärlmussla i
Norden.
Fynd endast < 1950
Fynd 1950 och senare.
Unio pictorum – Äkta målarmussla
Ur: Killeen et al
2004
Äkta målarmussla
Unio pictorum (L.)
Låständer i vänster skalhalva.
Från vänster: sidotänder, bakre huvudtand och
främre huvudtand.
Utbredning:
Äkta målarmussla
Unio pictorum (L.)
Unio tumidus – Spetsig målarmussla
Ur: Killeen et al
2004
Spetsig målarmussla
Unio tumidus Philipsson
Låständer i vänster skalhalva.
Från vänster: sidotänder, bakre huvudtand
och främre huvudtand. Huvudtänder oftast väl
separerade.
Låständer i höger skalhalva.
Från vänster: huvudtand och
sidotand.
Utbredning:
Spetsig målarmussla
Unio tumidus Philipsson
Unio crassus – Tjockskalig målarmussla:
Exempel på varierande skalform från sörmländska åar
Ur: Lundberg & von Proschwitz
Tjockskalig målarmussla
Unio crassus Philipsson
Låständer i vänster skalhalva.
Från vänster: sidotänder, bakre
huvudtand
och främre huvudtand. Huvudtänder väl
separerade. Den bakre huvudtanden
Är oftast mycket kraftig och konformad.
Förväxlingsrisk – flodpärlmussla och tjockskalig målarmussla
Jämför bredden (omfånget) genom att titta från ovansidan!
Utbredning:
Tjockskalig målarmussla
Unio crassus Philipsson
Allmän dammussla – Anodonta anatina
Ur: Killeen et al
2004
Anodonta anatina – Allmän dammussla
Ur: Killeen et al
2004
Utbredning:
Allmän dammussla
Anodonta anatina (L.)
Utbredningen av allmän dammussla i
Norden.
Fynd endast < 1950
Fynd 1950 och senare.
Större dammussla – Anodonta cygnea
Ur: Killeen et al
2004
Utbredning:
Större dammussla
Anodonta cygnea (L.)
Pseudanodonta complanata – Flat dammussla
Ur: Killeen et al
2004
Morfologi hos Flat dammussla –
Pseudanodonta complanata
Ur: von Proschwitz et al
Utbredning:
Flat dammussla
Pseudanodonta complanata
(Rossmässler)
Karaktärer: Anodonta / Pseudanodonta
Ur: Killeen et al
2004
Kinesisk dammussla - Sinanodonta woodiana
Kinesisk dammussla - Sinanodonta woodiana
Foto: C. Jonsson
Utbredning:
Kinesisk dammussla
Sinanodonta woodiana (Lea)
Vandrarmussla – Dreissena polymorpha
Ur: Killeen et al
2004
Utbredning:
Vandrarmussla
Dreissena polymorpha (Pallas)
AN ANNOTATED BIBLIOGRAPHY OF THE LARGE
FRESHWATER MUSSELS (MARGARITIFERIDAE,
UNIONIDAE, DREISSENIDAE) IN SWEDEN
By
Ted von Proschwitz
Göteborg Natural History Museum
(In preparation, stand 8th June 2009)
(1567 titles)
EKSTRÖM , C., LITZÉN, K., JÄRNBERG, U. & ALSBERG, T. (1998): PCB i Järnsjön Bottenfaunaundersökning samt kemisk analys av dammussla m.m. – (Institutet för tillämpad
miljöforskning vid Stockholms Universitet). – ITM-rapport 69. 52 pp. Solna.
[Species: Aa] [Subjects: Ec, Me] [Geographical area: H] [References: TvP].
ELLIS, A. E. (1956): Proposed use of the Plenary Powers to Validate the Currently Accepted
Usage of the Generic Name “Unio” PHILIPSON, 1788 (Class Pelecypoda). – Bulletin of
Zoological Nomenclature 11 (11): 337-343. London.
[Species: Mm, Up, Ut] [Subjects: No] [Geographical area: -] [Remarks: Notes on the authorship of the genus
Unio.] [References: TvP].
ENANDER, B. (1933): Västebottens läns hushållningssällskaps historia 1814-1914. – [pp. 126-127,
pearl fishery]. – (pp. 85-135, FERDINAND U NANDER och lantbruksskolan på Yttertafle 18571872). – 315 pp. Uppsala (ALMQVIST & W IKSELL).
[Species: Mm] [Subjects: Ch, Pf] [Geographical area: AC] [References: TvP].
ENEFALK, R. (2002): Natura 2000 i Kalmar län. – Miljönytt (Länsstyrelsen i Kalmar län) 9 (2): 2.
[Species: Mm, Uc] [Subjects: Co, Fa] [Geographical area: H] [References: TvP].
ENEQUIST, P. (1956): Fiskar och fiske. – [pp. 124-130]. (Flodpärlmusslan, p. 150). In: C URRYLINDAHL, K. & EBELING, F. (eds): Natur i Västerbotten och Norrbotten. 431 pp. Uppsala
(A LMQVIST & W IKSELL).
[Species: Mm] [Subjects: Ch, Fa, Pf] [Geographical area: AC, BD] [References: TvP].
ENGBLOM , E. & LINGDELL, P. - E. (1987): Vilket skydd har de vattenlevande smådjuren i landets
naturskyddsområden? En studie av försurnings- och föroreningsförhållanden. –
Naturvårdsverket. Rapport 3349. 274 pp. Stockholm.
[Species: Dp, Mm] [Subject: Co, Ec, Fa] [Geographical area: D, Y] [References: TvP].
ENGBLOM , E. & LINGDELL, P. - E. (1994): Översiktlig bedömning av försurnings-, föroreningsoch naturvärdesstatus i några sjöar och vattendrag i Kristianstads län. – (Limnodata HB /
Länsstyrelsen i Kristianstads län). [mimeographed report]. 50 pp. + bil. 1 (9 pp.) + bil. 2 (7
pp.) + bil. 3 (199 pp.). Kristianstad.
[Species: Aa] [Subjects: Ec, Fa] [Geographical area: M] [References: TvP].
ENGDAHL, A., ERICSSON, U. & NILSSON, C. (2001): Bottenfaunan i Eskilstunaåns vattensystem
2000. – [pp. 181-209 (bil. 9)]. In: Å KERBLOM, L. & TORSTENSSON , H. (eds) (2001):
Eskilstunaån 2000. – Hjälmarens Vattenvårdsförbund. (ALcontrol Laboratories). 229 pp.
Karlstad.
[Species: Aa, Dp, Ut] [Subjects: Ec, Fa] [Geographical area: D] [References: TvP].
ENQVIST, J., BRUUS, A. & LÖFSTRAND, M. (2000): Flodpärlmusslan i Tolocka. Inventering av
Tolockabäcken sommaren 1999. – (Specialarbete, Bromangymnasiet Hudiksvall).
[mimeographed report]. 34 pp. Hudiksvall.
[Species: Mm] [Subjects: Co, Ec, Fa] [Geographical area: X] [References: TvP].
Hjälp till uppdatera utbredningskartorna och bibliografin!
– Ta om möjligt beläggexemplar och deponera dessa i något av de
naturhistoriska museernas samlingar.
– Rapportera fynd av stormusslor. De naturhistoriska museerna i
Göteborg och Stockholm kan dessutom erbjuda ’bestämningsservice’ för
problematiska exemplar.
– Skicka exemplar av publikationer och rapporter (av alla typer) som
behandlar / omnämner limniska stormusslor till Göteborgs Naturhistoriska
Museum – då införs de direkt i bibliografin och hamnar i det bibliotek av
stormussellitteratur (baserat på bibliografin) som vi försöker bygga upp.
