Alternativa affärsmodeller och
ägandeformer för
solenergi
Johan Nyqvist,
Solar Region Skåne
Energikontoret Skåne,
September 2014, Malmö
Innehåll
Syfte och bakgrund............................................................................................................................................... 3
Varför är solenergi intressant? ....................................................................................................................... 3
Oklarheter i skrivande stund ........................................................................................................................... 3
Solenergiaffären – ”normalfallet”................................................................................................................... 5
Varför behövs alternativ till normalfallet? ................................................................................................. 6
Alternativa ägandeformer och affärsmodeller ......................................................................................... 7
Slutsatser ................................................................................................................................................................ 11
2
Syfte och bakgrund
Denna rapport är en del av projektet ”Informations- och utbildningsinsats för
bättre finansieringsmöjligheter av solcellsinstallationer”, som finansieras av
Energimyndigheten och projektleds av Länsstyrelsen Skåne.
Syftet med denna studie är att beskriva några alternativa affärsmodeller och
ägandeformer för solceller och ge en kort analys. Studien är översiktlig och är
baserad på observationer av marknaden och kontakter med aktörer inom
branschen. Studien beskriver i första hand affären ur fastighetsägarens eller
anläggningsägarens perspektiv, och beskriver inte affärsmodeller som bygger på
försäljning av solceller.
Det kan finnas flera tänkbara ägandeformer och affärsmodeller som inte tas upp i
denna studie, och det kan finnas exempel som inte nämns.
Varför är solenergi intressant?
Genomsnittspriserna för solcellssystem har sjunkit kraftig de senaste åren och
detta bidrar till ett ökande intresse för solenergi. En stor del av svenska folket är
positivt inställd till ökade satsningar på solenergi och marknaden växer. Kostnader
för underhåll och reparationer är generellt mycket låga för solcellsanläggningar då
anläggningen inte innehåller rörliga delar. Solceller har ett högt
marknadsföringsvärde och kan bidra till att ge företag en ”grön profil”. Detta
marknadsföringsvärde kan bidra till att anläggningar som har svag lönsamhet om
man bara ser till energibesparing och såld energi, ändå byggs.
Oklarheter i skrivande stund
När den rapport färdigställs (september 2014) föreligger fortfarande några
oklarheter kring de ekonomiska förutsättningarna för solenergi. Det gäller
förslaget om skattereduktion för mikroproduktion och frågan om skyldighet att
som solenergiproducent betala energiskatt. Förslaget om skattereduktion (Prop.
2013/14:151) 1 innebär att en solelsproducent kan få en skattereduktion på
0,60 kr/kWh för den el som levereras till elnätet. Förslaget gäller anläggningar i
villa-storlek och skulle innebära en förbättring avseende lönsamheten i
solcellsanläggningar. Förslaget var ursprungligen tänkt att träda i kraft den 1 juli
2014, men har skjutits på framtiden och kommer att träda i kraft tidigast den 1
januari 2015.
I frågan om skattskyldighet för solel har Skatteverket lämnat besked om att den
som har en solcellsanläggning på sin villa inte kommer att behöva betala
energiskatt för den producerade elen. Däremot är det i praktiken fortfarande
oklart vad som gäller för större anläggningar. Det är en fråga om vad som bedöms
1
http://www.regeringen.se/sb/d/18202/a/235852
3
som yrkesmässig leverans av el. Ett krav att betala energiskatt på producerad el
skulle innebära en försämring av lönsamheten i solcellsanläggningar.
4
Solenergiaffären – ”normalfallet”
En solcellsanläggning på en villa, får här stå som exempel för en ”normal”
installation. Solcellsanläggningen är monterad på byggnaden som en fast
installation och den är ansluten till byggnadens elnät. Anläggningen och
byggnaden ägs av samma person och ägaren är den som bekostar elförbrukningen
i byggnaden och har rätt till värdet av den producerade elen från anläggningen.
Anläggningen är i juridisk mening en del av byggnaden vilket innebär att den kan
ingå i byggnadens försäkring och inkluderas vid försäljning av byggnaden
El från solcellsanläggningen som används direkt i byggnaden ersätter köpt el och
utgör en energibesparing för ägaren. Intäkten från minskad kostnad för köpt el är
ofta den viktigaste intäkten från en solcellsanläggning och utgör grunden i den
traditionella affären. När solcellsanläggningen producerar mer el än vad som för
tillfället används i byggnaden så levereras elen till det allmänna elnätet.
Solcellsanläggningar kan också byggas som rena produktionsanläggningar, d.v.s.
att all el som produceras levereras och säljs direkt till elnätet. Eftersom
försäljningspriset för el är betydligt lägre än konsumentköppriset, så är detta dock
mindre lönsamt.
Intäkten från el som matas in på elnätet består av flera delar:
a) Försäljning av el, kan ske till ett elhandelsbolag och det är fritt för
anläggningsägaren att välja vilket elhandelsbolag som denne väljer att sälja
elen till. Villkor, såsom pris (fast eller rörligt) och avtalslängd, bestäms
mellan anläggningsägaren och elhandelsbolaget. Det finns en begränsad
möjlighet även för elnätsbolag att köpa el från solcellsanläggningar, för att
täcka förlusterna i sitt eget nät.
b) Ersättning från elnätsbolaget, är en lagstadgad ersättning som ägaren
erhåller från elnätsbolaget. Ersättningen motiveras med att lokalt
producerad el innebär minskade kostnader, förknippade med elöverföring,
för elnätsägaren. Nivån varierar mellan olika elnät.
c) Försäljning av elcertifikat. El från solceller kan ge rätt till elcertifikat i 15
år, precis som annan förnybar produktion av el. Elcertifikat kan säljas och
priset varierar beroende på utbud och efterfrågan.
De faktorer som främst påverkar det ekonomiska utfallet av en investering i en
solcellsanläggning är: investeringskostnaden, kostnaden för underhåll och
reparationer eller andra löpande kostnader och värdet av den producerade elen.
Det sistnämnda påverkas av elprisutvecklingen och villkoren för ersättning för
såld el.
5
Varför behövs alternativ till normalfallet?
Det beskrivna normalfallet, med en solcellsanläggning på en villa, kan fungera bra
för den som har rätt förutsättningar. Intresset för solenergi är stort och finns även
hos grupper som inte har rätt förutsättningar. Därför finns det anledning att
undersöka möjligheterna att investera i solenergi för fler målgrupper, till exempel:
• Fastighetsägare som hyr ut lokaler och där hyresgästen betalar
elkostnaderna
• Företag som hyr sina lokaler
• Privatpersoner som bor i hyreslägenhet
• Bostadsrättsföreningar
• Villaägare som inte har tak i rätt läge
6
Alternativa ägandeformer och affärsmodeller
Fråga: Är det möjligt att hyra en solcellsanläggning, istället för att äga den?
Svar: Ja, det är juridiskt möjligt att hyra en solcellsanläggning och det finns
exempel på detta i andra länder. En fördel för den som hyr solcellsanläggningen är
att denne inte behöver betala hela investeringen vid ett tillfälle utan betalar för
anläggningen genom en årlig eller månatlig hyreskostnad. Affären blir lönsam om
den årliga intäkten (besparingen) från anläggningen överstiger den årliga
hyreskostnaden. Detta skulle innebära att solcellsanläggningen blir lönsam direkt
från start. Lönsamheten i affären beror bland annat på hyreskostnaden och
elprisutvecklingen. Det kan också vara tänkbart att marknadsföringsvärdet av att
ha solceller på sin byggnad, påverkar bedömningen av lönsamheten i affären.
Att hyra en solcellsanläggning kan vara ett alternativ för företag som vill installera
solceller på en byggnad som man inte äger. Det kan gälla en hyresgäst som har ett
långtidskontrakt i en byggnad där fastighetsägaren inte vill investera i solceller.
Denna lösning kräver givetvis att fastighetsägaren ger sitt medgivande och att det
upprättas en överenskommelse om detta, mellan den som hyr solcellsanläggningen
och fastighetsägaren.
Exempel: Under studien har det inte framkommit några exempel på hyrda
solcellsanläggningar i Sverige. Uthyrning av solcellsanläggningar är vanligare i
andra länder, till exempel USA.
Fråga: Är det möjligt att andelsäga en solenergianläggning?
Svar: Ja, det är möjligt att andelsäga solenergi, till exempel genom en ekonomisk
förening. Ägandet kan organiseras på samma sätt som andra typer av
andelsägande. Andelsägande har funnits länge när det gäller vindkraftverk och en
del av det som gäller för ett vindkraftverk kan också gälla för en solcellsanläggning.
Om det är en fristående anläggning som inte är knuten till en byggnad så är
likheterna med andelsägd vindkraft mycket stora. Det finns olika modeller för att
hantera intäkter från andelsägda vindkraftverk som kan appliceras på
solcellsanläggningar. En modell är att den ekonomiska föreningen som äger
anläggningen säljer all el till ett elbolag. Intäkterna går till föreningen som sedan
delar ut det ekonomiska överskottet till medlemmarna en gång per år. En annan
modell fungerar så att medlemmarna får köpa elen av föreningen till
självkostnadspris. Då består intäkterna av det pris som medlemmarna betalar, som
ska täcka kostnaderna för drift och underhåll. Den ekonomiska föreningen som
äger anläggningen kommer också att kunna få intäkter från försäljning av
elcertifikat. 2
2
Wizelius, Tore: Vindkraft tillsammans
7
Exempel: I Sala-Heby finns en ekonomisk förening 3 som investerat i ett flertal
solcellsanläggningar. Den ekonomiska föreningen har haft ett bra villkor för
försäljningen av den producerade elen genom ett avtal med det lokala
energibolaget.
I Helsingborg planerar energibolaget Öresundskraft tillsammans med NSR
(Nordvästra Skånes Renhållnings AB) att bygga en andelsägd solcellsanläggning 4. I
nuläget finns möjlighet att teckna intresse för att köpa andelar i anläggningen och
planen är att hälften av andelarna i anläggningen ska vara sålda redan innan
byggstart.
Fråga: Är det möjligt att installera solceller på någon annans tak eller mark?
Svar: Ja, det är juridiskt möjligt att montera en anläggning på någon annans
byggnad eller mark och reglera detta genom en överenskommelse med
fastighetsägaren. Fastighetsägaren kan eventuellt ta ut en hyra för att denne
upplåter sitt tak eller mark.
Om anläggningen utformas så att den producerade elen levereras direkt till elnätet
för försäljning, så är lönsamheten för anläggningsägaren beroende på elpriset och
priset på elcertifikat. Om anläggningen utformas så att den producerade elen
levereras till fastighetsägarens byggnad behövs en överenskommelse mellan
anläggningsägaren och fastighetsägaren som reglerar detta. Villkoren i denna
överenskommelse avgör lönsamheten för en sådan lösning.
Exempel: Företaget Egen El har markbaserade solcellsanläggningar (bland annat i
Hästveda i Skåne), som delvis bygger på principen att installera solceller på någons
annans mark 5. Det går att köpa enskilda solcellspaneler som monteras på plats i
t.ex. Hästveda. Ingen hyra tas ut av solcellsägaren. Produktionen från den enskilda
panelen kan genom ett avtal med ett elhandelsbolag ”levereras” till ägaren oavsett
var ägaren bor mot en symbolisk avgift (1 öre/kWh). För solcellsägaren
tillkommer också energiskatt samt överföringsavgift och eventuella
abonnemangsavgifter. Detta innebär att det blir mindre lönsamt för solcellsägaren,
jämfört med ”normalfallet” där man slipper alla rörliga delar av kostnaden för den
el som solcellerna producerar och man använder själv.
http://www.solelisalaheby.se/
http://www.oresundskraft.se/solarpark
5 http://egenel.etc.se/egen-el/satt-upp-egna-solceller-i-vara-parker
3
4
8
Fråga: Vad är förutsättningarna för en bostadsrättsförening att installera
solceller?
Svar: En bostadsrättsförening kan investera i en solcellsanläggning på samma sätt
som man gör andra investeringar i fastigheten, t.ex. vid renovering och underhåll.
Lönsamheten i en sådan investering beror delvis på hur stor andel av den
producerade elen som kan användas direkt och bli en energibesparing. En alltför
stor andel överproduktion bör undvikas då värdet från överproduktionen i de
flesta fall är lägre än värdet av el som används direkt i byggnaden. Det är därför
bättre att dimensionera anläggningen så att så mycket som möjligt av den
producerade elen används direkt i byggnaden.
En bostadsrättsförening har vanligen ett elabonnemang för fastighetens
gemensamma utrymmen som täcker trappbelysning, hissar, ventilation och
gemensam tvättstuga och dylikt (s.k. fastighetsel). Utöver detta har
bostadsrättsinnehavarna enskilda elabonnemang som täcker varje hushålls
elförbrukning. Det gemensamma elabonnemanget kan ofta ha relativt låg
förbrukning, så en solcellsanläggning som är kopplad till detta abonnemang kan
generera en hög överproduktion (beroende på solcellsanläggningens storlek). Om
byggnaden har elbaserad uppvärmning, genom t.ex. värmepump så är den
gemensamma elanvändningen högre, men energianvändningen för uppvärmning
är som störst på vintern när produktionen från solceller är som lägst.
En lösning på detta problem är att bostadsrättsföreningen byter till ett gemensamt
elabonnemang. Det innebär att föreningen har ett elabonnemang som täcker all
förbrukning – både fastighetsel och hushållselen till de enskilda lägenheterna.
Föreningen sköter själv fördelningsmätning och fakturering av varje
bostadsrättsinnehavare. Med ett gemensamt elabonnemang kan en större andel av
den producerade elen användas direkt inom det egna abonnemanget och komma
föreningen till del som en energibesparing.
Exempel: Det finns flera exempel på bostadsrättsföreningar med solenergi i
Sverige. Brf Gasellen 6 i Linköping är kanske det mest intressanta exemplet med
sina 624 kW solceller (4 300 m2). Brf Gasellen har ett gemensamt elabonnemang.
6
http://www.hsb.se/ostergotland/gasellen
9
Fråga: Kan man förbättra ekonomin i en solcellsanläggning genom att använda
elen till elbilar?
Svar: El från solcellsanläggningar kan användas till att ladda elbilar precis som
vanlig el. Med smart styrning kan elbilar i kombination med solceller användas för
att maximera egenanvändningen av den producerade elen. Detta kräver särskild
teknisk styrning som ännu inte är vanligt förekommande på marknaden.
Det är också möjligt att el från solceller kan säljas för användning i elbilar t.ex. i ett
parkeringshus. Det kan exempelvis finnas laddningsstationer för elbilar där
kunderna betalar en avgift för att ladda sin elbil med el från solceller. Det kan
finnas utrymme att ta ut ett högre pris för solcells-el än för annan typ av el.
Exempel: Det finns solcellsparkeringar i bland annat Helsingborg och Kristianstad.
På dessa platser förekommer dock inte att man tar betalt för elen som man kan
ladda sin bil med.
Fråga: Kan solceller vara lämpligt för campingplatser?
Svar: Campingplatser är som mest aktiva på vår, sommar och höst och detta gör
dem lämpliga för solenergi. Det finns ett antal exempel på solfångare för
varmvatten på campingplatser. Eftersom campingplatsen tar ut en avgift för att
använda varmvatten (t.ex. en fem-krona för en dusch), så kan det bli god ekonomi i
en solfångaranläggning. Motsvarande modell går att applicera för solceller. En
campinggäst som kopplar in sig på campingplatsens elnät får betala en liten avgift
för detta. Det kan finnas utrymme att ta ut en högre avgift för solcells-el än för
konventionell el för att på så sätt finansiera en investering i en solcellsanläggning.
Exempel: I denna studie har det inte framkommit några exempel på
campingplatser med solcellsanläggningar som finansieras med kundernas avgifter
för att ansluta sig till campingens elnät. Däremot blir det alltmer vanligt med
solceller för husvagnar och husbilar.
10
Slutsatser
Den vanligast förekommande affären (i denna rapport beskriven som
”normalfallet”) är den i nuläget mest lönsamma modellen för solceller. Att
alternativa affärsmodeller och ägandeformer inte är mer vanligt förekommande
beror troligen på att de inte är lika lönsamma som ”normalfallet”. En starkt
bidragande orsak till detta är att direkt egenanvändning av den producerade elen
är svårslagen som intäkt.
Utöver ”normalfallet” kan även bostadsrättsföreningar som väljer att ha
gemensamt elabonnemang få god ekonomi i en solcellsanläggning.
11
