Relati65ner
kten ,Öf
110LI,
Pái .-:. cJ.1
g tbc_
ior gE!
S
TEXT LIMA rÂRW.
alesättet att döma
hunden efter
haren, firms av en
anledning. Det är
nämligen precis
sa vi människor gör. Fenomenet kallas halo-effekten, och
paverkar vad vi tänker om och
hur vibéhandlar andra.
Det är hisnande enkelt. I det
svenska samhället firms en
dokumenterad preferens för
vackra, smala, ljushyade och
heterosexuella människor.
Positiva faktorer vad gäller
utseende kopplas automatiskt ihop med andra positiva
egenskaper. Snygga personer tros därför vara snälla,
generosa och effektiva. Samma
sak gäller förstas omvänt.
Men halo -effekten gäller även
egenskaper och händelser. När
nagon har vunnit ett pris eller
är utatriktad, tror vi instinktivt att personen har fier goda
egenskaper.
2011 publicerades en studie
vid Lunds universitet om varfor vackra människor behandlas bättre.
- Vi tar till oss det som
stämmer överens med var
världsbild. Minnet kan vara en
av faktorerna som ligger bakom, sägerAnders Rasmussen,
doktorand vid Institutionen
för experimentell medicinsk
vetenskap, och en av forskarna
bakom studien.
Ett exempel: Vi träffar en
attraktiv människa pa en fest.
Om vi senare träffar henne i ett
annat sammanhang, kommer
vi att minnas hennes positiva
egenskaper bäst. Att skapa
sig ett nyanserat intryck av en
person tar tid.
Att snygga människor lyckas
bättre i dejtingsvängen är kanske inte sa konstigt. Men haloeffekten kan ge allvarligare
följder än ett krossat hjärta.
- Attraktiva personer verkar
fa lägre straff i domstolar, och
attraktiva professorer anses
vara bättre lärare. Det finns
det forskning soin visar. Det
uppstar orättvis behandling
överallt, säger Anders Rasmussen och nämner anställningsintervjuer som ytterligare ett exempel.
Det senare bekräftas inte
minst i en ny studie vid Rice
university och University of
Houston, USA, där 171 student er fick se och värdera
inspelade anställningsintervjuer. Jobbsökande som
hade vanprydande ärr eller
födelsemärken i ansiktet bedömdes svalare än personer
utan sadana särdrag. Förklaringen, enligt forskarna, är att
studenterna inte kunde lata
bli att betrakta skönhetsfläckarn_a. Därför lyssnade de inte
tillräckligt uppmärksarnt pa
vad soin sades.
skönheten ligger i betraktarens öga.
Att manga anses vackra, av
olika orsaker, av olika människor de möter. Men nej, sa
är det inte. I princip bedöms
samma saker som vackra,
oavsett kultur. Det är personer
med normala proportioner,
de som sticker ut rainst, som
premieras. För de fiesta av
oss förändras utseendef inte
särskilt snabbt. Om vi blir beMAN SKULLE VILJA tro att
mötta annorlundaunder arens
Topp, sa hinner vi antagligen
inte registrera skillnaden.
Anna Jacobsson är en av
fa som har fatt perspektiv
IDA människors fördomar.
Efter gymnasiet pick hon upp
kraftigt i vikt. Som mest vägde
hon 137 kilo. Vägen tillbaka till
normal vikt syntes och kändes,
inte bara i kroppen. För trots
att hon är samma människa nu
som da, blev hon helt annor-
lunda bemött som överviktig.
- När jag var tillsammans
med min smala kompis, blev
hon alltid tilltalad först. Om vi
pick in i affärer var det henne
expediterna wände sig till. Jag
fanns inte.
ob
-es,
ren.
ner
saki
att
lite
.? =;r
ait
i
,à t
har.
Ser
beh
on
abs
t
1-, 01
MAN GA OKÄi' DA MÄ' i''ISKOR
kände sig manade att med
miner markera att Anna Ja-
het
30 . Sac.:
PDF compression, OCR, web optimization using a watermarked evaluation copy of CVISION PDFCompressor
ú4...J}L'irt
-diez
á
_
- I varje tid och samhälle
firms det grupper som möts av
negativafördomar, och de skapas inte av en enskild individ.
Det är en kollektivbild, säger
Nazar Akrami, och nämner hur
mediernas bilder av verklighetenpaverkar oss.
MEN HUR STARKA fördomar vi
har, beror delvis pa var personlighet. Människor, somi
tester far laga poäng vad gäller
vänlighet och öppenhet, är
mer fördomsfulla. De är ocksa
fördomsfulla mot fiera grupper. Ar man rasist, är man ofta
ocksa sexist och homofob.
De mer fördomsfulla kan till
och med reagera negativt pa
grupper som inte finns. När
Nazar Akrami och hans forskarkolleger bad försöksdeltagare att tycka till om montamis, en páhittad folkgrupp,
var de fördomsfulla negativt
instälida. De mindre fördomsfulla försöksdeltagarna
svarade helt enkelt att de inte
kände till montamis.
Det är inte utan att haloeffekten väcker tvivel om var
egen hjärna. Fördomar och
'
kunde láta
skönhetsfläck3nade de inte
r -mä rksamt pa
\.ï,
oc
sF
siY k a---
tro att skön-
ìés
:;:
l .raktarens öga.
r_
s vackra, av
.. clika mänMen nej, sá
':?
I ;-- :ncip bedöms
-
:
=.tr -mvackra,
Det är personer
oropOltioner,
. ... ut rninst, som
'ae fiesta av
seendet inte
:
-
1. Om vi blir be.da under Arens
vi antagligen
-. -:
_
killnaden.
,son är en av
-
perspektiv
fördomar.
_
:..:
t gick hon upp
. Som mest vägde
'ägen tillbaka till
rites och kändes,
:; ronpen. För trots
-.na rnänniska nu
bon heit anr.or:Om Oyerylktlg.
r tilisamm ans
'.ï korr:pis, blev
.ilad först. Om vi
.
T
var det henne
ände sig. till. Jag
=
tt44wwisrSOa
ade att med
att Anna Ja-
,AGbsson gjorde dumma val, pa
restaurangen eller i mataffä(-u1. Uppspärrade ögon tittade
rytr i hennes kundkorg i kas42könpa Ica. Det bände ofta
t personer ville förklara saker
life extra för henne, nagot som
Jacobsson tror beror pa
hon anságs sonn lite dum.
Tidigare sag jag själv
tjocka människor som
Eraktärslösa och lite lata.
jenare blev jag själv helt klart
behandlad därefter. För dem
so rn saker jobb kan övervikten
46solut ligga dem i fatet. Det
M` ju otroligt oattraktivt att
71
arbetssökande uppfattas
s$b 111 lat.
Stan övervikt behandlas
on helt annorlunda. Erfaren-ten har lärt henne att inte
as andra, men hon medger
att det nog bara gäller dem som
är överviktiga.
- Att aldrig generalisera
skulle vara omöjligt, sager
Nazar Akrami, docent vid
Institutionen för psykologï,
Uppsala universitet.
- Under den mesta tiden av
var existens har vi levt i sma
grupper, inte träffat mer än
en handfull andra människor
under en dag. I dag är det en
oändlig ström av information
att ta till sig, och vi sallar bort
jättenycket för att klara var
vardag. Det maste vi.
Erfarenheter ochlogiskt
tänkande lär oss att det är
bra att vara vaksam om en bil
närmar sig i hög hastighet.
Men det finns fier faktorer som
formar vad vi máste se upp
med och ta aystánd ifran.
.
orättvis behandling avutsatta
grupper är en sak. En annan
är att vi ständigt behandlar
vackra, unga och utatriktade
människor som om de hade en
hel drös med andra positiva
egenskaper.
Anders Rasmussen har i och
med sin forskning omvärderat
ett och annat.
- Det har jag tagit till mig i
praktiken, att vara lite mer ödmjuk inför min egen förmaga
att minnas hur andra
Testa dina egna, dolda
fördomar, och bidra till
forskningen här: Implicit.
harvard.edu /implicit/
sweden eller sök pá " implicita
associationstestet'.
M.oc ?Zr.
31
PDF compression, OCR, web optimization using a watermarked evaluation copy of CVISION PDFCompressor
