Rätt insats på rätt nivå vid rätt tidpunkt Hur kan vi utveckla samhällets stöd för
unga med måttlig psykisk ohälsa?
7 maj 2015
Skolperspektivet – Elevhälsa
Vem är jag?
• Victoria Janeling, skolkurator, elevhälsan Rekarnegymnasiet,
Eskilstuna
• Socionom Örebro Uni. Steg 1-psykoterapeut Linköpings Uni.
(PDT, KBT, familjeterapi)
• Mångårig erfarenhet av psykosocialt arbete inom socialtjänst,
vård och skola
• Kombinerar skolsocialt arbete som kurator med
behandlingsarbete på en privat psykoterapimottagning i
Eskilstuna
• Intresset väcktes – Introduktionsprogrammet 2006 samband
skolmisslyckande och psykisk ohälsa
• Skolutvecklingsfrågor
• Riskgrupp för avhopp – förebygga, hindra, bromsa?
• Tvärprofessionalitet – vikten av samarbete
Min definition av måttlig psykisk ohälsa –
kliniska erfarenheter från skolan
•
•
•
•
•
•
•
Definition: Varaktiga symtom som hindrar eleven från att utvecklas
och fungera optimalt- och som orsakar lidande
(Barnpsykiatrikommittén, SOU 1998-31)
Ökat kontinuerligt sedan 1980-talet
Ångestproblematik – ängslan, oro, rädslor, fobier (generell ångest,
socialfobi, panikångest etc.)
Stressreaktioner – sömnproblem, koncentrationssvårigheter,
irritabilitet, utmattning
Nedstämdhetsproblematik – depressioner, suicidhot/försök
Psykosomatiska symtom – huvudvärk, magsmärtor,
spänningstillstånd etc.
Lindrigare ätstörningar, självskadebeteende, missbruk, OCD
Skolan som medskapare av psykisk
ohälsa? Det spiralformade sambandet
Skolmisslyckanden
Psykisk ohälsa
Godkända betyg – mycket stark skyddsfaktor för framtida sociala
problem och ohälsa
Slutsats: Elever i skolsvårigheter – en riskgrupp som behöver
identifieras och stödjas så tidigt som möjligt, i högre grad än vad
som sker idag.
Psykisk ohälsa –
skolans ansvar?
• Konsekvenser av psykisk ohälsa blir stora i skolan:
– Frånvaro / hemmasittande
– Försämrade prestationer – kognitiv påverkan
– Relationsproblem – samspelssvårigheter
– Beteendeproblem
– Resurskrävande – nu sannolikt en av de vanligaste
orsakerna bakom aktualisering hos rektor/elevhälsa
– Stress hos lärarna – känsla av otillräcklighet
Skolan – den perfekta arenan
• Förebyggande och främjade arbete och i vissa fall även
behandlande arbete
• Första linjens vård är primärvården (VC) - I praktiken är det
elevhälsan. Resurser?
Omodern elevhälsa?
• Samlad elevhälsa 2011 – tvärprofessionalitet , rätt
bemanning och prestigefritt teamarbete
• Dubbelt uppdrag – främjande / förebyggande
utredande / åtgärdande
• Dagens elevhälsa inte resursmässigt rustad, ”tillgång till”
• Akuthantering/”Brandsläckning” inte effektivt - uppgivenhet
• Ungas önskan om tillgänglighet – svårt att motivera till
VC och psykiatrin
Från enbart pedagogiska perspektiv till
tvärprofessionella perspektiv på elever i
skolsvårigheter
• Elevens sociala situation
• Social situation
utanför skolan, psykosocial
problematik
• Relation
•
Relationsproblematik inom eller
i förhållandet till skolan
• Hälsa
•
Psykisk och fysisk ohälsa –
funktionshinder (NPADHD/AST)
• Inlärning
•
Studierelaterad problematik,
inlärningssvårigheter, kognitiva
begränsningar
Fallstudier
•
Reza, åk 2: Aktualiseras pga. hög skolfrånvaro - dock anmäld sjukfrånvaro pga.
magproblem, han riskerar nu utskrivning. När det kommer till elevhälsan har en termin
hunnit gå och Reza ligger efter i det mesta.
Kartläggning visar: Svår ångestproblematik - (behöver vara nära en toalett hela tiden) social fobi.
•
Emma, åk 3: Återaktualiseras gång på gång pga. låga studieresultat, flera F-varningar är utmattad och har stora koncentrationssvårigheter -tidigare stödåtgärder har ej gett
resultat trots omfattande insatser (fel insatser)
Kartläggning visar: OCD, Autism och ADD.
•
Sebastian, åk 1: Aktualiseras gång på gång pga. störande beteende och för att han ”är
på fel plats, gör fel saker hela tiden”. Lärare beskriver Sebastian som ”lat - han kan om
han vill”. När han är på plats - han går ofta hem under dagen, har låga studieresultat.
Sebastian spelar mycket dator hemma, även nattetid. Utnyttjas av kompisar till att utföra
kriminella aktiviteter på fritiden.
Kartläggning visar: Ångestproblematik - undviker krav, kognitivt funktionshinder - under
gränsen för lindrig utvecklingsstörning
Framgångsfaktorer
Individnivå
• Gissa inte! Åtgärder och insatser bör alltid föregås av
kartläggning för professionella bedömningar
» Tvärprofessionell konsultation eller fördjupad utredning
• Tidig identifikation av elever med skolsvårigheter uppmärksamma särskilt:
»
»
»
»
Inlärningssvårigheter (dyslexi, språkstörning, dyskalkyli)
Funktionshinder (NP – ADHD/AST)
Social utsatthet
Samspelssvårigheter (mobbar/mobbas etc.)
• Identifiera elever med redan konstaterad psykisk ohälsa
» Behandlas i skolan
» Åtgärdsprogram med individuella anpassningar
Grupp- och organisationsnivå
• Tydligt uttalade rutiner och forum för elevstödsprocess:
Uppmärksamma, utreda, åtgärda, följa upp/utvärdera
• Insikt/lärande – sambandet mellan skolutveckling och
elevhälsa
• Modigt ledarskap – brokig skara professioner
• Gemensamma mål
• Systematik och kvalitetssäkring – välutbildade
elevhälsoprofessioner. Undvikande av ”kvackande”!
• Tydlighet kring vad som ska vara elevhälsans uppdrag
• Elevhälsoplan
Samhällsnivå
• Politisk vilja/resursfördelning för en likvärdig elevhälsa
• Ökad medvetenhet om utanförskapets pris
Utmaningar
• Bristande styrning. Elevhälsans uppdrag och uppdragsgivare
- organiserad av vem?
• Elevhälsans bemanning och kompetens
- Bristande tillgång till specialpedagoger, kuratorer och
psykologer
- Evidensbaserad kunskap bör öka
•
•
•
•
Friskolornas elevhälsa?
Första linjens vård - eller inte? Andra aktörers ansvar
Implementering av skolverkets vägledning för elevhälsa
Motverka myter om sk. ”bokstavsdiagnoser” och psykisk
ohälsa - kompentensutveckling
Tack för att ni lyssnat!
Referenser:
• Karolinska Institutet. Suicidforskning och suicidprevention.
www.ki.se 2015
• School, learning and mental health, a systematic review.
Gustavsson, J-E et al. Kungliga vetenskapsakademien, 2010
• När livet känns fel – ungas upplevelser kring psykisk ohälsa.
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor.
www.mucf.se 2015
• Från dubbla spår till elevhälsa. SOU 2000:19
• Vägledning för elevhälsa. Socialstyrelsen och Skolverket.
2014
• SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering: Att
förebygga psykisk ohälsa hos barn – en systematisk
litteraturöversikt, 2010
