KLIMATFÖRÄNDRINGAR
klimatförändring är förändringar i klimatet, alltså det som sker med vädret under många års tid. Det kan bli en
klimatförändring på en enda plats, i en större region eller på hela jorden. Man skiljer mellan kortvariga och
långvariga klimatförändringar. En kortvarig förändring är tillfällig. Det betyder att det kan bli varmare under en
period men att det sedan blir kallare igen. En klimatförändring kan vara mycket länge.
Jorden bildades för 4,6 miljarder år sedan. Sedan dess har det varit flera istider, och mellan dessa långa och
kalla perioder har det varit varmt. De senaste tusen åren har det förekommit både kallare och varmare
perioder. Den kalla perioden 1430–1850 brukar i Europa kallas lilla istiden. Sedan slutet av 1900-talet har det
blivit allt varmare, och 1998, 2005 och 2010 är de hitintills varmaste åren sedan 1880.
klimatförändring. Kurvan visar den globala medeltemperaturen för land och hav 1856–2010. Nollvärdet i temperaturskalan är medelvärdet av den globala
temperaturen 1961–90. Den perioden används av klimatforskare som standardperiod. I kurvan har svängningarna mellan närliggande år utjämnat .
Kunskapen om jordens klimat och hur det förändras blir hela tiden större. Många forskare menar att den
snabba klimatförändring inleddes under andra halvan av 1900-talet inte är naturlig. Man menar i stället att det
är människors olika aktiviteter som påverkar klimatet och att den förstärkta växthuseffekten är en av de
viktigaste orsakerna till att det blir varmare.
Många saker påverkar jordens klimat, till exempel kontinenternas rörelser, jordaxelns lutning, vulkanutbrott,
solens strålning, den förstärkta växthuseffekten och växtligheten på jorden. Eftersom det finns så många olika
saker som påverkar är det svårt att få ett säkert svar på frågan hur klimatet på jorden kommer att bli i
framtiden.
Människans påverkan på klimatförändringen
Vetenskapliga mätningar visar att medeltemperaturen på jorden har ökat med 0,6–0,9 grader de senaste 100
åren. Uppvärmningen är global och påverkar alla. Under kommande 100 år kommer det sannolikt att bli fler
häftiga orkaner på jorden. I Sverige kommer antagligen mängden snö och regn att öka på vintern, men det
kommer troligen att regna mindre på sommaren än hittills. Temperaturen i Sydsverige kan komma att bli lika
hög som den nu är i Frankrike.
Forskare i FN:s klimatpanel IPCC har dragit slutsatsen att människan verkligen har bidragit till
temperaturhöjningen. För IPCC arbetar över 1 000 forskare, och 2007 delade IPCC Nobels fredspris med Al
Gore. Några forskare tror att temperaturhöjningen är naturlig. De hävdar till exempel att temperaturhöjningen
beror på förändringar i solen.
Växthusgaserna koldioxid och metan är de gaser som mest bidrar till förstärkningen av växthuseffekten.
Koldioxid står för mer än halva förstärkningen av växthuseffekten. Stora mängder koldioxid kommer ut i
atmosfären när fossila bränslen som kol, olja och naturgas förbränns. En annan viktig källa till koldioxid är
avskogning. Skog binder koldioxid via fotosyntesen. I framför allt Afrika, Asien och Sydamerika har stora
områden avskogats. För Sveriges del kommer hälften av koldioxidutsläppen från energiproduktion. Men nästan
lika stor del kommer från trafiken i Sverige.
Näst koldioxid är metan den växthusgas som ger mest förstärkning av växthuseffekten. Metan bildas när döda
växtdelar och djurdelar bryts ned på platser där det inte finns syre. Sådana platser är exempelvis idisslande
djurs magar samt risfält. Nötkreatur är idisslare, och de rapar upp metan när de har ätit. Ris odlas i vatten, och
vatten innehåller inte lika mycket syre som luft gör.
Men en vanlig människa kan påverka utsläppen av växthusgaser. Vi kan kräva av politiker och ledare att de tar
beslut som gör det lättare och billigare att välja klimatvänliga alternativ. Vi kan också göra aktiva val i vardagen.
Vilken mat vi väljer att äta har en viss påverkan på utsläpp av växthusgaser. Ett äpple från Nya Zeeland kommer
hit via båt och lastbil från andra sidan jordklotet. Ett svenskt äpple transporteras inte lika långt och orsakar
mindre utsläpp av växthusgaser. Ofta hamnar det som fraktats långt i sophinken i stället för i våra magar! I iländerna slängs stora mängder mat som kunde ha blivit ett mål nästa dag. Vilka frukter, grönsaker och bär
odlas på sommaren i Sverige? Ät dem då i stället för på vintern. När det är vinter i Sverige är de odlade i
växthus och riktiga klimatbovar! På vintern kan vi i stället äta potatis och rotfrukter. De odlas visserligen under
sommaren, men kan lagras i många månader utan att bli dåliga. Våra vanligaste grönsaker sallat, tomat, gurka
och paprika odlas ofta i växthus som värms upp av fossila bränslen. Grönsaker eller rotfrukter som odlas
utomhus är bättre för miljön. Potatis, men också morötter, kålrot och rödbetor kan man riva, rosta i ugn eller
woka.
Ju mer pengar människor har desto mer kött äter de – i Sverige och i världen. Den klimatsmarte äter mer ärtor,
bönor och linser och mindre kött. Men det är skillnad på kött och kött. Idisslande lamm och biffkor är sämst
från klimatsynpunkt för de släpper ut metan. Men de gör nytta när de betar gräs och förhindrar att landskapet
växer igen. Kycklingar och grisar idisslar inte och orsakar inte lika stora utsläpp av växthusgaser. Kött från vilda
djur som älg, rådjur och hare påverkar klimatet minst.
Även hur vi tar oss fram påverkar utsläppen av växthusgaser. Biltrafiken orsakar stora utsläpp. Använd buss,
tåg, spårvagn eller tunnelbana oftare i stället! Eller varför inte gå eller cykla?
Material kan återvinnas om man sopsorterar. Återanvändning och sopsortering minskar utsläppen av
växthusgaser. Lägg tidningar, kartong, glas och plast för sig och batterier i batteriholken. Giftigt avfall lämnas på
särskilda återvinningsstationer. Plastpåsar finns i överflöd, och det går åt en hel del energi när de tillverkas. Ta
med en egen plastpåse eller väska när du ska handla nästa gång så minskar mängden plastpåsar i soporna! Bli
en klimathjälte i stället för en klimatbov!
Källa: NE.se
