Datum
2009-07-06
1 (6)
senast uppdaterad 2009.07.06
Till brunnsägare i Sigtuna kommun
Till dig som har dricksvatten från enskild brunn
Miljö- och hälsoskyddskontoret har genomfört en undersökning av
dricksvattenkvaliteten i enskilda dricksvattentäkter i Sigtuna kommun med
tyngdpunkt på kemiska ämnen, däribland olika metaller och gasen radon. Rapporten
”Vattenkvalitet från bergborrade brunnar i Sigtuna kommun” finns att ladda ner från
Sigtuna kommuns hemsida, www.sigtuna.se/vattenkvalitet.
Arsenik och radon är de två ämnen som enligt Socialstyrelsen ger störst andel
otjänliga dricksvatten från bergborrade brunnar i Sigtuna kommun. Andelen
bergborrade brunnar med arsenik och radon avviker dessutom kraftigt från
riksgenomsnittet för bergborrade brunnar.
Socialstyrelsen tar fram riktvärden och råd
Socialstyrelsen ger ut allmänna råd samt vägledning för dricksvatten från enskilda
brunnar. I Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2005:20) finns riktvärden för när ett
dricksvatten anses vara tjänligt, tjänligt med anmärkning eller otjänligt.
Miljö- och hälsoskyddskontoret kan ge dig mer information
Miljö- och hälsoskyddsnämnden är ansvarig för tillsyn över enskilda och mindre
anläggningar för dricksvatten. Det är miljö- och hälsoskyddskontoret som sköter den
praktiska tillsynen. Miljö- och hälsoskyddskontoret kan informera brunnsägare om
lämpliga åtgärder som kan behövas för att rena otjänligt dricksvatten. Det kan bli
aktuellt att ställa krav på åtgärder i de fall en fastighetsägare hyr ut till någon som inte
själv har möjlighet att åtgärda problemet med otjänligt vatten.
Brunnsägare ansvarar för dricksvattnet och dess kvalitet
Det är brunnsägaren som ansvarar för att vattenkvaliteten är bra, utifrån
hälsomässiga, tekniska och estetiska aspekter. Brunnsägaren kan vara fastighetsägaren
eller en ägarförening. För en enskild brunn är det brunnsägaren som är ansvarig för
att reda ut eventuella problem och bekosta eventuell rening.
Otjänligt vatten bör inte användas till dryck eller matlagning
SIG100 v 1.0 2007-05-02
För dig som har halter över otjänlighetsvärdet för arsenik och radon eller tjänligt med
anmärkning för uran, rekommenderar miljö- och hälsoskyddskontoret dig att inte
använda vattnet till dryck eller matlagning. Det går bra att använda vattnet till annat
arbete i hemmet som städ eller tvätt. Du som brunnsägare bör undersöka om du kan
få vatten från annat håll eller om du kan installera rening av vattnet.
Postadress
Besöksadress
Telefon
Fax
E-post
Org.nr
195 85 Märsta
Södergatan 20, Märsta
08-591 260 00 vx
08-591 262 26
[email protected]
212000-0225
Datum
2009-07-07
Arsenik
Förekomst och exponering
Arsenik är ett grundämne som finns naturligt i jordskorpan och därför kan det
förekomma höga halter arsenik i brunnsvatten. Arsenik är svårt att upptäcka,
eftersom det är smak- och luktfritt samt saknar färg. Speciellt vanligt med höga halter
arsenik är det i områden med sulfidmineral i jordlager och/eller berggrunden.
Områden med sedimentgnejser eller basiska bergarter betraktas som riskområden i
Sigtuna kommun. 14 procent av de undersökta brunnarna i Sigtuna kommun har
otjänligt vatten med avseende på arsenik.
Hälsoeffekter
Riktvärdet för arsenik, 10 mikrogram (μg) per liter dricksvatten, baseras på risken för
cancer vid flera års exponering. Risken för cancer vid riktvärdet på 10 mikrogram per
liter dricksvatten skulle motsvara två fall av lung- och urinblåsecancer per år i
Sverige.
Känsliga grupper
Studier visar på att foster, små barn och undernärda personer är känsligare än
välnärda vuxna personer. För dessa känsliga grupper är det önskvärt att begränsa
intaget av arsenik så långt det är möjligt. Vatten med halter över riktvärdet bör inte
användas till dryck eller matlagning. Tobaksrökning interagerar med arsenik och ökar
risken för lungcancer.
Uran
Förekomst och exponering
Uran kan förekomma i områden med naturligt höga halter i berggrunden, främst i
områden med vissa graniter och pegmatiter. Uranhalten kan även vara hög i vatten
från sand- och grusavlagringar. 57 procent av alla enskilda vattentäkter i Sigtuna
kommun beräknas ha brunnsvatten med halter över riktvärdet för tjänligt med
anmärkning. Riksgenomsnittet är cirka 17 procent.
Hälsoeffekter
Sverige införde ett riktvärde för tjänligt dricksvatten med anmärkning för uran på 15
mikrogram per liter dricksvatten år 2005. Riktvärdet är satt med tanke på uranets
kemiska giftighet. Uran kan påverka njurarna och dess funktion. Uran utsöndras med
urinen, men en mindre andel lagras i lever, njurar och skelett. För att komma upp till
halter där uran blir farligt på grund av strålningen krävs en årskonsumtion av vatten
med uranhalter på över 100 mikrogram per liter dricksvatten. Det motsvarar en
stråldos på 0,1 millisievert per år. Risken under en livstid för cancer beräknas då vara
0,5 fall per 100 000 personer och år.
2 (6))
Datum
2009-07-07
Radon
Förekomst och exponering
Höga halter av radon kan förekomma naturligt i grundvatten. Radon är en gas som
kan avgå från vattnet, exempelvis när du duschar och därmed bidra till förhöjda
halter i inomhusmiljön. I Sigtuna kommun har lite mindre än var tionde brunn halter
av radon i dricksvatten som överstiger riktvärdet på 1000 Bequerel per liter vatten.
Det stämmer relativt väl överens med motsvarande andel för hela landet.
Hälsoeffekter
Radon ökar risken för lungcancer. Risk för hälsoeffekter är främst vid inandning av
radonhaltig luft, t.ex. vid duschning. Riskerna med att dricka radonhaltigt vatten är
relativt små. Radon som man dricker tas upp i magsäcken och transporteras ut i
kroppen och den största delen andas man ut inom en timme. Det som stannar kvar
återfinns framförallt i fettvävnad.
Information om rening av dricksvatten
Det finns olika möjligheter att rena arsenik, radon och uran från dricksvatten. Det är
upp till brunnsägaren själv att avgöra vilken slags reningsmetod som lämpar sig bäst.
Vid valet av reningsmetod är flera faktorer viktiga, däribland
• grundvattnets kvalitet
• halten av ämnet som ska renas
• hur mycket dricksvatten som används
• tillgången till grundvatten och
• om det beredda vattnet måste efterbehandlas på något sätt.
Arsenik
Socialstyrelsen har i en rapport sammanfattat de metoder som vanligtvis används för
att rena dricksvatten från arsenik, ”Dricksvattenrening med avseende på arsenik” (art
nr 2006-123-10). Exempel på reningsmetoder är kemisk fällning, jonbytesmassor och
järn-manganoxidation. Socialstyrelsen har i en annan rapport testat olika
filtertekniker avsedda för enskilda brunnar, ”Avskiljning av arsenik från grundvatten”
(art nr 2007-123-41). De filtertekniker som undersökts i rapporten är adsorption,
jonbyte och omvänd osmos.
Radon
För att bli av med radon i vatten finns det olika metoder. Att lufta vattnet är en av de
vanligaste metoderna. I en så kallad radonavskiljare blandas finfördelat vatten med
luft och radonet avgår till luften. Omvänd osmos, kolfilter eller lagring av vattnet är
exempel på andra metoder.
Uran
För rening av uran i dricksvatten har Socialstyrelsen tagit fram rapporten ”Uran i
dricksvatten – en hälsorisk”. Membranfiltrering eller jonbytare kan enligt rapporten
fungera för att minska uranhalten.
3 (6))
Datum
2009-07-07
Var kan jag läsa mer?
Socialstyrelsen har tagit fram en handbok ”Dricksvatten från enskilda brunnar och
mindre dricksvattentäkter”. I handboken beskrivs bland annat olika parametrar som
kan ge kvalitetsproblem i dricksvatten, och förslag på hur brunnsägare kan hantera
problem med dricksvatten.
Socialstyrelsens Miljöhälsorapport 2009 beskriver hur miljöhälsofaktorer, till exempel
luftföroreningar, buller och dricksvatten påverkar vår hälsa. Rapporten tar upp bland
annat förekomst, hälsoeffekter och riskbedömning för ett antal ämnen som kan
förekomma i både enskilda och allmänna dricksvattenanläggningar.
Alla rapporter finns att beställa hos Socialstyrelsen, tel nr vxl 075-247 30 00,
www.socialstyrelsen.se.
Bilagor
1. Ta prover på ditt vatten
2. Exempel på ackrediterade laboratorier
4 (6))
Datum
2009-07-07
Bilaga 1:
Ta prover på ditt vatten
Socialstyrelsen rekommenderar brunnsägare att ta prover på enskilt dricksvatten
åtminstone vart tredje år. Vattenlaboratorierna brukar ha särskilda provtagningspaket
som utgår från Socialstyrelsens rekommendationer.
Följande parametrar rekommenderar Socialstyrelsen att man normalt analyserar:
Mikrobiologiska parametrar
o Escherichia coli (E.coli)
o Koliforma bakterier
o Antal mikroorganismer vid 22°C
Kemiska och fysikaliska parametrar
o
o
o
o
o
o
o
o
o
o
o
o
o
o
o
o
o
o
o
o
o
Alkalinitet
Ammonium
Flourid
Fosfat
Färg
Järn
Kalcium
Kalium
Kemisk oxygenförbrukning
Klorid
Konduktivitet
Koppar
Magnesium
Mangan
Natrium
Nitrat
Nitrit
pH
Sulfat
Total hårdhet
Turbiditet
Ibland kan det behövas fler parametrar
Beroende på område bör vattenanalysen innehålla olika ämnen. Miljö- och
hälsoskyddskontoret kan hjälpa dig med att välja ut viktiga ämnen för analys på
enskilt vatten. I en normal provtagning ingår inte uran och arsenik. Men eftersom
arsenik och uran förekommer i vissa områden i kommunen rekommenderar miljöoch hälsoskyddskontoret att man även lägger till dessa parametrar. Bergborrade
brunnar löper alltid större risk att ha förhöjda radonhalter. Därför bör radonhalten i
grundvattnet kontrolleras vid enstaka tillfällen.
5 (6))
Datum
2009-07-07
6 (6))
Bilaga 2:
Exempel på ackrediterade laboratorier
Anlita alltid ett ackrediterat laboratorium
Det finns företag som erbjuder snabbmetoder för att kontrollera dricksvattnet. Dessa
snabbmetoder är ofta billiga men inte helt tillförlitliga och mäter ofta en parameter i
taget. Man bör därför alltid anlita ett ackrediterat laboratorium för analys av
vattenprover. För utskick av flaskor för provtagning, transport och analys av prover
hänvisar miljö- och hälsoskyddskontoret direkt till valfritt laboratorium.
Här hittar du exempel på ackrediterade laboratorier som utför analys på dricksvatten
från enskild brunn.
Laboratorium
Telefon
Internet
ALcontrol AB
013-25 49 00
Brunnsvatten.se
Eurofins AB
010-490 81 70
Gammadata
018-480 58 80
Norrvatten, avd: 08-505 254 50
Görvälnverkets
laboratorium
Uppsala Vatten
och Avfall AB
018-727 42 30
Övrigt
Inlämning av
prover bl.a i
Uppsala och
Stockholm
Inlämning av
Eurofins.se
prover bl.a i
Stockholm
Gammadataradon.se Enbart analys av
radon
Inlämning av
Norrvatten.se
prover på
Görvälnverket,
Järfälla (ingen
inlämning av
prover v. 25-33)
(saknas)
Inlämning av
prover i Uppsala
