HSN 2007-03-22 p 29 Förvaltningen Handläggare: Lisbeth Ekebom 1 (2) TJÄNSTEUTLÅTANDE 2007-01-02 LS 0506-1091 Yttrande över motion av Gunilla Helmerson (m) om ersättning till blodgivare i form av rabattkort till SL Ärendet Landstingsstyrelsen har begärt att hälso- och sjukvårdsnämnden skall yttra sig över motionen. I motionen föreslås att en ersättning införs vid blodgivning i form av rabattkuponger på SL. Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att yttra sig över motionen i enlighet med synpunkter som framgår av det här tjänsteutlåtandet. Förvaltningens synpunkter För att göra Stockholm självförsörjande på blod, under förutsättning att efterfrågan är oförändrad, skulle det behövas ytterligare ca 4 000 blodpåsar per år (ca fem procent av totala behovet) vilket motsvarar ca 2 000 nya blodgivare. I dag har blodgivningsverksamheten sex fasta blodtappningslokaler (Karolinatappen, Kungstappen, Danderydstappen, Södertappen, Huddingetappen och Kringeltappen) samt fyra blodbussar och en miniblodbuss. Blodbussarna besöker drygt 200 olika blodtappningsställen, huvudsakligen arbetsplatser runt om i Stockholms län. Närhet till blodtappningsställe är avgörande för att få en god beläggning av blodgivare. Undersökningar har också visat att mobila blodtappningar är kostnadseffektiva och att anställda som lämnar blod vid företagen som bussarna besöker fungerar som engagerade kontaktpersoner för blodgivningsverksamheten vilka aktivt bidrar till att stimulera blodgivare att ge blod samt att rekrytera nya blodgivare på företagen. Under de senaste åren har det bedrivits ett målmedvetet arbete med att öka antalet blodtappningar. Verksamheterna för blodgivarrekrytering och blodbussplanering har koncentrerats till en enhet, fysiskt lokaliserad till Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge. Under året har även en gemensam databas för Stockholms blodgivare upprättats. Med hjälp av Bilaga: Motionen 2 (2) databasen kan antalet kallade blodgivare till blodtappning öka. Eftersom mobil tappning bedöms vara kostnadseffektivt planerar Blodcentralen införskaffa ytterligare en minibuss för blodtappning. Brist på blod och blodgivare är till största delen ett storstadsfenomen som har flera orsaker. Bland annat är förbrukningen av blod högre på grund av koncentrerad specialist- och traumasjukvård. Storstadsmedborgaren upplever sig också ha större tidsbrist och mindre möjligheter att prioritera blodgivning. För att få fler Stockholmare att engagera sig skulle förmodligen blodgivning behöva komma upp tydligare på samhällsagendan. Även om det i dag finns ett utvecklat samarbete med media, t ex Radio Stockholm, är det generellt svårt att nå fram med information. Landstinget har sedan 2001 satsat medel på ett projekt vars målsättning är att göra Stockholm självförsörjande på blod. Sedan 2005 har ansvaret för projektet överförts till Karolinska Universitetssjukhuset. Projektet har varit framgångsrikt och behovet av att köpa blodkomponenter från andra landsting har minskat. Den lagda strategin fokuserar på de registrerade blodgivarna. Vidare har omfattande arbete lagts ned på att förändra Blodcentralens arbetssätt och utveckla den interna och externa kommunikationen. De vidtagna åtgärderna har gett önskad effekt, att föra Stockholm mot målet att bli självförsörjande på blod. Internationellt strävar man efter att all blodgivning skall vara frivillig och obetald. Blodgivning skall i stället bygga på att man gör en god och oersättlig gärning för en annan människa. Denna form av policy har även visat ge minskad risk för transfusionsöverförd blodsmitta. Ersättning i form av rabattkuponger anses inte förenligt med denna policy och skulle medföra vissa administrativa problem. Möjliga åtgärder av stort värde för att rekrytera blodgivare vore om fler arbetsgivare kunde tillåta personalen ge blod på arbetstid. Denna landstingsgenerella policy borde spridas. Ett annat förslag avsett som en uppmuntran men som inte kan omsättas i kontanter är att blodgivare skulle åtnjuta samma förmåner som landstingsanställda får via landstingskortet, t ex rabatter på kulturell verksamhet. Ett annat alternativ är att möjliggöra blodtappning över landstingsgränserna för att optimalt utnyttja blodgivarna i hela landet. Förslagen har avstämts med ansvariga för Blodcentralen. Anna-Stina Nordmark Nilsson Henrik Gaunitz