Venuspassagen 2004 –

VENUSPASSAGEN 
Venuspassagen 2004 –
SAAF i samarbete med ESO
Som många säkert har noterat i sina almanackor, är det dags för en
Venuspassage nästa år. Den  juni passerar Venus mellan jorden och solen
och ger upphov till den första transiteringen av solens skiva sedan .
Då, för  år sedan, hade bröderna Earp och Doc Holliday nyligen skjutit
ner tre i Clantonfamiljen i den berömda skottlossningen i Toombstone,
fem år hade följt efter Asaph Halls upptäckt av Mars månar, och Orville
och Wilbur Wrights första flygplansskutt var fortfarande två årtionden
avlägset.
AV JOHAN WARELL
I
ngen idag levande människa
har sett en
Venuspassage. Faktum är att endast
fem
stycken
har observerats,
förutom den redan
nämnda även år
, , 
och . Den
första observerades
endast av den
unge
brilliante
engelsmannen Jeremiah Horrocks.
Den näst första av
dessa observerades
från Tahiti av
James Cook som
året
därefter
inledde
den
Europeiska kolonisationen av Australien,
och detta unika lands moderna etablering
kan därmed sägas vara kronan på en
astronomiskt driven expedition.
Venuspassager och exoplaneter
Teckningar av Venus’ utträde från solskivan vid Venuspassagen år , observerat från Tahiti
av kapten James Cook tillsammans med astronomen Charles Green. I Philosophical Transactions
of the Royal Society vol. , , rapporterade de om ”…en atmosfär eller diffust moln runt
planeten…” (fritt översatt från engelskan).
Utan tvekan är Venuspassager mycket
speciella händelser. De inträffar i par med
åtta års mellanrum, och tidrymden mellan
paren varierar mellan  och  år. Detta
till skillnad från Merkuriuspassager som
sker så ofta som i genomsnitt  gånger per
århundrade. En transit är analog med en
ringformig solförmörkelse, där den mellan
jorden och solen passerande himlakroppen
endast täcker en del av solskivan. När det
gäller de inre planeterna släcker de endast
ut en mycket liten bråkdel av solens ljus.
Venusskivans skenbara area är endast
. av solskivans, vilket dock är mer än
tio gånger dess verkliga storlek jämfört
med solen.
En ljusstyrkeminskning av en tiondels
procent är under bra förhållanden lätt att
detektera med dagens moderna teleskop
och detektorer. Detta gör nästa års
Venuspassage högintressant för jakten
på planeter runt andra stjärnor. Idag
eftersöks exoplaneter med huvudsakligen
två metoder: fotometri och radialhastigh
Telescopium /

VENUSPASSAGEN 
Den första observationen av en Venustransit gjordes av Jeremiah Horrocks från Hoole,
Preston, år , vilken han också beräknade. Den första observationen av en Merkuriustransit
gjordes från Paris av Pierre Gassendi åtta år tidigare, samma år som en Venustransit hade
beräknats av Kepler men som passerade onoterad. Målning av J. W. Lavender .
etsmätningar. I fotometriska sökningar
mäts ljusstyrkan för ett mycket stort antal
stjärnor extremt noggrant för att upptäcka
små ljusstyrkevariationer som kan
förklaras med transiterande planeter. Den
första stjärnan vars planet detekterades på
detta sätt var HD , vilket skedde
. Planeten var dock redan känd
från radialhastighetsmätningar. Endast
ljusa och lugna stjärnor, som solen, kan
studeras eftersom betydande aktivitet
som till exempel stjärnfläckar kan härma
en transiterande planets ljusstyrkeprofil.
Det är i detta avseende som
Venuspassagen kommer in i bilden.
Genom att fotometriskt mäta solens
ljusstyrka under transiten kan fenomenet
jämföras med det som förväntas av
exoplaneter. På detta sätt kan vi lära oss
om planeter kring andra stjärnor. Passagen
är också historiskt intressant eftersom
de fyra senaste, under utforskarnas
fruktansvärda vedermödor, utnyttjades
för att bestämma avståndet mellan jorden
och solen, den astronomiska enheten.
Samtidigt är det ett utmärkt tillfälle
att förklara frontlinjeforskning för en
intresserad publik.
och privatpersoner att utföra studier
av passagen och samtidigt berätta om
astronomisk forskning för allmänheten.
Observationernas syfte är att göra en ny
bestämning av den astronomiska enheten,
något som endast kan göras genom att
sammanställa observationer från ett
tusentals kilometer stort område.
En sådan övning är förstås idag endast
ett roligt tidsfördriv när avståndet till
solen har bestämts med extremt hög
noggrannhet genom radarobservationer
av olika himlakroppar. Även om soloch månförmörkelser är mer visuellt
imponerande så är Venuspassagen på
ett sätt mycket mer spännande eftersom
observatörerna måste vara spridda i ett
stort område, helst över hela den hemisfär
från vilken transiten är synlig, för att
kunna utföra något av vetenskapligt
värde. Meningen med VT- är således
att involvera ett stort antal människor
i en mycket enkel typ av användbar
astronomisk observation, med det dubbla
syftet att också sprida intresset för
vetenskap i allmänhet och astronomi i
synnerhet. Själva observationen är mycket
enkel: att med så hög noggrannhet
som möjligt bestämma tidpunkterna
för de fyra kontakterna. Dessa sker när
Venusskivan börjar synas i silhuett mot
”Venus Transit 2004”
För att föreviga Venuspassagen  har
Europeiska Sydobservatoriet (ESO) inlett
ett aktivitetsprogram som går under
namnet Venus Transit  (VT-).
Detta är ett världsomfattande utbildningsoch observationsprogram som inbjuder
universitet, skolor, astronomiföreningar

Telescopium /
En fotografisk observation av Venuspassagen  från U.S. Naval Observatory Library.
Expeditionen organiserades av Naval Observatory and Transit of Venus Commission, men plats
och observatör är okända. Notera Venusskivans avsevärda storlek, vilket gör planeten under
transit lätt att se för blotta ögat genom solfilter.
VENUSPASSAGEN 
solranden, är helt innanför solskivan, åter
snuddar solranden på väg ut, samt helt
lämnar solen.
Venuspassagen är ett ypperligt tillfälle
för SAAF att sprida det astronomiska
intresset vidare till allmänheten,
och föreningen deltar därför gärna
i detta internationella projekt. I
samarbete med andra observatorier
och intresserade världen över siktar
ESO på ett samarbetsprojekt vars
motsvarighet kanske aldrig har skådats i
amatörastronomin.
och fas igen under sommaren och hösten.
Som störst är förstås Venus under själva
transiten.
För att få en så skarp bild som möjligt
observeras Venus lämpligen när den står
som högst på himlen, vilket betyder
att den måste letas upp under dagtid.
Detta måste göras med stor försiktighet
för att inte av misstag rikta in solen med
teleskopet eller kikaren; enklaste sättet
kan vara att först rikta in solen med ett
solfilter monterat framför aperturen,
och sedan ställa in Venus läge relativt
solen. Detaljer i Venus molnlager ses
eller fotograferas bäst i ett djupblått
filter och är vanligtvis svåra att observera
visuellt. Detta är dock inte fallet med den
fantastiska tunna skära som kan omringa
hela skivan och som bildas av spritt solljus
i Venus övre atmosfär i närheten av undre
konjunktion (som sker samtidigt med
transiten) – ett unikt fenomen! Mer om
observationsteknik planeras till nästa
nummer av Telescopium.
Före och efter transiten
SAAF som resurs
VENUSPASSAGEN 2004 FRÅN
STOCKHOLM
Datum:  juni 
Tid: , , ,  SST
Varaktighet: h m
Max (topocentriskt): :: SST
Min avstånd från solens centrum: ”
Solhöjd: , , ,  grader
Venus diameter: ,”
Den Venusapparition som når sitt klimax
i transiten den  juni pågår förstås mycket
längre än så. Redan nu när du läser detta
ses planeten som en ljus aftonstjärna några
grader över den sydsydöstra horisonten
en timme efter solens nedgång. Den
blir långsamt allt lättare att observera
under våren då dess östliga elongation
från solen ökar, samtidigt som fasen och
avståndet till jorden minskar. Detta är ett
utmärkt tillfälle att följa utvecklingen av
Venusskivan från en liten, nästan fullt
belyst, skiva till en stor tunn skära i slutet
av maj, och sedan under avtagande storlek
I SAAF planerar vi att uppmärksamma
Venuspassagen i samarbete med landets
alla astronomiintresserade. Vi inbjuder
landets
lokala
astronomiföreningar
och amatörastronomer att observera
passagen
och
arrangera
publika
visningar av den runtom i landet. Vi kan
tillhandahålla observationsanvisningar,
observationsblanketter
och
informationsmaterial som passar för
en allmän publik. Vi kommer också
att fungera som ett bollplank för
idéer om hur allmänna visningar kan
ordnas på enklaste sätt och står till
förfogande som en informationsresurs.
Solsystemssektionen samlar in och
presenterar observationerna före, under
och efter transiten och analyserar och
presenterar resultatet i Systema Solaris och
Telescopium.
Venuspassagen blir förhoppningsvis
ett
evenemang
som
samtidigt
involverar fler amatörastronomer och
astronomiintresserade
än
någonsin
tidigare. Den långa varaktigheten på
passagen gör att många förbipasserande på
gator och torg har chansen att få en glimt
av denna sällsynta astronomiska händelse
och få en gnutta vetenskap serverat
på silverfat på köpet! Hör av dig till
undertecknad om du, din lokala förening
eller skola vill vara med i projektet!
Läs mer:
Transit, When Planets Cross the Sun, by Patrick
Moore, ISBN: 
The Transit of Venus: The Quest to Find the True
Distance of the Sun, by David Sellers; ISBN:

Meeus, J., , Transits, Willmann-Bell, Inc.,
Richmond.
June , –Venus in Transit, by Eli Maor; ISBN:
---
ESO:s projekt VT-: http://www.eso.org/vt/
Transit of Venus Conference : http:
//w w w.transit-of-venus.org.uk /conference/
history.html
Fred Espenak,  and  Transits of Venus:
http://sunearth.gsfc.nasa.gov/eclipse/transit/
venus.html
Transit of Venus: http://www.transitofvenus.org/
The Venus Passage: http://www.lunarplanner.com/
HCpages/Venus.html
Nyhetsskribenter sökes!
Det är ett stort och tungt jobb att ensam dra ihop alla astronomiska
nyheter till varje nummer av Telescopium/Astro. Därför söker vi nu
nyhetsskribenter till nyhetsredaktionen. Nyheterna kan bestå av
egenhändigt skrivna nyheter utifrån aktuella artiklar eller pressreleaser,
nyheter från landets föreningar och översatta nyheter från t. ex. NASA
eller någon annan myndighet/organisation som brukar ha artiklar som för
föreningar är fria att publicera. Små, korta nyhetsnotiser är också mycket
välkomna.
Hjälp din föreningstidning: Bidrag med nyheter!
Ring eller skriv till Telescopiums nyhetsredaktör Andreas Ahlin, så får du veta mer!
[email protected]
Tel: - , -  
Telescopium /
