EUROPEISKA
KOMMISSIONEN
Bryssel den 2.6.2014
COM(2014) 420 final
Rekommendation till
RÅDETS REKOMMENDATION
om Nederländernas nationella reformprogram 2014,
med avgivande av rådets yttrande om Nederländernas stabilitetsprogram 2014
{SWD(2014) 420 final}
SV
SV
Rekommendation till
RÅDETS REKOMMENDATION
om Nederländernas nationella reformprogram 2014,
med avgivande av rådets yttrande om Nederländernas stabilitetsprogram 2014
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA REKOMMENDATION
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2
och 148.4,
med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1466/97 av den 7 juli 1997 om förstärkning av
övervakningen av de offentliga finanserna samt övervakningen och samordningen av den
ekonomiska politiken1, särskilt artikel 5.2,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1176/2011 av den
16 november 2011 om förebyggande och korrigering av makroekonomiska obalanser2,
särskilt artikel 6.1,
med beaktande av Europeiska kommissionens rekommendation3,
med beaktande av Europaparlamentets resolutioner4,
med beaktande av Europeiska rådets slutsatser,
med beaktande av sysselsättningskommitténs yttrande,
med beaktande av yttrandet från ekonomiska och finansiella kommittén,
med beaktande av yttrandet från kommittén för socialt skydd,
med beaktande av yttrandet från kommittén för ekonomisk politik, och
av följande skäl:
(1)
Den 26 mars 2010 antog Europeiska rådet kommissionens förslag till en ny strategi
för tillväxt och sysselsättning, Europa 2020, som bygger på en ökad samordning av
den ekonomiska politiken med inriktning på ett antal nyckelområden där åtgärder
behövs för att stärka förutsättningarna för hållbar tillväxt och konkurrenskraft i EU.
(2)
Den 13 juli 2010 antog rådet på grundval av kommissionens förslag en
rekommendation om de allmänna riktlinjerna för medlemsstaternas och unionens
ekonomiska politik (2010–2014) och den 21 oktober 2010 ett beslut om riktlinjer för
medlemsstaternas sysselsättningspolitik, vilka tillsammans utgör de så kallade
integrerade riktlinjerna. Medlemsstaterna uppmanades att beakta de integrerade
riktlinjerna i sin nationella ekonomiska politik och sysselsättningspolitik.
1
2
3
4
SV
EGT L 209, 2.8.1997, s. 1.
EUT L 306, 23.11.2011, s. 25.
COM(2014) 420 final.
P7_TA(2014)0128 och P7_TA(2014)0129.
2
SV
(3)
Den 29 juni 2012 beslutade stats- och regeringscheferna om en tillväxt- och
sysselsättningspakt, som ger ett enhetligt ramverk för insatser på nationell nivå, EUnivå och euroområdesnivå med hjälp av alla tänkbara medel, instrument och politiska
åtgärder. De beslutade om insatser som ska utföras på medlemsstatsnivå och
uttryckte i synnerhet sitt helhjärtade åtagande att uppnå målen i Europa 2020strategin och genomföra de landsspecifika rekommendationerna.
(4)
Den 9 juli 2013 antog rådet en rekommendation om Nederländernas nationella
reformprogram 2013 och avgav ett yttrande om Nederländernas uppdaterade
stabilitetsprogram för 2012–2017. Den 15 november 2013 lade kommissionen, i linje
med förordning (EU) nr 473/20135, fram sitt yttrande om Nederländernas utkast till
budgetplan för 20146.
(5)
Den 13 november 2013 antog kommissionen den årliga tillväxtöversikten7, som
inledde 2014 års europeiska planeringstermin för samordning av den ekonomiska
politiken. Samma dag antog kommissionen rapporten om varningsmekanismen8,
baserad på förordning (EU) nr 1176/2011, i vilken Nederländerna pekades ut som en
av de medlemsstater som skulle bli föremål för en fördjupad granskning.
(6)
Den 20 december 2013 godkände Europeiska rådet prioriteringarna för att säkerställa
finansiell stabilitet, budgetkonsolidering och åtgärder för att främja tillväxt.
Europeiska rådet betonade behovet av att eftersträva differentierad och tillväxtvänlig
budgetkonsolidering, återställa en normal utlåning till ekonomin, främja tillväxt och
konkurrenskraft, bekämpa arbetslöshet och krisens sociala följdverkningar samt
modernisera den offentliga förvaltningen.
(7)
Den 5 mars 2014 offentliggjorde kommissionen resultaten av sin fördjupade
granskning av Nederländerna9 i enlighet med artikel 5 i förordning (EU)
nr 1176/2011. Av analysen drog kommissionen slutsatsen att Nederländerna
fortfarande har makroekonomiska obalanser som kräver övervakning och politiska
åtgärder. Det är särskilt viktigt att man uppmärksammar den makroekonomiska
utvecklingen av den privata skuldsättningen och den pågående skuldneddragningen, i
kombination med de återstående ineffektiva inslagen på bostadsmarknaden. Även om
riskerna med det stora överskottet i bytesbalansen inte kan jämföras med riskerna
med stora underskott, och överskottet delvis är kopplat till behovet av
skuldneddragning, kommer kommissionen att följa utvecklingen av Nederländernas
bytesbalans i samband med den europeiska planeringsterminen.
(8)
Den 29 april 2014 lade Nederländerna fram sitt nationella reformprogram 2014 och
den 30 april 2014 sitt stabilitetsprogram 2014. I syfte att beakta deras inbördes
samband har de båda programmen bedömts samtidigt.
(9)
Syftet med den finanspolitiska strategin i stabilitetsprogrammet 2014 är att
säkerställa att korrigeringen av det alltför stora underskottet 2013 är hållbar och att
budgeten ligger nära det medelfristiga budgetmålet senast 2015. Det medelfristiga
målet om ett strukturellt underskott på högst 0,5 % av BNP speglar kraven i
stabilitets- och tillväxtpakten. Ytterligare genomgripande finanspolitiska åtgärder
genomfördes, men det (omräknade) strukturella saldot 2014 förväntas vara
oförändrat jämfört med 2013. Avvikelsen från den nödvändiga minimianpassningen
5
6
7
8
9
SV
EUT L 140, 27.5.2013, s. 11.
C(2013) 8008 final.
COM(2013) 800 final.
COM(2013) 790 final.
SWD(2014) 87 final.
3
SV
på 0,5 % av BNP kommer därför att vara betydande. År 2015 förväntas det
(omräknade) strukturella saldot förbättras med 0,3 procentenheter av BNP.
Utgifterna förväntas öka i en takt som är förenlig med utgiftsriktmärket både 2014
och 2015. Enligt en övergripande bedömning av Nederländernas finanspolitiska
strategi är anpassningen till det medelfristiga målet delvis i linje med kraven i
stabilitets- och tillväxtpakten. Enligt stabilitetsprogrammet stabiliseras den offentliga
bruttoskulden 2015 för att därefter minska. Det makroekonomiska scenario som
ligger till grund för prognoserna i programmet är rimligt och utarbetades av det
nederländska finanspolitiska rådet (Centraal Planbureau) som är ett oberoende organ.
De risker som är förknippade med de finanspolitiska målen är omfattande men på det
hela taget balanserade. Enligt kommissionens vårprognos 2014 kommer det
strukturella saldot att stabiliseras 2014 och förbättras med 0,5 % av BNP 2015.
Enligt kommissionens prognos kommer Nederländerna att nå upp till
utgiftsriktmärket 2014 men däremot inte 2015. I syfte att främja Nederländernas
tillväxtpotential är det av största vikt att den konsolidering som krävs genomförs så
att tillväxtfrämjande utgifter skyddas, såsom innovation och forskning, inbegripet
grundforskning, utbildning och yrkesutbildning. På grundval av sin bedömning av
programmet och kommissionens prognos anser rådet, i enlighet med rådets
förordning (EG) nr 1466/97, att Nederländerna på ett varaktigt sätt fått ner sitt
offentliga underskott under 3 % av BNP 2013, men riskerar att avsevärt avvika från
kraven i den preventiva aspekten från och med 2014.
SV
(10)
Bostadsmarknaden är en stor utmaning. Stelhet och snedvridande incitament har
byggts upp över årtionden och präglar nu bostadsfinansieringen och sparmönstren
inom sektorn. Hushållens tendens att öka på sina bostadslån i takt med stigande
fastighetsvärden speglar i stort de skatteincitament som länge givits, särskilt att
räntan på bostadslån är helt avdragsgill. Sedan april 2012 har en rad åtgärder
vidtagits för att i någon mån ändra på incitamenten. En del av åtgärderna går ut på att
anpassa skattebestämmelserna för bostadsfinansiering. Den stegvisa övergången till
begränsad avdragsrätt för bostadslåneräntor och ökningen av incitamenten att
amortera lånen är berättigade, men utfasningen är för långsam för att i nämnvärd
utsträckning påverka amorteringsbeteendet. Den belåningsgrad på 100 % som enligt
planerna ska nås 2018 är fortfarande hög. Hyresmarknaden är kraftigt reglerad och
kringskärs av en mycket stor sektor för subventionerat boende med långa väntelistor.
Införandet nyligen av mer inkomstbaserade hyresskillnader inom det
subventionerade boendet är ett steg i rätt riktning, men effekterna är begränsade.
Företag som tillhandahåller subventionerade bostäder får fortfarande bygga bostäder
där månadshyran ligger över hyrestaket för dessa bostäder. Även om Nederländerna i
2013 års rekommendationer uppmanades att rikta in sig på de hushåll som mest är i
behov av ett subventionerat boende har situationen inte förändrats. Även om de
föreslagna åtgärderna går åt rätt håll går reformerna därför i allmänhet sakta när det
gäller att ta itu med grundläggande problem, och de måste därför skyndas på.
Samtidigt måste man se till att subventionerat boende förblir tillgängligt för mindre
gynnade personer som inte kan hitta bostad på marknadsvillkor, till exempel i
områden med hög efterfrågan på bostäder. I 2013 års rekommendationer föreslogs att
de intensifierade åtgärderna på bostadsmarknaden skulle hålla jämna steg med den
ekonomiska utvecklingen. Eftersom ekonomin och bostadsmarknaden förväntas
fortsätta att återhämta sig bör man överväga att påskynda reformtakten.
(11)
Pensionssystemets långsiktiga hållbarhet har förbättrats till följd av den stegvisa
höjningen av den lagstadgade pensionsåldern från 65 år 2012 till 67 år 2023.
Nederländerna har inlett omfattande reformer av de stats- och privatfinansierade
4
SV
pensionssystemen och vård- och omsorgssystemen för personer med långvarigt
vårdbehov. Dessa reformer kompletteras av reformer som uppmuntrar äldre
arbetstagare att arbeta längre och som ökar rörligheten på arbetsmarknaden. Vid
reformerna av vård- och omsorgssystemen för personer med långvarigt vårdbehov
sköts ansvaret över på kommunerna. De totala utgifterna minskade och målet är att
åstadkomma effektivitetsvinster. Delar av dessa omfattande reformer måste ännu
antas. Bland de problem som fortfarande återstår märks avsaknaden av en lämplig
fördelning av kostnader och risker inom och mellan generationer. Dessutom måste
kvaliteten på och tillgängligheten till vård- och omsorgssystem för personer med
långvarigt vårdbehov övervakas. De offentliga finanserna skulle därför vara
hållbarare om planerna för en reform av vården och omsorgen för personer med
långvarigt vårdbehov genomfördes så att de snabbt ökande kostnaderna för den
åldrande befolkningen kunde begränsas. Samtidigt bör kvaliteten på och
tillgängligheten till vård- och omsorgssystem för personer med långvarigt vårdbehov
bevaras på tillräcklig nivå.
(12)
De reformer av arbetsmarknaden som Nederländerna föreslagit syftar till att öka
delaktigheten på arbetsmarknaden och främja rörlighet. Lagen om delaktighet
(participatiewet) syftar till att främja deltagandet på arbetsmarknaden. Reformerna
har emellertid ännu inte införts i lagstiftningen. Det krävs dessutom ytterligare
insatser för att undanröja skattemässiga hinder för arbete, öka anställbarheten för
arbetstagare i arbetsmarknadens utkant, inbegripet kvinnor, personer med
migrationsbakgrund, personer med funktionsnedsättning och äldre. Nederländerna
har anmält reformer av arbetslöshetsförmånssystemet och landets relativt stränga
anställningsskyddslagstiftning, inklusive skatteincitament för att öka deltagandet.
Men även om åtgärderna går åt rätt håll kan de först bedömas i sin helhet när de är
antagna. Med snabbare insatser för att få bort hindren för den person som inte tjänar
huvudinkomsten i hushållet att öka sin arbetstid skulle man ytterligare kunna lindra
framtida arbetskraftsbrister. Om man slutligen i större utsträckning utnyttjade den
flexibilitet som finns inom den institutionella ramen för att få till stånd mer
differentierade löneökningar kunde man stödja hushållens totala inkomster och
sålunda den inhemska efterfrågan utan att skada konkurrenskraften.
(13)
Kommissionen har inom den europeiska planeringsterminen genomfört en
omfattande analys av Nederländernas ekonomiska politik. Den har bedömt
stabilitetsprogrammet och det nationella reformprogrammet. Kommissionen har
beaktat inte bara programmens relevans för hållbarheten i finanspolitiken och den
socioekonomiska politiken i Nederländerna utan även i vilken utsträckning EU:s
regler och riktlinjer har iakttagits, mot bakgrund av behovet att stärka den
övergripande ekonomiska styrningen i Europeiska unionen genom att framtida
nationella beslut fattas med beaktande av synpunkter på EU-nivå. Kommissionens
rekommendationer inom ramen för den europeiska planeringsterminen återspeglas i
rekommendationerna 1–4 nedan.
(14)
Mot bakgrund av denna bedömning har rådet granskat Nederländernas
stabilitetsprogram och dess yttrande10 återspeglas särskilt i rekommendation 1 nedan.
(15)
Mot bakgrund av kommissionens fördjupade granskning och denna bedömning har
rådet granskat det nationella reformprogrammet och stabilitetsprogrammet. Dess
rekommendationer enligt artikel 6 i förordning (EU) nr 1176/2011 återspeglas i
rekommendationerna 2 och 4 nedan.
10
SV
Enligt artikel 5.2 i rådets förordning (EG) nr 1466/97.
5
SV
(16)
Kommissionen har också inom den europeiska planeringsterminen analyserat den
ekonomiska politiken i euroområdet. Mot denna bakgrund har rådet utfärdat
specifika rekommendationer till euroländerna. Nederländerna bör också se till att
dessa rekommendationer genomförs fullständigt och i tid.
HÄRIGENOM REKOMMENDERAS Nederländerna att vidta följande åtgärder under
perioden 2014–2015:
1.
Till följd av korrigeringen av det alltför stora underskottet, stärka de finanspolitiska
åtgärderna 2014 i ljuset av den framväxande klyftan på 0,5 % av BNP på grundval av
kommissionens vårprognos 2014, som pekar på risken för en betydande avvikelse
jämfört med kraven i stabilitets- och tillväxtpakten. Avsevärt stärka den
finanspolitiska strategin 2015 för att säkerställa att det medelfristiga målet nås och
upprätthålls. Säkerställa att skuldkriteriet uppfylls så att den offentliga skuldkvoten
stadigt minskar. Skydda utgifterna på områden som direkt inverkar på tillväxten, som
utbildning, innovation och forskning.
2.
Öka insatserna för att reformera bostadsmarknaden genom att skynda på
minskningen av möjligheterna till skatteavdrag för bostadslåneräntor, genom att
införa en mer marknadsinriktad prissättningsmekanism på hyresmarknaden och
anpassa hyrorna till inkomsterna i de hushåll som det subventionerade boendet riktar
sig till. Övervaka effekterna av reformerna av det subventionerade boendet vad gäller
tillgängligheten och överkomligenheten för hushåll med låga inkomster. Fortsätta
insatserna för att rikta in politiken för subventionerat boende på de mest behövande
hushållen.
3.
Genomföra reformer av den andra pensionspelaren och säkerställa en lämplig
kostnads- och riskfördelning inom och mellan generationerna. Komplettera den
stegvisa höjningen av den lagstadgade pensionsåldern med åtgärder för att öka
anställbarheten av äldre arbetstagare. Genomföra den planerade reformen inom vård
och omsorg för personer med långvarigt vårdbehov för att garantera hållbarhet och
säkerställa rättvis tillgång och tjänster av hög kvalitet och övervaka effekterna.
4.
Vidta ytterligare åtgärder för att förbättra deltagandet på arbetsmarknaden, särskilt
bland människor i arbetsmarknadens utkant, och att minska skattehindren för arbete.
Genomföra
reformer
av
lagstiftningen
om
anställningsskydd
och
arbetslöshetsförmånerna och ytterligare luckra upp den bristande flexibiliteten på
arbetsmarknaden. Godkänna, i samråd med arbetsmarknadens parter och i enlighet
med nationell praxis, mer differentierade löneökningar genom att till fullo utnyttja
den institutionella ramen.
Utfärdad i Bryssel den
På rådets vägnar
Ordförande
SV
6
SV
