slutrapport – projekt lyftkraft - Svenska ESF

SLUTRAPPORT – PROJEKT
LYFTKRAFT
Arbetsförmedlingen i Örebro
Författare Emma Odén
Projektledare Johan Callenfors
31 May 2012
© 2012 Skill
Om Skill
Skill grundades 1997 och erbjuder akademikers
kompetens genom rekrytering, uthyrning och
undersökningar. Varje uppdrag kvalitetssäkras av
våra erfarna rekryterare och projektledare.
SAMMANFATTNING
Arbetsförmedlingen i Örebro är projektägare för projekt Lyftkraft (ESF) vars syfte är att underlätta
inträdet eller återinträdet på arbetsmarknaden för somalisktalande invandrare som har sin
huvudsakliga försörjning genom försörjningsstöd. Projektets syfte har varit att ta tillvara på den
kompetens som finns inom denna grupp samt minska utanförskapet för gruppen. Projekt Lyftkraft
avslutades 31 april 2012 och har pågått i 3 år och 8 månader. För att säkerställa att resultatet av
projektets aktiviteter mäts, bevaras och förmedlas vidare har projektledarna velat genomföra en
utvärdering av projektets processarbete och resultat. Skill har under hela projekttiden genomfört en
effektutvärdering och en processutvärdering genom kartläggning av projektet samt genomfört
samtalsintervjuer med deltagare, arbetsgivare och samarbetspartners. Syftet med Slutrapporten är att
bedöma projektet i förhållande till de initialt tänkta målen vilka projektledarna ansökte om medel för
hos finansiärer.
Projekt Lyftkrafts mål kan delas in i så kallade hårda och mjuka mål. I de hårda målen ingår rent
statistiskt mätbara värden som antal deltagare som passerat projektet och summan av deltagare som
gått vidare med tänkt resultat. I mjuka mål kan projektledarnas mål om ökat självförtroende och
personlig utveckling hos deltagarna klassas in. Av intervjuerna att döma har projektledarna visat att
de har en förmåga att skapa relation och förtroende för deltagarna i gruppen, samt att arbeta
motiverande, vilket utredaren menar är en viktig faktor för ett projekt som drivs över tid. Det har
funnits goda förutsättningar för lärande som har gett reslutat, där deltagarna har erhållit mer
kunskap om arbetsmarknaden och sin omvärld. Projektledarna har lyckats med projektet
beträffande de mjuka målen då samtliga av de intervjuade deltagarna i projektet upplever att de fått
ökad självinsikt och självkänsla. Genom kreativitet, samverkan och ett tillvaratagande av befintliga
resurser har de nått framgångar för de deltagare som intervjuats i utvärderingen.
Beträffande de statistiska målen ligger projektet något sämre till. Beträffande de kvantitativa målen
med 90 deltagare varav 60 procent skulle gå till arbete/starta eget eller utbildning under tre år har
projekt Lyftkraft efter dess projektavslut uppnått målet med att ha haft 90 deltagare i projektet varav
52 procent av deltagarna gått till arbete eller utbildning. Vid projektslut 30 april 2012, efter
uppgraderings- och förlängningsperioden, har projekt Lyftkraft haft totalt 113 deltagare varav 63
kvinnor och 50 män. Av deltagarna har 62 personer gått till arbete eller utbildning, vilket motsvarar
55 procent. Med tanke på konjunkturläget och de svårigheter målgruppen har anser utredaren att
det är ett bra resultat, även om inte målet på 60 procent uppnåddes. Under det senaste årets
utveckling har de kunnat fortsätta öka effekten, där något fler har gått till arbete eller utbildning.
Detta tyder på att projektet har arbetat upp bra metoder och att de har upparbetade system för att
arbeta med målgruppen.
Yttre faktorer som lågkonjunktur och deltagarnas oväntade, individuella svårigheter, gruppens svaga
språkkunskaper och låga utbildningsnivå, har lett till att projektledarna fått ägna mer tid till enskilda
deltagare. Den tid som borde gått till att anta och hantera nya deltagare har i stället fått läggas på de
deltagare som tidigare rekryterats, vilket försämrat resultatet i antagningsstatistik. Trots detta har
projektet lyckats med att uppnå målet med 90 deltagare efter tre år och totalt 113 deltagare efter
förlängningsperioden vilket är i linje med målet. Deltagarnas bristande omvärldskunskap, en känsla
att de står långt ifrån arbetsmarknaden och bristen på jämställdhet inom den somaliska gruppen, är
även faktorer som har medfört motgångar i projektet. För att råda bot på ovan nämnda svårigheter
har projektledarna visat på stor kreativitet och drivkraft. Som exempel har projektledarna helt
resolut bytt ut hela styrgruppen då den inte fyllde sin funktion för projektets framgång. Den nya
styrgruppen har visat på mer handlingskraft och stöd för projektledarna i sin strävan att nå de
uppsatta målen. Processutvärderingen visar att projektledarna under projektets senare del har
intensifierat det strategiska arbetet för att nå de uppsatta målen genom att arbeta mer centralt men
även med påverkan på fler nivåer inom företag och organisationer. Projektet har arbetat med en
aktiv matchningsmodell där projektledarna arbetat med individen från flera olika håll. Bland annat
genom att stötta deltagarna, kontakta arbetsgivare, samverka med andra aktörer samt utreda vidare
inom AF. Projektledarna visar även att de har skapat ett bra underlag för samverkan mellan olika
aktörer för att ge deltagarna bättre förutsättningar. Utredaren anser att samverkan har varit central
för resultatet.
Projektledarna förutspådde låg utbildning och svaga resurser hos deltagarna, men stötte på ännu
större svårigheter i form av läs- och skrivinlärning och funktionsnedsättningar. Projektet har i stort
utvecklats till studie- och yrkesvägledning, då många deltagare i projektet inte har varit rustade för
arbetsmarknaden. Utredaren menar att projektet har skapat goda förutsättningar för utbildning i den
somaliska gruppen samt att projektet lyft målgruppens nivå i svenska språket generellt. Projektet har
för flera deltagare blivit ett första steg att bli mer delaktiga i samhället. Projektledarna har
tillsammans med Örebro kommun varit med och initierat projektet Ilays (ESF), som vänder sig till
individer som inte är klara för Lyftkraft eller AF:s andra åtgärder. Utefter projektledarnas
kartläggning av varje enskild individ har deltagare som inte klarat av att komma vidare i Lyftkraft,
istället börjat i projektet Ilays. Detta visar på att projektledarna fått vidga sina insatser och samverka
med fler aktörer för att deltagarna ska gå vidare till arbete, utbildning eller insatser av annan form
vid behov. Detta har också varit stärkande bieffekter av projektet. Projektet har på så sätt utvecklats
utanför inledande mål och syfte då projektledarna märkt av ett utökat behov och har därför arbetat i
linje med detta.
Ett jämställdhetsmål i projektet var att uppmana de kvinnliga deltagarna i den somaliska gruppen att
välja yrken utanför de traditionella kvinnoyrkena, vilket utredaren ser som en vidare utmaning för
framtida insatser inom AF. Projektet har dock genom gruppdiskussioner om jämställdheten, och att
projektledarna har tagit individens situation i hemmet i beaktande, ökat de kvinnliga deltagarnas
förutsättningar för att skaffa sig en egen försörjning. Projekt Lyftkraft har visat på betydelsen av att
arbeta med jämställdhetsfrågor integrerat med arbetsmarknadsfrågor.
Samhällsekonomiska effekter av projektet är effektivare insatser som snabbare bryter utanförskap.
Projekt Lyftkraft har fått ut människor i arbete som inte jobbat på flera år, där även
lönebidragsarbeten kan ses som en samhällsekonomisk vinst på sikt. Anställningen är en vinst för
individen, men även för den somaliska gruppen där individen blir en förebild för andra att det är
möjligt att bryta utanförskap och komma ut i sysselsättning. Även om inte sysselsättningskravet är
uppfyllt har projektet förmått att minska utanförskapet i den somaliska gruppen genom att stärka
individens självförtroende och ge ökad självinsikt.
Ska metoden med fokusgrupper implementeras i AF:s ordinarie verksamhet? Resultatet visar på att
metoden att arbeta i fokusgrupper är framgångsrik för målgruppen. Det skulle därför kunna antas
att arbetsmetoden även torde vara framgångsrik bland andra grupper inom AF. Av de resultat som
projektet har gett, borde AF överväga att fortsätta med detta arbetssätt. Hur de väljer att gå vidare
och hur arbetssättet kan implementeras i AF:s organisation går inte utvärderingen närmare in på.
Det är viktigt att diskutera, hur metoderna och angreppssätten som utvecklats i projektet och som
visat sig vara framgångsrika kan återföras till den ordinarie verksamheten på AF. Det är viktigt att
det inte stannar vid information om projektets metoder, utan att de tillvaratas och arbetas in i på ett
effektivt och konkret sätt i verksamheten. Projektet kräver framförallt samarbetspartners som
samverkar över gränserna för att hjälpa individen på bästa sätt samt att det finns ett intresse från
arbetsgivare att anställa från målgruppen. Med aktiva projektledare som har visat kraft och
initiativförmåga, motiverade deltagare samt ett gott samarbete med flera aktörer, har projekt
Lyftkraft gett ett bra reslutat.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1.
INLEDNING
6
1.1. Bakgrund
6
1.2. Syfte och mål
6
1.3. Undersökningens genomförande
6
1.4. Rapportens innehåll
7
2.
SLUTSATSER
8
3.
RESULTAT
11
2.1 Projektansökan och målbeskrivning
11
2.2 Måluppfyllelse
12
2.3 Programkriterier
15
2.4 Projektorganisation
17
2.5 Genomförande
18
2.6 Samverkan med andra aktörer
19
2.7 Att tänka på inför framtida projekt
20
1. INLEDNING
1.1. Bakgrund
Arbetsförmedlingen i Örebro är för närvarande projektägare för ett projekt vars syfte är att
underlätta inträdet eller återinträdet på arbetsmarknaden för somalisktalande invandrare som har sin
huvudsakliga försörjning genom försörjningsstöd. Projektets syfte är att ta tillvara på den
kompetens som finns inom denna grupp samt minska utanförskapet för gruppen. Vid projektets
start var även syftet att förkomma den arbetskraftsbrist som samhällets befarades stå inför.
1.2. Syfte och mål
Målsättningen med projektet är att skapa en individuell kompetensutveckling som ska främja
integration och mångfald. Kompetensutvecklingen skall stärka individens självförtroende, ge ökad
självinsikt och skapa en tydlig individuell målinriktning som ökar anställningsbarheten. Dessutom
skall projektet bidra till att de somalisktalande som står långt ifrån arbetsmarknaden utvecklas och
kommer i arbete eller närmare arbetsmarknaden utifrån sina egna förutsättningar. Deltagarna ska
känna att deras möjligheter har ökat för att lösa utanförskapet.
För att säkerställa att resultatet av projektets aktiviteter mäts, bevaras och kan förmedlas vidare
önskar projektgruppen genomföra en utvärdering av projektets processarbete och resultat. Skill ska
därmed genomföra en effektutvärdering och en processutvärdering genom kartläggning av projektet
samt genomföra samtalsintervjuer med deltagare, arbetsgivare och samarbetspartners.
Syftet med Slutrapporten är att bedöma projektet i förhållande till de initialt tänkta målen vilka
projektledarna ansökte om medel för hos finansiärer.
1.3. Undersökningens genomförande
Projekt Lyftkraft har pågått från 11 augusti 2008 till 30 april 2012. Under projektets tre år och dess
förlängnings- och uppgraderingsperiod på 8 månader har Skill genomfört en processutvärdering och
som en del utav denna även en effektutvärdering. Effektutvärderingen har på så sätt varit ett system
för feedback till projektledarna där lärdomar som framkommit under processen har kunnat
tillämpas under pågående projekt för en effektivare process. Skills uppgifter har därmed varit att
löpande samla in information rörande projektet och projektledarnas arbete för att skapa en
processkartläggning
som
kontinuerligt
har
uppdateras
under
projektets
gång.
Informationsinsamlingen baseras på möten med projektledarna samt tillgång till projektledarnas
månadsrapporter. Processkartläggningen illustreras av tre processkartor baserade på projektledarna,
individen och gruppen. Där beskrivs aktiviteterna som hållits samt beskrivningar av när aktiviteterna
hållits för att enkelt kunna se utveckling över tid och spåra förändringar. För en fullständig
återgivning av processkartorna hänvisas till Delrapporterna 1-6.
Löpande samtalsintervjuer har även genomförts med deltagare som avslutat sin tid i projektet. Två
kategorier av deltagare har skapats, en kategori där deltagare har nått målet att få arbete/praktik eller
påbörjat studier innan de lämnat projektet, benämnd kategori 1, samt en kategori där deltagare
lämnat projektet utan att nå detta mål, kategori 2. Målet är därmed att få upplevelser från både
respondenter som lyckats få arbete samt respondenter vars arbetssituation är oförändrad. Även om
respondenten tillhör kategori 2 och inte fått arbete eller påbörjat studier kan ändå självkänsla och
anställningsbarhet ha ökat, vilket ska ses som ett gott resultat.
6
Intervjuerna har genomförts i tre etapper för att få med utsagor från deltagare i olika stadier av
projektet under dess treårsperiod. Intervjuer har genomförts efter den första sexmånadersperioden,
därefter i mitten av projektet samt inför projektets avslutande. Varje intervjutillfälle har omfattat tre
stycken intervjuer. Resultatet från intervjuerna ligger delvis till grund för bedömningen av projektets
status. Utöver samtalsintervjuer med deltagare har även tre arbetsgivare och samarbetspartners till
projektet intervjuats. Detta för att ge ett arbetsgivarperspektiv, men även ett samhällsperspektiv,
som kan ge en helhetsbild av projektets status. För att se resultaten av intervjuerna med deltagare
samt arbetsgivare och samarbetspartners hänvisas till Delrapport 1, 2, 3 och 4.
Den avslutande rapporten, Slutrapport projekt Lyftkraft, sammanställer och redovisar om projektet
utvecklats enligt de kriterier projektledarna ansökte om finansiering till ESF.
1.4. Rapportens innehåll
I Slutrapporten presenteras och sammanställs resultatet av projekt Lyftkraft. Inledningsvis skildras
projektets slutsatser, varpå projektets reslutat presenteras. Resultatdelen inleds med en
sammanfattning av dokumentet som projektledarna skickat till ESF då de ansökte om medel att
bedriva projekt Lyftkraft. I denna ansökan beskrev projektledarna projektets syfte, målsättning,
genomförande, programkriterier och projektorganisation. Därefter ställas resultatet av projektet i
relation till de inledande målen och syftet för att bedöma hur nära projektledarna har arbetat med
det initialt tänkta projektet.
7
2. SLUTSATSER
Måluppfyllelse
Kvalitativa mål










Projektet har arbetat med individuell kompetensutveckling genom att de satt upp
individuella målsättningar för varje deltagare utifrån individens egna förutsättningar
Projektet har arbetat med att främja integration och mångfald. Bland annat har
projektledarna kontinuerligt haft kontakt med aktörer i samhället för att försöka förändra
bilden av målgruppen på arbetsmarknaden
Genom individuella samtal och i grupp har projektet arbetat med att stärka individens
självförtroende och personlig utveckling. Deltagarna upplever att de fått ökad självinsikt
Det har skapats en tydlig individuell målsättning för varje deltagare där projektledarna
utvecklat en metod med täta enskilda samtal med deltagarna för att kartlägga varje enskild
individs möjlighet till arbete/utbildning
Det har funnits goda förutsättningar för lärande som har gett reslutat, där deltagarna har
erhållit mer kunskap om arbetsmarknaden och samhällssystemet i Sverige, vilket i
förlängningen ska öka individens anställningsbarhet
Möjligheterna för deltagarna att komma närmare arbetsmarknaden har ökat
Projektets olika insatser har gjort att deltagarna känner att deras möjligheter att lösa
utanförskapet har ökat
Det har synliggjorts goda exempel från gruppen som har resulterat i arbete. Anställningen
är en vinst för individen, men också för den somaliska gruppen då individen blir en
förebild för andra
Projektet har utgått ifrån ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv för att förebygga och
motverka diskriminering. Detta har gjorts genom att uppmärksamma traditionella
könsroller och motivera projektets deltagare att se bortom dessa i yrkesval, samt
uppmuntra arbetsgivare att anställa utanför könsnormer
Projektet har lyckats med att uppfylla de kvalitativa målen
Kvantitativa mål




Målet med 90 deltagare efter tre år uppnåddes
Totalt 113 deltagare, varav 63 kvinnor och 50 män, vid projektslut efter
förlängningsperioden, vilket är i linje med målet
62 deltagare har gått vidare till arbete eller utbildning vilket motsvarar 55 procent. Målet
var 60 procent
De kvantitativa målen är nästan uppfyllda. Med tanke på konjunkturläget och de
svårigheter målgruppen har anser utredaren att det är ett bra resultat
Bieffekter

Problematiken som projekt Lyftkraft ställts inför med lågkonjunktur och deltagarnas
bristande kunskaper i svenska språket och utbildningsnivå har medfört att projektledarna
fått vidga sina insatser och samverka med fler aktörer för att deltagarna ska gå vidare till
arbete, utbildning eller insatser av annan form vid behov. Projektet har på så sätt utvecklats
utanför inledande mål och syfte då projektledarna märkt av ett utökat behov och har
därför arbetat i linje med detta
8



Deltagarnas betydligt sämre språkkunskaper och utbildningsnivå än förväntat har visat på
ett behov av andra åtgärder. Projektledarna har tillsammans med andra aktörer varit med
och initierat projekt Ilays (ESF) som vänder sig till individer som inte är klara för
deltagande i projekt Lyftkraft eller AF:s andra åtgärder. Deltagare som inte har klarat av att
komma vidare i projekt Lyftkraft, har istället fått möjlighet att börja i projekt Ilays
Det har upptäckts funktionsnedsättningar i form av inlärningssvårigheter hos några av
deltagarna. Projekt Lyftkraft har utrett individer som har varit på AF under en lång tid,
utan att detta har uppmärksammats. Projektet har haft tillgång till AF:s olika verktyg och
har snabbt kunnat ställa om till deltagarens behov. För den enskilda individen är det viktigt
att få rätt resurser insatta och rimliga krav ställda på sig
Dessa stärkande bieffekter visar på att projektet har uppnått fler goda resultat än det som
beskrivs i målbeskrivningen
Programkriterier
Lärande miljöer


Lärande miljöer har belyst utifrån både deltagarnivå och utförarnivå. Projektets arbete har
varit inriktat på kollektiva och individuella insatser för att öka möjligheterna till arbete och
egen försörjning. Det har funnits goda förutsättningar för lärande inom deltagargruppen
då projektet arbetat med gruppövningar att söka arbete och gruppen har tillsammans med
projektledarna tagit del av varandras erfarenheter
Främjandet av jämställdhet har sammankopplats till programkriteriet lärande miljöer
genom att deltagarna i grupp tillsammans med projektledarna har diskuterat
arbetsmarknaden och intervjusituationer utifrån kultur- och jämställdhetsfrågor
Innovativ verksamhet

Innovativ verksamhet har lagt grunden till att utveckla metoder och verktyg i projekt
Lyftkraft och det har konstruerats individanpassade lösningar. Projektet har arbetat med en
aktiv matchningsmodell där projektledarna arbetat med individen från flera olika håll.
Bland annat genom att stötta deltagarna, kontakta arbetsgivare, samverka med andra
aktörer samt utreda vidare inom AF
Främja samverkan

Främjande av samverkan har varit en viktig del av projektet. Projektets samverkan med
arbetsgivare som kommunens Försörjningsstöd och Tolk- och översättarservice är
exempel på lärande över gränserna. Projektledarna har också deltagit i workshops och tagit
del av en forskningsrapport om arbete och integration för att lära av andras erfarenheter
kring somaliers etablering på arbetsmarknaden
Strategiskt påverkansarbete


Strategiskt påverkansarbete har funnits i projekt Lyftkraft genom att ta tillvara kompetens
inom målgruppen, såsom det somaliska språket och att visa på goda exempel som
resulterat i arbete. Strategisk påverkan har även skett då projektledarna kontinuerligt har
haft kontakt med aktörer i samhället för att försöka förändra bilden av målgruppen på
arbetsmarknaden.
Projektledarna har arbetat med kommunikations- och informationsspridning av projekt
Lyftkraft genom att försöka sprida erfarenheterna och kunskaperna från projektet. Bland
annat har projektledarna arbetat med att informera och genomfört workshops om
projektets metoder för personal på AF och andra organisationer. De har även haft kontakt
med lokalradion som har genomfört reportage om projektet
9
Projektorganisation


Projektorganisationen har bestått av två anställda från AF som friställs från ordinarie
verksamhet till projektet samt en styrgrupp bestående av representanter från AF, somaliska
föreningar, Örebro kommun och det privata näringslivet. Efter projektslut kommer
projektledarna sedermera att återgå till sin anställning på AF
Projektledarna har helt bytt ut styrgruppen då den inte fyllde sin funktion för projektets
framgång. Den nya styrgruppen har visat på mer handlingskraft och stöd för
projektledarna i sin strävan att uppnå projektets mål. Detta visar på projektledarnas
drivkraft och att anpassa projektet efter de förutsättningar som det ställs inför
Genomförande






När det gäller budget har projektet lyckats väl och kommer att gå under budget
Under projektets gång har det varit runt 20 deltagare samtidigt och det har hela tiden
behövts ett flöde av deltagare. Det är ett fåtal av deltagarna som har gått till
arbete/utbildning före sex månader, de flesta har gått till arbete/utbildning mellan sex till
tolv månader. Några av deltagarna har varit i projektet ytterligare en tid
Projektledarna har framhållit att de under projektets gång fått bra erfarenheter och
metoder av att arbeta med målgruppen. Under arbetets gång har projektledarna hela tiden
försökt hitta ”nya verktyg” för att arbeta med målgruppen
Den enskilda planeringen har varit viktig, där projektledarna har behövt lagt ner mycket tid
och resurser på kartläggning av varje persons möjlighet till arbete/utbildning. En fördel
med projektet är att deltagarna har kunnat få mer tid, jämfört med om de varit i den
ordinarie verksamheten på AF
En lärdom som kan dras från projektet är att arbetssättet att jobba med fokusgrupper har
fungerat bra. Av de resultat som projektet har gett, borde AF överväga att fortsätta med
detta arbetssätt
Det är betydelsefullt att inför kommande implementering av hela/delar av erfarenheterna
från projekt Lyftkraft till AF inte stannar vid information om projektets metoder, utan att
de tillvaratas och arbetas in i den praktiska verksamheten. Det krävs därför att fler
personer som arbetar på AF blir involverade och tar till sig av erfarenheterna från projektet
Samverkan


Projektledarna har samverkat med olika aktörer under projektet, där de byggt upp
kontakter till möjliga arbetsgivare och samarbetspartners
Projektledarna har samverkat och genomfört ett flertal trepartsamtal med Försörjningsstöd
i de fall detta har krävts för den enskilde deltagaren. Samtidigt har kontakterna med
kommunens Försörjningsstöd gjort att projektledarna jobbat med trepartsamtal i större
utsträckning än planerat. Trepartssamtal är ett exempel på metodutveckling som även har
inneburit strategisk påverkan för den ordinarie verksamheten
Nyckelfaktorer för projektet





Att ha aktiva projektledare
Att ha en aktiv styrgrupp
Samverka med andra aktörer är centralt
Att deltagarna känner engagemang och är motiverade
Förmågan att anpassa projektet efter nya förutsättningar
10
3. RESULTAT
2.1
Projektansökan och målbeskrivning
I projektansökan beskrev projektledarna att en stor demografisk förändring förutspåddes leda till
arbetskraftsbrist i Sverige och resten av EU. Detta tillsammans med den höga arbetslösheten bland
utrikes födda och Örebros höga andel av dessa motiverade ett genomförande av projekt Lyftkraft.
Målgruppen för projektet föreskrevs somalisktalande invandrare då dessa var i särklass längst från
arbetsmarknaden och en större samverkan kring individen behövdes. Denna bild har sedermera
bekräftats av Annette Thörnquists forskningsrapport. Detta är inget unikt för somalierna i Örebro,
utan är en problematik som råder i samhället i stort och kan relateras till frågor som rör integration,
diskriminering, social inkludering och utanförskap.1
Projektledarna menade att diskriminering skulle förebyggas och motverkas genom att verksamheten
i projektet byggde på ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv. Detta genom att uppmärksamma
traditionella könsroller och motivera projektets deltagare att se bortom dessa i yrkesval.
Inledningsvis genomfördes en SWOT-analys för projektet som skulle visa på vilka styrkor,
svagheter, möjligheter och hot som projektet stod inför, se sammanfattning i Delrapporterna.
Projektets syfte beskrevs som att tillvarata den kompetens som finns inom målgruppen och
förekomma den arbetskraftsbrist som förutspåddes samt minska utanförskapet för gruppen. Ett
antal arbetsplatser med nuvarande eller förväntade rekryteringsbehov skulle väljas ut och tillsättas
med deltagare ur projektet. Det beskrevs som nödvändigt att få med arbetsgivare inom offentlig
sektor. Under tiden i projektet befinner sig deltagaren i kontinuerlig kontakt med projektledare,
deltagare, samordnare, mentorer och arbetsgivare. Ett viktigt syfte med projektet är att metoden
som arbetats fram kommer att bli värdefulla för andra förmedlingar som har liknande problem.
Projektets mål sattes enligt följande;










Individuell kompetensutveckling
Främja integration och mångfald
Stärka individens självförtroende och självinsikt
Skapa tydlig individuell målsättning
Öka individens anställningsbarhet
Låta deltagare komma närmare arbetsmarknaden
Deltagare ska känna att möjligheterna att lösa utanförskapet har ökat
Synliggöra gruppen och påvisa goda exempel
90 deltagare varav 60 procent ska gå till arbete/starta eget eller utbildning under 3 år
Uppmuntra arbetsgivare att anställa utanför könsnormer
Projekt Lyftkraft ska som en del av målet uppfylla samtliga fyra programkriterier; lärande miljöer,
innovativ verksamhet, främja samverkan och strategisk påverkan. Lärande miljöer syftar till att
arbeta i grupp och ta del av varandra erfarenheter. Projektledarna menade att detta skulle göras både
på deltagarnivå samt på utförarnivå av AF, så att andra aktörer kan lära av projektet och applicera
liknande metoder om de har samma problem. Främjandet av jämställdhet sammankopplades med
lärande miljöer och projektledarna menade att de skulle samverka mycket kring individerna enligt
Se, Thörnquist, Annette (2011), Arbete och integration – ESF projekt riktade till somalier och romer, Vetenskaplig skriftserie från
Remeso, Temagruppen integration i arbetslivet, 2011:6.
1
11
projektets mål. Innovativ verksamhet definieras som att arbeta lösningsinriktat och konstruera
individanpassade lösningar. Främja samverkan innebär att projektet ska främja samverkan mellan
samtliga involverade aktörer i projektet. Strategisk påverkan sammankopplades med målet att ta
tillvara på kompetensen i målgruppen och belysa goda exempel samt även applicera lärdomar från
projektet på ordinarie verksamhet i framtiden.
Projektorganisationen beskrevs bestå av två anställda från arbetsförmedlingen som friställs från
ordinarie verksamhet till projektet samt en styrgrupp bestående av representanter från
Arbetsförmedlingen, somaliska föreningar, Örebro kommun och det privata näringslivet.
2.2
Måluppfyllelse
Projekt Lyftkrafts mål kan delas in i kvalitativa och kvantitativa mål. I de kvantitativa målen ingår
rent statistiskt mätbara värden som antal deltagare som passerat projektet och summan av deltagare
som gått vidare med tänkt resultat. I kvalitativa mål kan projektledarnas mål om ökat självförtroende
och personlig utveckling hos deltagarna klassas in.
Projektets resultat visar att projektledarna i stor utsträckning har uppnått de kvalitativa målen, vilket
har visats genom de intervjuade deltagarna i projektet som upplever att de fått ökad självinsikt och
självkänsla. Projektledarna har arbetat mycket med deltagarnas kompetensutveckling och satt upp
individuella målsättningar för varje deltagare utifrån individens egna förutsättningar. Detta har gjorts
genom individuella samtal och i grupp som har varit inriktade på att stärka individens självförtroende och
personlig utveckling. Av intervjuerna att döma har projektledarna visat att de har en förmåga att skapa
relation och förtroende till deltagarna i gruppen, samt att arbeta motiverande, vilket är en viktig
faktor för ett projekt som drivs över tid. Det har funnits goda förutsättningar för lärande som har
gett reslutat, där deltagarna har erhållit mer kunskap om arbetsmarknaden och samhällssystemet i
Sverige, vilket i förlängningen ska öka individens anställningsbarhet och att deltagarna kommer närmare
arbetsmarknaden. Det har även synliggjorts goda exempel från gruppen som har resulterat i arbete. Detta
ska i sin tur göra att deltagarna känner att deras möjligheter att lösa utanförskapet har ökat. Projektet har
arbetat med att främja integration och mångfald, där projektet har utgått ifrån ett jämställdhets- och
mångfaldsperspektiv för att förebygga och motverka diskriminering. Detta har gjorts genom att
uppmärksamma traditionella könsroller och motivera projektets deltagare att se bortom dessa i
yrkesval, samt uppmuntra arbetsgivare att anställa utanför könsnormer. Det har varit betydelsefullt att
arbeta med jämställdhetsfrågor integrerat med arbetsmarknadsfrågor.
Beträffande de kvantitativa målen med 90 deltagare varav 60 procent skulle gå till arbete/starta eget
eller utbildning under tre år har projekt Lyftkraft efter dess projektavslut uppnått målet med att ha
haft 90 deltagare i projektet varav 52 procent av deltagarna gått till arbete eller utbildning. Vid
projektavslut efter projekt Lyftkrafts förlängnings- och uppgraderingsperiod mellan augusti 2011
och april 2012 har projektet totalt haft 113 deltagare varav 63 kvinnor och 50 män. Av deltagarna
har 62 personer gått till arbete eller utbildning vilket motsvarar 55 procent. Med tanke på
konjunkturläget och de svårigheter målgruppen har anser utredaren att det är ett bra och godkänt
resultat. Även om inte målet på 60 procent uppnåddes. I gruppen 51 personer som under
projekttiden inte lyckats gå vidare till arbete eller utbildning, finns bland annat kvinnor som gått till
föräldraledighet, personer som av medicinska skäl styrts över till vården, sociala skäl som har gjort
att projektledarna tillsammans med annan myndighet konstaterat att individen inte står till
arbetsmarknadens förfogande och några har under en längre tid återvänt till sitt hemland.
Resterande har överförts till AF för vidare insatser efter projekttidens slut, där projektledarna har
gjort en sammanfattning för vidare planering inom AF.
Anledningen till att projektet inte uppfyllt målet med att 60 procent av deltagarna skulle gå till
arbete/starta eget eller utbildning kan förklaras med att projektet har stött på yttre faktorer såsom
lågkonjunktur och oväntade individuella svårigheter hos deltagarna vilket har medfört vissa
motgångar. Konjunkturläget förändrades drastiskt till det sämre i inledningen av projektet som har
medfört svårigheter att hitta arbetsgivare till praktikplatser, anställningar och prövningsplatser.
12
Projektledarna har uppgett att konjunkturläget drabbat samtliga som vill in på arbetsmarknaden,
men i synnerhet deltagarna i projektet, som redan initialt stått längst från arbetsmarknaden.
Deltagarnas låga utbildningsnivå har varit ett hinder för att komma ut i arbete/utbildning. I
konkurrenssituationer med andra arbetssökande har projektets deltagare varit svaga.
Arbetsmarknadens ökade krav på utbildning och konkurrensen om arbeten som inte kräver
utbildning har gjort det svårt för målgruppen att komma ut i sysselsättning. Trots det förutspådda
svagt rustade språkkunskaper hos deltagarna har de haft betydligt sämre språkkunskaper än
förväntat och projektledarna har märkt av ett större behov än vad som först uppskattades.
Deltagarnas bristande omvärldskunskap, en känsla av att de står långt ifrån arbetsmarknaden och
bristen på jämställdhet inom gruppen, är även faktorer som har medfört motgångar i projektet.
Lågkonjunktur och deltagarnas oväntat sämre förkunskaper i svenska språket och utbildningsnivå
har lett till att projektledarna fått ägna mer tid till att samverka och diskutera med potentiella
arbetsgivare samt ha mer direktkontakt och enskilda samtal med deltagare. Flera av deltagarna har
varit extra krävande och behövt förlängas upprepade gånger. Den tid som borde gått till att anta och
hantera nya deltagare har i stället fått läggas på de deltagare som tidigare rekryterats. Även om detta
har påverkat och försämrat resultatet sett i antagningssiffror, uppnådde projekt Lyftkraft målet med
90 deltagare vid första projektslut och totalt 113 deltagare vid projektslut efter
förlängningsperioden.
En intressant iakttagelse är att projektledarna efter de två första inledande åren, med tanke på
lågkonjunktur och deltagarnas oväntade sämre språkkunskaper och utbildningsnivå, inte trodde att
de skulle uppnå målet med att 60 procent av deltagarna skulle gå till arbete eller utbildning.
Projektledarna trodde att ett realistiskt mål var att få ut 45 procent av 90 deltagarna till arbete eller
utbildning, se Delrapport 4. Detta tyder på att projektet har gått från en hög ambition, till att sänka
den men att arbeta efter de förutsättningar som projektet ställs inför. Vid projektslut har projektet
har uppnått 55 procent av deltagarna till arbete eller utbildning, vilket är ett bra resultat utifrån
projektets förutsättningar. Under det senaste årets utveckling har de kunnat fortsätta öka effekten,
där något fler har gått till arbete eller utbildning. Detta tyder på att projektet har arbetat upp bra
metoder och att de har upparbetade system för att arbeta med målgruppen.
Samhällsekonomiska effekter av projektet är effektivare insatser som snabbare bryter utanförskap.
Projekt Lyftkraft har fått ut människor i arbete som inte jobbat på flera år, där även
lönebidragsarbeten kan ses som en samhällsekonomisk vinst på sikt. Anställningen är en vinst för
individen, men även för den somaliska gruppen där individen blir en förebild för andra att det är
möjligt att bryta utanförskap och komma ut i sysselsättning. Även om inte sysselsättningskravet är
uppfyllt, vilket kan förstås utifrån det som beskrivits ovan, har delvis nya handlingslinjer och
praktiker med större inriktning på de kvalitativa målen fokuserats. Arbetssättet och projektets
metoder har behövt utvecklas utifrån de förutsättningar som projektet ställts inför.
Projektledarna har även helt bytt ut styrgruppen då den inte fyllde sin funktion för projektets
framgång. Den nya styrgruppen har visat på mer handlingskraft och stöd för projektledarna i sin
strävan att uppnå de uppsatta målen för projektet. Detta visar på att projektledarnas drivkraft och
att anpassa projektet efter de förutsättningar som de ställs inför. Projektledarna har eftersom
projektet fortgått intensifierat det strategiska arbetet för att uppnå uppsatta mål för projektet genom
att påverka på fler nivåer, utifrån både individen, arbetsgivare och samverka med andra aktörer. I
projektet har det skapats ett bra underlag för samverkan mellan olika aktörer för att ge deltagarna
bättre förutsättningar. Samverkan inom AF och med andra aktörer har varit central för resultatet.
Problematiken som projekt Lyftkraft ställts inför har medfört att projektledarna fått vidga sina
insatser och samverka med fler aktörer för att på bästa sätt slussa vidare deltagare för insatser av
annan form vid behov. Projektet har på så sätt utvecklats utanför inledande mål och syfte då
projektledarna märkt ett utökat behov och har därför arbetat i linje med detta. Projektledarna har
genom kreativitet, samverkan och ett tillvaratagande av befintliga resurser nått framgångar för
deltagarna. Detta har visats i de löpande samtalsintervjuer som genomförts med deltagare som
13
avslutat sin tid i projektet. Projektet har gett deltagare möjlighet till utbildning, och även om det inte
leder till jobb på kort sikt så höjer det gruppen i stort. Projektet har för flera deltagare blivit ett
första steg att bli mer delaktiga i samhället. Projektet har bidragit till att öka språknivån hos den
somaliska gruppen då stor del av arbetet i projektet har bestått av utredning av deltagarnas
språknivå.
Ytterligare en svårighet är att det kan ta lång tid att upptäcka funktionsnedsättningar hos deltagarna
på grund av brister i språket samt kulturella skillnader. Ett av målen i projektansökan har varit att
ingen deltagare skulle hindras att delta i projekt Lyftkraft utifrån att de hade att funktionshinder.
Projekt Lyftkraft har utrett individer som har varit på AF under en lång tid, utan att detta har
uppmärksammats. Flera av deltagarna i projektet har visat sig ha inlärningsproblematik som
funktionshinder, vilket har testats genom en arbetspsykologisk utredning (APU). Hade dessa
funktionsnedsättningar upptäckts tidigare hade helt andra krav ställts och andra insatser kopplats in.
Även om det är kostsamt att allt fler individer blir utredda, kan det på längre sikt spara pengar. Att
utreda funktionsnedsättningar så att personen kan få rätt stöd, ökar möjligheterna för individen att
komma ut i sysselsättning och det kan sättas in effektivare insatser som snabbare bryter
utanförskapet. Detta kan vara viktigt att lära från projektet att tidigare undersöka noggrannare var
personen befinner sig, för att inte fastna i den enkla lösningen att det endast är språksvårigheter som
är problemet. Projekt Lyftkraft har under projektets gång hela tiden arbetat med frågor som berör
tillgänglighet. Det har därför alltid funnits en beredskap för personer med olika funktionshinder
inom projektet, eftersom projektledarna haft tillgång till AF:s olika verktyg har de snabbt kunnat
ställa om till deltagarens behov om detta varit aktuellt. Projektet har därigenom kunnat dra nytta av
de upparbetade erfarenheter som finns vid AF. För den enskilda individen är detta extremt viktigt
och det gör en stor skillnad att få rätt resurser insatta och rimliga krav ställda på sig. Detta har varit
en stärkande bieffekt av projektet, vilket visar på att projektet har uppnått mer goda resultat än det
som beskrivs i målbeskrivningen.
Det har under projektets gång framhållits att det bör finnas en handlingsplan och introduktion
tidigare när personerna anländer till Sverige. Deltagarna har haft betydligt sämre språkkunskaper och
utbildningsnivå än förväntat och visat på ett behov av andra åtgärder utanför projekt Lyftkrafts
ramar. All kommunikation i projektet skulle ske på svenska, vilket gör att det är nödvändigt att
deltagarna har minimikunskaper i svenska språket, eftersom utgångspunkten i projektet är att det
språkliga ska vara en träning inför arbetslivet. Formellt sett innebar det att deltagarna skulle ha
genomgått D-nivån vid kommunens Svenska för invandrare (Sfi), men det visade sig att många
deltagare hade svårt att förstå och göra sig förstådda på svenska. Detta har resulterat i att
projektledarna tillsammans med andra aktörer har varit med och initierat projekt Ilays (ESF) som
vänder sig till individer som inte är klara för deltagande i projekt Lyftkraft eller AF:s andra åtgärder.
En del av deltagarna som påbörjat projekt Lyftkraft under dess senare del har haft ännu sämre
utbildning och språkbakgrund än tidigare deltagare. Projektledarna har därför behövt lagt ner mer
tid och resurser på kartläggning av varje persons möjlighet till arbete/utbildning. Utefter
projektledarnas kartläggning av varje enskild individ har deltagare som inte klarat av att komma
vidare i projekt Lyftkraft istället fått börja i projekt Ilays. Detta visar på behovet av att behöva
anpassa verksamheten efter de förutsättningar som projektet ställs inför och skapa nya
handlingslinjer och metoder utifrån oförutsedda problem som projektet mött i praktiken.
Projektledarna har beskrivit att utbildningsnivån på många av deltagarna varit lägre än de kunde
föreställa sig vid projektansökan. Detta har inneburit vissa svårigheter för projektet, projektledarna
och de enskilda individerna. Många som kommer från somalisktalande områden och som har ingått
i detta projekt är lågutbildade, där många inte har kunnat skriva och läsa ordentligt på sitt eget språk.
Frågan är då hur de ska kunna ta till sig information på svenska? Ett problem är de personer som
kommer knappt har grundskola med sig från sitt hemland. Det kan vara svårt att sätta dessa
individer på Sfi för att lära sig svenska eller någon annan utbildning när de knappt kan skriva och
läsa på sitt eget språk. Det kan därför vara ännu svårare att få ett arbete i ett samhälle där det även
kan vara svårt för svenskar utan gymnasieutbildning att få jobb. I projekt Lyftkraft har det efterlysts
någon form av folkskola där dessa individer kan få anpassad undervisning. Det är en stor utmaning
14
för AF och övriga myndigheter att i framtiden få ut människor i arbete som inte behärskar svenska
språket och helt eller delvis saknar grundutbildning.
En målsättning med projekt Lyftkraft är att deltagarna ska komma in och stanna kvar på
arbetsmarknaden. Det ska vara hållbara lösningar. Detta är centrala frågor att diskutera; vart tar
ansvaret slut för projektet? Vad är det för sorts anställningar deltagarna får? Hur ser det ut med
anställningsformer, arbetsmiljö och arbetsvillkor? Vilka risker finns det? Många av deltagarnas
praktiker och anställningar har varit tillfälliga anställningsformer som eventuellt kan leda vidare till
mer fastare anställningsformer. Projektledarna har framhållit att de tillfälliga anställningsformerna
som det ofta har handlat om, är viktiga för deltagarna så att de kan ta ett första steg ut på
arbetsmarknaden för att kunna bryta ett långvarigt utanförskap och bidragsbehov. Samtidigt har en
vinst med praktiken och med timanställningarna, varit att flera av deltagarna blivit motiverade att
utbilda sig vidare. Detta har exempelvis visats genom att några av kvinnorna som fått praktik inom
äldrevården utbildade sig vidare till undersköterska, medan andra har velat förbättra sig i svenska
språket.
En reflektion att bära med sig för framtiden är orsakerna till att denna grupp (somalisktalande)
under så många år stått utanför arbetsmarknaden. Flertalet har varit arbetslösa mellan 5-15 år utan
att komma närmre en sysselsättning och egen försörjning. Kan det vara så att det brister initialt i
samband med att dessa personer anländer till Sverige? Vad vet man om de som anländer och i
vilken utsträckning utreder man de enskilda individernas olika kunskap/kompetens, förmågor,
potential, utbildningsnivå och tidigare arbetslivserfarenheter. Det kan antas att en mer anpassad
utredning och introduktion riktat mot denna grupp kan skapa större möjligheter för de enskilda
individerna att ”hitta rätt” och så småningom skaffa sig egen försörjning. Naturligtvis gäller detta
även för andra grupper som anländer till Sverige. I projektet har projektledarna avsatt tid för att
informera och förklara kring hur det svenska samhällssystemet är uppbyggt. Det visade sig, trots att
många har varit i Sverige upp emot 10-15 år, att det fanns stora luckor kring hur samhället och dess
instanser verkar. Som exempel kan nämnas vikten av att förklara hur samhällsstrukturer fungerar
och tydligt påvisa vad som förväntas av en arbetstagare på arbetsmarknaden. Utifrån detta
resonemang kan det vara viktigt att ställa frågor kring, varför personer som levt i Sverige under så
lång tid inte innehar denna kunskap?
2.3
Programkriterier
Projektledarna har under hela projektet fortsatt utveckla arbetet med programkriterierna lärande
miljöer, innovativ verksamhet, samverkan och strategisk påverkan.
Lärande miljöer har belyst utifrån både deltagarnivå och utförarnivå. Projektets arbete har varit
inriktat på kollektiva och individuella insatser för att öka möjligheterna till arbete och egen
försörjning. Projektledarna har genom individuella samtal och i grupp arbetat med deltagarnas
kompetensutveckling och satt upp individuella målsättningar för varje deltagare. Det har funnits
goda förutsättningar för lärande inom deltagargruppen då projektet arbetat med gruppövningar att
söka arbete och gruppen har tillsammans med projektledarna tagit del av varandras erfarenheter.
Arbetet med fokusgrupperna (en grupp somalisktalande) har varit en möjlighet för deltagarna att få
ta del av deltagarnas kollektiva sociala erfarenheter när det handlar om att stå utanför den svenska
arbetsmarknaden. Arbetet med storgruppsinformationen har hela tiden anpassats så att alla deltagare
kan hänga med i diskussionerna. Deltagarna har även fått information av en facklig organisation
som besökt projekt Lyftkraft vid fyra tillfällen, vilket innebär att i stort sett alla deltagare fått tagit
del av denna information.
Projektets samverkan med arbetsgivare som kommunens Försörjningsstöd och Tolk- och
översättarservice är exempel på lärande över gränserna. Projektledarna har också deltagit i
workshops för att ta del av andras erfarenheter kring somaliers etablering på arbetsmarknaden.
Under slutet av året 2011 fick projektledarna ta del av resultatet från Annette Thörnquists avslutade
forskningsrapport ”Arbete och integration – ESF projekt riktade till somalier och romer”, som
15
bland annat bygger på Lyftkrafts projekt. Detta har varit en möjlighet för projektledarna att få ta del
av en forskningsrapport som berör det egna projektets metoder och insatser kring strategisk
påverkan.2
Vid beskrivningen av projektet har projektledarna framhållit betydelsen vid att arbeta utifrån ett
jämställdhets- och mångfaldsperspektiv för att förebygga och motverka diskriminering. Projektet
har eftersträvat en jämn könsfördelning och vid projektstart satsade de hårt på att nå kvinnor i den
somaliska gruppen som oftast haft ett längre utanförskap. Projektledarna trodde att det skulle vara
svårare att nå kvinnorna, men det visade sig att den kvinnliga somaliska gruppen ville satsa och delta
i projektet. Av totalt 113 deltagare är det 63 kvinnor och 50 män som deltagit i projektet, vilket kan
ses som ett förhållandevis bra resultat för en jämn könsfördelning med lite övervikt av kvinnliga
deltagare. Projektet har arbetat med jämställdhetsfrågor genom att uppmärksamma traditionella
könsroller och motivera projektets deltagare att se bortom dessa i yrkesval. Bristen på jämställdhet
inom familjer har ofta försvårat för kvinnor i den somaliska gruppen att komma ut i arbete. Vägen
till arbete kan ibland ha varit lång och det är viktigt att tänka på att ha lösningar på kort och lång sikt
för att komma in på arbetsmarknaden. Främjandet av jämställdhet har sammankopplats till
programkriteriet lärande miljöer genom att deltagarna i grupp tillsammans med projektledarna har
diskuterat arbetsmarknaden och intervjusituationer utifrån kultur- och jämställdhetsfrågor.
Projektledarna har lyft fram att jämställdhetsfrågor varit viktiga inslag i diskussionerna med
deltagarna under projekttiden. Arbetet har även gett resultat genom att individens självkänsla har
stärkts. Projektledarna har närmat sig jämställdhetsfrågorna utifrån var deltagarna befinner sig, där
de märkt av att de manliga och kvinnliga rollerna varit mer markerade i deltagargruppen under
projekttidens senare fas. Projektledarna har därför framhävt olika kulturella inslag på
arbetsmarknaden främst utifrån arbetsmarknadens krav och inte från den enskilde individens
tänkande. Arbetet med jämställdhetsfrågorna är en utmaning för framtida insatser inom AF. Projekt
Lyftkraft har visat på betydelsen av att arbeta med jämställdhetsfrågor integrerat med
arbetsmarknadsfrågor.
Innovativ verksamhet har lagt grunden till att utveckla metoder och verktyg i projekt Lyftkraft och det
har konstruerats individanpassade lösningar. Projektet har arbetat med en aktiv matchningsmodell
där projektledarna arbetat med individen från flera olika håll. Bland annat genom att stötta
deltagarna, kontakta arbetsgivare, samverka med andra aktörer samt utreda vidare inom AF.
Projektledarna upplever att de under projektet har fått bra erfarenheter och metoder av att arbeta
med målgruppen. Projektledarna har utvecklat en metod med täta enskilda samtal med deltagarna
för att kartlägga varje enskild individs möjlighet till arbete/utbildning, där tidsbestämda krav och
måldiskussioner är i fokus utifrån individens förutsättningar. Tillvägagångssättet med kartläggning
av nya deltagares möjlighet till arbete/utbildning har fortsatt under hela projektets gång, men
projektledarna har arbetat mer med tätare individsamtal under den senare delen av projektet
eftersom att deltagarna har haft något sämre bakgrund vad gäller språk och utbildning än tidigare
deltagare. Detta har ytterligare visat på betydelsen av den enskilda planeringen, då arbetet bygger på
deltagarnas bakgrund vad gäller språk och utbildning när de påbörjar projektet. Samtidigt har
personer som inte klarar av att komma vidare i projektet istället fått möjlighet börja i projekt Ilays.
Strategiskt påverkansarbete har funnits i projekt Lyftkraft genom att ta tillvara kompetens inom
gruppen, såsom det somaliska språket och att visa på goda exempel som resulterat i arbete. Detta
kan ge ringar på vattnet och stärka gruppen i stort. En avsikt med projektet har varit att deltagare
som är ute i arbetslivet genom praktik eller anställningar skulle kunna inge hopp och visa på goda
exempel för de andra deltagarna. Samtidigt kan goda exempel bidra till att bryta fördomar hos
arbetsgivare, myndigheter, brukare, kunder, med flera. Projektet har även samordnat insatser kring
deltagarna, vilket leder till effektivare och mer individanpassade insatser för att bryta
bidragsberoende på väg mot egen försörjning. Strategisk påverkan har även skett då projektledarna
Thörnquist, Annette (2011), Arbete och integration – ESF projekt riktade till somalier och romer, Vetenskaplig skriftserie från
Remeso, Temagruppen integration i arbetslivet, 2011:6.
2
16
kontinuerligt har kontakt med aktörer i samhället som kan förändra bilden av målgruppen på
arbetsmarknaden. Positiv särbehandling anser flera av projektets samverkanspartners vara
nödvändigt för att få ut fler från målgruppen i arbete. Det krävs även fokus på vad målgruppen
behöver och att motivera deltagarna till att ta ansvar över sin egen situation. En lärdom som kan
dras från projektet är att arbetssättet att jobba med fokusgrupper har fungerat bra. Det är därför
viktigt att diskutera om arbetssättet med fokusgrupper är något som AF kan använda sig av i
framtiden. Av de resultat som projektet har gett, borde AF överväga att fortsätta med detta
arbetssätt. Hur de väljer att göra det och hur arbetssättet kan implementeras i AF:s organisation,
kommer utvärderingen inte att gå närmare in på.
Tanken har varit att de metoder och angreppssätt som utvecklas i projektet och som visar sig vara
framgångsrika ska kunna återföras till den ordinarie verksamheten på AF och andra aktörer genom
ett strategiskt påverkansarbete. Detta skulle ske både på policynivå och i det konkreta arbetet. Under
projektets inledningsskede lyftes det fram betydelsen av att arbeta med kommunikations- och
informationsspridning av projekt Lyftkraft. Under den senare delen av projektet och dess
förlängningsperiod har projektledarna utvecklat arbete med lärande miljöer, samverkan och
strategisk påverkan för att försöka sprida erfarenheterna och kunskaperna från projektet.
Projektledarna har arbetat med att informera om projektets metoder på AF, där de har träffat
arbetsförmedlare och delar av ledningsgruppen inför kommande implementering av hela/delar av
erfarenheterna från projekt Lyftkraft. Projektledarna har genomfört workshops där personal från
arbetsförmedlingen har bjudits in, där de genom dialog och föreläsningar har delat med sig av sina
erfarenheter från projekt Lyftkraft.
Som en del av arbetet med kommunikations- och informationsspridningen av projekt Lyftkraft till
andra aktörer har projektledarna erbjudit workshops till handläggare på Försörjningsstöd med målet
att öka samarbetet och samverkan kring den somaliska gruppen. Projektledarna har också varit i
kontakt med lokalradion som har genomfört reportage om projektet med intervjuer med deltagare.
Detta har värderats högt då information om projektet även nått ut till allmänheten. Det gav
publicitet både åt projektet och åt målgruppens problem på arbetsmarknaden. Vidare har
representanter från projekt Egenkraft, Katrineholms kommun, varit på studiebesök och tagit del av
erfarenheter från projekt Lyftkraft. Dessa olika aktiviteter har stärkt erfarenhetsutbytet med andra
aktörer och projekt Lyftkraft har delat med sig av sina erfarenheter och metoder som använts i
projektet.
2.4
Projektorganisation
Projektorganisationen har bestått av två anställda från arbetsförmedlingen som friställs från
ordinarie verksamhet till projektet samt en styrgrupp bestående av representanter från
Arbetsförmedlingen, somaliska föreningar, Örebro kommun och det privata näringslivet. Efter
Lyftskrafts projektslut kommer projektledarna sedermera att återgå till sin anställning på AF.
Den från projektstart sammansatta styrelsen visade sig ha ett för lågt intresse och bidrog inte till
projektets arbete. Av den anledningen valde projektledarna att avskaffa styrgruppen och
sammansatte efter en tid en ny styrelse som fick samma uppdrag som tidigare styrgrupp. Den nya
styrgruppen består av personer på ”lägre nivå” än den tidigare styrgruppen, där personerna arbetar
närmre projektets målgrupp och har mycket praktisk erfarenhet inom området. Tidigare styrgruppen
var mer på politisk nivå och bidrog inte till mer konkret arbete. Detta har visat på god
initiativförmåga och påtaglig handlingskraft från projektledarnas sida för att projektet ska kunna nå
uppsatta mål för projektet. Projektledarna har under projektets gång haft avstämningar och
rapporterat om projektet till styrgruppen.
17
2.5
Genomförande
Projektledarna har följt den treåriga tidsplan de konstruerade i ansökningen till projektet. Projektet
har efter förlängnings- och uppgraderingsperioden mellan augusti 2011 och april 2012 använt
samma metodik som innan. Skill har följt arbetet under hela dess projekttid och enligt
utvärderingskriteriet har projektet följt den process- och resultatutvärdering som beskrivs i ansökan.
Den formativa processutvärderingen har skett genom tydlig och strukturerad kartläggning,
uppföljning samt kontinuerlig feedback och återkoppling till projektledarna. Resultatutvärderingen,
för att mäta projektets mål och syfte, har belysts genom kontinuerlig uppföljning av
månadsrapporter och intervjuer med ett urval av deltagare som avslutat sin medverkan i projektet.
Ett urval av arbetsgivare och samarbetspartners till projektet har även intervjuats.
När det gäller budget har projektet lyckats väl och kommer att gå under budget, som ligger på cirka
93 procent. Detta gäller budgetuppföljningen, reviderat 2012-04-23, se Delrapport 6. Med
reservation att några kostnader kan tillkomma, är vår bedömning att det inte kommer att ske några
stora förändringar. Det har funnits en kostnadsmedvetenhet i projektet. Att projektet har uppnått
55 procent av deltagarna till arbete eller utbildning och att projektet har hållit budget, tyder på att
projektet har arbetet med bra metoder.
Kartläggningssamtal har genomförts med samtliga deltagare och utifrån kartläggningssamtalet
placerades individen i en utav coachningsgrupperna. Vid det inledande samtalet går projektledaren
tillsammans med individen igenom samtliga introduktionssteg där kartläggningssamtal och
överenskommelser görs. Projektledarna har sedan projektstart fört anteckningar i förmedlingens
system (AIS), så att handläggaren efter projektslut kan följa hela processen för den enskilda
individen. Anteckningar har förts varje vecka kring hur arbetet fortlöper och avslutas med en
enklare sammanfattning, oavsett om deltagaren gått till arbete eller tillbaka till handläggaren. En
fördel med projektet är att deltagarna har kunnat få mer tid, jämfört med om de varit i den ordinarie
verksamheten på AF. En del av deltagarna som påbörjade projektet under dess senare del har haft
ännu sämre utbildning och språkbakgrund än tidigare deltagare, vilket har gjort att projektledarna
arbetat mer med tätare individsamtal. Deltagare som inte har uppnått språknivån för projekt
Lyftkraft har fått möjlighet att komma vidare genom att istället börja i projekt Ilays.
Under projektets gång har det varit runt 20 deltagare samtidigt och det har hela tiden behövts ett
flöde av deltagare. När en deltagare slutat har en annan deltagare påbörjat projektet. Det är ett fåtal
av deltagarna som har gått till arbete/utbildning före sex månader, de flesta har gått till
arbete/utbildning efter sex till tolv månader i projektet. Några av deltagarna har varit i projektet
ytterligare en tid. De sista månaderna i projektet har de dock inte längre tagit in nya deltagare, utan
arbetet har då varit inriktat på att hitta lösningar för de deltagare som är kvar i projektet. Vid
projektslut har en del av deltagarna gått vidare till utbildning och några till arbete. Deltagare som
inte gått till arbete eller utbildning har en handlingsplan satts upp inför överlämnandet till
handläggare på AF. Projektledarna har betonat vikten vid att samtliga deltagare skall ha någon form
av planering/resultat vid projektslut.
Projektledarna har framhållit att de under projektets gång fått bra erfarenheter och metoder av att
arbeta med målgruppen. Under arbetets gång har projektledarna hela tiden försökt hitta nya verktyg
för målgruppen. Metoderna i projektet har sällan varit givna på förhand utan har skapats eller
vidareutvecklats i det praktiska arbetet utifrån konkreta problem som projektet mött och de
problemlösningar som utvecklats i denna process. Den enskilda planeringen har varit viktig, där
projektledarna har behövt lagt ner mycket tid och resurser på kartläggning av varje persons
möjlighet till arbete/utbildning.
Projektledarna har arbetat mycket med deltagarnas kompetensutveckling och satt upp individuella
målsättningar. Individen har fått prova på arbetsmarknaden och komma i kontakt med potentiella
arbetsgivare. Vid samtalsintervjuerna har deltagarna uttryck att de höjt sin självkänsla, sitt
självförtroende samt att de varit tacksamma för möjligheten att ha fått delta i projektet. Deltagarna
har lyft fram att den personliga coachningen, samarbete med projektledarna och gruppen i stort har
18
stärkt dem. Genom samtalsintervjuerna uppgav samtliga deltagare att den viktigaste kunskapen som
nåtts genom projektet är insikten att de faktiskt kan få ett arbete. Deltagarna har beskrivit att de
genom projektet känner sig förberedda för arbetslivet och att projektet gett betydligt mer än tidigare
insatser inom AF. De intervjuade deltagarna har ansett det vara positivt med att projektet endast
bestått av somalier och framhållit att det är lättare när alla deltagare är på samma språknivå och har
liknande utbildningsnivå. Deltagarna tror även att projektet hjälper att bryta det utanförskap
målgruppen befinner sig i. Endast en av de intervjuade deltagarna har menat att en fokusgrupp med
endast somalier inte tillför målgruppen något nytt, utan har haft en önskan om att blanda
nationaliteter och därigenom lära sig av varandra och ha utbyte av varandras kontaktnät.
Efter projektavslut är det viktigt att diskutera värdet av att projektet lever vidare genom att
implementera arbetssättet i AF:s organisation. Projektledarna har beskrivit att de anser det finns
vissa svårigheter med implementeringen av projektet i AF:s verksamhet, då ledningen inte fullt ut är
beredd att satsa på de resurser som krävs. Projektledarna har framhållit att det måste till liknande
arbetssätt för att klara de problem och möjligheter som AF ställas inför. Projektledarna anser att
projektets arbetssätt kan komma att korta ner arbetssökandes tid hos arbetsförmedlingen i hög grad.
Det är betydelsefullt att inför kommande implementering av hela/delar av erfarenheterna från
projekt Lyftkraft till AF inte stannar vid information om projektets metoder, utan att de tillvaratas
och arbetas in i den praktiska verksamheten. Det krävs därför att fler personer som arbetar på AF
blir involverade och tar till sig av erfarenheterna som gjorts under projektet. Det är även viktigt att
dokumentera och implementera arbetssättet i organisationen och inte endast arbeta aktivt med en
grupp utan arbeta fram verktyget för möjlighet att reproducera arbetssättet på andra individer och
grupper inom AF. Samtidigt är det viktigt att ha i åtanke, vad är möjligt att reproducera från
arbetssättet till andra individer och grupper inom AF?
Projektet kräver mycket av projektledarna och deltagarna för att det ska ge resultat. Projektet har
haft ett klart fokus på arbetsmarknaden och bygger på att deltagarna själva vill vara med och ta
ansvar för sin egen situation. Det har varit ett sätt att tidigt se vilka som är motiverade att vara kvar
och som verkligen vill ha ett arbete. Projektledarna har varit förhållandevis tuffa i sina intervjuer av
nya deltagare, där deltagarna har behövt visat på eget engagemang och delaktighet. Att
projektledarna har varit tuffa i sina intervjuer har varit uppskattat av deltagarna. Det är också
betydelsefullt att ha samarbetspartners som samverkar över gränserna för att hjälpa individen på
bästa sätt samt att det finns ett intresse från arbetsgivare att anställa från målgruppen. Dessa frågor
är viktigt att ha med sig och ta tillvara på lärdomarna från projektet in i den ordinarie verksamheten.
2.6
Samverkan med andra aktörer
Projektledarna har samverkat med olika aktörer under projektet, där de byggt upp kontakter till
möjliga arbetsgivare och samarbetspartners som arbetar inom liknande områden. Några av
projektets samarbetspartners är verksamhetskontoret Förvaltningen för funktionshindrade Örebro
kommun, kommunens Försörjningsstöd, Tolk- och översättarservice och Arbetsförmedlingens
handläggare. Projektledarna har mött svårigheter med att få fram praktikplatser och har under
projektets gång fortsatt att bearbeta arbetsmarknaden för att ”öppna dörrar” till praktik,
lärlingsplatser och arbete.
I projektansökan till ESF beskriver projektledarna att det är nödvändigt att få med sig arbetsgivare
inom offentlig sektor. Samarbetet med Förvaltningen för funktionshinder har lett till
timanställningar för deltagare. Det har i sin tur lett till individuell anpassad kompetensutveckling där
deltagare har fått möjlighet att läsa in vårdutbildning som i framtiden kan leda till en anställning.
Samverkan med AF och dess handläggare har varit betydelsefull för projektet. Projektledarna har
även kunnat dra nytta av det kontaktnät som AF har med andra myndigheter och inte minst med
näringslivet och andra potentiella arbetsgivare. Projektledarna har upplevt att de haft en mycket god
relation till kommunens Försörjningsstöd, som också var en viktig medfinansiär av projektet. Detta
har underlättat samarbetet kring enskilda deltagares sociala situation, men också rekryteringen till
projektet.
19
Det som har påverkat projektet negativt är att projektet inte fick tillgång till kommunens KOMJOBB, som är lönebidragsarbeten för de svagaste på arbetsmarknaden. Även samarbetet med
ÖrebroBostäder AB lades på framtiden och försvårade ytterligare att finna arbete och praktikplatser
till deltagarna. Projektledarna har upplevt att det finns ett svagt intresse bland flera offentliga
arbetsgivare att anställa från gruppen. I och med att deltagarnas utbildnings- och språkkunskaper
har varit sämre än förväntat har Lyftkraft samarbetat med Örebro kommuns Cityakademi i denna
fråga, då det har visat på ett behov av andra åtgärder utanför projekt Lyftkrafts ramar. Detta har
gjort att Örebro kommun startat upp projekt Ilays (ESF), vilket vänder sig till individer som inte är
klara för Lyftkrafts projekt eller AF:s andra åtgärder. Detta har setts som mycket positivt eftersom
de har kunnat samarbeta kring denna målgrupp.
Projektledarna har samverkat och genomfört ett flertal trepartsamtal med Försörjningsstöd i de fall
detta har krävts för den enskilde deltagaren. Samtidigt har kontakterna med kommunens
Försörjningsstöd gjort att projektledarna jobbat med trepartsamtal i större utsträckning än planerat.
Projektledarna har även tillsammans med Försörjningsstöd delat på kostnaderna för vidare
utredning hos extern aktör, där AF står för aktivitetsstödet inom projektet och Försörjningsstöd går
in med kostnaden för utredningstjänsten. Trepartssamtal är ett exempel på metodutveckling som
även har inneburit strategisk påverkan för den ordinarie verksamheten. Ett exempel är det
trepartssamtal som projektledarna satte igång för att bryta det motstånd som mötte de somaliska
kvinnorna på arbetsmarknaden. I praktiken innebar detta att utveckla en handlingslinje för
kunskaps- och informationsspridning för att förebygga och motverka diskriminering.
Projektet har varit inriktat på att hela tiden försöka skapa "nya verktyg" för deltagare som har
svårigheter att uppnå arbetsmarknadens krav. Projektledarna har uttryckt att de ser ett ökat behov
av samarbete, då många av deltagarna behöver en helhetssyn vad gäller sin sociala situation för att
komma ut på arbetsmarknaden. Projektledarna önskar att vidareutveckla samarbete mellan
myndigheter/förvaltningar i framtiden och på så sätt försöka korta ner tiden för insatserna.
2.7
Att tänka på inför framtida projekt
Projektet har lyckats på ett bra sätt, men förbättringar inför kommande projekt kan vara att tänka
igenom ytterligare kring de mjuka värdena och hur projektet når sina mål. En förbättring som kan
göras är att ha mer mätbara mål och vilka indikatorer som ska användas för att tydliggöra de
kvalitativa målen. Det är viktigt att det finns ett resonemang kring när projektet har lyckats med
målen och hur de kvalitativa värdena ska mätas. Det kan vara bra att göra detta tidigt i processen,
vilket också kan bidra till att förbättra utvärderingstekniken. Process- och effektutvärderingen av
projektet skulle därigenom bättre kunna stödja arbetet i projektet.
20