Digerdöden, dess tidehvarf och dess följder. Academisk

D
i
g
e
«
r
l o
t i
n
e
.
dess tidehvarf och dess följde r.
A c a d e m i sk
Afhandling,
med vidterfa rna M edicins ka Faculte tens
i U psala tills tå n d ,
under inseend e af
D o«.
I S R A Ë L
H W A S S E R
Professor i Tlieorelis ka och Pracliska M edicinen ,
för Medicinska Graden s erhålla nde
utgifven af
PEHR
G OV E N I L S
ABRAIIAM
af Norrland s Landskap .
Rikstat. Slip.
pâ Medicin ska Auditor ium
den
l o Maj
p. r. t. e. tn,
2:dra Delen.
UPSALA,
L e f f l e r och S e h e i l , 1 U 4 5 .
r "
1 845-
►
.ii •»I»Åfl>*a*ïja;I 'V
. i ?»jloi «£!>[> ibo iiG7ibbi) aeoo
t.$ i» I l b <i « a I A
-I ? i
m»bßs A
anal »;’» ;«i j stfanio •{>'.,?/! Kfrr.Vjïbr/
r hutJir t i l ûïjtéq I i
.
ic ab im au ; i o ln,i
/1 3 8 8 A
f f
t non -
C / d i ) : . ..• • '!
;«:") > n i # . s } 9 U ) , i I
î*ar;i;îffirf i î gcrjfn iiO n
ii
:J d A. i\ > :
t
rOÅH^f;;»
I f iö 1
• Viï n.
ü »i r. 3 v o ;> w/ y /
nay
ü h a -i
.<•«.■’ i-»»«Jl ibaf-htu'K 1s
.J<i .J&ît
. a a a 8 'i a
*■
.* *
tiredje månaden, det sistnämnda året, var en alor jordbäfming i King-sai.
1 343
instörtade berget Hong-lcbang och
uu* svalget framträngde en stor mängd vatten, som dränkte
nnâtiga menniskor.
1 Pien-lcbeou ocli Leang-tcheou voro
öifversvämningar, det regnade oupphörligt i"lre månader och
siju städer blefvo öfversvämmade,
i 3 4 4 var det uti sjunde
imånaden en stor jprdbäfning i Ven-tcbeou,
äilven liafvet uppsteg öfver sina bräddar.
biäfning utbröt i 3 4 5 i Ki-lcheou.
1 346
under hvilken
En annan jordvar i andra måna-
dlen jordbäfning i Cban-tong, i den femte stor hungersnöd
i
Chan-si och i den ätlonde
stora öfversvämningar.
1347
V/ 0 1 0 jordbäfningar i Cbantong, som åtföljdes af ljud, l i k niande åskedunder, och i Tong-ping inträffade en annan uti
ttredje månaden, då sjöarnes och flodernas vatten kommo i
eîlt tillstånd af rörelse, som liknade kokning, under det att
ii Ho long var en stark torrka och mycket folk dog.
Se­
rbian fortfor China i flera år att vara befriadt ifrån dessa
liandsplågor,
under det den pest, som derigenom uppkom ,
fförhärjade den öfriga verlden.”
Huru vida de Österländska källor, ifrån hvilka D e g u i g g n e s samlat dessa uppgifter, äro tillförlitliga, må vara lem nnadt derhän, och
1 ii vilka
säkert är det,
att de runda tal, genorji
beloppet af de menniskor, som genom dessa förfär-
lliga naturhändelser gått under,
bestämmes,
icke kan tagas
aannorlunda än på sin höjd i ungefärlig mening.
Digerdöden.
Imedlertid
3
är Jet tyJligt, alt under de femton Sr, om 1j vilka D e g u i ­
g n e s talar,
det Chinesisk a lik ets bade land och folk varit
gcnomgri pna och hotade med undergån g «af ovanliga
ytterligt
förfärliga
samt
och förstoran de utbrott af revolutio ns-
processer » jordens in r e , (in ipsis terræ visceribu s), och att
på samma gång, som dessa u p p hö rd e, Digerdöd ens stora
förstöring ståg genom v erld en tog sin början.
ropeiska
urkunder
ifrån
denna
tid förekomm a
om förstöring sprocesse rna i China.
berättar M e z e r a j r *)
aume de Cathay
rnent p uante,
Äfven i Eu­
uppgifter
Efter Franska Krönikor ,
a lt Digerdöd en,
’’Commen ça a Roy­
l’an i 3 4 6 par un vapeur de feu horribli-
qvi
sortant de la terre, consuma et devora
plus de deux cent lieuës de pais, jusqu’au x arbres et aux
pierres et infecta l ’air en telle sorte, qu ’on en voyait tom­
ber des
fourmilli ères petits serpentau x et d’antres insectes
venim eux.”
S c h n u r r e r anfor ur Chronie. Claustri Neob.
att resande
som
rättade, att der
i347
återkomm o ifrån Österländ erna be­
förekom m o alldeles otroliga saker, ibland
annat, att mennisko r och boskap blifvit, då de voro ute på
fältet sysselsatt a med arb ete,
genom en
egen
förskämn ing
hos lu f t e n , förvandla de till sten.**)
Under
denna
första
period af Digerdöd ens
lid eh v a rf,
som man skulle kunna kalla dess pandemis ka prodrom stadium , innehålla underrätt elserna ifrån andra länder än China,
*)
**)
Abrégé cbronol. d e l’Histoire de Fra nce.
Chronik d. Seuchen.
Del. i . s. 3 2 o .
T o m . III p. l 6 l .
granska
1 i let
om jordbäfningar och vulkanisk» uilbrott, ellim-
r-u andra ovanliga pbænomener omtalas, sonu hänlyda pS de
ttelluriska krafternas stegring, eller förändrade verksamhet.
E t t vulcaniskt utbrott omtalas pä Island i3 3 a , ( S c h n u r r e r )
mch af Ætna
1 33 3
( v o n H o f f ) , lindrigare jcrdskaikiiingar i
Wenedig i 3 3 6 ( W e b s t e r ) och större jordbäfningar i Egypten
coch Syrien i 3 4 3 ( D e g u i g n e s), samt uti It al i e n i 3 4 4 (V7 i 11 am i). i 3 4 o skedde ett större vulkaniskt utbrott i trakten af Heikciavik (M a c k e n z i e). Större öfversvämningar inträffade i vissa
ttrakter af T ysk lan d
1342,
icke blott under våren, da det enligt
een gammal krönikeskrifvares uttryck, var såsom i Deucalicons tid , utan äfven längre fram på sommaren. De kärror(de icke blott af regn och snö, utan vattnet frambröt ö fveréallt ur jorden och ur sjelfva bergstopparna,
(det sedermera nedstörtade i strömmar.
'voro
besvärade
af vattenbrist,
ifrån hvilka
Länder som annars
blefvo då öiversväinmade.
IMan for i båtar öfver murarna i Cölln o c h ,
sä väl der som
jpa många andra ställen, såsom i Wurzburg, Frankfurt, Dres­
d e n , Frankendorf, Waizendorf, Bebenberg, Straubing m. 11.
lbortrycktes broarna, ocli torn samt andra höga byggnader
Ikulistörtades *).
Den u i Julii stod Erfurt heit och
(under vatten ( S c h n u r r e r ) .
' versvämningar.
hallet
Äfven år i 3 4 3 voro stura ö£-
Rhein och Mayn §tggO tili en Ogrllfil'd lit jjtd,
(o c h Bodensjön flöt öfver och försatte Hera af sina stnandllärider, i synnerhet trakten omkring Lindau under vatten»,
)
CLiouûjues Mailiiiieunes
D e g «i g n e s .
A. »t.
-
under
det på
sam ma
hålland e sjunkit .
och Colin
af
1347
tiJ
liafvet skall halva i lika
för­
üfvers vämma des Avigno n af Rhone
Rlien så,
att man ej annorl unda än i bâtar
kunde fäidas på gatorn a.
Ä fven Maas svällde upp och gjor­
de stora öfvers vämni ngar i synner het i Liittich
ska landet *).
Den egenlli ga och stora jordsk akning en tog dock
i Eu­
ropa och dess gransk ap sin b egy n n else
först i 3 4 8 . Slraxt
i början af året uppko m en stor jordbä fning,
som sträckt e
sig öfver Greke land, Italien ocli en stor del af
södra T y sk ­
land. Lomba rdiet, E ärntlie n, Steijer mark, Österr
ike, Basel,
Baijern ocli Mähre n hemsö ktes deraf nästan pâ
en gäng, och
det är märkv ärdigt, att både Italien ska och T
yska traditi o­
ner uppgif va beslärn dt d. 25 Jan. såsom tiden
för dess bör­
jan. På några orter skall den h afv a räckt i
8 ocli på an­
dra åter i i 4 — eller, såsom den lärde S c h
n u r r e r u pp g if v e r , till ock med i 4 o dagar,* *). Den största
föröde lsen
skall hafva ägt rum i Kärnth en i trakten af
Villach . Sta­
den förstör des nästan alldele s, och ett nytt berg
uppkom ,
som under sig begrof 1 8 byar. Men äfven i
S ch w ab en in ­
störtad e många borgar och städer. I trakten
af Basel skola,
S p r e n g e l Beiträge Z. Gesch. d. Medicin . I B
. l . St. s. 4 5 .
**)
Äfven S i v e r s , uti sin afliandl ing om DigerdÖ
den, S t o c k ­
j 7 5 1 , säger 4 o dagar och har troligen heinlat
denna uppgift
äfvcusoi n flera andra ifrån v. Z i e g l e r s Schaupl
atz d. Zeit.
holm
enligt
P etra rca ,
8
o slolt liafva blifvit kmllistöi lade.*')
Mähren ocli Baijern forstördes
nedsjönko i jorden,
26
I
städer o ck c as te Her. Be:rg
stora svalg bildade s i g , gamla kälhor
förtorrkade och nya uppkommo i stället, de klarast« käill.or
grumlade sig och de flesta floder öfversvämnnade sina strän­
der.
Jordskakningarne åtföljdes af ett fruktansvärdt bulller
och g n y ,
och luften förorsakade hos folket
liufvudvärk,
svindel och svimningar, (ex ea homines pati syncopam p u ­
tabantur),
samt
till och med cataleptiska
a n fa ll,
hvilket
to rd e menas med berättellsen, att några blefvo a f e n spiritus
terrenus förvandlade till saltstoder ( S c h n u r rer). Förstörin­
garna uti Venedig,
Bologna,
ä fv en af stor betydenhet.
Pisa, Rom och N ea p e l voro
Äfvenså i Grekeland.
Jordbäfningen på Cypern, äfven i b eg y n n els e n 'a f detta
ar,
var
en fullkomlig
ödeläggelse och äfven dessutom af
särdeles ryslig beskaffenhet.
Digerdöden sjelf hade inträngt
p å ön, redan i slutet af i 3 4 7 , och den oordning, som d erig e n o m uppkom, forsatte de förmögnare i fruktan, att slafv a r n e skulle göra uppror och besegra dem.
d e n n a fara, mördade man de sednare.
För alt undgå
Sedan detta var b e -
Silälldt, kom en afton österifrån en läiftig o r k a n , som för­
störande
strök fram öfver haf och land.
o c h steg hastigt till en höjd, som hotade
*)
Sprengel A. B. p. 44 ,
H af vet svallade
öfversväim-
ning. Skeppen kastades ö fv er ända och de som lägo i ham­
narna lösrycktes och krossades em ot klipporna.
En fruk­
tansvärd jordbäfning skakade hela ö n , och folket förvirradt
och bäfvande
d else
och
sökte
samma
räddning i flygten,
faror
mötte dem
men samma förö­
öfverallt.
Den före
jordbäfningen framstrykande vin den var ytterligt stinkande
och giftig*
och de som inandades d en,
föllo
till jorden i
häftiga convulsioner, som icke upphörde förr än genom dö­
den.
Af d em ,
som
som voro i behåll,
efter stormen sökte, pâ de fa skepp
alt
d e flesta skeppsbrott,
und k om m a till andra länder, ledo
l 3 ko m m o till T ripoli, men
straxt i den der grasserande
afledo
p e s t e n , och af dem som ly c ­
kades att framkomma till Alexandria,
fingo blott några fa
behålla lifv e t och kunde förtälja den förfärliga sagan.
Den
iö ru t så blom strande och rika ön var förvandlad till en ö demark.
(D eg u ig n es).
Under
de
följande
åren ända till emot
i3G o voro
jordbäfningar vanliga och förekom m o uti Italien, Frankrike,
Spanien, Portugal, T ysk land , P o h le n , England och Danmark.
l3 5 o voro de af betydenhet både uti Italien och Tyskland.
Wen
det var egentligen i 3 5 6 ,
so m en häftigare och dju­
pare jordskakning genomgick större delen af vår verldsdel
o c h framkallade
framträdde
den tredje stora
egentligen
om
hösten ,
pestgrassationen.
Den
det nämnda året, men
fortfor alt genom stötar och eru ption er, som inträffade på
illero orter, ådagalägga tillvarelsen af jordens oroliga inre
Såsom särdeles
rör elser, äfven under de följande.
b>eskrifves
den,
började i trakten
October
som d. l ö
liäftig
af
blasel och derifrån spridde sig till östra delen af Frankrike
i synnerhet i Jura-trakten åstadkom stora förstöringar,
0 )ch
rmen äfven andra ställen, såsom Nürnberg, Sevilla, Cordova
jm. fl. blefvo hemsökta.
Hela sommaren i3 b g var utmärkt
aif många och stora äfversvämningar ( S c h n u r r e r ) .
På Is-
haud inträffade en stor vulcanisk eruption i3Ö2 ( M a c k e n z i e )
0
m ed mycken
samma år inbröt hafvet
)ch
våldsamhet uti
RViesland och åstadkom den stora ölversv äm n in g, som blef
k a l l a d ”de grote
dlessa
y/tlra r:
årens
’’Un
Mandrank.”
D et
synes liafva varit om
som
M ezeray
Terre universel,
mesme en
jordbäfningar och förödelser,
de
tremblement
FFrance et aux pays septentrionaux , renversait
ttoutes
entières,
rcemplissoit
les
les
villes
deracinoit les arbres et les montagnes,
d’abysmes
campagnes
si profondes,
et
qu’il
ssembloit que l’enfer eût voulu engloutir le genre humain” *).
Meteorer och owanliya förhållanden i luften
2.
,
,
hos vindarna väderleken och nederbörden.
Uti berättelserna ifrån medeltiden i allmänhet talas ofta om
)
M ezeray,
Histoire
de
France
ccitation liar jag hemtat ifrån I l e c k e r ,
d i e « förre författaren icke ho»
oss finnes
T o m . I I p. 4 18.
Denna
emedan det större verket »f
fullständigt att tillgå.
/Acadciniska Bibliotheket har blott 3:dje tomen.
Det
kom eler, som liasligt visat sig och efter kortare eller längre
lid äter hastigt försvunnit.
Men dessa phænomener torde val
icke alltid hafva varit verkliga kometer, utan dem liknande
luftsken; äfvensom â andra sidan de förra riägon gäng torde
b lifvit ansedda för de
bekant,
för
sednare.
Begge ansågos d â , säsoin
förebud af hotande allmänna olyckor.
Hvad
kometerna beträffar, var väl en sådan farhåga helt och hål­
let grundlös, men de egentliga luftskenen,
ehuru äfven de
i afseende pä krig o. d. troligen betyda ingenting, äro dock
såsom tecken till förestående
förkasta.
fa rsoter, icke så alldeles alt
Kometer, eller luftsken som för sådana ansågos,
visade sig flera gånger under delta tidskifte.
1337
sådan uti
som hade ett
T ysk lan d, ifrån Junii till Augusti,
sågs en
starkt och i synnerhet under aftonskymningen rödaktigt sken,
och sedan han försvann, kom en annan i stället.
i3 4osåg
man i Tyskland under våren äfven en kom et, som liknade
ett svärd, och ifrån vågens teck en, der han först visade sig,
liastigt fortgick till lejon ets, der han försvann. Äfven l å d j
visade sig i Tyskland under tv en n e månader en komet, och
i Frankrike såg rnan, enligt M e z e r a y , en sådan i 3 5 o . Luft­
sken , af
egen beskaffenhet och som äfven då ej kallades
för kometer, förekommo
på flera ställen.
I Paris såg man
i 3 4 8 , under samma tid som digerdöden der grasserade, en­
ligt M e z e r a y , emot
sande
vester en s t o r , utomordentligt glän­
stjerna eller eldkula, som två qvällar å rad visade
sig nast före solen s nedgång, ocli pä (ien s<dnare u p p löste
sig i strålar ocli försvann.
Vid samma tid (?) geck en sa­
ga i Frankrike om ett brinnande molnklot, som i Österlän­
derna bade nedfallit pä jorden och i en omkrets al nui* ån
femtio
mil
förstört
allt lefvande ocli vidt och bred t för­
pestat Inflen ( M e z e r a y * ) .
Den
Dec. samma ar, stod
20
i
A vignon jnst öfver Påfvens palats vid soluppgånge n en eld­
p ela re, som efler det han ungefär i en timme väckt folkets
förvåning och häpnad,
försvann.
1 Belgien såg man i De­
cember ett horizontelt fortgående stort eldsken liknande en
brinnande
bjelke, som med
såsom d e t
förfärligt buller
nedstörtade ,
tycktes, em ot jorden och försvann.
j
352 d.
22
Octob. såg man uti Italien ett stort eldsken, som försvann
under en m yck et stark detonation.
sade sig uti
orm.
Italien en
(Vi l i a n i).
1 353
d.
12
Augusti vi­
meteor, som liknade en brinnande
För üfrigt skola Krönikorna ifrån denna
tid innehalla eij stor mängd berättelser o r n
dylika luflhpas-
nomener, och det är egentligen deras o<rhörda frequens, som
är utmärkande för tidskiftet**) .
Meteorstena r observerade s äfven på flera ställen.
i 3 Julii i 3 3 g föllo 3 o o sådana,
*) Se
dert. s. 19.
**j
I l e c k e r . Der
S c h n u r r er
D ig e r d ö d e n .
under häftigt
Den
åskdunder,
Schwarze T od. im vierzehnten Jahrh un­
C h r o n ik
a. S e u c h e n
1
U e le n
s.
4
pû en g 2 ng ned uti S chles ien.
I Neue nbiir g
fö llo
äfven
Ii vilka utbre dde e n g r u f 1347 eit stort antal mete orste nar,
Andr a ovan liga neder lig slank , som döda de mäng a.
börd sform er
visad e
sig
äfven .
Ofva nföre
är
talad t
om
äfven som blodr egn samm a
fjäde rform ig snö uti Chin a i 3 3 4 ,
egn i trakt en af Dona n,
ar. i 3 4 8 omta las också ett blodr
bäcka r anlog o en blodr öd
[ der vid K ehlhe im äfven mäng a
mene r, sâsom ä s k a ,s t o r färg* ). Andr a vanli gare luftp hæno
ieke innehå lla några flera
Det är besyn nerlig t att berätt elsern a
phaen omeu. Det ar nämli gen långt
och vidstr äcktar e exemp el af detta
många tilläfv entyrs f ö r m e n a , äro
ifrån att sådan a ber ättels er , såsom
on d. 1
Vid den stora jordbä fninge n i Lissab
alster af vidske pelse.
en all­
f
a
tt
tbro
u
synes ett localt
Nov. 1 7 5 5 , som va r, såsom det
edan
em
ss,
e
c
o
genom gripan de p r
m ä n och det hela af jorden s inre
ställen
rörels e framtr ädde på flera
samtid iga yttrin gar af denna inre
i E u r o p a , inträff ade detta p h æ mest
ehuru
a f begge contin enlern a,
Redan d. i 4 O ctob er, sålede s redan
iiome n i mycke t 6lor skala.
utbred de sig vid Locar no i Can­
före sjclfva jordbä fninge ns u tb r o tt,
en varm ånga, såsom u r en ug n ,
ton T essin , på morgo nen kl. 8
sig till en r ö d sk y, som em ot
hvilke n efter två tim m ar förvan dlade
, ocli n är delta samla des i k ärl,
aftone n nedföl l i ett' blo drö dl r e g n
Detta p urp u rreg n, såsom
botten .
föll ett rödt och klibbi gt ämne till
tjugu Tyska q v ad ratin il, och vi­
K a n t kallar det, utsträ ckte sig öfver
I
ligt, h är och der i Schwa ben.
sade sig äfven , ehuru mindr e betyd
­
m
utströ
t
svalge
u r d et uppko m na
Fez, i Afrika klöf sig ett berg och
e d sjelfva jordbä fninge n afslad nade
m
tid
a
samm
På
m ade rödt vatten .
, och bröt sedan fram med häftig ­
Spru deln i Karlsb ad i sex t i m m a r
f ä r g , och fällde en rö d jordar t.
het, men dess vatten hade blod röd
i B ö h m e n , isynne rhet i T ö p l i z . —
Delsa m m a intraif ade i flera källor
K ön igs­
Erdbe bens i y 55 etc.
l i n 111. K a n t Gesch . 11. Natur b. d.
*)
berg
175c.
u'å
—
mar, hagel o. s. v. omtalas
och förstörande.
—
m yckel såsom särdeles häftijga
Ett skyfall i 3 4 J i Tyskland, så stort att
den öfversv äm n in g, som följde derpå var större, än någon,
som ägt rum på hundrade år, omtalas i Rebdorfer Klostrets
Krönika ( S c h n u r r e i j . Väderleken var i allmänhet oreg el­
llifillande,
bunden och årstidernas characlerer förändrade,
allt växtlif förbrännande hetta och torrka pä somliga orter,
Erost och
då dereinot andra dränktes af öfversvämningar .
snöfall
under
voro ej ovanliga och
våren och sommaren
icke heller stark hetta om vintern.
i3 3 6
gick under hela
vin tern åskan både starkt och ofta i Paris ( M e z e r a y ) .
huru skörden ofta förstördes af både torrka
E-
och regn och
detta måhända var händelsen på de flesta ställen,
tycktes
dock åter på andra orter växllifvet liafva varit ovanligt högt
uppdrifvet och
skörden
särdeles rik.
Derföre finner man
skarpa motsägelser emellan de ännu qvarvarande uppgifter­
na i detta afseende.
ligt elän d e,
egentliga
De lies ta tala om hungersnöd och ytter­
så att menniskor till oräkneligt antal i ordets
bemärkelse dogo af svält.
och fÖrtviflau
voro
åren
Hunger,
brist, elände
i 3 2 6 — 4 ] allmänna i hela Cbri-
stenheten’’ säger en af H e c k e r åberopad Italiensk historiéskrifvare.
Deremot säger en annan, hvars skrift är intagen
uti fortsättningen af L)e N a n g i s ’s Samling, om samma tid,
att ’’det var öfverllöd i lador och förrådshus.” .
L)et
märkvärdigaste af de meteorer, som under denna
tid blefvo iakttagna, och hvilken redan då ansågs stå i diet
närmaste) sammanhang ined farsoten,
var dock d e n s l i n ­
kande
säger uti
di mman.
Spangenberg
Krönikan — ’V/n böser
L u ft
sehr
fa u ler
Mansfelder
StcincJb e n sta n d ,
daher die
vergiftet w o rd e n , u n d h a t m an k la r am H im el
g eseh en , w ie sich ein g ra u sa m er zu vo r ungew öhnlich er N e­
bel, v o n M orgen am H im e l hergezogen u n d in IV elschU ind
sich
niedergelassen.*)
Sclinurrer
Krönika om året i3 4 8 .
bili boreali movens
per
coelum
schwarzen
( He c ke r ) .
”in gens vapor magnitudine horri­
regionem , magno adspicientium terrore
dilabitur.”
dicken
anför ifrån en annan
Lebenvaldt
D am pfe,
der
talar ’’von
auch die
Erde
einem
bedeckte.
Och den ansedde C h a l i n d e V i n a r i o vttrar
sig på följande sätt derom : ” Coelum ingravescit,
a ë r im ­
p u ru s sen titu r: nubes crassce ac rnultce lu m inibus coeli ob­
str u u n t, im m undus ac ig n a vu s
tepor hom inum em ollit cor­
p o r a Sa pedantiskt äfven det utlåtande, som algafs (san­
n olik t
i 3 4 8 ) af Medicinska Facultelen i Paris, äfven
skäl må anses vara,
är det
med
dock märkvärdigt d erföre, att
det såsom farsolens egentliga orsa k , antager: en tjock och
förgiftig ånga som ifrån Indien utspridde sig till liera verldstrakter och inhöljde dem i dim ma; och ”ölverallt, der den­
na förderfvade vind k om m er, skola menniskorna bortryckas
af döden.”
En enskilt anecdot berättar S c h n u r r e t * , efter
J ) e g u i g n e s . LJtj October i 3 4 8 uppkom i Syrien i trakten af
*)
He c ke r a. b. s.
18.