Klinisk fotografering

Klinisk fotografering
KLINISK FOTOGRAFERING
Introduktion
Välkommen till vår guide för klinisk fotografering. En bild säger mer
än 1 000 ord och är en utmärkt hjälp att bevara minnen.
Alla har vi väl någon gång fångat minnesvärda ögonblick med
kamerans hjälp och många av oss känner till skillnaden mellan att ta
semesterbilder och klinisk fotografering. ­Dental fotografering lämpar
sig dåligt för bara ”sikta och skjut”. Den trånga miljön med dåligt
ljus, små objekt och korta avstånd gör klinisk dental fotografering till
både en konst och en vetenskap. Som inom all vetenskap finns regler
att följa: fokus, exponering, komposition. Som med all konst leder
övning och erfarenhet till färdighet.
Klinisk fotografering kompletterar praktisk klinisk tandvård och bidrar
med en känsla av tillfredsställelse. Att dokumentera ett väl utfört
arbete och dela med sig av sitt resultat med kollegor eller patienter är
ett bra sätt att utveckla sin praktik.
Lycka till med din kliniska fotografering!
Särskilt tack till Per Rehnberg, DDS – rådgivare och fotograf
2
© copyright, DENTSPLY Implants, Sweden 2012
KLINISK FOTOGRAFERING
Innehåll
Rätt utrustning gör jobbet lättare 4
Frontal bild 6
Ocklusal bild 7
Lateral bild 8
Jämförelse före och efter operation 9
Ansiktsbild 10
Om du planerar att publicera dina bilder 11
© copyright, DENTSPLY Implants, Sweden 2012
3
KLINISK FOTOGRAFERING
Rätt utrustning gör jobbet lättare
I den här broschyren finns inte plats för jämförelser mellan olika fotografiska
tekniker, men låt oss konstatera att ett bra resultat ofta är beroende av den
utrustning man väljer. Här följer våra rekommendationer:
SLR eller digital kamera:
För att vara säker på att gång efter gång få ett bra bildresultat ska kameran
vara av SLR-typ (spegelreflexkamera), den sorts kamera där sökaren visar
den bild som fångas av objektivet. Alla andra typer av sökare ger felaktig
bildåtergivning och fokus. Digitala kameror med LCD-skärm kan verka
frestande, men är svårhanterade i den kliniska miljön när det gäller posi­tio­
nering och att ställa in skärpan. Det är viktigt att välja en kamera där man
själv kan ställa in bländaren, eftersom skärpedjupet (avståndet framför och
Digital SLR-kamera för extra- och
­intra-oral fotografering .
bakom punkten med maximal skärpa, som är i fokus) är mycket litet vid
makrofotografering. Utifrån hänsyn tagen till filmens ljuskänslighet, blixtens
kraft och avståndet till objektet ska man alltid sträva efter att välja en så liten
bländare som möjligt, t ex f 22 eller f 32 (hög siffra = liten bländare). Det
Film eller digitala bilder:
Digitala kameror blir bara bättre
och bättre, och med tanke på
rekommen­dationen att välja en
spegelreflexkamera är det närmast
en kostnadsfråga. En systemkamera
(kamera där man kan byta objektiv)
för 35 mm film kan idag köpas
billigt. Digitala system-kameror som
kan användas med makroobjektiv
och ringblixt är avsevärt dyrare, även
om priserna sjunker snabbt. Fördelen
med en digitalkamera är att man har
omedelbar tillgång till bilden och kan
ta om den om nödvändigt. Det är
också lättare att behandla digitala
bilder (t ex ändra färgbalans,
rotera eller beskära bilden). Det
finns flera olika datorprogram för
klinisk administration där man kan
bearbeta och lagra bilder med
patientinformation.
minskar risken för oskarpa bilder.
Blixt
Använd alltid en ringblixt eller en riktad blixt som är avsedd för närbildsfotografering. Välj en kamera/blixt-kombination som tillåter TTL-(genom
linsen-) kontroll av blixten. Det gör det lättare att exponera bilden rätt. Om du
använder dig av autofokus är det viktigt att komma ihåg att det inte fungerar
under alla ljusförhållanden, till exempel i situationer med lite ljus. Modernare
makroblixtar har vanligtvis fokusljus som underlättar fokuseringern. Du
kan också använda operationsljuset när du komponerar bilden och ställer in
skärpan.
Objektiv
Det är en bra idé att köpa bästa möjliga objektiv. Välj ett som är avsett för
makro-(närbilds-) fotografering. Ett makro-objektiv med en brännvidd
mellan 55 och 110 mm är det mest lämpliga, och vanligaste, när det gäller
35 mm-kameror. Observera att dagens digitala systemkameror har ett mindre
bildomfång än en kamera avsedd för 35 mm-film. Ett 60 mm objektiv på
en 35 mm-kamera kan t ex jämföras med ett 90 mm-objektiv placerat på en
digitalkamera.
Objektiv med autofokus kan innebära problem när man ska fotografera på
nära håll. Det är bättre att ställa kameran på manuell skärpeinställning och
välja ett fokus, för att få en mer enhetlig komposition, t ex i skala 1:2 eller 1:1.
4
© copyright, DENTSPLY Implants, Sweden 2012
KLINISK FOTOGRAFERING
Flytta sedan kameran mot eller ifrån objektet för att hitta rätt komposition
och skärpa. Det är lättare än att försöka göra inställningar på en relativt tung
kamera i en obekväm arbetsställning.
Bildhantering
Självklart inget man behöver fundera över när det gäller digitala kameror.
När det gäller 35 mm kameror ska man välja en film som tillåter så liten
bländare som möjligt (med hänsyn tagen till det objektiv och den typ av blixt
man valt). En film med ISO 100 ger en god balans mellan bildkvalitet och
ljuskänslighet. Diabilder ger bättre resultat än negativ film för papperskopior.
Det är också lättare att scanna in diabilder om man vill använda dem i
digitala presentationer eller titta på bilden i en dator.
Den bästa metoden för att upprätthålla ordnade journaler är att överföra
bilderna från minneskortet efter varje fotografering. Bilderna kan föras över
med hjälp av en kortläsare eller via kabel (t ex USB) till klinikens program
för bildhantering, som helst ska vara kopplat till klinikens administrativa
dataprogram. En annan möjlighet är trådlös elektronisk överföring.
Munvinkelhållare
Det finns två typer av munvinkelhållare som är vanliga; de som hålls på plats
av patienten eller assisterande personal, och de som hålls på plats med hjälp
av en expanderande fjäder. De sistnämnda gör i allmänhet så att läppen vilar
mot tändernas buccalytor, varför den typen av munvinkelhållare lämpar sig
mindre bra vid fotografering.
Munspeglar
De munspeglar som ska användas vid klinisk fotografering är av typen
Med munvinkelhållare (A) klarar
man de flesta situationer när det
gäller klinisk fotografering.
Munvinkelhållare (B) som är trimmade, ger ökad flexibilitet vid ocklusal
fotografering.
”metallfilmtäckta glasspeglar”. Köp speglar av högsta kvalitet för att vara
säker på att få speglar med goda optiska egenskaper utan distorsion.
Hantera speglarna som kirurgiska precisionsinstrument och undvik att
sätta fingeravtryck på dem. Man ska försäkra sig om att också assisterande
personal förstår att hantera speglarna så försiktigt som möjligt, för att t ex
undvika skrapmärken och repor under sterilisering.
Tvätta speglarna med alkohol och torka med en putsduk för att avlägsna
torkmärken varje gång innan speglarna ska användas.
Munspeglar 1 och 2 är tillräckliga
för de flesta kliniska situationer.
Kom ihåg att ytan på kall metall som placeras i en varm mun ofta immar
igen. Detta kan minimeras genom att spegeln försiktigt värms upp innan den
ska användas. Det kan också hjälpa om man blåser försiktigt med luftblästern
utmed spegelns yta (men bara om det görs så försiktigt så man undviker att
stimulera salivbildning hos patienten). Man kan också be patienten hålla
andan precis innan man ska ta bilden, för att undvika imbildning.
© copyright, DENTSPLY Implants, Sweden 2012
5
KLINISK FOTOGRAFERING
Frontal bild
Även om man kan be patienten
att hålla munvinkelhållarna medan
man tar bilden är det en fördel att
använda assisterande personal med
kunskap om klinisk fotografering.
Munvinkelhållarna kommer då ofta i
en bättre position, med bättre bilder
som resultat. Detta gäller särskilt om
bilderna ska användas i utbildningssyfte eller publiceras.
Lyft mjukvävnaden upp och ut från tändernas buccalytor med hjälp av
munvinkelhållare. Genom att fokusera på den laterala incisiven får man ett
skärpedjup som gör att alla tänder återges med acceptabel skärpa.
Tänk på att hålla ocklusionsplanet horisontellt (genom att t ex sikta med
hjälp av sökarfönstrets över- eller underdel). Det går även ofta att korrigera
vinkelfel med datorns hjälp efter det att bilderna digitaliserats.
Fokusera här
Sett framifrån ska assistenten dra
munvinkelhållarna (t ex munvinkelhållare A) utåt sidorna och framåt
mot kameran. På så sätts undviker
man kontakt mellan de posteriora
tändernas buccalytor och kindernas
mjukvävnader.
Tag en bild med bettet i ocklusion. Komplettera med en bild av patienten i
viloläge, som visar ”free space”.
Kom ihåg att använda salivsug och
blås torrt för att få bort ansamlingar
av saliv.
6
© copyright, DENTSPLY Implants, Sweden 2012
KLINISK FOTOGRAFERING
Ocklusal bild
Ocklusala bilder kräver att man använder munspegel. Använd munvinkelhållare för att lyfta undan mjukvävnaderna från tändernas buccalytor och
Fokusera här
För en så bra ocklusal bild som
möjligt ska läpparna dras undan
innan spegeln placeras. Vanliga
munvinkelhållare s­ pänner ut mjukvävnaden för mycket och det blir
svårt att placera spegeln korrekt.
Den bästa lösningen är att antingen
använda två munspeglar eller två
­specialanpassade munvinkelhållare
(t ex munvinkelhållare B) som har
trimmats ner och rundats av, som
bilderna visar.
fokusera på en av premolarerna. Bilderna nedan visar förberedelser för att
fotografera underkäken där spegeln förs på plats och lyfts till rätt vinkel.
Sträva efter 45° vinkel mellan spegeln och kameran när man ska ta ocklusala
bilder (det är dock inte möjligt i alla situationer).
Munvinkelhållare B placerade för
ocklusal bild av överkäken.
Munvinkelhållare B placerade för
ocklusal bild av underkäken.
Överkäken – ocklusal bild
Underkäken – ocklusal bild
Spegel som placeras för att fånga överkäkens andra och tredje molarer kan
framkalla kväljningsreflexer hos patienten. Då får man använda samma
teknik som man använder när man tar röntgenbilder eller avtryck. Om
patienten uppvisar starka kväljningsreflexer får man undvika att föra in
spegeln för långt. Se till att fånga det intressanta området och låt spegeln vila
på t ex första molarens ocklusalyta.
Vid fotografering av underkäken bör man be patienten att slappna av med
tungan och om möjligt hålla den bakom spegeln.
© copyright, DENTSPLY Implants, Sweden 2012
7
KLINISK FOTOGRAFERING
Lateral bild
Laterala bilder kan tas både med hjälp av och utan spegel. Ska man ta bild
utan spegel är det en fördel att använda en munvinkelhållare med liten vinkel
mellan över- och underdel (t ex munvinkelhållare A). Munvinkelhållare med
liten vinkel spänner ut läppmuskulaturen mindre och gör det lättare att dra
läpparna så långt bak mot öronen som möjligt. På så sätt försäkrar man sig
om buccala bilder så långt bak som till andra eller tredje molaren.
Bästa estetiska resultat får man om man ser till att underläppen inte kommer
i kontakt med underkäksincisivernas cervikala delar (markerat med vita pilar
på den översta bilden). Genom att be patienten slappna av och samtidigt
släppa efter lite med munvinkelhållarna brukar man kunna undvika detta.
Laterala bilder med enbart munvinkelhållare. Detta fungerar ofta bra
som en snabb och enkel standardmetod. Andra varianter är också
möjliga, t ex en mer anterior vinkel
när man vill göra en estetisk dokumentation av munnens främre del
(med eller utan hållare).
Ska man ta bild med hjälp av spegel (t ex spegel nr 2) bör man be patienten
att försöka slappna av efter det att man fört spegeln på plats. På så sätt skapar
man utrymme och möjlighet att vinkla ut spegeln för att få rätt vinkel mellan
kameran och spegeln.
Tänk på att en lingualt placerad spegel också kan framkalla
kväljningsreflexer. Be i så fall patienten slappna av med tungmuskeln och att
försöka hålla tungan centralt. Det skapar mer plats i munhålan för spegeln
än om patienten flyttar tungan åt sidan. En sådan rörelse görs naturligtvis av
hjälpsamhet, men medför också att munbotten lyfter sig.
Laterala bilder tagna med spegel kan
ibland ge bättre vinklar, men är svårare att ta, både för patienten och
fotografen. Lägg märke till hur blixten
ger en annan ljussättning på de två
bilderna ovan . Kom ihåg att de
speglade bilderna måste roteras
horisontellt (som den nedre bilden)
för att ge en korrekt bild.
8
© copyright, DENTSPLY Implants, Sweden 2012
KLINISK FOTOGRAFERING
Jämförelse före och efter operation
En viktig anledning till intra-oral fotografering är att ta fram jämförande
”före- och efterbilder”, eller för att beskriva stegen i en kirurgisk eller
­protetisk process. För att göra en sådan bildserie så effektiv och lätt att följa
som möjligt, är det viktigt att komponera bilderna rätt. Betraktaren ska
De båda bildparen nedan visar
hur fotografen använt samma yttre
begränsningar för sina bilder och
att samma vinkel kunnat bibehållas
i serierna.
kunna följa händelseförloppet utan att behöva orientera sig på nytt i varje ny
bild. Det innebär att alla bilder i serien ska vara tagna ur samma vinkel och
med samma yttre begränsningar.
Studera bildsekvensen nedan. Kontinuiteten i bilderna är perfekt, med ett
undantag. Underkäkens incisiver i första bilden i serien bryter mönstret och
borde inte finnas med.
För att skapa en enhetlig bakgrund och maska bort ovidkommande
information kan man använda en bit matt (icke-reflekterande) opak svart
plast. Plastskivan placeras bakom de tänder som ska fotograferas och
kommer då att täcka över motstående käke.
Problemet med att skapa en serie bilder som stegvis visar en arbetsgång, är
att själva fotograferingen både kan störa och fördröja det kliniska arbetet.
Men som vid nästan all professionell fotografering gäller det för fotografen
att diktera både bildkomposition och bildvinkel för att nå ett tillfredsställande
resultat. Att ta sig tid att komponera bilderna så de visar det man avser att
visa, är betydligt bättre än att fotografera på måfå och riskera att bli stående
med en serie bilder som är mer eller mindre oanvändbara.
© copyright, DENTSPLY Implants, Sweden 2012
9
KLINISK FOTOGRAFERING
Ansiktsbilder
Ansiktsbilder ska alltid fotograferas mot en bakgrund. Blå bakgrund är
populärt men kan resultera i att ansiktsfärgen får en något gulaktig ton.
En grå bakgrund är mer neutral.
Tänk på att ta de extra-orala bilderna före de intra¬orala för att
undvika rodnader och märken från
t ex munvinkelhållare (som visas på
bilden).
Om man placerar patienten mot en vägg och fotograferar med blixt kan
det uppstå störande skuggor. Man kan undvika dessa skuggor genom att
fotografera mot en mörkare bakgrund (som på bilden nedan).
Be patienten säga “Emma” eller
”Mississippi” precis innan patientens viloläge ska fotograferas.
På bilden ovan har ett svart tyg använts som bakgrund. Ringblixten på en
modern kamera kan lossas så att kamera kan hållas i en hand och blixten i
den andra. Genom att vinkla blixten så att den kastar ljuset snett från sidan,
Skratt- och leendebilder är användbara om man vill visa hur läpplinjen
förhåller sig till gingiva och incisala
skäret.
och ta en bild med lägre bländare (< 18) är det enkelt att uppnå bilder av den
här kvalitén, där ”röda ögon” minimerats.
För att få variation och skapa mer djup i bilden kan du be patienten att vrida
lite på huvudet.
Vill du att dina ansiktsbilder ska hålla professionell standard krävs det bättre
belysning, som för t ex slavblixtfotografering. I sådana fall bör du kontakta en
professionell fotograf för att göra smärre uppgraderingar och justeringar.
10
© copyright, DENTSPLY Implants, Sweden 2012
KLINISK FOTOGRAFERING
Om du planerar att publicera dina bilder
Följande råd kan vara användbara om du tänker
oförändrad, och spara den bearbetade bilden som
upplåta dina bilder för publicering.
en egen fil. En del bildformat komprimerar eller
förändrar data i en bild för att spara utrymme och
Ta kontakt med utgivaren innan du upplåter dina
detta kan försämra bildkvaliteten.
bilder för publicering för att kontrollera att ni är
Kontrollera med utgivaren vilken filtyp de önskar,
överens om villkoren runt copyright och den
vilken storlek på bildfilen som är nödvändig och om
ekonomiska ersättningen. Se också till att ni är överens
de föredrar någon särskild typ av bildkomprimering.
om hur bilderna ska returneras efter publiceringen.
Kontrollera också om de önskar få bilden som e-brev
Det är alltid en god idé att upprätta en skriftlig
eller sparad på en CD eller motsvarande.
överenskommelse innan man upplåter sina bilder för
publicering.
Diabilder
Kraven på typ av och kvalitet på materialet som ska
Den snabba digitala utvecklingen har minskat betyd-
publiceras kan skilja sig åt mellan olika utgivare. Här
elsen för diabilderna. Trots det föredrar fortfarande
är några exempel:
utgivare av magasin och böcker dia, framför digitala
Tryckta bilder
bilder. Man bör sända sina diabilder väl förpackade,
monterade i ramar utan glas. Märk varje bild med en
Tryckteknologisk utveckling har lett till att en del
liten klisteretikett med namn och adress, som placeras
utgivare kan acceptera papperskopior av bilder som
på diaramen. Märk också bilden så det framgår när
ska publiceras. Den publicerade bilden blir inte så
bilden är rättvänd (det är särskilt viktigt när man tagit
bra som om man utgått från en diabild, men håller
bilder med hjälp av spegel). Märk bilden genom att
tillräckligt hög kvalitet i vissa fall.
hålla den med höger hand, vänd rätt sida mot dig
Tänk på att alla fotolaboratorier inte håller samma
och med rätt del av bilden uppåt. Fäst ett litet runt
höga kvalitet. Det är viktigt att anlita ett laboratorium
klistermärke, eller rita en liten punkt med tuschpenna,
som ger högsta kvalitet. I fototidningar kan man finna
i det nedre vänstra hörnet av diaramen.
jämförelser mellan olika laboratoriers standard där det
faktiskt kan finnas slående skillnader.
Digitala bilder
Några ord om copyright
Det faktum att du har behandlat och fotograferat en
patient ger dig inte automatiskt rätten att publicera
För att vara säker på att man får bästa möjliga bild-
dessa bilder. Din patient är kanske både tacksam,
kvalitet från början, ska kameran ställas in på högsta
imponerad och väldigt nöjd med den vård han
upplösning. Detta kommer samtidigt att reducera
fått men det krävs ändå att patientens rättigheter
mängden bilder som får plats i kamerans minne.
respekteras. Om man avser att publicera kliniska
Tänk på att en bild som ser bra ut på datorns bild-
bilder bör man göra till en vana att signera en
skärm inte nödvändigtvis håller tillräckligt hög
skriftlig överenskommelse med sina patienter (s.k.
kvalitet för att återges i tryck. Om man bearbetar
Model Release) för att undvika eventuella framtida
bilder i sin dator (t ex beskär, roterar eller ändrar
problem eller diskussioner. En ”Model Release-
färgbalans) ska man tänka på att spara den bearbetade
överenskommelse” kan se ut på olika sätt och en
bilden i samma format och kvalitet som originalbilden
sökning på Internet kan ge många uppslag till hur
hade. Var noga med att behålla originalbilden
överenskommelsen ska formuleras.
© copyright, DENTSPLY Implants, Sweden 2012
11
En enstaka egenskap hos ett implantatsystem kan aldrig vara grunden till
ett lyckat resultat. Precis som i naturen är det harmonin mellan flera
olika men lika viktiga kombinerade egenskaper som är ­grunden till
det självklart fungerande – det naturliga. Följande kombination av
nyckelfaktorer är unika för ASTRA TECH Implant System™:
OsseoSpeed™
MicroThread™
• OsseoSpeed™– mer ben på kortare tid
• MicroThread™– biomekanisk benstimulering
• Conical Seal Design™– en stark och stabil passform
• Connective Contour™– ökad kontaktyta och
Conical Seal Design™
mjukvävnadsvolym
Connective Contour™
DENTSPLY Implants, Aminogatan 1, Box 14, 431 21 Mölndal
031-376 30 20, 031-376 30 17, www.dentsplyimplants.se
78115-SE-1208 © 2012 DENTSPLY IH
BioManagement Complex™