elteknik

ELTEKNIK
Nr 5 • OKTOBER • 2002
Innehåll
Höstmötet och Management of Innovation
Studiebesök på Hotsip den 12 november
Seminarium i Göteborg den 14 januari
Sid
1
2
2
Innehåll
Offensiven utkristalliseras
Programmering på universiteten
IT arbetslöshet...
Sid
2-3
3
3-4
Startade och byggde upp från grunden utvecklingsverksamheten i England och sjösatte den första internationella AXE-stationen 1984.
● Startade och byggde upp utvecklingsorganisationen i
Dallas, USA, och tog fram den första lokalstationen,
den första transit- och den första mobilstationen för
USA-marknaden 1986.
● Åter hemma (i Sverige) ansvarade han för all utveckling på Ericsson Radio som ledde fram till det första
GSM-systemet i juli 1991.
● Ledde utvecklingen av mobiltelefoni för Japan och
levererade de första mobilstationerna med japansk
standard till Tokyo, Osaka och Nagoya 1994.
● 1996 blev han VD för Ericsson Utvecklings AB som
levererade ett nytt moderniserat AXE-system för alla
tillämpningar.
● De senaste två åren har Gunnar M ansvarat för koordinering av alla Ericssons världsomspännande utvecklingsresurser.
●
HÖSTMÖTET DEN 6 NOVEMBER:
MANAGEMENT OF INNOVATION
SERs medlemmar kallas härmed till ordinarie höstmöte, som i år kommer att äga rum på Ekonomi &
Teknik Förlag AB (där SERs kansli finns).
Datum och tid: Tisdagen den 6 november kl 18.00
Plats:
Ekonomi & Teknik Förlag AB,
Mäster Samuelsgatan 56, plan 3.
OBS! Vi kommer ha dörrvakt till porten kl 17.4518.00, skulle du vara försenad vänligen ring
Susanne Gester på 070-632 87 04.
Mötet tar upp sedvanliga ärenden såsom medlemsavgiftens storlek och budget för år 2003. Ca 45 min
senare har SER den stora glädjen att för sina medlemmar presentera Gunnar M Eriksson som skall
tala om Management of Innovation.
Aleksander Marlevi, SERs ordförande ger här en
kort redogörelse för Gunnar M Erikssons innehållsrika karriär och vad vi kommer att få höra.
- För många med mig är ”Gunnar M” ett begrepp förknippat med Ericssons framgångsrika utveckling under 70-, 80- och 90-talet. För andra är han kanske en
doldis. Ingen kommer dock att vara att oberörd efter
att ha lyssnat på honom. Hans utomordentligt fina
egenskaper som ledare och tekniker har fört honom
och Ericsson-koncernen från framgång till framgång
i 34 år. Den 6 november kommer Gunnar M att dela
med sig av sina erfarenheter kring ledning av innovationer och produktutveckling. Låt mig ta några
spännande exempel på vad Gunnar M har med sig i
bagaget:
Föredraget kommer att handla om Management of
Innovation:
Management. Chef eller Ledare
Vad innebär detta för
företaget – kapitalism i en
demokratisk miljö.
Managementfilosofi?
Innovation eller Produktutveckling
Vad skiljer respektive förenar dessa?
Projektdrivning – fokus?
Vad är viktigt?
Gunnar M Eriksson
Ni är hjärtligt välkomna den 6/11 och eftersom vi även
bjuder på smörgås med dryck önskar vi intresseanmälan
till kansliet senast den 3 november.
SVENSKA ELEKTRO- OCH DATAINGENJÖRERS RIKSFÖRENING
Brev:
Kansli:
Ansvarig utgivare:
106 12 Stockholm, Besök: Mäster Samuelsg. 56, 3tr
Tel 08-796 65 60, Fax 08-613 30 32, E-post [email protected]
Susanne Gester
AMAB Grafiska, Stockholm, 2002
1
ELTEKNIK NR 5 • OKTOBER 2002 NYHETSBREV FÖR SER:S MEDLEMMAR
STUDIEBESÖK PÅ HOTSIP
DEN 12 NOVEMBER
SER inbjuder sina medlemmar till ett studiebesök på Hotsip
i Stockholm tisdagen den 12 november.
Hotsip är den globala ledaren inom SIP- och Presence produkter och infrastruktur. Hotsip utvecklar programvaror för
både bredband och mobila nätverk, och låter slutanvändarna
få en förenklad och integrerad kommunikation, oavsett accessterminal som PC, GSM-telefon, GPRS-telefon.
Tjänster är t.ex. telefoni till xDSL-kunder, kontaktlistor
(buddy lists), multimediakommunikation med både röst, video och konferenser, Internet SMS och Instant Messaging.
Hotsip har för närvarande kontor i Stockholm och
Helsingfors. Företaget grundades 1999 av Jens Lundström
och Johan Liseborn ur deras tidigare arbete och forskning
på Ellemtel.
Hotsip har idag kunder i
Skandinavien, Europa och Japan.
Bland Hotsip’s investerare finns
3i, Ledstiernan och Argnor
Wireless Ventures.
För mer info om Hotsip se
www.hotsip.com
Under kvällen kommer Jens
Jens Lundström
Lundström att presentera Hotsip
som bolag och demonstrera olika tjänster och Hotsip-produkter inom områden som VoIP, Internet Telephony,
SMS och Instant Messaging. Jens kommer även presentera vad SIP (Session Initiation Protocol) är, hur det fungerar och kan kombineras med andra tekniker och protokoll.
Datum och tid: Tisdagen den 12 november kl 17.30
Plats:
Hotsip AB, Upplandsgatan 2, (1 dörr upp
i backen från Limp Bar vid Norra
Bantorget/LO huset)
2
SERs medlemmar bjuds vid frågestunden efteråt på smörgås
med dryck och vi önskar därför intresseanmälan senast den
7 november. Anmäl dig gärna via www.ser.se/aktuellt, per
e-post [email protected] eller på annat sätt till kansliet.
SEMINARIUM I GÖTEBORG
DEN 14 JANUARI
SER planerar ett seminarium den 14 januari 2003
på Lindholmens Teknikpark i Göteborg med temat
"Intelligent Vehicle & Transport System" med
Stig Franzén.
Definitiv kallelse kommer att finnas på vår hemsida
www.ser.se/aktuellt i slutet av november.
OFFENSIVEN UTKRISTALLISERAS
Förra veckan samlades åter hela styrelsen och denna gång
fattade vi ett antal beslut vilka gör att vi nu går från ord till
handling. Målet är att SER skall bli en förening i tiden.
Väsentlig för medlemmarnas kompetens- och karriärutveckling tillika en viktig röst i den offentliga debatten för att tillvarata medlemmarnas intressen.
Under året har den svaga konjunkturen inom data- och telekombranschen haft negativ inverkan på medlemsantalet.
Avskaffandet av den fina tidskriften Datateknik 3.0 har också stört SERs utveckling. Vi kommer att vända utvecklingen
och återta medlemmar som har lämnat föreningen och
dessutom visa oss attraktiva för dem som ännu inte har dragit nytta av SER.
Vi har därför fattat följande beslut:
1. Att i Elektroniktidningen publicera oss under rubriken
”SER-spalten”. Det kommer att bli vårt skyltfönster mot omvärlden. Där kommer vi att skriva om aktuella händelser som
påverkar våra medlemmar. Exempelvis om arbetslösheten,
om kvinnliga ingenjörer, om kraftfrågor, om internationella
företeelser, eller om utbildningen – grund och kontinuerlig
fortbildning. Det blir i form av debatter, ibland lite provokativa, ibland ögonöppnande.
2. Att detaljutreda vilken ytterligare tidning som skall ingå i
årsavgiften vid sidan om Elektroniktidningen.
ELTEKNIK NR 5 • OKTOBER 2002 NYHETSBREV FÖR SER:S MEDLEMMAR
3. Att engagera oss i arbetsmarknadsdagar på högskoleorter.
Vi börjar med LARM i Linköping den 5-6 februari.
4. Att ta fram informationsmaterial för studenter att användas
vid arbetsmarknadsdagar eller andra aktiviteter på högskolorna.
5. Att bilda ett nätverk av studenter på elektro- och datalinjerna. Vi vill på detta sätt ha nära kontakt med studenterna för
att få reda på vad de vill att SER ska göra.
6. Att förnya och strukturera vårt medlemstidning Elteknik.
Vi kommer att regelbundet skriva om studenter, internationell utveckling, fortbildning, personnytt om medlemmar, reportage från företagsbesök, inbjudan till kommande företagsbesök och viktiga föredrag. Vi planerar att inleda nästa år
med Elteknik i den nya dräkten.
7. Att i början av nästa år fråga våra medlemmar vad
som är viktigt för dem. En medlemsenkät.
Välkomna till höstmötet med Gunnar M Eriksson den
6 november och berätta vad du tycker att SER skall inrikta
sig på.
Aleksander Marlevi, Ordförande
PROGRAMMERING PÅ
UNIVERSITETEN
Jag skulle vilja höja ett varningens finger. Tendensen idag är
att man inom skolväsendet satsar lite mer på ett innespråk när
det gäller programmering. Ganska vanligt är till exempel
JAVA. Lärarna rättfärdigar det med att JAVA är helt och
hållet ett objektorienterat språk, och att det ligger i tiden.
Visst är väl JAVA ett språk i tiden, i och med HTML med
mera, men vart tar kompetensen inom till exempel C, C++
vägen?
Då jag själv undervisar i just JAVA kan jag, ur en lärares perspektiv, säga att JAVA har sina fördelar; lätt att lära sig, inga
komplicerade pekare och är förhållandevis roligt att programmera i, då det går så snabbt att skriva koden. Detta är
ju givetvis bra, men bör man inte åtminstone introducera
C++ eller dylikt?
Har man inte längre behov av program skrivna i C++, eller
till och med assembler? Den klara nackdelen med JAVA är
nämligen den att programmen blir väldigt ineffektiva i matematiska tillämpningar, eller när det handlar om iterationer.
Väger det verkligen tyngre att snabbt kunna producera kod,
snarare än snabb och riktig kod. Dock skall man inte
misströsta helt, då JAVA och C++ inte skiljer sig helt åt. Kan
man C++ är det inga som helst problem att lära sig JAVA på
en natt, och kan man JAVA kan man nog med en hel del träning lära sig även C/C++.
Är det bara jag, som fortfarande skriver mina beräkningsprogram i Assembler?
David Edwertz, teknologrepresentant SER
IT-ARBETSLÖSHET - ETT ÖVERDRIVET
STOCKHOLMSFENOMEN?
Är teknikerarbetslösheten så stor som många påstår? En närmare granskning av siffror från Länsarbetsnämnden i
Stockholm visar att det i augusti 2002 fanns 184 arbetslösa
civilingenjörer inom el/tele, 547 programmerare och 969
systemerare. Omkring 200 arbetslösa civilingenjörer, det är
faktiskt färre än en årskull på Elektroteknik på KTH eller någon annan teknisk högskola!
Jämfört med samma period för ett år sedan, augusti 2001, så
har den största ökningen skett inom programmering och
systemering, dvs bland dem som jobbar längst ned i produktionskedjan. El/teletekniker och civilingenjörer har enligt
samma underlag inte farit lika illa av att IT-bubblan sprack.
En slutsats är att utbildning lönar sig, speciellt när det är tuffare tider.
Ericssons andel
Det är helt klart att Ericsson, med halva sin personalstyrka i
Stockholmsområdet, står för en stor del av ökningen. Men ingår alla som är uppsagda från Ericsson? De som går olika interna jobbsökarprogram? Å andra sidan har ju inte alla
Ericssonanställda förlorat sina jobb, några har bara fått nya
arbetsgivare i form av outsourcingföretag som Flextronics
och Solectron. Å andra sidan kan de också hamna i att säga
upp folk.
3
Returadress: SER,
106 12 STOCKHOLM
POSTTIDNING
118 046 804
Hela Sverige
Arbetslösheten bland tekniker i Sverige har sjunkit under det
senaste året, från 4,8 procent till 4,6 procent. Å andra sidan
har vi haft valår, så det är svårt att avgöra hur friserade siffrorna har blivit. I Stockholmsområdet har siffran stigit från
2,8 procent till 3,4 procent. Översatt till människor av kött
och blod innebär det 600 arbetslösa högutbildade, dvs civilingenjörer i Stockholmstrakten, av totalt 34 000 arbetslösa.
Arbetslösa civilingenjör är i klar minoritet, något att glädjas
över!
B
i stället för att söka sig ut på arbetsmarknaden? När tiderna är
svåra blir forskning intressantare, ett känt fenomen.
Det var likadant i början av 90-talet, när en annan bubbla
sprack – fastighetsbranschen. Risken är att det påverkar ungdomarnas val av utbildning så att färre väljer tekniska och
naturvetenskapliga inriktningar. Inom den närmaste 10årssperioden kommer många ingenjörer att gå i pension
och det kan innebära brist på kompetenta ingenjörer.
Leveranstiden på en civilingenjör är trots allt 4-5 år, och en
högskoleingenjör blir klar på 3 år.
Margaretha Eriksson, styrelseledamot
Framtiden
Hur många teknologer väljer att stanna kvar inom högskolan,
SER-FRÅGAN
"I Danmark tillgodoses redan i dag 18% av elförbrukningen med el från vindkraftverk. I Sverige är motsvarande siffra
drygt 0,3%. Tror Du att elproduktionen från vindkraft i Sverige till år 2010 kommer att kunna täcka åtminstone 3% av
landets elförbrukning?"
Svarar gör du på www.ser.se. Resultatet redovisas i nästa utgåva.
På förra frågan ”Skulle du föredra att SERs föredrag/studiebesök äger rum på eftermiddagen i stället för på kvällen? ”
svarade 17% ja och 83 % nej av totalt 42 svarande.
Har du tips om en bra SER-fråga, e-posta den gärna till kansliet på [email protected]
Anmälan:
❏ Jag önskar anmäla mig till Höstmötet i Stockholm tisdagen den 6 november.
(Anmälan SER tillhanda senast den 3/11).
❏ Jag önskar anmäla mig till studiebesöket på Hotsip i Stockholm tisdagen den 12 november.
(Anmälan SER tillhanda senast den 7/11).
SVENSKA ELEKTRO- OCH DATAINGENJÖRERS RIKSFÖRENING
Brev: 106 12 Stockholm, Besök: Mäster Samuelsg. 56, 3tr
Kansli: Tel 08-796 65 60, Fax 08-613 30 32, E-post [email protected]
Ansvarig utgivare: Susanne Gester
AMAB Grafiska, Stockholm, 2002
4