Information till tandvården angående barn med diabetes och deras

Avdelningen för pedodonti
Anna Lena Sundell, MS/HJ
2016-09-02
1
Information till tandvården angående barn med diabetes och deras
munvård
Diabetes är en kronisk sjukdom som innebär att sockerhalten i blodet är för hög eftersom kroppens
förmåga att ta hand om socker inte längre fungerar. Diabetes orsakas av brist på hormonet insulin eller
av att insulinet inte har full effekt. Insulin är ett hormon som reglerar halten av socker i blodet. Det
finns olika typer av diabetes: typ 1- och typ 2-diabetes.
Typ 1-diabetes brukar komma tidigt i livet och kallas därför också för barn- eller ungdomsdiabetes.
Om man får typ 1-diabetes har kroppen slutat tillverka insulin och det gör att man får för mycket
socker i blodet. Eftersom brist på insulin leder till att man blir allvarligt sjuk, måste man tillföra
kroppen extra insulin varje dag. Sjukdomen kommer snabbt och kräver behandling direkt.
Typ 1-diabetes är delvis ärftlig och går inte att bota. Med modern behandling går det att leva ett bra liv
trots sjukdomen.
Bakgrund
I Sverige insjuknar varje år fler än 400 barn och ungdomar i diabetes. De nordiska länderna har flest
fall av barn- och ungdomsdiabetes i världen. I Jönköpings län insjuknar varje år 35–40 barn och
ungdomar i diabetes. Dessa är lika fördelade i åldersgrupperna 0–5 år, 6–10 år och 11–15 år. Lika
många flickor som pojkar får diabetes. De flesta insjuknar på hösten, vintern och tidiga våren. Tjugo
procent har svårinställd diabetes, men under uppväxten har alla barn och ungdomar med diabetes
periodvis instabila blodsockervärden. De yngsta barnen har störst variation i tillväxt, aktivitet,
födointag och stresspåslag och detta påverkar då blodsockret, som kan pendla mer.
På barnklinken vid Länssjukhuset Ryhov i Jönköping finns en diabetesmottagning.
Vad är känningar?
Känningar uppträder när sockerhalten i blodet är låg. Neurologiska symtom uppkommer då hjärnan
känner av det låga blodsockret och effekten av de motverkande hormonerna (adrenalin, glukagon,
kortisol, tillväxthormon). Patienten blir blek, darrig och kallsvettig. Irritabilitet och beteendeförändringar liksom andra symtom från centrala nervsystemet kan också förekomma. Detta noteras av
omgivningen men barnet märker sällan något själv. Låt aldrig ett barn med känningar gå hem ensamt.
Ring föräldrarna.
Risken för känningar i samband med tandvård är liten. Det beror på att mer stresshormoner (adrenalin)
avsöndras och detta håller i sin tur blodsockret uppe.
På kliniken bör det alltid finnas druvsocker till hands för patienter som får insulinkänningar.
Druvsocker (Dextrosol) = glukos. Mängd: 0,5–1 tablett/10 kg.
Observera att druvsocker fungerar som medicin och inte som godis.
Var god vänd
Avdelningen för pedodonti
Anna Lena Sundell, MS/HJ
2016-09-02
2
Vad sker vid insulinbrist och högt blodsocker?
Patienten känner sig törstig och trött. Det är egentligen på grund av insulinbristen och inte av det höga
blodsockret i sig.
VARNING!
Kräkningar är det vanligaste symtomet på insulinbrist. Kräkningar bör alltid betraktas som insulinbrist
tills motsatsen är bevisad. Kontakta barnets föräldrar alternativt läkare eller vårdcentral.
Vad är speciellt när det gäller munnen och tänderna för barn med diabetes?
Viktigt att tänka på vid omhändertagandet är att ge barnet/föräldrarna egenansvar, dvs. ingen
överprofylax. Försök att inta en öppen attityd. Ge extra profylax om barnet har en period av instabila
värden eller till exempel är i en trotsålder. Inga absoluta krav på måltidsordning, kostinnehåll eller
tidsbundenhet finns längre. Patienten anpassar i stället insulindoserna till vad han/hon har ätit.
Ta inte för givet att kosten är tandvänlig. Fråga!
Före lustgassedering och/eller påfrestande behandling bör patienten vara i god form, utvilad och mätt.
Kontakta läkare inför matkarens vid lustgasbehandling. Ska denna modifieras? Fråga vilken tid på
dagen som passar bäst.
Diabetes ger förhöjd sockerhalt i saliv och gingivalvätska. Detta kan i vissa fall ge ökad risk för karies.
Det är dock få undersökningar som visat någon skillnad i kariesförekomst mellan friska barn och barn
med diabetes. Några patienter kan uppvisa fler initiala kariesskador, speciellt längs gingivalranden.
Diabetes ger nedsatt salivsekretion. Fråga därför om muntorrhet. Flickor har normalt lägre
salivsekretion än pojkar, och har de dessutom diabetes kan detta innebära en riskfaktor.
Ökat intag av snabba kolhydrater vid instabila blodsockervärden kan förekomma när patienten har
mycket känningar, till exempel i tillväxtperioder.
Gingivan är mer inflammationsbenägen och reagerar kraftigare även på liten mängd bakterier, mer
uttalat vid blodsockersvängningar.
Vuxna med diabetes har ökad risk för att få parodontala problem. Tidig sjukdomsdebut ökar risken.
Förebygg gingivit och parodontit med att grundlägga god munhygien redan i unga år.