92
T E K N I S K T I D S K K I F T ( N Y FÖLJD).
lampan. Genom denna anordning undvikas de obehagliga
skuggor, som nästan alltid förekomma, då lamporna monteras,
så att de kunna hissas ned. Stolparnes höjd är ungefär 9m
öfver marken, så att med lampstativets höjd ljusbågen kommer cirka 9,sm högt. Afståndet mellan lamporna uppgår i
medeltal t i l l 238m, b vilket kan synas vara ganska stort;
men derigenom att lampor- af så stor ljusstyrka användas,
samt emedan de placerats så högt öfver marken, liar ändock
ett godt resultat vunnits.
Anläggningen gör genom sin soliditet ett synnerligen
godt intryck, och synas lamporna med afseende pä jemt och
stadigt ljus kunna täfla med de bästa utländska. Såsom bevis på det omdöme, anläggningen tillvunnit sig, må nämnas,
att A k t i e b o l a g e t P a l r a c r a n t z & C:o äfven af Eskilstuna stad mottagit beställning på en dylik anläggning.
Elektriska apparater för uppmätning och angifvande af vindens styrka och riktning,
konstruerade
af f a b r i k ö r
F l . ¡1. t i g g .
ti. M.
Ericsson.
6—10.
1889
vindfanan rört sig. Hade A stått i alldeles motsatt riktning,!
skulle äfven, då a och b alltid stå i förbindelse med samnia
batteripoler, strömriktningen blifvit den motsatta, polerna v\
och O omkastade samt visaren pekat åt det motsatta hållet.
I stället för den magnetiska nålen är å det senare af de
begge instrumenten anbragt en magnetisk ring Eli (tig. 7),
som har sina poler i de midt emot hvarandra varande klackarne, hvilka, då ringen vrider sig kring en i dess midt anbragt axel, uppsöka de oliknämniga polerna i elektromagnet- I
systemet. Eör att den samma skall stanna, utan att oscillera,i
då den magnetiska klacken kommit midt för den oliknämniga
elektromagnetpolen, hålles öfver den först nämda medelst en|
vid ringens axel fästad fjäder ett jernankave «, som, dä rätta
läget uppnäs, attraheras och binder tillsamman ringen och
elektromagneten. När strömmen derpå upphör, slappes ankaret, för att vid nästa ström äter attraheras af samma eller en
annan elektromagnetpol. Denna anordning har visat sig arbeta mycket väl. T i l l och med om samma elektromagnetben,
som nyss attraherat ankaret, skulle på nytt blifva magneti-j
serad med motsatt polaritet, hinner ringen vrida sig, innan detta inverkar pä ankaret, som först attraheras af det
diametralt motsatta elektromagnetbenet.
Vid den enklaste af de båda apparaterna utgöres den
yttre apparaten af vindfanan B (tig. 8), hvarifrän axeln ingår i huset (J, der kontaktsystemet är placeradt. Få samma
axel är äfven fanan A fästad vinkelrätt mot B:s längdriktning
och gifver vid svagare eller starkare vind ett större eller mindre utslag, såsom af det prickade läget angifves. Dervid vrides medelst en kedja, som nedgår till huset D, en i det
samma befintlig nål öfver ett kontaktsystem enligt samma
princip, som ofvan är angifven; och derifrån sättes ä mottagningsinstrumentet en visare, som kan intaga 6 lägen, i rörelse. Detta mottagningsinstrument har det utseende tig. 9
angifver. A den ofta, större taflan angifves vindriktningen
Och ä den nedra vindstyrkan enligt den vanliga för land brukliga skalan*). Nederst ä fig. synes den knapp, som nedtryckes
och sluter strömmen, då man vill göra en afläsning.
:
Vid Svenska Teknologföreningeus fackafdelnings för elektroteknik sammanträde den 25 sistlidne januari förevisade
direktör H . T. C e d e r g r e n ett par af fabrikör L . M . E r i c s son konstruerade elektriska apparater för uppmätning och angifvande af vindens styrka och riktning, hvilka förtjena att
närmare beaktas. A den ena af dessa apparater markeras
resultaten af två stycken visare, hvilka sättas i gång, då en
elektrisk ström passerar ledningarna mellan den å lämpligt
ställe uppsatta stången med vindfanan och hastighetsmätaren
samt det i observationsrummet befintliga instrumentet för afläsningen. A den andra, som särskildt är konstruerad för
Stockholms Allmänna Telefonaktiebolags behof, tryckas resultaten å en pappersremsa i en apparat, som äfven genom elektriska ledningar står i förbindelse med tillhörande vindfana
Den sjelfregistrerande apparaten är försedd med vindfana
och skålkors.
och kontaktsystem i likhet med den nyss beskrifna; deremot
Schemat i tig. 6 ä pl. !) angifver principen för öfverfö- göres hastighetsmätningen medelst ett skålkors af vanligt ut-
to
co
Verkan
på
land.
<-*' n »i
re
anförts
kala.
Landskalan.1
1
m ee dd t o r d e f ö l j a n d e u t d r a g u r e n t a b e l l .,
*) I s a m m a n h a n g hh ää rr m
e r h åa l l e n ft r åä n N a u t i s k M e t e o r o l o g i s k a B y r å n , v a r a a f i n t r e s s e .
1
ringen af de yttre instrumentens rörelse t i l ^ observationsin- :
strumenten. Då t. ex. vindfanan vrider sig, följer den af två
frän hvarandra isolerade hälfter a och b sammansatta stången A med. Denna stång rör sig öfver ett system af kontakter «, nv, v etc, så att alltid de två diametralt motsatta
samtidigt beröras af dess olika ändar. En hvar af dessa ändar står i förbindelse med batteriets B olika poler, och när ;
nyckeln O nedtryckes, går strömmen från det samma genom
(i och vidare, vid den ställning stången A å teckningen innehar, genom kontakten v till elektromagneten med polerna VO
samt derifrån genom kontakten o och nålens ände b t i l l batteriets andra pol. Elektromagneterna N och S, NV och SO
o. s. v. bilda i observationsinstrumentet ett system, som motsvarar kontaktssystemet vid vindfanan, sä att alltid diametralt motsatta ben tillhöra samma magnet. När nu VO
genom strömmen blir magnetiserad, vrides en öfver magnetpolsystemet rörlig magnetisk nål, så att dess oliknämniga poler komma öfver V och O, och en med nålen förbunden j
visare utpekar dervid på en tafla det väderstreck, till hvilket j
0 R ö k e n stiger r ä t t upp
0
känseln;
1
; Märkbar för
vimplar
o c h s m å löf
2
r ö r a sig.
2 Vimplar sträckas; trädens
3
mindre grenar r ö r a sig.
i
.Ï T r ä d e n s
gröfre
grenar
6
sättas i rörelse.
6
7
* i B ö j er m i n d r e t r ä d ; m a n
1 g å r ej o b e h i n d r a d m o t
8
vinden.
våldsamt
stora
.5 S k a k a r
9
träd;
afbryter
g r e n a r 10
och m i n d r e t r ä d .
S A f b r y t e r g r ö f r e t r ä d , b o r t - 11
f ö r s k o r s t e n a r o c h h u s - 12
W
Benämning.
fTl G>
3 S
ja
M
. Ti
* Sg
B
-o
CD
*>
=
n
« J?
O
(fl
1
S
Stillt.
Lätta kårar.
L a b e r bris.
i
I
1,4
3,5
6,0
O,:2,0
•1.4
I
J e m n bris.
F r i s k bris.
Styf bris.
H å r d bris.
Ganska hård
bris.
Mycket hård
bris.
8.0
10,0
12.5
16,0
18.0
21,5
7,8
11,8
20,6
27,»
3!',fl j
56,1 !
Half storm.
Storm.
25,0
29,0
76,3 !
102,7
H å r d storm.
Orkan.
33,5
40,0
141,0
195,0
J
93
seende, hvilket står i förening med en skruf utan ände, som
drifver ett hjulsystem, hvarigenom slutning af den elektriska
ledningen till denna mekanism sker, då korset gjort 300
hvarf, hvilket motsvarar en passerad luftmassa af l k m i längd,
på det att ej, för den händelse korset stannade, just när kontakten bringas till stånd, ledningskedjan skulle blifva sluten,
ända till dess att korset åter rörde sig, är en anordning vidtagen, hvilken väl förtjenar att omnämnas, isynnerhet som
den samma kan tillämpas för liera ändamål.
Haken h (tig. 10) är med sin nedre ände fästad vid en
vinkelhäfståug v, som äverkas af fjädern /' sålunda, att den
drager haken nedåt. Stiftet
hvilket är fästadt å sista hjulet i utvexlingen frän skälkorset, höjer emellertid vid sin rörelse i pilens riktning haken, så att den samma kommer öfver
en i i axeln a sittande i motsatt, riktning vänd hake h . A
samma axel a finnas äfvon en trissa t samt ett svänghjul II
anbragta. Trissan är försedd med en urskärning ä sin undra
sida, och mot denna ligger den i förening med fjädern .Fvarande rullen >• an, så att fjädern 1<\ som utgör batteriets ena
pol, ej är i kontakt med spetsen I>, bildande den andra polen.
Men dä stiftet s kommit så långt fram, att det släpper näbben n, ryckes haken af armen v nedåt och måste dervid på
grund af-formen hos denna näbb, som glider mot stiftet (j,
fatta tag i haken h., så att denne jemte axeln a med svänghjulet / / och trissan / svänges i den riktning pilen angifver,
livarvid trissan t tvingar ned rullen r, så att tjädern Fkommer i kontakt med spetsen B och ledningen slutes, Omedelbart derpå föres axeln a af en spiralfjäder åter i sitt gamla
läge, och kontakten afbrytes för att, då stiftet s nästa gång
passerar näbben n, äter slutas för ett tidsmoment, hvilket
regleras af storleken hos svänghjulet II och styrkan af den
tillbakavridande spiralfjädern.
1
Sjelfva registreringsapparatens utseende angifves af vidstående tig. 5. Apparaten är försedd med 4 st. elektromagneter, två ä hvardera sidan. A f dessa står den bakre af de
Fig. 5.
t i l l venster varande i förening med ett ur och tillhörande bat"
teri, hvarifrån apparaten hvarje minut erhåller en strömimpuls'
som dervid sätter löpverket i rörelse, sä att pappersremsan framsläppas ett litet stycke, på samma gång som äfven en med
tre kontakthjul försedd axel kringvrides. Det bakerst sittande
af dessa hjul sluter livar 10:de minut ledningen t i l l vindfanan, så att den å instrumentets främre del liggande visaren angifver riktningen, på samma gäng som det genom en konisk
utvexling i förbindelse dermed varande typhjulet vrider sig
riktigt i förhållande till remsan. P ä detta sätt får apparaten
qvarstä till nästa minut, då det mellersta kontakthjulet skickar en ström genom den främre, venstra elektromagneten, som
verkställer tryckningen å remsan. Typhjulet är ej försedt
med bokstäfver utan pilar, som sålunda tryckas å remsan än
i det ena än i det andra läget. Det tredje kontakfhjulet sänder ut strömmar t i l l den bakre, högra magneten, som ä remsan trycket timmarne. Den främre magneten till höger mottager strömimpulserna från vindkorsets mekanism och trycker
dervid å remsan punkter, hvilka markera, att luftmassan pä
den tid, som är mellan hvarje sådan, rört sig l k m . Hvar
5:te tryckning verkställes med 2 och hvar 10:e med 3 punkter i bredd, för att underlätta afläsningen.
Notiser och utdrag ur den tekniska literaturen,
Elektrisk belysningsanläggning
för mindre städer i
Frankrike.
Don 23 januari innevarande Ar blef den elektriska belysningen
för de begge i Sydfrankrike belägna städerna Dieulefit ocli Valréas
i närvaro af talrika representanter för pressen och en stor del
fackmän från Paris högtidligen invigd. Anläggningen erbjuder ett
särskildt intresse genom det stora afständet mellan de begge belysta orterna, äfvensoin från dessa till den gemensamma kraftkällan, hvilken är belägen i Béyonnes. Afständet från Béyonnes till
Dieulefit är nemligcn omkring 6km och till Valréas omkring 15km.
Belysningsanläggningen är utförd af firman L . L o m b a r d - G e r i n
it C : o i Lyon medelst transformatorer af Z i p e r n o w s k y , D é r i
B l å t h y s system; och äro apparaterna tillverkade af franska E d i s o n - b o l a g e t i Paris. För belysningens drifvande användes vattenkraft, och finnes härför att tillgå c:a 300 hktr.
Belysningen användes i de begge städerna såväl för gator
som för privat bruk, och är priset å 16-ljus lampa för gatubelysningen från skymningen till midnatt och under vintern från k l .
5-7
f. m. 52 fr. per år, under det att privata abonnenter betala något högre afgift. Fördelningen af strömmen sker vid Béyonnes och fortledes derifrån medelst en spänning af 2 000 volt
genom luftledningar i tvenne olika riktningar till Dieulefit och
Valréas. Det primära ledningsnätet, äfvensoin de i sirliga zinklådor inneslutna transformatorerna äro inom städenia anbragta p å
torn, hustak etc. Det sekundära ledningsnätet utgöres äfvenledes
af luftledningar, hvilka dock ej äro anbragta å hustaken, utan genom hela staden förda på en höjd af ungefär 5m från marken, så
att hvar och en, som önskar belysning, med lätthet kan erhålla en
inledning, om ock för blott en enda lampa. Parallelt med de primära ledningarna och på samma stolpar äro äfven telefonledningar
framdragna från Béconnes till de begge städerna; och man kan,
såsom försök ådagalagt, till och med då belysningen är i gång,
utan störande inverkan samtala mellan Dieulefit och Valréas.
Då i dessa begge städer, som hvardera räknar omkring 6 000
invånare, finnes lYiyckon småindustri, har äfven blifvil projekteradt
att härför använda elektrisk kraftöfverföring medelst små vexelströmmotorer.
Trots det billiga priset synes räntabiliteten å anläggningen
I
A P P A R A T E R FÖR ANGIFVANDE A F VINDENS S T Y R K A OCH RIKTNING
