Nordiska språk
(svenska som andra inhemska språk)
Rör inte dessa uppgiftspapper innan övervakaren ger
tillstånd att börja besvara uppgifterna.
Pohjoismaiset kielet
(ruotsi toisena kotimaisena kielenä)
Älä koske näihin tehtäväpapereihin ennen kuin valvoja
antaa luvan aloittaa koevastausten laatimisen.
Sukunimi /Efternamn: ____________________________________________________________________
Kaikki etunimet / Samtliga förnamn: ________________________________________________________
Henkilötunnus (tai syntymäaika) / Personbeteckning (eller födelsedatum): __________________________
Helsingfors universitet
Humanistiska fakulteten
Nordiska språk, svenska som andra inhemska språk
Urvalsprovet 2013
Provet består av två delar.
Del 1 består av språkteoretiska uppgifter som baserar sig på "Nordens språk med rötter och fötter". Uppgifterna mäter förmågan att behärska det lästa och tillämpa det. Uppgifterna ska besvaras på finska eller
svenska. Du kan få 0–40 poäng för delen.
Del 2 består av uppgifter som mäter din språkfärdighet och dina kunskaper i grammatik. Uppgifterna ska
besvaras på svenska. Du kan få 0–60 poäng för delen.
Provet bedöms som godkänt om du får minst 20 poäng i del 1 och minst 30 poäng i del 2.
Skriv svaret på frågepappret på det utrymme som getts.
Helsingin yliopisto
Humanistinen tiedekunta
Pohjoismaiset kielet, ruotsi toisena kotimaisena kielenä
Valintakoe 2013
Kokeessa on kaksi osaa.
Osa 1 sisältää kieliteoreettisia tehtäviä, jotka perustuvat julkaisuun Nordens språk med rötter och fötter.
Tehtävillä mitataan julkaisussa esitettyjen tietojen hallintaa sekä kykyäsi soveltaa tietoja. Sinun on vastattava
tehtäviin suomeksi tai ruotsiksi. Voit saada osasta 0–40 pistettä.
Osa 2 sisältää tehtäviä, joilla mitataan kielitaitoa ja kieliopin hallintaa. Sinun on vastattava tehtäviin
suomeksi. Voit saada osasta 0–60 pistettä.
Olet suorittanut kokeen hyväksyttävästi, jos saat osasta 1 vähintään 20 pistettä ja osasta 2 vähintään 30
pistettä.
Kirjoita vastauksesi sille varattuun tilaan kysymyspaperille.
1 (9)
Del 1: Språkvetenskaplig analys / Osa 1: Kielitieteellinen analyysi (0-40 p.)
Uppgift 1 / Tehtävä 1 (0-10p.)
Är påståendet sant eller osant? Rätt svar ger en poäng, fel svar eller inget svar ger 0 poäng.
Onko väite tosi vai epätosi? Oikeasta vastauksesta saa yhden pisteen, väärästä tai puuttuvasta 0 pistettä.
Påståendet
Väite
Sant
Tosi
Det finns fyra nordiska språk.
I danskan har de hårda konsonanterna p, t, k blivit b, d, g.
I de moderna skandinaviska språken finns inte många tyska lånord kvar.
”Nordens språk” är inte samma sak som ”språken i norden”.
Meänkieli är det gamla finska språket som talades på finska sidan om gränsen i
Tornedalen.
Den nordiska runraden har många likheter med det latinska alfabetet.
Isländskan är det mest konservativa av alla germanska språken.
Tungrots-r:et som finns i franskan och skånskan är egentligen ett talfel.
Isländskan har lika många kasus som finskan.
Finskans vokalharmoni innebär att vokalerna i och e bara förekommer i samband
med främre vokaler.
2 (9)
Osant
Epätosi
Uppgift 2 / Tehtävä 2 (0-10p.)
Definiera följande begrepp.
Määrittele seuraavat käsitteet.
afrikaans
avledning
dativ
norrönt
syntax
3 (9)
Uppgift 3 / Tehtävä 3 (0-5 p.)
Identifiera språket i följande text och motivera kort vad som får dig att dra den slutsatsen. Leta upp fem drag
som visar vilket språk det är fråga om.
Tunnista alla olevan tekstin kieli ja perustele näkemyksesi lyhyesti. Etsi tekstistä viisi piirrettä, jotka
osoittavat mistä kielestä on kyse.
Tusindvis af unge må tage folkeskolen om
Hvert år tager 12.000 unge store dele af folkeskolen om. De lærte så lidt i skolen, at de ikke har
evnerne til at tage en uddannelse. Arbejdsgiverne er rystede.
Hvert år må 12.000 unge under 25 år tilbage på skolebænken for at lære helt basale færdigheder, som
de burde have lært i folkeskolen.
Omfanget svarer til cirka 500 skoleklasser, som ikke har evnerne til at begynde på en
ungdomsuddannelse og dermed må indhente det tabte på et af landets centre for voksenuddannelse.
4 (9)
Uppgift 4 / Tehtävä 4 (0-15 p.)
Besvara följande frågor kort.
Vastaa seuraaviin kysymyksiin lyhyesti.
Vad är nynorska? (0-5 p.)
Mitä on ”nynorska”? ( 0-5 p.)
Vad menas med väst- och östnordiska? (0-5 p.)
Mitä tarkoitetaan termeillä ”väst- ja östnordiska”? (0-5 p.)
På vilket sätt har den geografiska närheten till svenskan påverkat finskan? (0-5 p.)
Millä tavoin ruotsin kielen maantieteellinen läheisyys on vaikuttanut suomen kieleen? (0-5 p.)
5 (9)
Del 2: Språkkunskaper / Osa 2: Kielitaito (0-60 pistettä)
Uppgift 5 / Tehtävä 5 (0-10 p.)
Fyll i rätt preposition.
Täydennä oikealla prepositiolla.
Jag blev nyligen inbjuden_________ en myndighet för att tala ________ språk. Det var fullt _________
salen. På främsta raden satt en matematiker som arbetar _________ statistik och ekonomi. Han meddelade
glatt att han läste Språktidningen, och mitt humör blev om möjligt ännu bättre.
Inte bara jag var _________ gott humör. Det var en aktiv publik, som avbröt, alltid vänligt, _________
roliga och utmanande kommentarer och frågor.
Sist kom frågan som nästan alltid dyker upp, den ________ särskrivningar. Brun hårig sjuk sköterska, säger
någon och alla skrattar. Just detta brott ___________ skrivreglerna står __________ en klass för sig och
lockar ofta till salvelsefulla predikningar och hemmasnickrade teorier __________ varför oskicket breder ut
sig.
6 (9)
Uppgift 6 / Tehtävä 6 (0-15 p.)
Fyll i orden inom parentes i rätt form. Ibland kan det behövas en artikel eller något annat framför
ordet.
Täydennä teksti suluissa olevilla sanoilla niiden oikeassa muodossa. Käytä tarvittaessa artikkelia tai
muuta vastaavaa ennen pääsanaa.
Med språket vässar vi _____________________ (tanke). Vi blir smartare och kommer fram till saker i
__________________ (samtal) med andra, i inre monologer och när vi formulerar oss på papper och skärm.
För många går _________________ (skrivande) inte att skilja från arbetet. Att arbeta är ________________
(skriva). _______________ (text) kan vara produkten av dagar, veckor, års arbete. Vässande.
Är det inte __________________ (naturlig) att texten blir lång? Är inte formeln: ju ______________ (lång)
arbetstid, desto _______________ (lång) text? Nej.
När texten möter _________________ (läsare) fyller den en helt annan funktion. Den ska få läsaren att
reagera, inte somna av utmaning. Den som tar del av ____________________ (resultat) av någon annans
arbetsprocess är mer intresserad av just resultatet än av att följa en hjärnas vindlande gång vecka upp och
_______________ (vecka) ner.
Läsaren vill ha svar på ___________________ (fråga). Därför ska du börja med att avslöja just det. Oavsett
hur lång tid det tog dig att komma dit.
Sen stryker du allt som inte hör till ämnet, oavsett hur _______________(viktig) det var för dig att komma
framåt. Ta hjälp av andra. Var sträng mot dig själv och ________________ (komma) ihåg att läsarens tid
också är värdefull.
“Jag hade inte tid att skriva _________________________ (kort brev), så det blev ett långt”, ursäktade sig
Churchill. Hur är det med dig?
7 (9)
Uppgift 7 / Tehtävä 7 (0-7 p.)
Nedan ges några rader ur Jonas Hassen Khemiris roman Jag ringer mina bröder. Enligt vilken deklination
böjs substantiven som ingår i texten?
Lue alla oleva ote Jonas Hassen Khemirin romaanista Jag ringer mina bröder. Minkä deklinaation mukaan
tekstissä olevat substantiivit taipuvat?
Det var söndag och klockan var snart två och jag reste mig från bänken och lämnade city. Jag gick
förbi en resebyrå, en pizzeria, en secondhandaffär och stannade till och gick in i secondhandaffären.
Nedan ges exempel på substantiv ur de olika deklinationerna. Skriv de substantiv som du hittar i texten på
raderna så att substantiv som böjs enligt 1 deklinationen står på rad 1, de som böjs enligt 2 deklinationen på
rad 2 o.s.v.
Alla löytyy esimerkkejä kaikista substantiivien deklinaatioista. Kirjoita löytämäsi substantiivit riveille niin,
että ensimmäisen deklinaation substantiivi tulee ensimmäiselle riville, toisen deklinaation mukaan taipuva
substantiivi tulee toiselle riville jne.
1 (flicka, -or) __________________________________________________________________________
2 (pojke, -ar) __________________________________________________________________________
3 (röst, -er )
__________________________________________________________________________
4 (sko, -r)
__________________________________________________________________________
5 (äpple, -n)
__________________________________________________________________________
6 (ägg, ägg)
__________________________________________________________________________
Uppgift 8 / Tehtävä 8 (0-7 p.)
Vilka adverb ingår i följande meningar? Mitkä adverbit löydät seuraavista virkkeistä?
Jag är inte expert på intervjuteknik, och när jag ska intervjua min dotter går det ofta snett.
Det handlar säkert om att jag så tydligt visar att det inte är ett samtal, utan just en intervju.
Uppgift 9 / Tehtävä 9 (0-6 p.)
Böj följande verb i presens, imperfekt och supinum: anlända, flyga, minnas och veta.
Taivuta verbit anlända, flyga, minnas ja veta preesensissä, imperfektissä ja supiinissa.
8 (9)
Uppgift 10 / Tehtävä 10 (0-15 p.)
Översätt texten nedan till svenska. Översättningen ska vara skriven på korrekt svenska och motsvara det
finska originalet. Fel eller luckor i översättningen bedöms med minuspoäng som dras av från maximipoängtalet. Fortsätt på andra sidan pappret om det visar sig vara nödvändigt.
Käännä seuraava teksti ruotsiksi. Käännöksen tulee olla virheetöntä ruotsin kieltä ja sen tulee vastata
suomenkielistä alkutekstiä. Virheet ja kääntämättä jätetyt kohdat arvostellaan miinuspistein, jotka
vähennetään maksimipistemäärästä. Jatka tarvittaessa kääntöpuolelle.
Etelä-Afrikassa pohditaan, miten slummien nuoret saadaan lukemaan. Heidän kotonaan ei tavallisesti
ole kirjoja. Ratkaisu on erilainen ja aivan uusi: kirjoitetaan mobiilinovelleja slummin arjesta.
Slummeissakin nuorilla on nykyään kännykät, vaikka ei paljon muuta olisikaan. Tällä hetkellä on
kahdeksan tunnettua, eteläafrikkalaista nuorisokirjailijaa, jotka kirjoittavat novelleja Yozan sivulle.
9 (9)
