AQUABEST långsiktigt hållbar
fiskodling i Östersjöregionen.
Erik Olofsson
Torsta AB
AQUABEST är ett EU-finansierat projekt för att:
AQUABEST är ett EU-finansierat projekt för att:
1) visa att vattenbruk kan bli en miljömässigt ”neutral” väg att producera
livsmedel.
AQUABEST är ett EU-finansierat projekt för att:
1) visa att vattenbruk kan bli en miljömässigt ”neutral” väg att producera
livsmedel.
2) Visa att olika planeringsverktyg kan nyttjas för att skapa ett långsiktigt
hållbart (ekologiskt, ekonomiskt och socialt) vattenbruk.
AQUABEST är ett EU-finansierat projekt för att:
1) visa att vattenbruk kan bli en miljömässigt ”neutral” väg att
producera livsmedel.
2) Visa att olika planeringsverktyg kan nyttjas för att skapa ett långsiktigt
hållbart (ekologiskt, ekonomiskt och socialt) vattenbruk.
3) Visa att teknik för nya recirkulerande system kan utvecklas och nyttjas
regioner.
i olika
Vad händer inom WP4?
Vad händer inom WP4?
Regionförbundet Jämtlands län ansvarar för att sammanställa och utveckla
kunskap om hur planering av vattenbrukslokaler bäst kan utföras inom
Östersjöregionen.
Vad händer inom WP4?
Regionförbundet Jämtlands län ansvarar för att sammanställa och utveckla
kunskap om hur planering av vattenbrukslokaler bäst kan utföras inom
Östersjöregionen.
Målet är att tillsammans med berörda parter utveckla en ”code of best
practice” för lokalisering av vattenbruksanläggningar.
AQUABEST
Vad händer inom WP4?
Regionförbundet Jämtlands län ansvarar för att sammanställa och utveckla
kunskap om hur planering av vattenbrukslokaler bäst kan utföras inom
Östersjöregionen.
Målet är att tillsammans med berörda parter utveckla en ”code of best practice” för
lokalisering av vattenbruksanläggningar.
Sker i samverkan med Länsstyrelserna i Jämtlands och Kalmar län, berörda
kommuner, Forskningsinstitutioner och näring.
AQUABEST
Vad händer inom WP4?
Regionförbundet Jämtlands län ansvarar för att sammanställa och utveckla
kunskap om hur planering av vattenbrukslokaler bäst kan utföras inom
Östersjöregionen.
Målet är att tillsammans med berörda parter utveckla en ”code of best practice” för
lokalisering av vattenbruksanläggningar.
Sker i samverkan med Jordbruksverket, Länsstyrelserna i Jämtlands och Kalmar
län, berörda kommuner, Forskningsinstitutioner och näring.
För Jämtlands del har projektet som mål att lokalisera 10 möjliga lokaler för
odling av röding/regnbåge, min 300 ton/år och lokal med möjlighet att
expandera till 1000 ton/år och lokal.
Vad händer inom WP4?
Regionförbundet Jämtlands län ansvarar för att sammanställa och utveckla
kunskap om hur planering av vattenbrukslokaler bäst kan utföras inom
Östersjöregionen.
Målet är att tillsammans med berörda parter utveckla en ”code of best practice” för
lokalisering av vattenbruksanläggningar.
Kommer att ske i samverkan med Jordbruksverket, Länsstyrelserna i Jämtlands
och Kalmar län, berörda kommuner, Forskningsinstitutioner och näring.
För Jämtlands del har projektet som mål att lokalisera 10 möjliga lokaler för odling
av röding, min 300 ton/år och lokal med möjlighet att expandera till 1000 ton/år
och lokal.
För Kalmars del har projektet som mål att lokalisera 10 möjliga lokaler för
odling av fodermussla i större skala.
?
Fas 1 Sammanställning av
befintlig kunskap kring
geografisk planering rörande
vattenmiljöer och vattenbruk.
?
Fas 1 Sammanställning av
befintlig kunskap kring
geografisk planering rörande
vattenmiljöer och vattenbruk.
Fas 2 Bildande av
referensgrupp för utvecklingen
av planeringsmodell ”code of
conduct”
AQUABEST
?
Fas 1 Sammanställning av
befintlig kunskap kring
geografisk planering rörande
vattenmiljöer och vattenbruk.
AQUABEST
Fas 2 Bildande av
referensgrupp för utvecklingen
av planeringsmodell ”code of
conduct”
Fas 3 Bildande av
arbetsgrupper i Jämtland och
Kalmar för nyttjande och
vidareutvecklingen av
planeringsmodell i respektive
län. Resulterar i minst 10
möjliga lokaler i respektive
län.
GIS
Samråd
Kommunalplanering
Tillstånd
Fas 4 Provtagning för
bestämning av potential för
vattenbruk, detaljplanering
tillsammans med LST och
kommuner.
Fas 4 Provtagning för
bestämning av potential för
vattenbruk, detaljplanering
tillsammans med LST och
kommuner.
Fas 5 Sammanställning av
projektet samt analys av
framgångs och bakslagsfaktorer
+/-
Fas 4 Provtagning för
bestämning av potential för
vattenbruk, detaljplanering
tillsammans med LST och
kommuner.
Fas 5 Sammanställning av
projektet samt analys av
framgångs och bakslagsfaktorer
Fas 6 Publicering av
framkomna resultat (code of
conduct och code of best
practice) för att möjliggöra
vidare utveckling i resten av
Östersjöregionen.
+/-
Under det år som gått har arbetet resulterat i två rapporter som publicerats
på vår hemsida.
Parametrar för GIS
Area, Medeldjup, Medelvattenföring,
Regleringsamplitud
Biologisk mångfald, Vattenlokalnivå, Områden
med restriktioner, Strandnära djup, Avstånd till
väg, Avstånd till närmaste el, Avstånd till
kraftverksutlopp, Avstånd till befolkning,
Biotiska och abiotiska parametrar, sjöfart
Modellen kan modifieras mer …
Baserat på vår GIS-analys finns idag en rangordningslista över de bästa
sjöarna utifrån fysiska förutsättningar.
Samt en klassificering av sjöars
lämplighet utifrån skydd av
biologisk mångfald.
1 = förmodligen oproblematiskt
2 = principbeslut behövs
3 = absolut olämpliga
Idag ser vi ett ökat tryck i Jämtland, till viss del som en
effekt av detta arbete, och till en viss del en effekt av det
allmänt ökande intresset för vattenbruk i Jämtland.
.
Idag ser vi ett ökat tryck i Jämtland, till viss del som en effekt av detta
arbete, och till en viss del en effekt av det allmänt ökande intresset för
vattenbruk i Jämtland.
Vi har identifierat bristen på sättfisk som den allra
viktigaste flaskhalsen ur flera perspektiv.
1) Hindrar vidare utveckling av näringen.
2) Ökar risken för smittspridning (har redan hänt)
•Socialt relaterade problem
Idag ser vi ett ökat tryck i Jämtland, till viss del som en effekt av detta
arbete, och till en viss del en effekt av det allmänt ökande intresset för
vattenbruk i Jämtland.
Vi har identifierat bristen på sättfisk som den allra viktigaste flaskhalsen ur flera
perspektiv.
1) Hindrar vidare utveckling av näringen.
2) Ökar risken för smittspridning (har redan hänt
•Socialt relaterade problem
Hur ska uppföljning av vattenbrukets effekter
möjliggöras. Förslag från SLU finns nu.
Idag ser vi ett ökat tryck i Jämtland, till viss del som en effekt av detta
arbete, och till en viss del en effekt av det allmänt ökande intresset för
vattenbruk i Jämtland.
Vi har identifierat bristen på sättfisk som den allra viktigaste flaskhalsen ur flera
perspektiv.
1) Hindrar vidare utveckling av näringen.
2) Ökar risken för smittspridning (har redan hänt)
•Socialt relaterade problem
Hur ska uppföljning av vattenbrukets effekter möjliggöras. Förslag från SLU
utarbetas just nu.
Annan viktig fråga är ackumulering av näringsämnen ifall
odlingar ligger i samma vattensystem. Kan modelleras av
SLU.
Viktiga frågor kvar att diskutera och lösa!
Viktiga frågor kvar att diskutera och lösa!
Vad är en livskraftig stam av befintliga fiskstammar?
Viktiga frågor kvar att diskutera och lösa!
Vad är en livskraftig stam av röding?
Hur ska vi se på Fosforutrymmet ?
Viktiga frågor kvar att diskutera och lösa!
Vad är en livskraftig stam av röding?
Hur ska vi se på Fosforutrymmet ?
Ska vår modell vara den som gäller
Viktiga frågor kvar att diskutera och lösa!
Vad är en livskraftig stam av röding?
Hur ska vi se på Fosforutrymmet ?
Ska vår modell vara den som gäller ?
Ska ett bolag kunna ta hela utrymmet i en sjö?
Viktiga frågor kvar att diskutera och lösa!
Vad är en livskraftig stam av röding?
Hur ska vi se på Fosforutrymmet ?
Ska vår modell vara den som gäller ?
Ska ett bolag kunna ta hela utrymmet i en sjö?
Ska ett bolag kunna äga ett helt läns
fosforutrymmet ?
Viktiga frågor kvar att diskutera och lösa!
Vad är en livskraftig stam av röding?
Hur ska vi se på Fosforutrymmet ?
Ska vår modell vara den som gäller ?
Ska ett bolag kunna ta hela utrymmet i en sjö?
Ska ett bolag kunna äga ett helt läns
fosforutrymme?
Går det att reglera, i Norge är det reglerat.
Vattenbruk är den snabbast växande agrara näringen i
världen.
Avansen är på mellan 12-15 % på insatt kappital.
Fisk konsumtionen ökar i värden och år 2030 kommer vi
att konsumera 20 000 000 ton mer fisk än i dag.
Det är det mest energieffektiva sättet att producera
livsmedel på.
Norrland i har en odlingspotential på mellan
50000 – 100000 ton fisk vilket kan ge minst 1000 nya jobb
i glesbyggd
Norrland kommer att få ett storskaligt vattenbruk !
GIS
Jättetidigt samråd
Fastställ odlingsvolymer
Dynamisk modellering av ekosystemen
Det måste finnas enhetliga riktlinjer för hur ”experterna”
anser / vill att Vattenbruket skall utvecklas.
I dag ligger näringen steget före
Oklara signaler skapar konflikter och oenighet, detta
missgynnar en hållbar utveckling.
Framförallt missgynnas de nya entreprenörerna som vi
så gärna vill ska etablera sig.
Så här ser det ut i dag ”Storsjö syndromet”
350 ton VS 1050 ton
Alla som tar sitt dricksvatten ur sjön anser sig vara
remissinstans
Alla FVO anser sig vara remissinstanser
Kommuner nerströms anser sig vara remissinstans
Så här ser det ut i dag ”Storsjö syndromet”
350 ton VS 1050 ton
Alla som tar sitt dricksvatten ur sjön anser sig vara remissinstans
Alla FVO anser sig vara remissinstanser
Kommuner nerströms anser sig vara remissinstans
Storsjöstrategin !
Varför har regionförbundet i Jämtland engagerat sig i detta?
Just nu pågår arbetet med att inventera vad vattenbrukets utveckling lett till vad
gäller arbete under de senaste 16 åren och trenden är ganska tydlig.
Tack för mig,
och tid för frågor!
