Arbetsträning och återhämtning i lantlig miljö.

Arbetsträning och återhämtning i
lantlig miljö.
-En kvalitativ studie
Work training and recovery in a rural environment.
-A qualitative study
Sara Hansson
Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap
Vård och Stödsamordnare
C-nivå, 15 hp
Handledare: Camilla Kylin
Examinator: Rikard Eriksson
10/6-2013
Löpnummer
2
Sammanfattning
Arbetsträning och återhämtning i lantlig miljö är en terapiform för människor som har
hamnat i passivitet eller har någon form av psykisk ohälsa. Den ska fungera som en stegvis
anpassning där individer kan återhämta sig och träna upp sin arbetsförmåga, för att i ett senare
skede kunna få ett arbete eller påbörja en utbildning.
Denna studies syfte var att studera betydelsen av arbetsträning och återhämtning i
lantlig miljö för personer med psykisk ohälsa och/eller passivitet, samt att se vilka
beståndsdelar som upplevs som viktiga. Studien var en kvalitativ intervjustudie baserad på
data från 15 intervjuer genomförda med personer som arbetstränat och återhämtat sig i den
lantliga miljön på en lantgård. Intervjuerna analyserades med hjälp av tematisk analys.
De teman som framkom i studien var följande: Gårdens miljö, Arbetets utformning
och vardagliga strukturer, Social gemenskap och bekräftelse samt En väg till förändring.
Studien visar att den lantliga miljön, djuren, arbetet, gemenskapen samt möjligheten
till förändrat synsätt är betydelsefulla och viktiga beståndsdelar i processen, att komma ur
passivitet eller psykisk ohälsa och stegvis närma sig arbete eller utbildning.
Nyckelord: Lantlig miljö, Grön Omsorg, Arbetsträning, Återhämtning, Psykisk ohälsa
3
Abstract
Job and recovery in a rural setting is a form of therapy for people who have fallen into
passivity or have some form of mental illness. It will act as an intermediate step in which
individuals can recover and train their ability to work, and then at a later stage be able to get a
job or start an education.
This study aimed to study if the work training and recovery in the rural setting, has
some significance for people with mental illness and/or those passivity, and to see which
elements are perceived as important. The study is based on a qualitative interview method.
The result is based on 15 interviews with people who work trained and recovered in a
tranquil rural setting on a farm. Interviews were analyzed using thematic analysis.
The themes that emerged from the study are as follows: Farm environment, Job design
and everyday structures, Social fellowship and affirmation and A way to change.
The study shows that the rural environment, animals, job design, social fellowship and
a way to change are significant and important components of the process to get out of
passivity or mental illness and gradually approach work or education.
Keywords: Rural Environment, Green Care, Work training, Recovery, Mental illness
4
Förord
Denna C-uppsats är en avslutande examinationsuppgift, för min utbildning som Vård
och Stödsamordnare vid Karlstads Universitet.
Eftersom jag under min uppväxt alltid har haft djur i min närhet och upplevt hur dessa
troligtvis har haft en positiv inverkan på mig, genom att jag har fått känna gemenskap och
trygghet, så låg det nära till hands att vilja undersöka om detta kunde ha betydelse för
individer med psykisk ohälsa. Genom mina egna erfarenheter av att medverka och handleda i
verksamhet för individer med psykisk ohälsa, så väcktes också mitt intresse för att se om en
lantlig miljö har betydelse för en arbetsträning och återhämtning.
Jag vill tacka samtliga respondenter som har ställt upp på intervju. Utan er hjälp hade
denna uppsats inte gått att genomföra.
Jag vill även tacka min familj, Jimmy, Hugo och Pärla. Jag vill också tacka min
svärmor med man och min svärfar, för ovärderlig hjälp med barnvakt, samt min mor, som har
tagit sig tid till att korrekturläsa hela uppsatsen, ett flertal gånger. Den här uppsatsen hade
definitivt inte sett dagens ljus, om det inte vore för er!
5
Inledning
Vilken inverkan har olika miljöer för hälsa och välmående och kan de användas som
en hälsoresurs? Människor påverkas av sin omgivning och det finns forskning som visar på
miljöns inverkan på individers hälsa och välmående. Hartig, Mang och Evans (1991) och
Hartig (2007) beskriver att vissa miljöer kan vara återställande för hälsan, som till exempel
parker och grönområden. Ställen där folk kan koppla av, träna eller bara ta en paus från
jobbet. Gonzalez, Hartig, Patil, Martinsen och Kirkevold (2010) kommer fram till ungefär
liknande resultat. Genom att befinna sig på platser man upplever behagliga och utföra
aktiviteter som man tycker om, så genererar det i en ökning för en persons psykiska hälsa. Det
finns alltså forskning om att avkoppling i parker och grönområden genererar bättre hälsa, men
det finns fortfarande flera frågetecken om vad som ligger bakom att de verkligen gör någon
skillnad för människors fysiska och psykiska hälsa (Gonzalez et al., 2010, Hartig et al., 1991
& Hartig, 2007).
Byttner och Durakovic (2010) beskriver aktivitet och produktivitet, som den
dominerande samhällsnormen i den västerländska kulturen och menar samtidigt att en viktig
aspekt för individers välmående tycks vara, att vara aktiv eller sysselsatt. En regelbunden
sysselsättning är enligt Jahoda (1979) ett grundläggande mänskligt behov, som ger möjlighet
till struktur och fasta rutiner i vardagslivet. Genom att inte ha ett arbete eller en pågående
utbildning, så hamnar man lätt utanför samhällsnormen. Utanförskapet medför en känsla av
otillräcklighet, som kan leda till att individen ger upp hoppet, känner sig osäker, undviker
kontakt med andra människor och därigenom blir passiv. Ordet passiv definieras, av Svenska
Akademiens Ordlista (SAOL, 2011), som att vara overksam och oföretagsam. Passivitet utgör
ett hinder i vardagen, som kan leda till ett negativt sätt att se på livet, vilket då gör att
utanförskapet kan vara svårt att övervinna. Man kan känna sig utpekad som avvikande, vilket
starkt kan påverka individens självkänsla. Enligt Byttner och Durakovic (2010) så definieras
psykisk ohälsa med att individen upplever brist på välbefinnande och en känsla av
otillräcklighet i den egna funktionen, till exempel genom att känna sig oförmögen och därmed
uppfattas som passiv i hanteringen av konflikter och relationer.
Återhämtning från svåra psykiska problem beskrivs av Topor (2008) i tre steg. Dessa
är individens insatser, hela människan och makten som människan förfogar över. Individens
insatser beskrivs som att återhämtning inte kan ske om individen inte själv arbetar med sina
problem. Han menar också att om man inte ser till hela människan i dess sammanhang, så kan
återhämtningsprocessen störas. Återhämtningsprocessen handlar för många brukare om att till
största del finna sig själva. Samtidigt skriver han att återhämtning innebär att brukaren själv
6
har makt över sitt liv, han kan leva sitt liv som han önskar och forma livet så som han vill leva
det. Att ha makt över sitt liv innebär dock inte att kunna göra precis som man vill, när man
vill och hur man vill (Topor, 2008). Alphonce (2008) däremot menar att det inte finns någon
mall för återhämtning. Hon menar också att det finns möjlighet att lära av varandra och
faktiskt pröva sig fram till vad som är bäst för en själv.
Ofta pratas det om två olika sorters återhämtning från psykisk ohälsa. Dessa är klinisk
återhämtning och social återhämtning. Coleman (2004) beskriver klinisk återhämtning som att
personen inte har några symtom längre. Antingen har de försvunnit genom behandling eller så
hålls symtomen under kontroll med hjälp av behandling. I den kliniska återhämtningen är det
viktigt att förhindra återfall.
Den sociala återhämtningen däremot kan vara svår att sätta fingret på. Enklast beskrivs
den sociala återhämtningen som social interaktion, vilket betyder att den sker i samröre med
andra människor (Coleman, 2004; Topor, Borg, Di Girolamo & Davidson, 2009). Det betyder
också att personen kan klara av att hantera den sociala situation den lever i, men att vissa
symtom, som till exempel vanföreställningar, fortfarande kan finnas kvar (Topor & Borg,
2008).
Återhämtningsprocessen beskrivs som helt unik och den sker inom personen som är i
behov av den, men även att andra människor också har stor betydelse när en person ska
återhämta sig från psykiska problem. Hur viktiga vänner, familj och de professionella faktiskt
är i en återhämtning, samt de sociala faktorer som har en stor del i processen. Att ha ett hem
till exempel, är en mycket viktig del för att kunna ha ordning i sitt liv, men även pengar och
sysselsättning spelar en stor roll i återhämtningsprocessen (Topor et al., 2009; Topor & Borg,
2008).
Det finns en rad olika komponenter i återhämtningsprocessen. Dessa är bland annat
hopp, spiritualitet, ansvarskännande och kontroll, empowerment, samhörighet, syfte,
självindentitet, stigma men också hanterande av symtom. Dessa komponenter kan man se som
nyckeln till återhämtning och är mycket viktiga att beakta (Schrank & Slade, 2007; Topor &
Borg, 2008). En annan viktig komponent är också att ha rutin och struktur i sin vardag och att
dagarna ser ungefär likadana ut. Det blir en trygghet för personen som nästan kan förutse vad
som ska hända nästa dag till exempel. O’Toole, Ohlsen, Taylor, Purvis, Walters och Pilowsky
(2004) menar att genom att låta personen med psykisk ohälsa vara en del av sin egen
återhämtningsprocess, till exempel genom att få vara delaktig i beslut rörande behandlingar,
vara med och bestämma tider för läkarbesök och så vidare, så skapar det en ökad kontroll och
självständighet. Det bidrar till att dagarna får en bättre struktur och personen får en ökad
7
kontroll över sitt liv (O’Toole et al., 2004). Detta beskriver även Jahoda (1979) som en
avgörande aspekt och skulle kunna vara vägen ut ur passivitet.
Topor och Borg (2008) belyser också vikten av att ha en plats att gå till, där man inte
blir iakttagen eller bedömd. De beskriver också att den främst hjälpande omständigheten kan
vara att möta andra personer som lever i liknande situationer och ibland vara den som får
hjälpen, men också kunna vara den som bidrar till att hjälpa någon annan. Däremot upplever
vissa individer att dessa platser ibland kan bli som en återvändsgränd och risken finns att
platsen blir som en egen värld jämte den vanliga världen (Topor & Borg, 2008).
I Sverige har det blivit allt vanligare att titta på naturperspektivet, gällande
rehabilitering. Långtidssjukrivningarna i Sverige har ökat markant (Abramsson & Tenngart,
2006). Detta har lett till att forskning om hur detta ska stävjas och förhindras har genomförts
och genomförs, på uppmaning av Svenska Staten. Det är nödvändigt att undersöka och
förbättra den svenska hälsan i arbetslivet, minska sjukskrivningarna och förbättra
rehabiliteringsprocesserna. Mot denna bakgrund startade Lantbrukarnas riksförbund (LRF)
upp ett nationellt projekt, Natur och hälsa, 2004. Syftet med det projektet var att skapa ett
nätverk där forskare, myndigheter, privata sektorn, hälso- och sjukvård samt den gröna
sektorn skulle ingå. Det fanns ett stort intresse för hälsofrämjande insatser i kombination med
natur och lantbruk (Abramsson & Tenngart, 2006). Natur och hälsa, hade dels som syfte att
starta ett nätverk, men också att specialisera sig och utveckla ett ändamålsenligt hälsokoncept,
gällande hälsogynnande och rehabiliterande aktiviteter. Hälsokonceptet resulterade i en vinst
för lantbrukarna, men också gällande hälsoaspekter för deltagarna såväl som ekonomiska
aspekter för samhället (Abramsson & Tenngart, 2006).
Berget och Braastad (2008) utförde på uppdrag av Norges forskningsråd, Innovasjon
Norge, NAV och Statens landsbruksforvaltning, en rapport som handlade om kunskapsstatus
och forskningsbehov av arbetssättet Inn på tunet. Inn på tunet, vilket kan ses som en
motsvarighet till det svenska begreppet Grön Omsorg, blev infört som begrepp 2001, med
undertiteln; ”Gården som resurs för upplärning- hälsa- och socialsektor”. Inn på tunet är en
insats som utförs i lantlig miljö, där man ges möjligheter till återhämtning och en plats mellan
passivitet och arbetsliv. Rapporten (Berget & Braastad, 2008) visar att det behövs mycket mer
forskning på återhämtning i lantlig miljö med olika perspektiv och olika inriktningar. Inn på
tunet är inte känt utanför Norges gränser, internationellt används begreppet Green Care. Grön
Omsorg definieras av LRF (2010), som en meningsfull sysselsättning för personer i behov av
särskilt stöd.
8
I Sverige drivs Grön Omsorg på ett jord- eller skogsbruk med anpassade sysslor
utifrån varje individs egna behov (LRF, 2010). Varje gård är unik med sin miljö gällande
produktion, djur, sysslor samt drivkraften och ambitionen från lantbrukaren. En del gårdar tar
emot deltagare som har multipla funktionsnedsättningar både fysiskt och psykiskt, där enbart
vistelsen i sig ger ett gott resultat på hälsan. Andra gårdar har ett annat upplägg, där till
exempel enklare sysslor utförs, som inte ställer några krav på arbetstempo eller kvalitet (LRF,
2010).
Grön Omsorg är ett växande fenomen, inte bara i Sverige utan även internationellt.
Det mest övergripande sättet att beskriva Grön Omsorg är; att stödja och upprätthålla en
människas sociala, fysiska och mentala hälsa. För att kunna ta till sig Grön Omsorg mer
ingående så är det bra att känna till några begränsningar. Haubenhofer, Elings, Hassink och
Hine (2010) beskriver olika punkter med reservationer som man bör ta hänsyn till. De menar
att all kontakt med naturen inte automatiskt är kopplat till Grön Omsorg. Grön Omsorg är en
insats som leder till att gynna och upprätthålla hälsa. Det är även en hälsofrämjande och
socialt rehabiliterande intervention (Haubenhofer et al., 2010).
Grön Omsorg är länkad till naturen men behöver nödvändigtvis inte utövas i själva
naturen, utan kan ske på sjukhus, servicehus men också på fängelser. Det är inte alltid som
Grön Omsorg passar som insats och det passar heller inte för alla människor. Det behöver
finnas ett intresse för djur och natur och det är en fördel om personen inte är allergisk eller har
en rädsla för att vistas i den lantliga miljön. Olika länder har tagit till sig olika delar av
innehållet i konceptet Grön Omsorg, vilket medför att varje land har sin egen struktur och
uppbyggnad för detta. Det gör att gårdarnas utformning ser olika ut beroende på vilket land
man befinner sig i (Haubenhofer et al., 2010).
Elings och Hassink (2008) visar på att det i början kan finnas ett motstånd hos
deltagarna gentemot att arbeta på en gård som bedrivs med Grön Omsorg, det brukar dock
ändras när man väl kommer ut till gården. Deltagarna uppskattar ofta miljön och de sociala
aspekterna, som till exempel att tillhöra en grupp och känna trygghet. Deltagarna uppskattar
också de stora ytor som finns, att få vara ute, arbeta fysiskt, samt att få delta i meningsfulla
aktiviteter. Genom att arbeta på en gård som bedriver Grön Omsorg, får deltagarna mer
struktur och disciplin i sina liv, som i sin tur bygger en grund för nya aktiviteter och kanske
även för ett arbete någon annanstans (Elings & Hassink, 2008).
Forskning visar naturens positiva inverkan på människors hälsa. Hine, Peacock och
Pretty (2008) genomförde en studie med syfte att stärka den vetenskapliga evidensen gällande
konceptet Grön Omsorg, för att kunna påvisa fördelarna för berörda myndigheter. Studien
9
sammanfogar länken mellan naturen och en ökad hälsa, välmående samt introducerar Grön
Omsorg i ett terapeutiskt sammanhang. Hine et al., (2008) menar att människor som är
känsliga och sårbara ofta känner sig utestängda från samhället, likaså personer med psykisk
ohälsa eller de som återhämtar sig från ett missbruk av något slag. Genom att få kontakt och
ett möjligt arbete på en gård, där Grön Omsorg bedrivs, har de allt att vinna. De här gårdarna
drivs trots att myndigheterna inte alltid stödjer det fullt ut. Ökat stöd och en större
tillgänglighet till Grön Omsorg och dess aktiviteter för utsatta grupper, torde ge en
hälsoekonomisk vinst, men också en minskning av människors lidande (Hine et al., 2008).
Under 1900-talet ökade användandet av djur i behandlingssyfte och 1962 myntade
barnpsykoterapeuten Boris Levinson begreppet Animal Assisted Intervention, AAI. Det är en
intervention som riktar sig mot ett mål, där djur tillgodoser ett behov hos människan och är en
del av individens behandlingsprocess (Berget & Braastad, 2008). Berget och Braastad (2008)
ställer sig frågan varför djur har en positiv inverkan på människor? Det kan vara för att djuren
är en del av naturen, de är sköna att ta på och klappa, de fungerar som en slags kompis och de
är någonting att hand om och arbeta med. Detta gör att människors upplevda egna förmågor
ökar. Berget och Braastad (2008) menar även att djuren blir som ett socialt stöd och kan bidra
till en ökning i individers självförtroende och självkänsla och Elings & Hassink (2008) lyfter
syftet med att ha meningsfulla sysslor, som att ge djuren omsorg och mat, sammanlänkat med
ett främjande av återhämtningsprocessen.
Berget, Skarsaune, Ekeberg och Braastad (2007); Berget, Ekeberg och Braastad
(2008a) och Berget, Ekeberg, Pedersen och Braastad (2011) genomförde studier där de lät
människor interagera med de djur som finns på en lantgård, det vill säga boskapsdjur, så som
kor, grisar och får. Syftet med dessa studier var att undersöka huruvida Animal Assisted
Therapy, AAT, som är en del av Animal Assisted Intervention, hade någon betydelse för
upplevd tillit till den egna förmågan, copingstrategier och livskvalitet men även om det fanns
något samband mellan ångest och depressionsnivåer. De ville även undersöka arbetsförmågan
hos deltagarna, samt deras fysiska distans till djuren. Samtliga studier utfördes bland
boskapen på lantgården och pågick under 12 veckor.
Dessa studier visade signifikanta resultat från före studiens början och till
uppföljningen som skedde sex månader efter studiernas avslut. (Berget et al., 2007; 2008a;
2011).
Berget, Ekeberg och Braastad (2008b) genomförde även en studie där de lät hälso- och
sjukvårdspersonal och bönder svara på frågor rörande Grön Omsorg, samt i vilken
utsträckning de trodde att boskap skulle vara till gagn för personer med psykisk ohälsa.
10
Resultatet av denna studie visade att det generellt fanns en stark tro till både Grön Omsorg
och till användandet av boskap i en återhämtning hos både hälso- och sjukvårdspersonalen
och hos bönderna. Berget et al., (2007; 2008a; 2008b; 2011) anser att AAT är mycket
användbart i arbetet med individer med olika slags psykiska funktionsnedsättningar.
Det har de senaste åren blivit allt mer intressant att titta på kopplingen mellan
återhämtning och miljö-, djur- och naturperspektiv, för personer med psykisk ohälsa och/eller
de som har hamnat i passivitet. Området har blivit mer beforskat de senare åren och det har
gjorts studier av olika slag omkring miljö, djur, återhämtningsprocess och arbetsträning.
Då det finns få studier med helhetsperspektiv runt den lantliga miljöns betydelse för
arbetsträning och återhämtning, syftar denna studie till att med hjälp av en bred ansats och
kvalitativ intervjumetod, nå fördjupad kunskap om detta område.
Syfte/Frågeställning
Syftet med denna uppsats var att undersöka hur arbetsträning och återhämtning i
lantlig miljö har betydelse för individer med psykisk ohälsa och/eller för de individer som har
hamnat i passivitet. Ytterligare ett syfte med uppsatsen är att försöka identifiera om det finns
andra beståndsdelar som kan främja arbetsträningen.
•
Har lantlig miljö betydelse för arbetsträning och återhämtning från psykisk ohälsa?
•
Vilka komponenter upplevs viktiga i en arbetsträning, för en individ med psykisk
ohälsa?
11
Metod
Deltagare
Studien genomfördes på en lantgård, utanför en minde ort i Mellansverige, som erbjuder
arbetsträning för deltagare med psykisk ohälsa och/eller passivitet. Deltagarna bedöms vara i
behov av att komma igång med rutiner och få en hälsosam struktur på dagarna.
Femton intervjuer genomfördes totalt i undersökningen och urvalet gjordes genom
tillgänglighet. Elva stycken av deltagarna var män och fyra stycken var kvinnor, varav
medelåldern låg på 33,2 år.
Syftet är att gården ska fungera som ett mellansteg, där man kan träna upp sin
arbetsförmåga, för att senare kunna få en praktikplats, ett arbete eller påbörja en utbildning.
På gården finns det möjlighet att vara både ute och inne och genomföra olika sysslor.
Sysslorna på gården varierar med årstiderna. De enda beständiga sysslor som det arbetas med
året om, är skötseln av gårdens alla djur.
De deltagare som får en plats på gården har olika bakgrund. Gemensamt är att de har
hamnat i passivitet på grund av psykisk ohälsa, lång period av arbetslöshet, att de aldrig
kommit in på arbetsmarknaden eller haft ett missbruk. När en person söker försörjningsstöd
hos socialtjänsten, så görs en utredning, innan beslut om en insats tas. Beslutet berättigar en
insats genom SoL (SFS, 2001:453). Socialtjänstens handläggare gör sedan en beställning till
ett utvecklingscenter, som kartlägger individens behov av stöd. Därefter kan ett studiebesök
på gården rekommenderas, som kan utmynna i att individen kanske ansöker om en plats. De
flesta av deltagarna på gården har börjat sin arbetsträning på halvtid, för att sedan öka på sin
arbetstid successivt. Hur lång period som deltagaren behöver stanna på gården, kan variera
från några månader upp till flera år, beroende på varje individs specifika behov.
Då det var individernas egna uppfattningar och åsikter om ämnet som efterfrågades så
valdes en kvalitativ intervjustudie. Kvale & Brinkmann (2009) beskriver den kvalitativa
forskningsintervjun som en metod som skapar möjligheter att förstå
undersökningspersonernas egen synvinkel, men också för att utveckla en förståelse inför
individens egen erfarenhet. För studien krävdes att respondenterna arbetstränade eller hade
arbetstränat i den lantliga miljön.
Genomförande
I april 2012 kontaktades en gård i Mellansverige, med frågan om att delta i en studie
rörande lantlig miljö och dess betydelse för arbetsträning och återhämtning från passivitet
och/eller psykisk ohälsa.
12
Ett informationsmöte bokades in och genomfördes under april 2012. Under mötet
informerades deltagarna på gården om studien, där syftet med studien lyftes samt allmän
information om intervjuerna och dess upplägg. När mötet var slut lämnades en lapp på en
tavla i gårdens samlingsrum (se bilaga 1.). På lappen fanns information om studiens syfte,
intervjuarens uppgifter, att det skulle komma att spelas in, hur intervjuerna skulle behandlas
och förvaras samt att frivilligheten beskrevs. Samtidigt lämnades en lapp där deltagarna på
gården kunde skriva upp sig som frivilliga att delta i studien.
Återkoppling skedde efter ungefär en vecka. Åtta stycken hade bokat in sig som
frivilliga till intervju. Två datum bokades in för intervjuer. Sju av intervjuerna genomfördes
på gården vid dessa två tillfällen, varav det blev ett bortfall på grund av sjukdom.
Det första som gjordes var att en semi-strukturerad intervjuguide upprättades (se
bilaga 2). En semi-strukturerad intervju bygger på att inte sätta specifika svar till specifika
frågor utan den låter respondenterna att fritt svara på frågorna och intervjuaren har mer frihet i
sättet att ställa frågorna (Hayes, 2000). Samtidigt så får man svar på de frågor man ställer. I en
semi-strukturerad intervju låter man respondenten svara med sina egna ord helt fritt, på
frågorna. Det bör dock ingå några slutna frågor i intervjuguiden för att det ska vara möjligt att
göra någon form av kategorisering av materialet (Hayes, 2000).
Under mars 2013 genomfördes ytterligare ett informationsmöte med påföljande
informationslapp precis som föregående år, samt lapp för deltagarna att skriva upp sig på.
Åtta stycken skrev upp sig som frivilliga och några datum bokades in. Totalt blev det fyra
datum inbokade för intervjuer. Alla åtta intervjuerna genomfördes utan bortfall.
Alla intervjuer spelades in med en mp3spelare, för att intervjuaren till fullo skulle
kunna koncentrera sig på respondenterna. Detta för att intervjun inte skulle behöva antecknas
för hand och på så vis riskera att viktig information gick förlorad.
Intervjuerna varade mellan 3-30 minuter, varav majoriteten låg på cirka 14 minuter.
Därefter transkriberades de.
Databearbetning
Metoden som valdes för att analysera materialet var tematisk analys. Vid en tematisk
analys så sorteras data in i olika teman, som sedan belyses med stödjande information från
datatexten (Hayes, 2000).
Första steget var att intervjumaterialet transkriberades ner på dator så noggrant som
möjligt och på talspråk. Viss korrigering var ibland tvungen att göras, för att innehållet skulle
kunna bli mer lättförståeligt.
13
Som nästa steg lästes transkriberingen igenom några gånger, för att få en känsla för
materialets innehåll. Därefter påbörjades analysen genom att skriva ner, för studiens syfte
intressanta enheter, på höger sida om den transkriberade texten.
Som tredje steg radades enheterna som framkom upp, på ett nytt papper som sedan
lästes igenom. Enheterna som liknade varandra bildade grupper och de grupper som liknade
varandra lades sedan ihop till prototeman.
Fjärde steget i analysen var att prototemana undersöktes för att hitta en initial
benämning.
Som femte steg lästes transkriberingen igenom, en gång för varje prototema, för att
försäkra sig om att inget intressant hade förbisetts.
Sedan bildade de prototeman som hade en liknande inriktning och passade in under
samma definition, de slutgiltiga temana. I detta sjätte steg namngavs sedan varje tema, utifrån
sitt övergripande innehåll.
Som sjunde steg valdes relevant data ut från transkriberingen, för att på bästa sätt
kunna belysa temats innehåll.
Prototeman från intervjumaterialet redovisas i bilaga 3.
Reliabilitet och Validitet
Reliabilitet i kvalitativ forskning handlar om genomskinlighet och tillförlitlighet i ett
material. För att läsaren ska kunna följa undersökningens alla steg, bland annat hur
intervjuerna har genomförts, vilka utgångspunkter man har haft och hur bearbetningen av
materialet har gjorts, så är det viktigt att göra undersökningens struktur och genomförande
tydlig (Kvale & Brinkmann, 2009).
Om studien har reliabilitet, så är det möjligt för någon annan att upprepa studien, med
samma metod och få samma resultat vid ett annat tillfälle. Reliabiliteten kan sänkas av att en
oerfarenhet att genomföra intervjuer kan förekomma. När en intervjuare är oerfaren, ställs det
lätt ledande frågor och det kan då leda till att reliabiliteten sänks. Om ledande frågorna inte är
medvetet ställda, så kan de ändå oavsiktligt komma att påverka svaret. Om en allt för stark
eftersträvan av reliabilitet förkommer, så kan det motverka kreativiteten i intervjusituationen
(Kvale och Brinkmann, 2009).
Reliabiliteten i denna studie styrks av att undersökningen har gjorts så transparent som
möjligt och på detta sätt skulle studien kunna upprepas, med samma resultat. Reliabiliteten
kan ha sänkts i denna studie, på grund av att en oerfarenhet att planera en studie har
förekommit. Dessutom kan reliabiliteten sänkas genom en oerfarenhet av att genomföra
14
intervjuer. Individer med psykisk ohälsa kan vara svåra att intervjua. Reliabiliteten kan ha
sänkts av att ledande frågor då lätt ställdes eller att undersökningens utgångspunkt blev svår
att vidmakthålla, om många utvikningar från ämnet förekom.
Validitet i kvalitativ forskning, handlar om huruvida en metod undersöker vad den är
menad att undersöka. Det vill säga om den metod som har använts i undersökningen,
verkligen passar det syfte som studien har och om syftet därmed uppfyllts rätt och riktigt. En
ständig kontroll av materialet ska förekomma för att stärka trovärdigheten, rimligheten och
tillförlitligheten. Hantering av transkript är också en validitetsfråga. För att göra
datamaterialet mer lättläst så kan en viss redigering av texten göras vid transkriberingen, utan
att då påverka validiteten (Kvale & Brinkmann, 2009).
I denna studie har ett försök att hitta ett samband mellan lantlig miljö, arbetsträning
och återhämtning gjorts. För att säkerställa validiteten så gjordes en intervjuguide utifrån
undersökningens syfte och frågeställningar. Respondenterna fick fritt berätta utifrån de frågor
som ställdes under intervjun och för att förtydliga förståelsen så ställdes ibland följdfrågor.
Intervjuerna transkriberades så nära talspråk som möjligt, med en viss redigering för att göra
materialet mer lättläst. Detta var möjligt att göra, utan att validiteten påverkades, då det var
den röda tråden i materialet som efterfrågades och inte djupet.
Etiska överväganden
Helsingforsdeklarationen (2008) har som syfte att vägleda läkare och andra som
medverkar i studier och forskning som innefattar människan. Det är forskarens plikt att i varje
studie skydda deltagarens liv, hälsa, privatliv och värdighet. Genom att uppfylla kraven för
information, samtycke, konfidentialitet och nyttjande har det säkerställts att studien är etiskt
försvarbar.
Varje deltagare fick information om syfte för studien, hur intervjun skulle gå till väga,
vart intervjuaren kom ifrån samt om möjliga risker som det skulle innebära att delta i
intervjun. Respondenterna tilldelades information om frivillighet. Det betyder att de har rätten
att själva bestämma över sin medverkan och kunde när som helst säga nej till fortsatt
deltagande, utan att detta fick några negativa följder. Alla tänkbara försiktighetsåtgärder
vidtogs för att respektera deltagarnas privatliv och säkerheten i informationen, samt värna om
deras fysiska och psykiska integritet och personlighet, genom att avkoda det transkriberade
materialet. Deltagarna informerades även om att intervjuerna endast skulle komma att
användas i studiesyfte (Helsingforsdeklarationen, 2008 & Vetenskapsrådet, 2011).
15
För att se till att ingen av deltagarna gick från intervjun med ett eventuellt obehag, så
pratade intervjuaren och respondenten en stund efteråt. Detta för att kolla av så
respondenterna kände sig bekväma med intervjun som just genomförts och om denne hade
några funderingar gällande intervjun. Då studien är riktad mot människors ohälsa, samt
återhämtning och arbetsträning, är det av yttersta vikt att personuppgifterna hanteras på ett så
säkert sätt som möjligt (Helsingforsdeklarationen, 2008 & CODEX, 2013).
16
Resultat
Ur intervjumaterialet framkom en rad prototeman som sedan mynnade ut i och
utvecklades till fyra teman. De fyra teman som framkom var: Gårdens miljö, Arbetets
utformning och vardagliga strukturer, Social gemenskap och bekräftelse samt En väg till
förändring. Dessa teman visar resultatet av intervjustudien och kommer att redovisas tema för
tema, med stödjande citat.
Gårdens miljö
Deltagare i arbetsträningen på gården, gör alltid ett studiebesök innan de gör valet att ansöka
om en plats där. Den lantliga miljön är det första intrycket de får av gården och kan vara
avgörande för hur deras beslut blir. En respondent förklarar att det var miljön på gården som
var avgörande för dennes beslut att ansöka om en plats, eftersom miljön på ett annat ställe inte
alls hade gett samma positiva känsla. ”Det kändes bra bara när jag kom hit och hela miljön
liksom”. På gården är man såväl inomhus som utomhus. Då respondenterna mestadels
befinner sig utomhus, så upplever många av dem en frihetskänsla. Ett stort antal av
respondenterna beskriver också att det är skönt att få komma ut i friska luften. ”Jag är ju
hemma och bara stänger in mig, och då mår jag dåligt. Här får en komma ut och få luft hela
dagarna och en är ju ute liksom hela tiden”. Arbetsträningen på gården är starkt
sammankopplad med årstiderna och naturens kretslopp. Respondenterna får uppleva naturens
växlingar och därigenom känna att de ingår i ett större sammanhang. Flera respondenter
uttrycker närheten till naturen som en viktig ingrediens i sitt ökade välmående och för sin
trivsel på gården. ”… september brukar ju kunna vara fin va, när höstfärgerna börjar komma
litegrann, så att jag stortrivs!”. Eftersom en lantgård är byggd för att kunna innefatta många
funktioner och har flera separata hus, så ger det en upplevelse av liv och rymd. Miljön på en
gård tillgodoser lätt behovet av öppnare ytor, som kan minska känslan av instängdhet. Flera
respondenter beskriver också vikten av att miljön ger möjligheter att kunna gå undan en stund,
om det skulle behövas. Husen är gamla och byggda av trä, som ger en känsla av trivsel och
trygghet. Flera av respondenterna uttrycker sin uppskattning för den hemtrevliga och sköna
miljön. Gårdens miljö innehåller olika delar, där man efter ett tag kan hitta ställen som man
uppskattar mer än andra. Alla respondenterna beskriver att de efter en tid på gården har hittat
ett eller flera favoritställen, där de allra helst vill befinna sig.”Stallet är väl helt bra faktiskt,
tycker jag. Där har jag ju varit mycket, på stallet. Sen finns det andra som jag också har varit
på, som jag också tycker är roligt, men stallet är nog det som jag tycker mest om”.
17
Arbetets utformning och vardagliga strukturer
Genom arbetsträningen på gården uttrycker respondenterna en uppskattning för de
varierade arbetsuppgifterna och det fysiska arbetets positiva inverkan på deras välbefinnande.
En återkommande aspekt i intervjumaterialet och som respondenterna finner positivt, är att
sysslorna på gården är varierade. Det finns ett antal olika sysslor som ska utföras, så oftast
behöver inte respondenterna göra samma sak flera dagar i rad. ”Det är ju liksom inte samma
saker hela tiden, för jag klarar inte av när det blir samma saker, som att stå och plocka upp
grejer i en hylla hela dagarna”. Variationen beskrivs som en viktig del, för att deras intresse
för fortsatt arbetsträning på gården ska upprätthållas. Genom variationen kan de lättare
behålla sin motivation och lust för att fortsätta arbetsträna. Eftersom en del av uppgifterna är
av rutinmässig karaktär, kan det medföra att de upplever arbetet som enformigt, men eftersom
möjligheten att variera mellan olika sysslor då finns, så kan motivationen ändå upprätthållas.
Flera respondenter beskriver att de av tidigare erfarenheter har gett upp, när arbetet har blivit
för enformigt. ”Det funkar inte med sammasamma hela tiden, då blir det bakslag och då
skiter jag i det”. Genom arbetsträningen på gården får dagarna en liknande struktur för att det
finns fasta rutiner att följa och många av respondenterna upplever också att dagarna blir
lättare att klara av, när fasta rutiner följs och det finns en struktur att följa varje dag. Detta är
en viktig del i en återhämtningsprocess när man ska klara av att ta sig ur ett passivt
beteende.”Jag trivs bra här som fan. Det är skönt att ha rutiner och struktur”.
Många av respondenterna beskriver arbetet med djuren som en betydande del i sin
motivation till att delta i arbetsträningen. Vissa deltagare har inte någon större vana av
djurhantering och det kan för dem i början kännas ovant och skrämmande, men efter en tid på
gården upptäcker de att arbetet med djur kan vara både trevligt, stimulerande och lärorikt.
Några uttrycker även att de tycker om att ta hand om djuren, eftersom de accepterar en för den
man är och de kan umgås med dem utan att bli granskade. ”… och sen är det kul att hålla på
med djur, ingen som håller på och klagar”. Genom att få ta hand om och ge djuren mat,
uttrycker respondenterna en meningsfullhet i uppgifterna runt skötseln. Djuren på gården är
av olika slag och en del deltagare har fastnat för något särskilt djurslag, medan andra tycker
om alla slags djur. En respondent belyser betydelsen av djurskötseln och att vänja sig vid den,
samt det lite speciella med att komma närmare vissa av djuren och kanske få kontakt med ett
specifikt djur. ” … annars tycker jag om det här med att ge mat till ett speciellt får och till de
övriga fåren och de andra djuren”.
18
Social gemenskap och bekräftelse
En av aspekterna i en återhämtningsprocess är betydelsen av att ingå i ett sammanhang
och att få tillhöra en grupp. Respondenterna beskriver vikten av att det finns en social
gemenskap på gården och att de kan vara sig själva, samt tycker att de mår bättre när de gör
sin arbetsträning tillsammans med andra. Alla respondenter nämner gemenskap med andra,
som en viktig del för att kunna utvecklas, återhämta sig och trivas med sin arbetsträning. ”Det
bästa med att vara här är gemenskapen. … så länge en har gemenskapen här så går det
utmärkt”. En viktig del i arbetsträningen och återhämtningen, som respondenterna också
beskriver, är att gården erbjuder dem en plats att gå till, en plats att tillhöra, samt en plats där
chansen att få växa i sig själva ges. Flera av respondenterna pratar om att den sociala
gemenskapen på gården gör att de känner sig som hemma, när de kommer dit. Hemmakänslan
bidrar till att respondenterna känner en trygghet och tillhörighet, som kan hjälpa i arbetet med
att stärka deras självkänsla.”… man har ju blivit som en stor familj här ute, asså, jag känner
en trygghet som jag inte har känt förut”. På gården finns handledare som hjälper till med
arbetet och som därigenom kan ge spontan stöttning och bekräftelse, men det finns även
möjlighet att få enskild stöttning om man så önskar. Många respondenter beskriver
stöttningen på gården som betydelsefull. De upplever att det finns människor där, som bryr
sig om dem och vill veta hur de mår varje dag, som ger en stark känsla av bekräftelse och som
stärker självkänslan. Respondenterna beskriver att de har fått det stöd och den hjälp som de
har velat ha på gården. Vid tidigare upplevelser av arbetsträning, så har de känt att möjlighet
till stöttning inte har funnits, som de hade behövt för att komma vidare i sin process. En
majoritet av respondenterna känner sig också ofta uppskattade på gården. Att få beröm och
bekräftelse för att man gjort ett bra jobb, gör att man känner sig betydelsefull och uppskattad,
som är en viktig del i återhämtning och arbetsträning. ”Ja, det som har varit bäst här är ju en
klapp på axeln, man känner sig uppskattad och de säger mer än en gång att man gör ett bra
arbete”. Det som finns genomgående i materialet är att hälsan har höjts vid arbetsträningen
och återhämtningen på gården. Deltagarna beskriver att de mår psykiskt bättre när de har en
fast plats att gå till varje dag, en grupp att tillhöra, samt att få ta del av en social gemenskap.
”Jag är mer välmående. Jag mår mycket bättre sen jag började göra något på dagarna. För
innan hade jag en väldig ångest, men det blir väl så när man bara sitter hemma också”.
En väg till förändring
När en människa är i passivitet och/eller har någon form av psykisk ohälsa, kan det
vara svårt att förändra sin livssituation. Genom att respondenterna kan använda
19
arbetsträningen på gården, som en mellanlandning, så kan de i lugn och ro återhämta sig och
komma ur sin passivitet och bli motiverade att blicka framåt, mot nya mål. Många lyfter det
värdefulla i att få arbeta i sin egen takt och att ha en plats att mellanlanda på, för att kunna
återhämta sig till ett mer funktionellt vardagsliv. ”Det hade varit svårt att gå direkt på jobb
efter att ha suttit hemma som jag gjort. Det som är så bra här är att man får jobba efter eget
tempo och liksom komma igång”. Många av respondenterna var tidigare i passivitet och hade
en negativ syn på livet, innan de började arbetsträna på gården. Efterhand så beskriver de en
förändring till ett positivare synsätt och uttrycker uppskattning för sitt mer aktiva liv. De
uttrycker även en förändring genom ökat självförtroende, som visar sig i en större tilltro till
sin egen förmåga att hantera problem och relationer. ”Min inställning har nog faktiskt
ändrats, överlag har den ändrats. Sen finns det dagar då jag känner att den inte har ändrats
alls, men överlag har den ändrats till det positiva”. Att kunna ta egna initiativ för att förändra
sin livssituation, är ett bevis på att en stor förändring skett. Från att vara passiv och overksam,
till att kunna ta aktiva beslut rörande sin egen hälsa och utveckling, så påvisar det att en
förändring skett hos respondenten. Det kan innebära att man själv vågar ta kontakt med, till
exempel en kurator, eller vågar börja göra upp planer för sin egen framtid. Det finns även
flera respondenter som har fått hjälp att ställa om hela sin vardag. Genom sin plats på gården
har de fått hjälp med att förändra sin dygnsrytm och att kunna stiga upp varje morgon. Andra
har förändrat sin inställning till arbete och ser efter ett tag mer positivt på sin framtida
möjlighet att kunna studera eller få ett fast arbete som de kommer att kunna trivas med. ”Från
att sitta hemma framför en dator ett år, vara vaken om nätterna och sova hela dagarna. Det
funkar inte. Till dagens läge då jag verkligen kommer upp, gör det jag ska och orkar med hela
dagar, det är kanon!”
20
Diskussion
Syftet med denna studie var att undersöka om den lantliga miljön har någon betydelse
för arbetsträning och återhämtning, för individer med psykisk ohälsa och/eller passivitet. De
teman som kom ut av intervjuerna blev: Gårdens miljö, Arbetets utformning och vardagliga
strukturer, Social gemenskap och bekräftelse samt En väg till förändring. Dessa teman
speglar betydelsen av den lantliga miljön, men även vad respondenterna generellt värdesätter i
en arbetsträning för återhämtning.
Denna studie visar att den lantliga miljön är betydelsefull för arbetsträning och
återhämtning. Det som kan diskuteras är huruvida den lantliga miljön har någon fördel
gentemot någon annan miljö. Om den har det så skulle det kunna vara att de flesta individer
nu för tiden, lever i en stadsmiljö. Därför skulle den stora kontrasten mellan miljöerna vara till
gagn för respondenterna, som får ”starta om” i en ny och annorlunda miljö.
Hartig (2007) och Gonzalez et al., (2010) beskriver att det finns miljöer som fungerar
på ett återställande vis. Genom att befinna sig i naturen och vara på ställen där personen trivs,
så genererar det i en ökad hälsa. Respondenterna uttryckte att de tyckte det var skönt att få
vara ute i naturen och arbeta. Denna studie visade att den lantliga miljön erbjuder dem fysiskt
arbete, ytor att röra sig på, samt närkontakt med djur, vilket torde ge ett främjande av
återhämtningsprocessen. Utomhusmiljön gjorde också att känslan av instängdhet minskade.
Då arbetsträningen på gården innefattar en rad olika sysslor, bland annat djurskötsel,
så behöver respondenten ha något litet intresse för djur, natur och trädgård (Haubenhofer et al,
2010). Det kan annars bli svårt att genomföra arbetsträningen och återhämtningsprocessen
kan lätt hämmas. Denna studie visade att några av respondenterna hade en likgiltig inställning
till den lantliga miljön från början, men efter att ha arbetstränat ett tag så ändrades deras
inställning till att bli mer positiv, vilket Elings och Hassink (2008) menar inte är helt ovanligt.
Förändringen i respondenternas inställning i denna studie kan visa på att de har kommit en bit
på väg i sin återhämtningsprocess.
På gården finns det sysslor som måste utföras dagligen. Det finns inga sysslor som
utförs utan att ha ett bakomliggande syfte. Djuren är beroende av att få sin skötsel, ved ska
klyvas, trädgården ska skötas, mat ska lagas, med mera. Denna studie visar, i enlighet med
Elings och Hassink (2008), att genom detta så känner respondenterna en meningsfullhet med
sina sysslor och att någon behöver deras arbetsinsats varje dag, vilket är en viktig komponent
i en återhämtningsprocess. Det som kan diskuteras är om meningsfulla sysslor, skulle kunna
finnas på ett annat ställe. Det skulle säkert vara möjligt, men den meningsfullhet som djurens
21
beroendeställning skapar, ger ett naturligt syfte och därigenom en meningsfullhet som är så
viktig.
Begreppet Grön omsorg, definieras av LRF (2010), som meningsfull sysselsättning för
individer som är i behov av särskilt stöd, där sysslorna anpassas utifrån varje individs behov. I
föreliggande studie framkom en komponent i arbetsträningen, som beskrevs som viktig. De
flesta av respondenterna uttryckte att varierade arbetsuppgifter är en central komponent, för
att de inte klarar av när en syssla blir för enformig. Flera beskriver sina erfarenheter från
tidigare arbetsträning, som de avbrutit på grund av för lite variation i sina arbetsuppgifter.
Intressant är då varför just den lantliga miljön skulle kunna ha en fördel, gentemot andra
miljöer, gällande varierade arbetsuppgifter. Naturens årstider hjälper till att skapa variation i
arbetsuppgifternas karaktär och innehåll som därigenom gör den lantliga miljön mycket
passande. För att skapa bra förutsättningar för återhämtning så torde varierade arbetsuppgifter
i arbetsträningen vara en viktig komponent att beakta, vilket även LRF (2010) har visat i sin
beskrivning av Grön omsorg. Det som är intressant att diskutera är vad orsakerna till behovet
av variation beror på. Det skulle kunna bero på funktionsnedsättning, psykisk ohälsa,
personliga egenskaper eller ett allmänt samhällsklimat där snabb tillfredställelse av behov är
en ökande trend. Detta skulle kräva en helt egen studie för att utröna och går inte att besvara
här.
En annan viktig komponent som framkom i denna studie, var att respondenterna tyckte
det var skönt att dagarna hade fått struktur och rutin. Elings och Hassink (2008) visar på att
om personer får struktur och rutin i sin vardag, så bygger det en grund att stå på när
personerna sen vill gå vidare till något nytt. Några av respondenterna i denna studie uttryckte
det som att deras vardag inte fungerar om inte rutiner finns. Antonovsky (2005) beskriver vad
som är viktigt för att göra världen begriplig, hanterlig och meningsfull. Möjligheten att möta
de påfrestningar som vardagen ger, beror enligt honom, på hur man har beredskap att hantera
omvärldens påfrestningar. Denna studie visar att respondenterna på gården ges möjlighet att
öka sin beredskap, för att möta dessa påfrestningar, genom att träna sig på att följa struktur
och rutiner i vardagen.
Det som i studien verkade ha stor betydelse för alla respondenter var bemötandet,
uppskattningen och stöttningen, som de fick av gruppen och handledarna på gården. Coleman
(2004); Topor och Borg (2008) och Topor et al., (2009) beskriver andra människors
betydelse i en återhämtningsprocess. De beskriver att ha vänner, familj, men också de
professionella att stödja sig mot under en återhämtningsprocess, som viktig. Berget och
Braastad (2008) och Berget et al., (2007, 2008a, 2008b) menar att djuren har hälsofrämjande
22
betydelse för personer med psykisk ohälsa. Deras studier, som innefattar boskap och dess
inverkan på människor, visar att djuren kan användas som ett socialt stöd, men även ökar
självförtroendet hos personer som har nedsatta förmågor av olika slag. Alla respondenterna i
denna studie lägger tyngd vid att det är en befrielse att få komma till gården där de får ta del
av en social gemenskap som lyfter dem. Topor och Borg (2008) visar på vikten av att träffa
andra människor i samma situation. De visar hur det kan öka tillhörigheten och samhörigheten
med andra människor. Om någon kan hjälpa mig, så kanske jag kan hjälpa någon annan?
Handledarna på gården är med ute i verksamheten där sysslorna utförs, hjälper till där det
behövs, stöttar och berömmer för gott arbete. Eftersom denna studie visat, att det är positivt
att bli uppskattad för sitt arbete, torde det vara en viktig komponent i både återhämtning och
arbetsträning.
Respondenterna i denna studie har liknande bakgrundshistoria och därför delar de
ungefär samma erfarenheter och kan på så sätt hjälpa varandra i den situation de befinner sig
i. Genom att uppleva att man inte är ensam om sina problem och funktionsnedsättningar, så
ger det en känsla av tillhörighet och gör att de kan växa i sig själva och
återhämtningsprocessen främjas. Denna studie har visat, att genom att känna tillhörighet och
samhörighet med en grupp, torde hälsan främjas avsevärt och det är då en viktig komponent i
arbetsträning och återhämtning. Elings och Hassink (2008) beskriver att tillhöra en grupp och
kunna känna trygghet främjar den positiva känslan, av att gå till arbetet varje dag. Det stöds
också av denna studie och torde öka motivationen för att kunna fullfölja sin arbetsträning och
blir då en viktig komponent vid arbetsträningens utformning och innehåll. Det som kan
diskuteras är om den lantliga miljön har betydelse för att kunna känna tillhörighet i en grupp
och att få ingå i en social gemenskap. Eftersom grupper och grupprocesser är avhängiga av
gruppens medlemmar och syfte, så torde miljön här ha liten betydelse. Eftersom studien visar
att social gemenskap och tillhörighet i en grupp, är en viktig förutsättning för återhämtning, så
kan den tillgodoses i vilken miljö som helst.
I denna studie valdes en kvalitativ intervjustudie, för att hitta respondenternas
subjektiva uppfattning, av betydelsen av att arbetsträna och återhämta sig i lantlig miljö. Som
analysmetod valdes tematisk analys, för att se vilka enheter som var återkommande i
materialet och därigenom kanske hitta beståndsdelar som ansågs viktiga för en arbetsträning
och återhämtning från psykisk ohälsa och/eller passivitet.
Hade ansatsen varit att hitta en mer underliggande mening, undersöka fenomenet eller
ett större djup, så hade istället en fenomenologisk ansats valts. Detta var dock inte syftet med
denna studie.
23
De begränsningar som finns i denna studie, är en oerfarenhet av att göra en
undersökning utifrån en egen frågeställning, tillverka en egen intervjuguide och en
oerfarenhet att genomföra intervjuer. Oerfarenheten kan ha påverkat intervjuerna, då ledande
frågor lätt kan ha ställts. Det kan ha lett till att intervjuerna inte blev så långa som önskat och
det kan även ha påverkat intervjufyllnaden. En del individer är inte lätta att intervjua, vilket
resulterade i att vissa av intervjuerna blev korta. Tyvärr så syns inte vinsten av att dessa
personer medverkade, utan det som syns är de korta intervjuerna som blev utfallet. Längden
på intervjuerna hör också ihop med intervjuarens oerfarenhet, då det ibland blev svårt att
ställa följdfrågor, som förtydligade förståelsen. Intervjufyllnaden kan ha påverkat utkomsten
av resultaten, då en större mängd data kanske hade lett till andra resultat.
Det som skulle vara intressant att forska vidare på är att kunna finna en djupare
upplevelse och en djupare mening av arbetsträning i lantlig miljö, till exempel genom att
använda en fenomenologisk analysmetod. Göra upprepade mätningar, en innan de börjar
arbetsträna och en efter avslutad arbetsträning, för att kunna påvisa vad det egentligen är som
händer under en arbetsträning i lantlig miljö.
Slutsats
Studien visar att den lantliga miljön har betydelse, för individer som genom
arbetsträning ska återhämta sig från psykisk ohälsa och/eller passivitet. Även djuren och
själva arbetets utformning är därigenom också av stor vikt. Den sociala gemenskapen och att
få tillhöra en grupp, samt en möjlighet att skapa rutiner och struktur i sin vardag, är
betydelsefulla i processen att förändra sitt liv. Alla beståndsdelar som framkom i studien är
av betydelse, för att komma ur passivitet eller psykisk ohälsa och stegvis närma sig arbete
eller utbildning. Det gick dock inte att utläsa ur studien, huruvida det var någon del som hade
större betydelse än någon annan.
Resultaten som framkom, kan vara användbara vid planering och organisering av en
verksamhet för arbetsträning och återhämtning, från psykisk ohälsa och/eller passivitet.
24
Referenser
Alphonce, E.(2008). Ta tillbaka makten över ditt liv – en väg till återhämtning efter kriser och
sjukdom. Tredje upplagan, Hägersten, Riksförbundet för Social och Mental Hälsa.
Abramsson, K.& Tenngart, C. (2006). ”Nature and Health” in Sweden. Farming for Health,
127-134.
Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. Andra upplagan, Stockholm, Natur och Kultur.
Berget, B. & Braastad, B O. (2008). Kunnskapsstatus och forskningsbehov for Inn på tunet.
Berget, B. & Braastad, B O. (2008b). Attitudes to animal-assisted therapy with farm animals
among health staff and farmers. Journal of Pshyciatric and Mental Health Nursing,
15, 576-581.
Berget, B. & Braastad, B O. (2008). Theoretical Framework for Animal-Assisted
Interventions – Implications for practice. Therapeutic Communities, 29,3.
Berget, B., Ekeberg, Ö., & Braastad, B O. (2008a). Animal-assisted therapy with farm
animals for persons with psychiatric disorders: effects on self-efficacy, coping ability
and quality of life, a randomized trial. Clinical Practice and Epidemiology in Mental
Health, 4:9.
Berget, B., Ekeberg, Ö., Pedersen, I., & Braastad, B O. (2011). Animal-assisted therapy with
farm animals for persons with psychiatric disorders: Effects on Anxiety and
Depression, a randomized trial. Occupational Therapy in Mental Health, 27, 50-64.
Berget, B., Skarsaune, I., Ekeberg, Ö., & Braastad, B O.(2007). Humans with Mental
Disorders Working with Farm Animals: A Behavioral Study. Occupational Therapy in
Mental Health, 23, 101-117.
Byttner C.L. & Durakovic E.(2010). Stöd i hemmet till äldre personer med psykiska
funktionsnedsättningar. Examensarbete, Magisternivå. Malmö: Malmö Högskola.
Coleman, R.(2004) ÅTERHÄMTNING ett okänt begrepp. Hägersten, Riksförbundet för Social
och Mental Hälsa.
CODEX. (2013). Regler och riktlinjer för forskning Hämtad 20 april, 2013, från
http://www.codex.vr.se/manniska3 Stockholm, Vetenskapsrådet.
Gonzalez, M. T., Hartig, T., Grindal, G. G., Martinsen, E. W., & Kirkevold, M.(2010).
Journal of Advanced Nursing, 66:9.
Hartig, T.(2007). Three steps to understanding restorative environments as health resources.
Hartig, T., Mang. M., & Evans, G.W. (1991). Restorative Effects of Natural Environment
Experiences. Environment and Behavior, 1991 23: 3.
Haubenhofer, D. K., Elings, M., Hassink, J. & Hine, R. E.(2010). The development of green
care in western european countries. Review article, Explore, 6, 106-111.
Hayes, N. (2000). Doing Psychological research. New York: Open University Press.
Hine, R., Peacock, J., & Pretty, J.(2008) .Care Farming in the UK: Contexts, Benefits, and
Links with Therapeutic Communities. Therapeutic Communities, 245-260.
Jahoda, M. (1979). The impact of unemployment in the 1930:s and the 70:s. Bullentin of the
British Psychology Society, 32, 309-314
25
Kvale, S. & Brinkmann, S.(2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Andra upplagan,
Lund: Studentlitteratur.
Lantbrukarnas riksförbund. (2010). Grön omsorg – Meningsfull sysselsättning på gårdar i
lantlig miljö för människor med behov av särskilt stöd.
O´Toole, M.S., Ohlsen R.I., Taylor, T.M., Purvis, R., & Pilowsky, L.S. (2004). Treating first
episode psychosis – the service user´s perspective: a focus group evaluattion. Journal
of Psychiatric and Mental Health Nursing, 11, 319-326.
Schrank, B., & Slade, M.(2007). Recovery in Psychiatry. Psychiatric Bulletin, 31, 321-325.
SFS, 2001:453. SoL. Stockholm: Socialdepartementet.
Svenska Akademiens Ordlista. (2011). Hämtad 6 juni, 2013, från
http://www.svenskaakademien.se/svenska_spraket/svenska_akademiens_ordlista/saol_
pa_natet/ordlista
Topor, A., & Borg, M.(2008). Relationer som hjälper. Upplaga 1:1, Lund: Studentlitteratur.
Topor, A., Borg, M., Di Girolamo, S., & Davidson, L.(2009). Not just an individual journey:
social aspects of recovery. International Journal of Social Psychiatry.
Vetenskapsrådet.(2011). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Hämtad 20 april, 2013, från http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Stockholm: Vetenskapsrådet.
WMA Declaration of Helsinki. (2008). Ethical Principles for Medical Research Involving
Human Subjects. Hämtad 20 april, 2013, från
http://www.wma.net/en/30publications/10policies/b3/ Korea: The World Medical
Association.
26
Bilaga 1.
Jag heter Sara Hansson och läser sista terminen på Vård och Stödsamordnarprogrammet på
Karlstad Universitet . Jag ska om en månad börja skriva på mitt examensarbete. Arbetet
kommer att handla om hur det är att arbetsträna i den lantliga miljön som är här på Gården.
Jag skulle bli jätteglad om några ville ställa upp och bli intervjuade av mig. Frågorna kommer
att handla om er arbetsträning här på Gården och hur ni tycker det är att vara här. Jag kommer
att spela in vårt samtal och jag är den enda som kommer att lyssna på inspelningen. Jag
kommer inte att nämna någon vid namn, vilken ort ni kommer från och jag kommer inte heller
att nämna Gården vid dess rätta namn. Jag räknar med att intervjun kommer att ta max 40
minuter, men det gör ingenting om det tar längre tid. Ni kan när som helst avbryta intervjun
om ni inte längre önskar vara med, det är bara att säga till.
Om ni har några frågor kan ni nå mig på telefonnummer: 070*-******.
Tack på förhand!
Sara
27
Bilaga 2.
Intervjuguide
•
Kön
•
Ålder
•
Hur såg ditt liv ut innan du kom till gården? Ev. psykisk ohälsa/missbruk?
•
När du gjorde studiebesök på gården, vad var det som gjorde att du kände att det
skulle passa dig?
•
Hur tycker du det är att arbetsträna i lantlig miljö?
•
Vad har varit bra?
•
Vad har varit mindre bra?
•
Vilken del av den lantliga miljön har du trivs bäst/sämst med?
Vad är det med ... som gör att du trivs bäst/sämst med det?
•
Har du saknat något i din arbetsträning?
Om ja, i så fall vad?
•
Hur tycker du att din arbetsträning/återhämtning har fungerat? Ser ditt liv annorlunda
ut nu från när du började på …?
Om ja, i så fall hur?
28
Bilaga 3
Prototeman
Skön Miljö
Fysiskt arbete
Djurskötsel
Varierande
Struktur
Rutiner
Vanesak
Jag syns
Uppskattning
Ändrad inställning
Stöttning
Gemenskap
Socialt
Vara sig själv
Som en familj
Mår bättre
Hemmakänsla
Förändring
Givande
Mellanlandning