Björn Thrandur Björnsson
Professor i fiskfysiologi, Göteborgs universitet
Lars‐Ove Eriksson
Professor i vattenbruk, Sveriges Lantbruksuniversitet
Några basfakta
y Enligt SCB äter vi i Sverige ca 12 kg fisk och fiskprodukter per år
y Det globala medeltalet är 17 kg
y I Portugal är siffran 54 kg!
y Europa importerar 65% av all fisk och skaldjur som konsumeras, från alla världsdelar
y Svenskt fiske och fiskodling är inte i närheten av att täcka den nuvarande inhemska konsumtionen – och vi borde äta ännu mer fisk och skaldjur
y Det kommersiella fisket kommer inte knappast att öka
Fiskodlingens status i Sverige
y Total vattenbruksproduktion år 2006 = ca 9600 ton (enligt SOU 2009:26) varav ca 3800 ton fisk och blåmussla i havet, övrigt i sötvatten
y 6800 ton regnbåge, 1791 ton blåmussla, 567 ton röding, mindre mängder öring och ål
Fiskodlingens status i Sverige
y Total vattenbruksproduktion år 2006 = ca 9600 ton (enligt SOU 2009:26) varav ca 3800 ton fisk och blåmussla i havet, övrigt i sötvatten
y 6800 ton regnbåge, 1791 ton blåmussla, 567 ton röding, mindre mängder öring och ål
y Uppskattad produktion 2011 ca 12000 ton, varav ca 9000 ton regnbåge och ca 1500 ton röding
y Större delen av expansionen i regleringsmagasinen (+ 8000 ton tillståndsgiven volym, produktionen under uppbyggnad)
Kommer nya odlingsarter att synas i Sverige?
Även om det ena inte utesluter det andra så
debatteras två principiella riktningar för utvecklingen av Europeisk fiskodling:
y Ökad volym av de redan etablerade arterna Kommer nya odlingsarter att synas i Sverige?
Även om det ena inte utesluter det andra så
debatteras två principiella riktningar för utvecklingen av Europeisk fiskodling:
y Ökad volym av de redan etablerade arterna y Ökad diversifiering med odling av ”nya” arter Ökad volym av de etablerade arterna som lax:
Fördelar
y Känd biologisk livscykel
y Känd odlingsteknik och odlingsbetingelser
y Anpassad foder
y Utvecklade vacciner
y Starkt avelsprogram
Nackdelar
y Alla ”ägg” i samma korg
y När mättas marknaden?
y Små marginaler
y Ensidigt utbud Källa: FAO Fisheries Statistics
Biologiska/ tekniska
Ekonomiska
y
y
y
y
y
y Tid och insatser innan odling fungerar y Kostnader för avel
y Tekniska anpassningar
y Marknadens storlek och utvecklingspotential
y Lönsamhetsmarginal
Reproduktion
Variation i livshistoria
Startutfodring och foder
Sjukdomar
Tillgång till lämpliga miljömässiga odlingsbetingelser
y Förutsägbarhet
Varför då över huvud tagit diskutera nya arter i fiskodling?
I jordbruket har vi egentligen bara 4 större djurslag; kor, grisar, höns och får – ”vi behöver inte fler arter i Europa!?”
Då räcker det kanske också
med en vit och en röd i fiskdisken?
Fördelar med etablering av nya odlingsarter
y Odlingsarter som passar olika klimat/miljöer ökar starkt möjligheterna för utvecklingen av näringen i hela landet
y Nya produkter kan väcka konsumenternas intresse
y Konsumenterna är vana vid stort utbud av fisk ‐ kan vi fortsätta tillhandahålla det utan odling?
Rödspätta
Marulk
Kolja
Hälle‐
flundra
Röding
Fläckig
havskatt
Lax
Torsk
Konsumtionen stimuleras av ett stort utbud ‐ också
viktigt med färdiga rätter och smarta förpackningar
Etablering av ny odlingsart i Sverige: röding
y Art med biologiska egenskaper som passar för ett liv i odling
y Typisk extrem kallvattensart, men där mycket av redan från andra laxfiskarter känd odlingsteknik kan tillämpas
y Intressanta marknadsförutsättningar
y TROTS det har det tagit närmare 25 års utvecklingsarbete för ett genomslag för arten!
Rödingodlingens utveckling ‐ avelsarbetet
2005
1985
y Odlingscykel 3‐4 år y Relativt långsam tillväxt, lågt foderutnyttjande y Tidig könsmognad (40‐100% innan 500g)
y Variabel kvalitet
y Odlingscykel 1.5‐2 år
y Snabb tillväxt, högt foderutnyttjande y Sen könsmognad (<10% innan 500g)
y Förbättrad köttfärg och kvalitet Foto: E Brännäs Produktionskostnaden ned minst 40% (teoretiskt) Hållbart 1: Fiskodling i regleringsmagasin
Anders Alanärä
kommer att berätta mer om detta
Foto: E Brännäs Hållbart 2: Landbaserade odlingar med höggradig rening y Kan utgöra ett framtidsalternativ i känsliga kustområden på västkusten och i Östersjön
y Biologiska reningssystem fungerar bäst vid temperaturer över 20 oC, varför fiskarter som trivs i relativt höga temperaturer torde vara mest aktuella
y Utgör en väldigt kontrollerbar miljö med tanke på ljus, temperatur, vattenkvalitet, sjukdomar m.m.
Hållbart 2: Landbaserade odlingar med höggradig rening Piggvarsodling, Guangdong, Kina
Foto: BTh Björnsson
Hållbart 3: Multitrofa odlingssystem
y Odling av fisk kombineras med odling av organismer som tar upp oorganiska och organiska utsläpp från vattnet; alger, musslor, ostron, sjögurkor…
y Kan vara havsbaserade eller landbaserade Hållbart 3: Multitrofa, landbaserade odlingssystem Recirkulerande (97%) vattenbruk, Dalian, norra Kina
Foto: BTh Björnsson
Hållbart 3: Multitrofa, marina odlingssystem
Exempel från Bay of Fundy, Kanada
Foto: GK Reid
Foto: M Sawhney
Oorgansikt spill (ammonik, fosfor) från laxodlingen fungerar som gödsel för algodlingen
Organiskt spill (kväverikt) från laxodlingen fungerar som närning för musselodlingen
Hur kommer nya arter att märkas för konsumenterna?
y Kanske inte alls! y Men möjligheterna finns och mångfald samt hållbar produktion blir intressant på en framtida marknad y Nya intressanta kandidatarter och intressanta nya teknikkoncept finns, men utvecklingsarbetet kräver systematik, uthållighet och resurser, som idag den lilla Svenska näringen inte kan svara för.
y Sverige har förutsättningar att bli ledande när det gäller hållbar fiskodling!
y Detta är ett område där samhället bör bidra kraftfullt och långsiktigt genom en bred satsning
Den föreslagna satsningen
y ”Resurser tillförs SLU:s strategiska forskningsprogram för fiskodling och vattenbruk”. y ”Göteborgs universitet (GU) tillförs resurser för att fortsätta att utveckla vattenbruksrelaterad forskning när det gäller musslor, ostron och marina fiskarter”. y ”SLU och GU samordnar sin forskning på vattenbruksområdet”.
y ”Särskilda medel för vattenbruks‐
forskning tillförs FORMAS för öppen sökning, oberoende av institution. Dessa medel fördelas utifrån såväl vetenskapliga som tillämpade kriterier”.
Aktiva samarbetsgrupper GU‐SLU
Sveriges
Lantbruksuniversitet
Vettenbruks‐
centrum Norr
Göteborgs
universitet
Vettenbruks‐
centrum Väst
y ”Resurser tillförs SLU:s strategiska forskningsprogram för fiskodling och vattenbruk”. y ”Göteborgs universitet (GU) tillförs resurser för att fortsätta att utveckla vattenbruksrelaterad forskning när det gäller musslor, ostron och marina fiskarter”. y ”SLU och GU samordnar sin forskning på vattenbruksområdet”.
y ”Särskilda medel för vattenbruks‐
forskning tillförs FORMAS för öppen sökning, oberoende av institution. Dessa medel fördelas utifrån såväl vetenskapliga som tillämpade kriterier”.
Med det vill Lars‐
Ove Eriksson och jag tacka för uppmärksamheten!
Särskilt tack till Jón Baldur Hlíðberg
www.fauna.is för illustrationer
