nätets mörka sidor

LÄRARMATERIAL ÅRSKURS 5
NÄTETS
MÖRKA SIDOR
HAT, RASISM OCH PROPAGANDA ONLINE
Teskedsorden är en stiftelse som grundades 2006 av Tidningen Vi. Stiftelsen arbetar för tolerans och respekt
människor emellan. Intolerans och fanatism utgör ett växande hot i dagens samhälle. Stiftelsens målsättning är att nå
ut till unga människor och få dem att reflektera kring dessa viktiga frågor.
info@teskedsorden
www.teskedsorden.se
Illustrationer: Laura-Emilie Bernard
HAT OCH
PROPAGANDA PÅ NÄTET
ETT DEMOKRATIPROBLEM
Illustration: Laura-Emilie Bernard
Idag har så gott som alla 11–16-åringar i Sverige tillgång till dator och internet i hemmet. Majoriteten
har dessutom en egen mobiltelefon – de flesta en
smartmobil som erbjuder snabb och smidig internettillgång. Redan i mellanstadiet använder 87 procent av
svenska skolelever sociala nätverk som Facebook och
Instagram, enligt Medierådets undersökning ”Unga
och medier 2015”.
Vad gör de på nätet, och hur hanterar barnen det de
ser och hör online? Kunskaper om källkritik är ett av
de viktigaste verktygen för att unga ska kunna navigera
på internet utan att bli förledda av felaktig information.
Tyvärr finns allvarliga brister i vuxenvärldens respons,
både vad gäller undervisningen i källkritik och de samtal som förs – eller snarare inte förs – i hemmen om
internets många fallgropar.
Allt fler unga får svårare att skilja mellan journalistik
och vinklad information. Endast 13 procent av svenska barn i åldern 10–12 år följer nyheterna varje dag
(Barnombudsmannen 2014). Av elever i åldern 9–12 år
anser sig endast 33 procent vara bra på att avgöra om
information på internet är sann eller falsk (Medierådet
2015). Samtidigt är även vuxnas kunskaper om extremhögerns propagandaspridande på internet låga, vilket
också påverkar barnens sårbarhet.
Det här tillståndet av okunskap och otrygghet vill
Teskedsorden ändra på. Teskedsorden är en stiftelse
som genom aktiv dialog med barn och ungdomar arbetar för ökad tolerans och respekt människor emellan.
Här följer förslag på vad Teskedsorden kan bidra
med i form av skräddarsydda seminarier och föredrag
som kan riktas till såväl barn och unga som till lärarkåren. Vi har också inkluderat exempel på klassrumsövningar som mellanstadielärare själva kan genomföra
med sina elever.
Kontakta oss gärna om ni har frågor
eller synpunkter: [email protected].
1
BAKGRUND
INTERNETS MÖRKA SIDOR OCH
VUXENVÄRLDENS UTMANING
Det sägs ofta att det är barnen som kan lära de vuxna
om internet. Det kanske är sant när det gäller den tekniska biten, som att snabbt förstå hur nya appar fungerar, men när det gäller källkritiken – förståelsen för vad
som är sann eller falsk information och vikten av att
kunna se skillnad – är det sämre ställt.
JOURNALISTIK KONTRA PROPAGANDA
År 2014 debuterade svenska barn på internet vid tre
års ålder. Bland landets 13-åringar ligger internetanvändandet nu på 100 procent. Denna tidiga teknologiska
introduktion bör gå hand i hand med en introduktion till kritiskt tänkande på nätet. Annars växer den
unga generationen upp utan en väsentlig del av smart
mediekonsumtion. De blir tekniskt skickliga, men saknar förmåga att exempelvis skilja på en journalistisk
granskning av en politiker och en nynazistisk uthängning av densamma.
Eftersom detta är en viktig demokratifråga är det
oroväckande att vuxenvärlden tycks vara på väg att
misslyckas med att få barn och unga att förstå betydelsen av källkritik.
30 procent av svenska 9–12-åringar väljer alternativet
”jag bryr mig inte om det” på Medierådets fråga (2015)
om hur de värderar informationen när två webbsajter
beskriver samma sak.
37 procent av samma ålderskategori svarar ”vet ej”
på påståendet: ”Jag brukar bara hämta min information från en enda källa”, vilket tyder på en bristande
medvetenhet om urvalsprocessen när de tillgodogör
sig information på nätet.
Internetstiftelsen i Sverige (IIS) kommenterar dessa
resultat i sin senaste årsrapport: I svaren kan man ana att
de yngre elevernas ”vet ej” beror på bristande kunskaper i källkritik och här har skolan en viktig roll att fylla i att ge även
yngre barn grundläggande kunskaper i att värdera och hantera
information som de tar del av på nätet.
Källkritik är en kunskap som även elever på mellanstadiet behöver utveckla och det är en viktig uppgift
för skolan.
KONSPIRATIONERNA FRODAS
Enligt Ungdomsbarometerns undersökningar har
konspirationsteorier, som att världen styrs av hemliga
sällskap, lyckats få fäste hos många unga i Sverige.
Till skillnad från världen off-line, där varken bibliotek eller seriösa publikationer sprider rasistisk propaganda, är sådana myter omåttligt populära på internet.
Ju vildare och mer verklighetsfrånvända idéer, desto
mer spridda tycks de bli. Allt från terrorattacker till
finanskriser skylls på judar, muslimer, homosexuella,
medierna, frimurare, hemliga sällskap, rättsväsendet,
katolska kyrkan – eller allt detta i en salig blandning.
Anonyma sajter och rättshaverister som är aktiva
i sociala medier kan vara mycket skickliga på att få
nonsens att framstå som sanning. Utan att ha tränats i
källkritik, eller ens ha informerats om förekomsten av
konspirationsteorier och vad de är för något, kan det
vara mycket svårt för barn och unga att värja sig mot
felaktig information, exempelvis på Wikipedia, som är
mycket populärt bland ungdomar. Eftersom uppslagsverket redigeras av användarna själva försöker en del
aktörer smyga in faktafel som passar just deras version
av sanningen.
2
FÖRÄLDRARNAS FRÅNVARO
Många föräldrar i Sverige har dålig kontroll på vad
deras barn gör online, enligt en undersökning av Demoskop på uppdrag av Telenor (2015). Av de cirka
1 000 föräldrar som deltog i studien ansåg hälften att
det inte finns något behov av att prata med barnen om
deras liv på nätet. Inte ens 4 av 10 föräldrar kände till
den populära appen Snapchat.
Lärarkåren kan med andra ord inte räkna med att
diskussioner om vikten av källkritik och farorna med
nätbaserad rasism sköts hemma vid köksborden.
Illustration: Laura-Emilie Bernard
EXTREMHÖGERNS ”NYA” ARENA
En av de flitigaste politiska krafterna på nätet är extremhögern, främlingsfientliga partier och deras anhängare.
Extremhögern var tidigt ute med att använda internet för rekrytering av nya aktivister, propagandaspridning på egna och andras sajter och nätverkande
sinsemellan. De finns där unga finns: i sociala medier, i
kommentarsfälten under populära artiklar, etcetera.
Men rasistiska aktörer verkar inte alltid på ett tydligt
och öppet sätt. De kan till exempel sprida antijudiska
åsikter under en påstått oberoende informationskampanj om Förintelsen, eller negativa myter om muslimer
under förevändning att de diskuterar invandringen.
3
UR ”LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN,
FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011”:
Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom
skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja
alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska förmedla och
förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar
som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning
för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö.
SAKLIGHET OCH ALLSIDIGHET
Skolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Den ska framhålla
betydelsen av personliga ställningstaganden och ge möjligheter till sådana. Undervisningen ska
vara saklig och allsidig. Alla föräldrar ska med samma förtroende kunna skicka sina barn till skolan,
förvissade om att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen.
SKOLANS UPPDRAG
Skolan har i uppdrag att överföra grundläggande värden och främja elevernas lärande för att därigenom förbereda dem för att leva och verka i samhället. Skolan ska förmedla de mer beständiga
kunskaper som utgör den gemensamma referensram alla i samhället behöver. Eleverna ska kunna
orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga.
Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ.
4
LÖGNEN
SOM BLIR SANNING
EXTREMHÖGERNS KNEP PÅ NÄTET
Det kan vara mycket svårt att avslöja extremhögerns
propaganda på internet. Här följer fem av de vanligaste
sätten för främlingsfientliga krafter att förleda barn och
unga (och inte sällan vuxna) i sociala medier, chattrum,
kommentarsfält och på de egna hemsidorna:
1. DE SPRIDER SYMPATISKA BUDSKAP
FRÅN HEMLIGA AVSÄNDARE
Det kan väl inte vara dåligt att säga nej till plågsamma
djurförsök? Eller att vilja stoppa pedofiler? Nej, men
extremhögern är smart nog att gömma sig bakom
sådana allmängiltiga och empativäckande kampanjer i
sociala medier och på egna webbsidor.
Även om de verkliga avsändarna avslöjas finns en
risk för att de som stött på kampanjen ifråga tänker:
”De kanske inte är så hemska ändå (det där partiet eller
gruppen)…”
2. DE FINNS DÄR UNGA FINNS
Extremhögern kan idag vara tonåriga tjejer och killar
som är aktiva på populära sociala medier som Snapchat. Genom att inte bara följa med i den digitala utvecklingen utan även gå i bräschen för den (exempelvis
genom att ladda upp imponerande videor av sina demonstrationer på YouTube) ligger extremhögern ofta
ett steg före vuxenvärlden.
3. DE AGERAR UNDER JOURNALISTISK
FASAD
Många unga har idag bristande kunskaper i skillnaderna mellan propaganda och seriösa medier. En seriös
journalist sprider inte hat och lögner utan bidrar till att
läsarna får reda på mer om världen runt omkring dem.
Extremhögern gör tidningar och sajter som är snarlika de etablerade mediernas, men som innehåller en
blandning av hetsande artiklar, fördomar och förtal om
de människor som befinner sig i extremhögerns sikte,
exempelvis muslimer, judar, svarta, romer, flyktingar,
journalister, poliser och domare.
4. DE ANVÄNDER SANNINGEN – PÅ SITT
EGET SPECIELLA SÄTT
Många unga har inte fått möjlighet att reflektera över
att något kan vara fel även om det är sant. Ett konkret
exempel: Ungdomarna som lyssnar till Teskedsordens
föredrag får själva göra en sajt med nyheter om bankrån och andra våldshändelser. Men de får endast välja
ut de nyheter där bankrånarna och andra gärningsmän
är blonda svenskar. I slutänden har vi en sajt eller artikelsamling med brottsnyheter som är helt sanna, samtidigt som den som läser sajten bara ser brott begångna
av ljushåriga människor – och är därmed mottaglig för
propaganda om just denna grupp. Det här fenomenet
kallar man för att helhetsbilden är falsk.
5. DE SKAPAR RASISTISKA KOPIOR AV
SERIÖST MATERIAL
På nästa sida kan du se exempel på hur Förintelseförnekare ligger bakom en webbsajt som barn och unga
av misstag kan nå när de söker information om folkmordet på judar, exempelvis via den legitima svenska
myndigheten Forum för levande historia.
5
EXEMPEL
Den svenska myndigheten Forum för levande
historia, vars uppgift bland annat är att sprida
information om Förintelsen och andra folkmord.
Sajten Sann Historia förnekar Förintelsen och
sprider falsk information om folkmordet på
judarna.
6
NÄTETS
MÖRKA SIDOR
SÅ HANTERAR NI HATET
Nyheter och budskap som sprids på internet och i sociala medier går rakt in i våra uppkopplade liv – utan
filter, utan förklaring. Internet är inte bara en kunskapsbank utan även fullt av hat och hot, och av vinklat och
lögnaktigt material som sprids av, ofta anonyma, aktörer
med egna agendor.
VAD HÄNDER NÄR BARN
OCH UNGDOMAR …
… Föredrar snabbhet framför pålitlighet i informationsinhämtningen?
… Får svårt att se skillnad mellan vinklade källor och
oberoende journalistik?
… Hämtar information om exempelvis Förintelsen från
högerextrema hemsidor?
… Saknar verktyg för att förstå det de läser i webbtidningar och sociala medier?
Teskedsordens seminarier kan riktas till elever, lärare, pedagoger, myndighetspersoner eller en intresserad allmänhet. Föredrag av våra experter varvas med
praktiska exempel och diskussioner i en deltagaraktiv
modell. Tidsåtgång är minst två timmar. Utbildningen
skräddarsys efter beställarens behov, förkunskaper och
önskemål.
Vi erbjuder många olika modeller: aktiv dialog, seminarier, föredrag, klassrumsövningar, diskussionsunderlag, övningar för lärare, workshops, längre
utbildningar, med mera. Våra seminarier kan även
riktas mot vårdnadshavare vid föräldramöten och
liknande.
UR PROGRAMMET OM NÄTRASISM:
•
•
•
•
Vikten av att vara medveten och kritisk till det
man finner på nätet.
Vilka metoder kan användas för att gallra bort
tvivelaktig information?
Vad blir konsekvenserna om vi slarvar med källkritiken?
Hur arbetar politiska aktörer med propagandaspridning, rekrytering och desinformation på
nätet?
En av Teskedsordens kursledare är Lisa Bjurwald,
prisbelönt journalist och författare. Lisa Bjurwald har
skrivit tre uppmärksammade böcker om främlingsfientlighet och är specialiserad på rasism och näthat. Hon är
en van utbildare med lång erfarenhet av föreläsningar i
Sverige och utlandet.
LÄSTIPS! Skrivbordskrigarna. Hur extrema krafter
utnyttjar internet av Lisa Bjurwald.
Kontakta Teskedsorden för mer information:
E-post: [email protected], Telefon: +46 70 360 04 79
7
ÖVNING
1
ÄR JORDEN RUND ELLER PLATT?
Kategori: Introduktion, samtal
TID: 45-60 min
För att ge en lustfylld introduktion till ämnet kritiskt tänkande på nätet rekommenderar vi klassrumsövningen
”Jorden är platt”. Övningen visar på ett konkret sätt hur svårt det kan vara att argumentera emot konspirationsteorier, oavsett hur verklighetsfrånvända eller till och med löjliga de kan verka vid första anblick. Om vi snabbt
avfärdar exempelvis rasistiska påståenden så undervärderar vi de rasistiska myternas kraft att övertyga och vinna
nya anhängare.
SÅ HÄR GÅR ÖVNINGEN TILL
Börja med att teckna en rund jordglob på tavlan framför eleverna. Berätta att du kommer från en förening som
tror att jorden är platt, inte rund. Att vår planet skulle vara rund som en boll anser ni vara en myt, en påhittad idé.
Redan här har du vänt på perspektiven och intagit en oväntad position.
Låt därefter eleverna argumentera MOT din position. De ska alltså övertyga DIG om att jorden är rund, inte
platt. Det är viktigt att man som ”representant för föreningen Jorden är platt” tar sitt uppdrag på allvar. Fråga exempelvis vad eleverna har för bevis för att planeten skulle vara rund som en badboll? Det låter ju tokigt i
dina öron. Har de själva varit på månen och kunnat titta på jorden? Och om jorden verkligen är rund, hur kan
människor bo på klotets undersida utan att falla ut i rymden? Endast din fantasi sätter gränserna för din argumentation!
Kontakta gärna Teskedsorden för råd och stöd kring denna övning
[email protected]
ÖVNING
2
VÅGAR DU ARGUMENTERA EMOT?
Kategori: Samtal, diskussion
TID: 60-90 MIN
EXEMPEL PÅ KLASSRUMSÖVNING I ARGUMENTATION, ALLMÄNBILDNING OCH
KRITISKT TÄNKANDE.
Dela in eleverna i mindre grupper och ge dem ett aktuellt främlingsfientligt resonemang per grupp. Låt eleverna
diskutera sinsemellan och sedan presentera sina förslag och funderingar en grupp i taget.
Var medveten om risken för att förstärka existerande fördomar. Läraren måste därför ha tänkt ut lämpliga faktabaserade svar innan övningen påbörjas.
EXEMPEL PÅ RESONEMANG ATT DISKUTERA:
1. Islam är ett konstigt inslag i Europa och passar inte in bland oss och våra moderna liv. Vi har kämpat hårt för
att män och kvinnor ska ses som lika mycket värda – varför skulle vi frivilligt vilja skicka Europa tillbaka till medeltiden?
2. Den riktiga rasismen är den som riktas mot vita från invandrare. De misshandlar vita tonåringar på gatorna och
kallar våra tjejer för fula saker. Varför är det förbjudet att tala om den här sortens rasism?
3. Det finns minst en muslimsk terrorist ombord på varje båt som sjunker i Medelhavet. Vi måste sluta ta emot
flyktingar – annars kommer Europa svämma över av terrorister!
Kontakta gärna Teskedsorden för råd och stöd kring denna övning
[email protected]