Chemical monitoring: use and prediction

Minskning av
pesticidhalter i
overfladevand i Skåne
Jenny Kreuger & Eskil Nilsson
SLU, Uppsala & VISAVI AB, Lund
Planteproduktion 2004
Herning, Danmark
14 januari 2004
Innehåll
Vemmenhögsprojektet
- bakgrund
 Resultat
 Vad gjorde
lantbrukarna?
 Sammanfattning

Vemmenhögsprojektet
Undersökning av pesticider i
ytvatten (overfladevand)
från ett avrinningsområde i
Skåne
Start 1990, nu 14 års data
Bakgrund
Lämna de väl kontrollerade
förhållandena under vilka de
flesta tidigare studier hade
genomförts (t.ex. lab,
lysimetrar, rutförsök)
 Undersöka källor,
spridningsvägar och halter i
verklig fält situation
 Fr o m 1995 minska halterna
genom åtgärdsprogram

Avrinningsområdet
Arealen omfattar 900 ha (9 km2), varav
95% jordbruksmark; moränlättlera
 Stor del av arealen täckdikad, samlar in
både ytavrinning och dräneringsvatten
 Alla lantbrukare intervjuas årligen om
driften, inkl. användningen av
bekämpningsmedel
 Insamling av vattenprover sedan 1990, ffa
under sommarmånaderna (Maj-Sep/Nov)

01
/0
2
20
00
/0
1
20
99
/0
0
19
98
/9
9
19
97
/9
8
19
96
/9
7
19
95
/9
6
19
94
/9
5
19
93
/9
4
2000
19
92
/9
3
19
91
/9
2
19
90
/9
1
19
89
/9
0
19
Använda mängder (kg/säsong)
Använda mängder i området
Ej analyserade pesticider
Analyserade pesticider
1500
1000
500
0
Resultat pesticidhalter

90% minskning av pesticidhalterna
(tidsviktad medelkoncentration maj-september)
35
Other pesticides
Glyphosate & AMPA
Summa halt (µg/l)
30
25
20
15
10
5
0
1992
1993* 1994 1995
* only May-June
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
Resultat

Max halt för enskilda pesticider upp
till 200 µg/l (veckomedelvärde) under
de första åren (minskat till max 8 µg/l
under senare år)
Liten påverkan från vindavdrift
 Under första åren höga halter utan
föregående nederbörd –
spill/olyckshändelser
 Halter på upp till 2 000 µg/l i ytvatten
från dagvattenbrunnar på gårdsplaner

Åtgärder – i området
November 1994 – Eskil Nilsson möte med
lantbrukarna, information om säker hantering
och användning av pesticider
 Vintern 1994/95 – personligt besök på 1/3 av
gårdarna med rådgivning anpassad till lokala
förutsättningar på gården
 Separata möten med försäljare av pesticider,
samma information som till lantbrukarna
 Möten men lantbrukarna har fortsatt,
återkoppling om projektets utveckling och ny
information om säker hantering av pesticider

Vilka råd gav Eskil 1994?
 Säker förvaring
 Säker plats för fyllning och rengöring av
sprututrustning
Biobädd
Eskils råd (forts.)
 Skyddsavstånd till overfladevand,
ytvattenintag (både i fält och på
gårdsplaner) och brunnar
Öppna sår i landskapet
Eskils råd (forts.)
 Alternativ till pesticidanvändning på
gårdsplaner
Skönhetsvård
Generella åtgärder
1997 - ny lagstiftning med bl a strängare
krav på säker hantering av pesticider och
skyddsavstånd till vatten
 1998-99 - ett 5-årigt myndighetsprogram
(REKO) med ekonomiskt stöd till
lantbrukare om uppfyller miljökrav
 1999 – Miljöledning Betodling (MBO), ett
handelskontrakt mellan betodlare och
Danisco med miljökrav

Resultat ur ett åtgärdsperspektiv
Medelhalt summa pesticider maj-sept 1992-2002
1500
VEMMENHÖG
35
1250
30
Applied amount (kg/year)
Average concentration (µg/l)
40
1000
25
20
START
ECONOMIC
MITIGATION
15
750
INCENTIVES
EFFORTS
500
by government
10
and industry
250
5
0
0
1992
1993* 1994
* Only May - June
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
Diskussion





Tidigare, rådgivning på pesticidområdet i
direkt motsats till dagens miljömål
Inom Vemmenhögsprojektet har lantbrukarna
gradvis informerats om nya miljökrav – har lett
till förändrade rutiner och attityder med
återkoppling till konkreta mätresultat
Nyckelfråga – att förklara hur “normal”
användning av pesticider kan orsaka förorening
på µg/l-nivå
Ingen negativ pubicitet
Ekonomiska incitament
Sammanfattning
Vemmenhög

En minskning (ca 90%) av halter och total
belastning under de gångna 14 åren
 Ingen minskning av använda mängder
 Ökad medvetenhet hos lantbrukarna -
förbättrade rutiner vid hantering och
besprutning, ”Eskil effekten”
PESTICIDÖVERVAKNING
Typområden på jordbruksmark
• Start 2002
• Ytvatten
• Grundvatten
Västergötland
Halland
Skåne
•Sediment
•Odlingsåtgärder
Östergötland
20
02
-0
506
20
02
-0
520
20
02
-0
603
20
02
-0
617
20
02
-0
701
20
02
-0
715
20
02
-0
729
20
02
-0
812
20
02
-0
826
20
02
-0
909
20
02
-0
923
20
02
-1
007
20
02
-1
021
Summahalt pesticidet (µg/l)
Resultat jordbruksbäckar 2002
Västergötland (18)
Östergötland (21)
Halland (34)
Skåne (42)
12
2002
10
8
6
4
2
0
Transportförluster 2002
V-götland Ö-götland
Använd mgd
analyserade
pesticider
(kg)
Trsp mgd
(kg)
Förlust (%)
Halland
Skåne
354
475
844
1472
0,697
0,741
0,718
0,834
0,20%
0,16%
0,09%
0,06%
Slutsatser
Viktigt med information för
korrekt hantering och spridning av
pesticider för att minimera
riskerna för miljön
 Viktigt att ha kunskap och kontroll
över pesticiders uppträdande i
miljön - kräver övervakning,
forskning och försök

Projektfinansiering från:








Swedish National Chemicals Inspectorate
Swedish Environmental Protection Agency
County Government Board in Scania county
Environmental Foundation of the Scania
county council
DuPont de Nemours (Agro) A/S
Association of Swedish Plant and Wood
Protection Industries
Federation of Swedish Farmers
Swedish Board of Agriculture
För information om pesticidövervakning
besök vår hemsida:
www.mv.slu.se/vv
(SLU/Markvetenskap/Vattenvårdslära)
Där finns information om projekt, rapporter i
pdf-format, samt möjlighet att göra
sökning i en pesticiddatabas
Undersökningarna och databasen
finansieras fr 2001 av Naturvårdsverket