Intressegruppsdokument slutversion

advertisement
Intressegruppsdokument slutversion - WWF
Hansi Biedermann, Linnéa Jonsson, Petter Lindgren,
Karin Lovén, Hugo Sjöberg, Jakob Willforss
Inledning
Världsnaturfonden, WWF, grundades 1961 som en politiskt oberoende organisation.
Nu 89 år senare är vi ett världsledande organ och antalet medlemmar ökar i takt med
att medvetenheten om klimatproblemen ökar. Vår organisation fungerar som en viktig
opinionsbildare i debatter rörande klimatfrågor då det finns många organisationen som inte
tar hänsyn till naturen. Vi strävar efter att bygga ett samhälle där människan kan leva med en
hållbar relation till ekosystem och natur. Vi vill inte exkludera mänskligheten från naturen, vi vill
se till att mänsklighetens utveckling inte går ut över naturen. Vi anser att detta är nödvändigt
för ett långsiktigt hållbart samhälle, vi vill ge kommande generationer möjligheten att på ett
ansvarsfullt sätt dra nytta av och uppleva naturen. Vi ställer oss därför mot att man tar ut mer
resurser ur ekosystemen än vad som kan återbildas. Vi anser även att naturen har ett värde i
sig, inte bara som redskap för människan. Vi har därför ett ansvar att bevara den.
Climate Engineering är ett projekt där man arbetar för att på artificiell väg motverka
den globala uppvärmningen. Forskare på det världsledande forskningscentrumet CGI,
Cuban Geoengineering Institute, har presenterat ett förslag med vilket man kan minska
solinstrålningen till jordytan genom utsläpp av svavelnanopartiklar i stratosfären. Tanken
är att partiklarna ska bilda ett skyddande skikt som både reflekterar och absorberar solens
strålning, vilket förväntas resultera i en sänkt medeltemperatur. Dock gynnar inte en sänkt
medeltemperatur alla och vissa anser att riskerna med projektet är större än dess fördelar.
Därför diskuteras det mycket mellan olika intressenter huruvida projektet ska genomföras eller
inte.
Konsekvenser av svavlepartikelanvändning
Den stora fördelen med Climate Engineering är att ytterligare förhöjd medeltemperatur
kan förhindras med omedelbar verkan. Användandet av svavelnanopartiklarna är dessutom
ett av de mest kostnadseffektiva och snabbaste alternativen idag då endast en liten mängd
svavel behövs för att motverka uppvärmningen från en betydligt större mängd koldioxid. [1]
Detta inbegriper dock inte kostnader till följd av eventuella biverkningar och förutsätter att
projektet fullföljs och inte abrupt avbryts då detta kan få förödande konsekvenser för ekonomin
och klimatet. [2] Med hjälp av svavelnanopartiklarna kan man stabilisera temperaturen och
beroende på vilken temperatur den stabiliseras kring kommer issmältningen att kunna bromsas
in, alternativt stoppas, och i längden gäller detta även havsnivån. Många utsatta ekosystem
behöver en snabb lösning för att förhindra ytterligare temperaturökning för att överleva. Till
exempel kommer stora delar av regnskogen att försvinna för alltid om temperaturen fortsätter
att öka i samma takt. [3] Problemet är att vi inte säkert vet hur ekosystemen påverkas av denna
form av Climate Engineering.
1
Tillvägagångssättet visar även på många nackdelar och osäkerheter. Processen där
svavelpartiklar släpps ut är i sig något som förekommer naturligt då vulkaner får stora utbrott.
En stor mängd svaveldioxid skickas då upp i troposfären, men kan även färdas ända upp i
stratosfären. Detta minskar på så sätt instrålningen till jordytan. Stora temperatursänkningar
har observerats i samband med vulkanutbrott, både globalt men framförallt lokalt. [4] Detta
ser vi som ett problem med den föreslagna metoden eftersom man inte säkert i förväg kan
förutsäga var temperaturförändringarna kommer att ha störst effekt.
WWFs långsiktiga mål är att ge sig på orsaken till klimatförändringarna, det vill säga
växthusgaserna, och inte temperaturhöjningen, som endast är ett symptom. Det kommer dock
att ta lång tid att stoppa utsläppen av växthusgaser helt, men målet är att kunna ta tillvara på
minst lika mycket växthusgaser som släpps ut. Det vi skulle vilja göra är att bromsa den globala
uppvärmingens takt, det vill säga stabilisera temperaturen, men vi är inte intresserade av att
göra onaturliga temperaturförändringar med hjälp av svavelpartiklarna.
Väderaspekterna med den föreslagna typen av Climate Engineering är många. Om man skickar
upp svavelpartiklar i luften kommer de efter ett tag att reagera med vatten och bilda svavelsyra
som sedan blir till surt regn. [5] Den totala mängden surt regn kommer troligtvis inte att vara
något problem för de flesta ekosystem, då de utsätts för betydligt större mängder svavel från
andra källor. Däremot skulle de ekosystem som normalt sett inte utsätts för svavel kunna ta
skada av de ökade svavelutsläppen. [6]
En stor mängd svavelpartiklar i luften kommer även att påverka molnbildningen, särskilt
cirrusmolnen och de polärstratosfäriska molnen. [7] Himlens utseende kan också komma att
ändras på grund av att svavelpartiklarna är i samma storleksordning som ljusets våglängd.
Partiklarna kommer därför reflektera ljuset och himlen kommer att upplevas som vitare, vilket
kan få psykologiska följder för människan. [8]
En minskad solinstrålning, sänkt temperatur och ändrade egenskaper hos molnen kan medföra
stora förändringar i vädret. Det förändrade vädret kan resultera i att vissa landytor får mindre
nederbörd. [9] Den föreslagna formen av Climate Engineering skulle alltså å ena sidan kunna
leda till mer torka i vissa områden om nederbörden minskar, men å andra sidan finns det redan
stora problem med torka på grund av den förhöjda temperaturen. Det viktiga är att återställa
den totala mängden och få en jämn fördelning av nederbörden, men det går inte att förutsäga
om detta är möjligt eftersom vi inte vet hur svavelpartiklarna påverkar vädret. Svälten i världen,
som har sin orsak i den torka som temperaturökningen bidragit med, är ett stort problem men
osäkerheten i hur detta projekt påverkar vädret gör att det inte är en tillräckligt säker lösning
på problemet. Skördar skulle antingen kunna ruttna bort på grund av för mycket vatten eller
torka bort på grund av vattenbrist. Det minskade ljusinsläppet kan med tanke på att det kan
påverka regioner olika mycket vara förödande för den lokala växtligheten. Återigen är den svåra
biten att förutsäga var och hur mycket naturen kommer att påverkas.
2
Ytterligare ett problem med stora mängder svavelpartiklar i luften är dess påverkan på
ozonlagret. Om mängden svavelpartiklar ökar finns det risk för att ozonlagret tunnas ut, [10]
vilket i sin tur leder till att mer UV-ljus släpps igenom till jordytan. Detta medför en ökad risk för
hudcancer hos människor, men även antalet solbrännskador hos djur kommer troligtvis att öka.
Mängden marknära ozon ökar även med ökad UV-strålning, vilket är skadligt för både människa
och djur. [11]
I vissa områden runt om i världen finns det människor som drabbas av sjukdomar till följd
av klimatförändringar. I varmare områden ökar spridning av tropiska sjukdomar till exempel
denguefeber och malaria på grund av en ökad medeltemperatur. Spridning av sjukdomar till
nya områden leder till att fler kan bli smittade. Detta kan i sin tur leda till att fler bakterier
utvecklar resistens mot botemedlen. [12] Den ökade medeltemperaturen gynnar vissa arter,
till exempel myggor, vilket i sin tur främjar bland annat fåglar och grodor som har insekter
som huvudföda. Detta bidrar till en bibehållen artrikedom. Människor och apor kan däremot
smittas av malaria och varje år drabbas 500-750 miljoner människor och av dessa dör ungefär
3 miljoner årligen. [13] Ökningen av malaria och denguefeber leder tillsammans med matbrist
och fattigdom till ökade flyktingströmmar, som i sin tur ökar risken för epidemier. Denna till
största del sociala aspekt bör tas i beaktning vid övervägande om huruvida Climate Engineering
bör genomföras eller inte.
Konsekvenser av växthuseffekten - varför vi behöver agera nu
Redan nu ser vi flera konsekvenser av den globala uppvärmningen. Listan kan göras lång. En
stor andel av världens arter riskerar att utrotas, vi ser en ökad vattenbrist vid låga latituder,
korallblekningen ökar och hotar korallreven, matproduktionen minskar i stora delar av världen,
klimatet förändras och orsakar skador bland annat genom översvämningar och stormar, fler
drabbas av svält och många sjukdomar sprids i högre grad. Ökar temperaturen ytterligare
kommer konsekvenserna snabbt bli större. [14] Snart blir situationen ohållbar.
Vi behöver bromsa växthuseffekten och det behöver ske snabbt. Risken är överhängande att vi
utlöser så kallade “tipping points”. Flera är med stor sannolikhet redan utlösta. En tippig point
syftar på en process som sätts i rörelse efter en viss temperatur och därefter är självgående, det
vill säga även om temperaturen stabiliseras så fortsätter processen. I flera fall kan de accelerera
sig själva.
Ett exempel är den ryska tundran. I den finns stora mängder metangas bundet. Då klimatet
blir varmare tinar tundran och metangasen läcker ut. Metangas är en kraftig växthusgas och
accelererar därför uppvärmningen som i sin tur leder till att tundran tinar mer och mer gas
läcker ut. [15]
Ett annat exempel är att isen i Arktiska havet (Arktis) reflekterar tillbaka delar av den
inkommande solstrålningen. Isen har därför en kylande effekt på klimatet. Då isen börjar smälta
minskar dess area och mer värme absorberas. Dessutom finns det stora mängder kol bundet i
3
isen som kan läcka ut i form av koldioxid eller metangas. Detta leder till en acceleration av den
globala uppvärmningen. [16]
Ytterligare något man behöver ta hänsyn till är att vi ännu inte ser den fulla effekten av
den koldioxid vi hittills släppt ut. Denna så kallade ”climate lag” beror på att havens totala
värmekapacitet är betydligt högre än atmosfärens. Det innebär att det tar en tid för haven
att värmas upp. Fram tills dess att havens temperatur stabiliserats utövar de en kylande
effekt på atmosfären. IPCC beräknade 2007 att denna climate lag innebar att temperaturen
i dåläget skulle höjas ytterligare 0,6 grader om mängden växthusgaser hölls konstant.
Temperaturökningen fram till 2007 låg på 0,74 grader. [17]
Sammanfattning
WWFs syn på Climate Engineering är mycket blandad. Vi ser det som en nödvändighet
att snabbt kunna förhindra en ytterligare temperaturökning och på så sätt stabilisera
temperaturen eftersom vissa arter och ekosystem är akut hotade av den globala
uppvärmningen. Men vi är även medvetna om att det kommer medföra negativa konsekvenser.
Climate Engineering i form av svavelpartikelutsläpp härmar en naturligt förekommande
process, vilket har gjort att både för- och nackdelar har kunnat studeras. Svavelpartiklarna har
potential att bli en kostnadseffektiv lösning till att reglera temperaturen, men det förutsätter
en försiktig användning och att man ekonomiskt och politiskt kan säkra att användningen
blir kontinuerlig, för att på så vis minimera risken för oförutsedda kostnader till följd av att
processen avbryts okontrollerat. Vårt mål är främst att stabilisera temperaturen och inte
göra en onaturlig drastisk temperatursänkning. Vi kan däremot på lång sikt tänka oss en
långsam naturlig sänkning av temperaturen genom en minskning av mängden växthusgaser i
atmosfären, till exempel genom att öka mängden skog. En förutsättning för att WWF skall ställa
sig bakom Climate Engineering med svavelpartiklar är att man som huvudsaklig åtgärd för att
motverka den globala uppvärmningen minskar utsläppen av växthusgaser.
Någonting måste inom en snar framtid göras åt klimatförändringarna eftersom temperaturen
inte kan tillåtas öka mer än vad den har gjort då vi redan idag ser stora problem. Vi anser
därför att en kortsiktig lösning är ett måste och att svavelpartiklar i nuläget är det rimligaste
alternativet. Vårt ställningstagande är att vi vill bromsa in temperaturökningen och stabilisera
temperaturen. Detta kräver en betydligt mindre mängd svavel jämfört med om man använder
svavel för att sänka temperaturen. På lång sikt vill vi att mänskligheten blir växthusgasneutral
men innan dess måste växthusgasmängden minskas så att en önskvärd temperatur nås på
naturlig väg.
Referenslista
[1] Rasch, P., Tilmes, S., Turco, R., Robock, A., Oman, L., Chen, C., Stenchikov, G., Garcia, R. An
overview of geoengineering of climate using stratospheric sulphate aerosols Phil. Trans. R. Soc. A, 2008,
4032.
4
[2] Goes, M., Tuana, N., Keller, K. The economics (or lack thereof) of aerosol geoengineering 2011.
[3] Jones, C., Lowe, J., Liddicoat, S., Betts, R. Committed terrestrial ecosystem changes due to
climate change Nature Geoscience 2009, 484-486.
[4] Diggles, Michael. The Cataclysmic 1991 Eruption of Mount Pinatubo, Philippines. U.S. Geological
Survey Fact Sheet 113-97. United States Geological Survey. 2005 http://pubs.usgs.gov/fs/1997/fs11397/. (Hämtad 2012-03-27).
[5] U.S. Environmental Protection Agency. What is acid rain? http://www.epa.gov/acidrain/what/
index.html (Hämtad 2012-03-27).
[6] Rasch, P., Tilmes, S., Turco, R., Robock, A., Oman, L., Chen, C., Stenchikov, G., Garcia, R. An
overview of geoengineering of climate using stratospheric sulphate aerosols Phil. Trans. R. Soc. A, 2008,
4032.
[7] Sassen, K., Starr, David., Mace, G., Poellot, M., Melfi, S. H., Eberhard, W., Spinhirne, J., Eloranta, E.
W., Hagen, D., Hallett, J. The 5-6 December 1991 FIRE IFO II Jet Stream Cirrus Case Study: Possible
Influences of Volcanic Aerosols 1995.
[8] Robock, A. 20 reasons why geoengineering might be a bad idea Bullentin of the atomic scientists
2008, 16.
[9] Trenberth, K & Dai, A. Effects of Mount Pinatubo volcanic eruption on the hydrological cycle as an
analog of geoengineering Geophysical Research Letters 2007 vol. 34
[10] USGS, Volcanic Sulfur Aerosols Affect Climate and the Earth's Ozone Layer, http://
volcanoes.usgs.gov/hazards/gas/s02aerosols.php 1992 (Hämtad 2012-03-27).
[11] World Health Organization, Health Aspects of Air Pollution with Particulate Matter, Ozone and
Nitrogen Dioxide http://www.euro.who.int/__data/assets/pdf_file/0005/112199/E79097.pdf, 2003, (Hämtad
2012-03-29).
[12] WHO, http://www.myggfeber.se/malaria (Hämtad 2012-03-27).
[13] WHO, http://www.myggfeber.se/malaria (Hämtad 2012-03-27).
[14] IPCC, Climate Change 2007: Synthesis Report, 2007, 48-53
[15] AFP, Russia may lose 30% of permafrost by 2050. http://www.independent.co.uk/environment/
russia-may-lose-30-of-permafrost-by-2050-official-2329447.html (Hämtad 2012-04-23).
[16] Sommerkorn, M., A Closing Window Of Opportunity - Global Greenhouse Reality 2008 WWF
International Arctic Programme 2008, 6-7
[17] Sommerkorn, M., A Closing Window Of Opportunity - Global Greenhouse Reality 2008 WWF
International Arctic Programme 2008, 12-14
5
Download
Random flashcards
Create flashcards