GETLAV FLAVOPARMELIA CAPERATA OCH ANDRA SÄLLSYNTA BLADLAVAR VID FLYGSTADEN I HALMSTAD 2013
NATURCENTRUM RAPPORT 2013-11-11
Örjan Fritz, Naturcentrum AB
Uppdragsgivare
Halmstads kommun
c/o Anna Baeck
Teknik- och fritidsförvaltningen
Box 246
301 06 Halmstad
Uppdragstagare
Naturcentrum AB, 2013
Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund
Tel. 0303-72 61 60
[email protected]
Uppdragsansvarig på Naturcentrum:
Naturvårdsbiolog Örjan Fritz
Tel. 0761-47 68 77
[email protected]
Kartmaterial
Underlagskartor har tillhandahållits av uppdragsgivaren
Omslagsbild
Getlav Flavoparmelia caperata på planterad lönn utmed Kristinebergsvägen i Flygstaden utanför
Halmstad i oktober 2013.
Foton i rapporten: Örjan Fritz © Naturcentrum AB om inget annat anges.
2
Innehåll
SAMMANFATTNING .................................................................................. 4
SÄLLSYNTA BLADLAVAR VID FLYGSTADEN 2013 .................................... 5
INLEDNING & UPPDRAG ............................................................................ 5
METODIK .................................................................................................... 5
RESULTAT ................................................................................................... 6
DISKUSSION .............................................................................................11
REKOMMENDATIONER ............................................................................11
REFERENSER .............................................................................................12
BILAGA 1 - INVENTERINGS- OCH FYNDKARTOR ...................................13
Vid Flygstaden utanför Halmstad finns ett stort antal relativt nyplanterade träd av
flera olika trädslag, främst oxel Sorbus austriaca och lönn Acer platanoides men
även gråal Alnus incana, ask Fraxinus excelsior, pil Salix och hästkastanj Aesculus
hippocastaneum. Bilden visar lönnar utmed Kristinebergsvägen. På en av dessa
lönnar upptäcktes den fridlysta arten getlav Flavoparnelia caperata (se omslagsbild) i oktober 2013.
3
Sammanfattning
På uppdrag av Halmstads kommun inventerade Naturcentrum AB sällsynta bladlavar i Flygstaden norr om Halmstad den 30 oktober 2013. Anledningen var att
den fridlysta arten getlav nyligen upptäckts i området samtidigt som många av de
träd som planterats i Flygstaden måste flyttas, eftersom de växer på olämplig (allt
för fuktig) mark. Syftet var därför att identifiera träd med getlav och andra sällsynta bladlavar för att kunna ta hänsyn till dessa arter vid omplacering av träd.
Totalt inventerades ca 455 träd. Fynd av sällsynta bladlavar gjordes på fyra av
dessa träd. Det rörde sig om arterna getlav (fridlyst och rödlistad som sårbar),
liten getlav (mycket sällsynt men ej fridlyst eller rödlistad) och punktsköldlav
(rödlistad som kritiskt hotad men är inte fridlyst). Alla dessa arter är mycket sällsynta i Sverige. För liten getlav och punktsköldlav finns inga tidigare rapporterade
fynd från Halland.
Förekomsten av getlav och ett av träden med liten getlav är inte aktuella att flytta.
Däremot kan det bli aktuellt att flytta träd med punktsköldlav och en av förekomsterna av liten getlav. Flyttning av lavar har prövats i olika sammanhang, och just
omplacering av planterade träd med sällsynta bladlavar har utförts i Göteborgs
Stad med lyckat utfall. Det bedöms därför som att chansen är stor att lavarna klarar en flytt., särskilt om träden med bålarna flyttas till liknande öppna och ljusexponerade växtplatser i närheten, och helst med samma orientering av lavbålarna.
Punktsköldlav Punctelia subrudecta hittades som troligen en ny lavart för Halland
på Flygstaden utanför Halmstad 2013.
4
Sällsynta bladlavar vid flygstaden 2013
Inledning & uppdrag
På uppdrag av Teknik- och fritidsförvaltningen på Halmstad kommun genomförde Naturcentrum AB en inventering av sällsynta bladlavar i området kring Flygstaden norr om Halmstad den 30 oktober 2013.
Syftet var att undersöka om det finns fridlysta (enligt Artskyddsförordningen),
rödlistade (Gärdenfors 2010) och i övrigt sällsynta bladlavar på de relativt nyplanterade träd som finns i stort antal i området. Detta var motiverat och påkallat av
en spontan rapport av en trolig getlav Flavoparmelia caperata, som rapporterades in
till Teknik – och fritidsförvaltningen tidigare i oktober av Jonas Sondell Eklund.
Inventeringen gjordes också med syftet att identifiera de träd som hyser sådana
sällsynta bladalavar, och där speciella hänsyn bör tas vid en eventuell flyttning av
dessa träd. En stor del av de planterade träden vid Flygstaden måste nämligen
flyttas eftersom de står på olämpliga ståndorter (för fuktigt).
Sällsynta bladlavar på relativt unga och nyplanterade träd har uppmärksammats på
senare år på flera platser i Sverige. De flesta artfynden har gjorts i Göteborg med
nära omgivningar (Arvidsson m.fl. 2012, Larsson 2012). I en rapport från Göteborgs Stad (Hammarström & Sundell Eklund 2013) listas de arter av sällsynta
bladlavar som påträffats och de hänsynstaganden som gjorts för dessa arters fortlevnad i tätortsmiljöerna. Av dessa sällsynta bladlavar är getlav Flavoparmelia caperata fridlyst och flera är inkluderade i senaste rödlista (Gärdenfors 2010).
Metodik
Totalt planerades 66 lönnar Acer platanoides och 166 oxlar Sorbus austriaca, vilka
ligger i riskzonen att flyttas, att inventeras i Flygstaden (markerade i Bilaga 1). I fält
visade det sig vara 87 lönnar och 180 rönnar. Dessutom ingick gråal Alnus incana
(50 st), hästkastanj Aesculus hippocastaneum (14 st) och ask Fraxinus excelsior (9 st)
samt pil Salix (minst 5 st) i detta område. Även några angränsade trädrader av lönn
(ca 110 st) inventerades utmed Kristinebergsvägen och Kundvägen som bedömdes vara intressanta för sällsynta bladlavar. Totalt inventerades därför 455 trädstammar i de tre delområdena (östra, centrala och västra) i fält av Örjan Fritz den
30 oktober 2013. Vädret var tämligen gynnsamt med växlande molnighet, bara
några enstaka regndroppar, +11 grader och en måttlig-frisk västlig vind.
Rapportförfattaren och inventeraren Örjan har erfarenheter av sällsynta bladlavar i
denna typ av miljö från besök på två av de artrikaste lokalerna för sällsynta bladlavar i Göteborgsregionen. Han var därför väl förtrogen med de olika tänkbara arternas utseenden. De aktuella lavarna visade sig också vara relativt lätta att hitta,
vilket gjorde att trädstammar snabbt kunde avsökas under inventeringen. Vid fynd
av trädstam med sällsynt bladlav antecknades GPS-koordinater (SWEREF99TM),
trädslag, trädets omkrets i brösthöjd, antalet lavbålar, bålens storlek och orientering. För att identifiera lavarna till art, vilket i vissa fall kan vara knepigt, användes
en handlupp med inbyggd belysning (10x) samt kemiska reagens (K och C) som
5
tillsattes på en liten del av lavbålens märg. För artbestämning användes huvudsakligen Thell & Moberg (2011), vars nomenklatur också använts i denna rapport.
Artbestämningarna har kontrollerats via foton (som även kan användas för att
följa utvecklingen) och beskrivningar med lavexperten Svante Hultengren. Artfynden av sällsynta bladlavar kommer att rapporteras på Artportalen innan årets slut.
Resultat
Getlav Flavoparmelia caperata
Ett fynd gjordes av denna art på en trädstam vid cykelbanan utmed Kristinebergsvägen. Trädslaget var lönn och omkretsen 33 cm. Endast en bål noterades. Den
mätte ca 5 x 4 cm, dvs bålytan var ca 20 cm2. Bålen växte på ca 1 m höjd och vette
mot sydöst.
Getlav är en av få särskilt utpekade fridlysta lavar i Sverige enligt Artskyddsförordningen. Arten är också rödlistad som sårbar (VU) på senaste rödlistan
(Gärdenfors 2010). Från Halland finns ett tidigare fynd av arten, i ett kustnära
naturreservat i Kungsbacka kommun. Enligt fyndrapportering på Artportalen
(2013-11-01) finns ett 20-tal fynd spridda i södra Sverige.
Getlav Flavoparmelia caperata är den ljusa (gultonade) bålen på mitten av trädstammen.
6
Närbild av getlav Flavoparmelia caperata på lönnen vid Kristinebergsvägen.
Liten getlav Flavoparmelia soredians
Arten påträffades på två trädstammar under inventeringen, båda var lönnar. För
det ena fyndet var trädets omkrets 40 cm. Den enda bålen mätte ca 4 x 3 cm, dvs
en bålyta om ca 12 cm2. Bålen vette mot söder och växte på 150 cm höjd. GPSkoordinater var 6283654 365627. För det andra fyndet var trädets omkrets 33 cm.
Även där rörde det sig om endast en bål, som växte mycket tilltryckt på stammen
och mätte ca 2,5 x 2,5 cm, dvs en bålyta om ca 6,25 cm2. Bålen vette mot söder
och växte på 90 cm höjd. GPS-koordinater var 6283161 365218.
Liten getlav påträffades först i Lund år 2010 (Frödén & Thell 2010), och har därefter noterats främst i Göteborgstrakten (Hammarström & Sundell Eklund 2013).
Såvitt känt finns inga tidigare rapporter av denna art från Halland. Liten getlav är
inte rödlistad i Sverige och heller inte fridlyst. Däremot är den fortfarande mycket
sällsynt rapporterad. På Artportalen (2013-11-01) finns bara ett fåtal lokaler rapporterade från södra Sverige.
Växtsättet för de båda bålarna var lite olika. Den ena bålen växte tilltryckt till
stammen, medan den andra växte lite lösare, mer likt getlav. Båda bålarna hade
dock tydliga finkorniga soral på bålen och märgen reagerade tydligt på tillsats av
reagens K, dvs först gult som snabbt övergick i rött. Även getlaven ovan testades
på motsvarande sätt, men då syntes ingen tydlig reaktion (möjligen en svag gul,
men som aldrig övergick till röd). Dessa resultat stödjer artbestämningarna.
7
Liten getlav Flavoparmelia soredians kan skönjas på stammens nedre del, ungefär
i jämnhöjd med den utgående grenen på vänster sida av stammen.
Närbild av liten getlav Flavoparmelia soredians från trädstammen ovan.
8
Liten getlav Flavoparmelia soredians växer mitt på trädstammen i jämnhöjd med
den röda MAXI-skylten.
Närbild av liten getlav Flavoparmelia soredians från trädstammen ovan.
9
Punktsköldlav Punctelia subrudecta
Arten hittades på en hästkastanj utanför återvinningscentralen och vid entrén till
”Blomdahl Medical Beauty”. Hästkastanjen mätte endast 20 cm i omkrets. Själva
bålen var dock stor och omfattande relativt den klena stammen. Bålen mätte 3 x 4
cm, varvid bålytan var 12 cm2. Bålen växte på 135 cm höjd och vette mot öster.
GIS-koordinaterna var 62833389 365012.
Punktsköldlav har i Sverige hittills bara rapporterats från stadsmiljöer i Lund
(Malmqvist m.fl. 2011) och i Göteborgstrakten (Hammarström & Sundell Eklund
2013). Den är således, såvitt känt, inte tidigare rapporterad från Halland. Arten är
rödlistad som kritiskt hotad (CR) i Sverige men är inte fridlyst.
Punktsköldlav Punctelia subrudecta (CR) växer på 135 cm höjd på den klena unga
trädstammen bakom och till vänster om den närmaste lyckstolpen.
Närbild av punktsköldlav Punctelia subrudecta från trädstammen ovan.
10
Diskussion
Lönn var det trädslag varpå de flesta sällsynta bladlavarna noterades växa. Hästkastanjen med punktsköldlav var undantaget. Däremot påträffades inga sällsynta
bladlavar på det vanligaste trädslaget vid Flygstaden, som är österrikisk oxel. Detta
kan bero på de olika trädslagens barkegenskaper, där lönn naturligt har både ett
högre pH-värde och en högre vattenhållande förmåga i barken jämfört med oxel.
Man kan spekulera i de sällsynta bladlavarnas ursprung. Den mest sannolika förklaringen är att de koloniserat trädplantorna då de drivits upp i plantskola utomlands (söderut på kontinenten, troligen i norra Tyskland eller i Holland), och sedan
utvecklats vidare i Sverige, först på plantskola och sedan på de platser där träden
planterats vid Flygstaden. En alternativ, men mindre sannolik, förklaring är att
lavarna representerar naturliga koloniseringar i Sverige som en följd av en ökande
trend för dessa bladlavar i nordvästeuropa orsakad av klimatförändringar (Søchting 2004) som resulterat i temperatur- och nederbördsökningar. Vad som möjligen talar något lite mer för den alternativa förklaringen i just detta fall är den låga
frekvensen av trädstammar med dessa arter (totalt sett <1%). I flera fall i Göteborgstrakten har frekvensen av bladlavar varit betydligt större, och flera arter har
påträffats på enskilda träd. I vilket fall har det mildare och regnrikare klimatet gett
dessa arter större möjlighet att överleva och sprida sig vidare i södra Sverige.
Rekommendationer
Det mest troliga scenariot är alltså att de sällsynta bladlavarna vid Flygstaden fått
mänsklig hjälp till spridning via substratet (träden). Sådana antropogent gynnade
och införda förekomster av lavar berörs inte med automatik av rödlistan, eftersom
den behandlar naturligt förekommande arter. Behovet av specifika naturvårdsåtgärder för planterade träd med sådana bladlavar kan diskuteras. Trots det kan det
finnas anledning att ta extra hänsyn till dessa arter, som varande en del av den
biologiska mångfalden. Vid kommunens förvaltning och skötsel av trädstammar
med dessa bladlavar bör i så fall särskilda hänsyn tas i första hand till getlav, som i
dagsläget är fridlyst.
Erfarenheter från Göteborg visar att det går att omplacera trädstammar med sällsynta bladlavar (Arvidsson 2013). Om trädstammar med sällsynta bladlavar måste
omplanteras, så bör det ske i en liknande miljö och med träden i en liknande orientering, så att lavbålarna vetter mot samma väderstreck som de gjorde tidigare. Med
liknande miljö avses i detta fall ett ljusöppet landskap, gärna där damm och stoft
virvlas upp från omgivningarna, landar på träden och ger lavarna ett ökat näringsunderlag. Många av de i övrigt noterade, men mer triviala lavarna, är också gynnade av en sådan miljö. Luftföroreningsbelastningen på den nya platsen bör inte
vara för hög, eftersom de aktuella arterna är relativt känsliga, särskilt för svavelföroreningar. Erfarenheterna från Flygstaden tyder dock inte på att de sällsynta
bladlavarna där påverkas påtagligt negativt. Tvärtom ser bålarna ut att var i gott
skick.
11
För träd som omplaceras bör uppföljning ske. Någon form av uppföljning av läget
för sällsynta bladlavar bör även ske framdeles i Flygstaden.
Referenser
Arvidsson, L. 2013. Flyttning av träd – en metod för att rädda hotade lavar.
Svensk Botanisk Tidskrift 107. Opublicerat manuskript refererat i Hammarström & Sundell 2013 (se nedan):
Arvidsson, L., Hultengren, S. & Larsson, U. 2012. Mångfruktig silverlav Parmelina
quercina – en för Sverige ny bladlav. Svensk Botanisk Tidskrift 106: 214-216.
Frödén, P. & Thell, A. 2010. Liten getlav Flavoparmelia soredians ny för Norden.
Lavbulletinen 2010: 166-168.
Gärdenfors, U. (red.). 2010. Rödlistade arter i Sverige 2010. ArtDatabanken, Uppsala.
Hammarström, O. & Sundell Eklund, J. 2013. Inventering av naturvärden knutna
till stadsträd i Göteborgs kommun. Sällsynta parmeliacéer. 2013. Göteborgs
Stad. Park och Natur.
Larsson, U. 2012. Om getlav, liten getlav och några andra arters utbredning i Göteborg med omgivningar. Lavbullletinen 2012: 44-49.
Malmqvist, A., Westberg, M., Hultengren, S. & Arvidsson, L. 2012. Daggig
punktsköldlav och punktsköldlav – gamla och nya bekantskaper i Sverige.
Svensk Botanisk Tidskrift 106: 3-10.
Søchting, U. 2004. Flavoparmelia caperata – a probable indicator of increased temperatures in Denmark. Graphis Scripta 15: 53-56.
Thell, A. & Moberg, R. (eds.) 2011. Nordic Lichen Flora. Volume 4. Parmeliaceae.
The Nordic Lichen Society. Göteborg.
12
Bilaga 1 – inventerings- och fyndkartor
Delområde 1
Kartan visar inventerade träd i den östra delen av Flygstaden. Inga fynd av
sällsynta bladlavar gjordes dock i detta område, som huvudsakligen domineras av österrikisk oxel.
13
Delområde 2
Kartan visar inventerade träd i denna centrala del av Flygstaden. De flesta av
dessa träd är oxlar, men också alar och pilar. Inventeringen utsträcktes
också att omfatta hela Kundvägen och Kristinebergsvägen med planterade
lönnar. Ett fynd av liten getlav gjorde i lönnallé vid Kundvägen vid sidan av
de ordinarie träden att inventera. Fyndet av getlav gjordes i lönnallé utmed
Kristinebergsvägen, som ligger väster om kartans utsträckning.
14
Delområde 3
Kartan visar inventerade träd i denna västra del av Flygstaden. Ett fynd av
liten getlav gjordes på lönn utanför Klaséns bilar vid rondellen. Fyndet av
punktsköldlav gjorde på hästkastanj tvärs över gatan vid återvinningscentralen, vid entrén till ”Blomdahl Medical Beauty”.
15
