Ingenjören
Uppgiften Tema 1
”Skrapar man på en svensk, så
kommer det fram en ingenjör”,
Gammalt talesätt
1800-talet
Begreppet ingenjörskonst användes under 1800-talet i
beskrivningen av samhällets fysiska omdaning från
jordbrukarsamhäller till industriland. Den tidens hjältar
byggde kanaler, järnvägar, telefoninät och etablerade
järnmalmsstäder i ödemarken: Dessa var de män som byggde
landet – med en viss liten hjälp av en arme av nästan glömda
kanalgrävare, järnvägsrallare, industriarbetare och
gruarbetare samt deras fruar och familjer.
1800-talet
2000-talet
Även vår tid har hjältar – ingenjörer, företagare,
entreprenörer och omdanare.
Lisbeth Salander i Stieg Larssons böcker kan kanske räknas
till ingenjörshjältarna
Sådana finns det även på YouTube, ”Will it blend”
2000-talet
Vad är en ingenjör
Ingenjören definieras ofta via vad den gör men också
utifrån en viss typ av utbildning, hur den tänker, vad
den tjänar och andras bild av ingenjören. Om vi
vänder på frågeställningen, vem är då inte en ingenjör?
Kort historisk tillbakablick på
ingenjörsrollen
”ingenjö´r (fr. ingénieur, bildning till medeltidslat. inge´nium'
’krigsmaskin', eg. 'uppfinning'), teoretiskt och praktiskt
utbildad person med tekniska arbetsuppgifter inom
kommunikationsväsen, byggnadsverksamhet, forskning eller
industri.
Ingenjörens uppgifter utvidgades efter hand till konstruktion
och byggande av fortifikationer, till kartografi, stadsplanering
samt till byggande av vägar ” (Nationalencyklopedin,
ingenjör).
+ ord
positiva egenskaper för ingenjörmässigt tänkande: påhittighet
och innovation är, vänta med att fatta beslut till tillräckligt
med data samlats för ett bra beslut, välja ut de kritiska
frågorna, klargörande av tekniska problem och påståenden
och hur teknik kan värderas, att undvika att förenkla för
mycket, identifiering och tillämpning av lämpliga modeller,
ifrågasättande av ofullständiga eller flertydiga data,
identifiering av motsägelser, och en vilja att se till att olika
resultat stämmer överens (Paul, 2006)
begrepp som tjänar ingenjören väl.
Framför allt gäller det den kreativitet som behövs men även
kompetens att lösa problem och att kommunicera idéer,
problem och lösningar.
Det som vi allmänt kallar för intuition när det kommer till
lösning av problem kan vara att använda ett sunt förnuft eller
någon kunskap som vi har medfödd.
Något som inte är en bra ide för en ingenjör är
auktoritetstro, eller att tillämpa politiskt eller religiöst
tänkande på problem och på värderingen av lösningarna.
Gärna accepterad kunskap, men då skall den vara grundad i
beprövad erfarenhet och/eller i vetenskapligt tänkande
Dessa komponenter kommer väl till pass i ingenjörens arbetsmetod.
Den är en process som kan beskrivas som: (Eide, 2008, sid. 75-77)
Känna igen och förstå problemet.
Presentera problemet (text, grafik, diagram …).
Bygg modell av den del av världen vi är intresserade av byggs upp,
vilket i sig är en rejäl utmaning. Till detta bör vi lägga kunskaper
om hur orsak och verkan hänger ihop för de åtgärder vi kan vidta,
på en lämplig nivå. Helst ska vi ha koll på kedjor av orsak och
verkan.
Samla in trovärdiga data.
Välj ut teorier och principer som matchar problem och data.
Gör lämpliga antaganden, verkliga problem har inga perfekta
lösningar. Förenklingar kommer att behöva göras.
Lös problemet, med hjälp av matematik, grafik, …
Verifiera lösningen.
There are three types of
technology, good, bad, and cool.
Patrik Eriksson, TFE
Teknik och saker
Teknik har den dubbla betydelsen av både något man gör
(färdighet) och det man gör detta med (verktyg).
På samma sätt är det omöjligt att bortse från att vi under de
senaste hundra åren utvecklats tillsammans med tekniken.
Man kan också se tekniken som en kraft som med
nödvändighet driver samhället och kulturen. (Heidegger
1977).
Vi ser gärna att du som söker denna tjänst har en ingenjörsutbildning med inriktning mot
elektronik, samt några års erfarenhet av felsökning, analys och reparation av
elektronik.
Likaså är det av vikt att du har god erfarenhet av kvalitétsarbete i producerande
verksamhet, något vi gärna vill att du specificerar i din ansökan.
Du som söker bör även vara initiativrik och drivkraftig, analytisk och
strukturerad, kundorienterad och pedagogisk. Goda kunskaper i engelska är
viktigt.
Meriterande för jobbet är kunskaper och erfarenheter i IPC certifiering/utbildning, goda
tekniska kunskaper inom datakommunikation, arbete med processförbättringar
samt kunskap om elektroniktillverkning.
För denna tjänst väger dina personliga egenskaper tungt. Personliga egenskaper som vi
värdesätter är flexibilitet, hög serviceanda och förmågan att arbeta självständigt så
väl som i grupp.
Arbetet sker främst gentemot avdelningen för klinisk fysiologi. …Det innebär att
arbetet för MT till stor del är inriktat mot kalibrering, underhåll och
systemsupport av den kliniska utrustningen t ex ultraljudsutrustningar, ekgutrustningar och spirometrar med tillhörande lagringssystem. …Hos oss
kommer du att arbeta med den senaste tekniken inom området med kontinuerlig
fortbildning och utbildning. Kvalifikationer:
Vi söker dig som har examen som högskoleingenjör/civilingenjör inom
medicinsk teknik/elektronik/datateknik eller motsvarande. Du har
dokumenterade kunskaper inom Dicom, HL7, nätverk samt databaser är
meriterande. Du förväntas kunna hantera engelska i tal och skrift.
Personliga egenskaper:
Som person har du förmåga att ta initiativ, samarbeta och prioritera. Du är
också flexibel och har ett gott ordningssinne.
Verkar ha många positiva egenskaper
Initiativrik, nyfiken, modig och kreativ med skaparglädje och ha ett
etiskt förhållningssätt där alla andra människor, miljö och samhälle
värderas och respekteras.
Kunnig, noggrann, lojal, villig att arbeta hårt när det behövs för
glädjen att få något att fungera men också känna sig själv bra nog för
att ta en rast och vila när det behövs.
En självständig person som vågar säga ifrån om något är fel men som
inser att det inte är meningsfullt att klaga på allt och alla hela
tiden. En del saker får man stå ut med, alla strider är inte värda att
ta, och är den som betalar nöjd är det i alla fall en skön känsla.
Denna insikt tillsammans med en vilja att göra något tillsammans och
en förmåga att lyssna på andra är grundläggande för en god
samarbetsförmåga.
En självkritisk och förändringsbenägen person.
IVA
Ingenjörens roll har förändrats mycket i takt med att näringslivet har ändrat
karaktär.
Idag arbetar många ingenjörer i projekt.
Andra ingenjörer är utförare och specialister.
För en ingenjör är förmågan att arbeta i grupp tillsammans med andra nödvändig.
Dessutom behöver en ingenjör vara självständig.
Ingenjörer kan arbeta inom en mängd olika områden.
Ingenjören arbetar med samhällsbyggnad
Gemensamt för alla ingenjörer är att deras arbetsuppgifter är kreativa och att de är
med och bygger samhället.
Ett konkret yrke med stor samhällsnytta
En ingenjör får ofta se tydliga resultat av sitt arbete
En ljus arbetsmarknad
ingenjörskompetens
Kunskap och förståelse
För högskoleingenjörsexamen skall studenten
visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga
grund och dess beprövade erfarenhet samt kännedom om
aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och
visa brett kunnande inom det valda teknikområdet och
relevant kunskap i matematik och naturvetenskap.
Färdighet och förmåga
För högskoleingenjörsexamen skall studenten
visa förmåga att med helhetssyn självständigt och kreativt identifiera, formulera
och hantera frågeställningar och analysera och utvärdera olika tekniska
lösningar,
visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra uppgifter inom
givna ramar,
visa förmåga att kritiskt och systematiskt använda kunskap samt att modellera,
simulera, förutsäga och utvärdera skeenden med utgångspunkt i relevant
information,
visa förmåga att utforma och hantera produkter, processer och system med
hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för
ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling,
visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning,
och
visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information,
problem och lösningar i dialog med olika grupper.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För högskoleingenjörsexamen skall studenten
visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta
vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter,
visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess
roll i samhället och människors ansvar för dess nyttjande,
inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och
arbetsmiljöaspekter, och
visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap
och att fortlöpande utveckla sin kompetens.
Projektperspektiv
Ta initiativ och etablera idéer – utan driv inget resultat.
Arbeta i grupp.
Att leda – många ingenjörer blir ledare.
Använda en projektmodell – linjära modeller och
snabbfotade Agila metoder som bygger på Lean production.
Utarbeta kravspecifikation.
Arbeta inom givna ramar – tid, pengar och kvalitetskrav
Veta värdet av pengar och hur man tjänar dem – utan
ekonomisk realism lyssnar ingen!
Projektperspektiv
Lösa problemet – ett viktigt bidrag från ingenjören till
gruppens kompetenser.
Arbeta självständigt .
Visa professionell integritet - affärsintressen och socialt
tryck.
Tillämpa etiska normer.
Planera och genomföra projektredovisning och utvärdering.
Fatta beslut med hänsyn till kalkylerade, väl övervägda
risker?
Genomföra till mål – hur ska man annars någonsin bli klar?
Grundläggande tankekomponenter
Leta efter mönster och använda sökstrategier.
Tänk logiskt.
Utforska iterativt, till exempel med hjälp av ”Trial and
error”.
Allokera resurser.
kreativt tänkande
Kreativt tänkande är en nyckel till att sätta ihop ny teknik.
Kreativt tänkande har också att göra med hur man tillämpar
metoder för målrelaterad innovation, dvs. hur man skapar
nya kunskaper och metoder som kan användas för att hantera
nya förutsättningar och problem. Att lösa problem är en
skapelseakt och här ligger också en del av tjusningen med
problemlösning.
Kreativitet
Flexibelt byta mellan olika tanke- och arbetssätt i olika situationer
En del i ett kreativt tänkande är att kunna byta perspektiv. Det kan vara
att byta från att tänka affärsmässigt till att tänka konstnärligt eller
tekniskt. Eller, att byta från ett teoretiskt perspektiv till ett praktiskt.
Flexibilitet kan också vara viktigt när det gäller val av lösningsmetod.
Olika sätt att lösa problem har för och nackdelar beroende på situation.
Att inte alltid använda sin favoritmetod, som man förstås behärskar bäst,
i alla lägen kan ge bättre lösningar både på kort och på lång sikt.
Som ingenjör hamnar man också i olika typer av projekt och då är det
viktigt att kunna ställa om. Man kan till exempel gå från ett möte som
helt fokuserat på teknik till ett annat möte där arbetsmiljöproblem på
arbetsplatsen diskuteras. Variationen i arbetsuppgifter och de utmaningar
som de innebär är en viktig anledning till att ingenjörsarbetet är så
stimulerande.
Identifiera och formulera problemet
Den viktigaste frågan i detta steg är varför. En viktig del i ett
typiskt projekt är följaktligen att noggrant identifiera det centrala
problemet och sedan formulera det på ett entydigt sätt. Kontexten
kommer också att påverka vilka lösningar som är acceptabla.
Ibland är allt detta förarbete redan gjort och det finns en kund
som vet exakt vad offerten skall leverera.
När man formulerat problemet har man samtidigt formulerat ett
första mål, nämligen att lösa problemet. Nästa viktiga fråga är vad
(exakt vad ska lösningen uträtta). Förutom funktionella krav finns
det många andra krav, som till exempel hur det ska se ut och vilket
användargränssnitt som är bäst.
Om arbetet i denna fas är en del av ett projekt sker
dokumentationen ofta i en projektplan och en kravspecifikation.
Mer om problemlösning
Utforska systemgränser och dela upp problemet i delproblem
För att kunna lösa problemet på ett bra sätt måste det system som byggs avgränsas
tydligt.
Bedöma behov av ny kunskap eller information och inhämta den
När man kommit så långt att man förstår sitt system, sin kontext och det problem som
skall lösas är det dags att luta sig tillbaka och fundera över vad man saknar för
information. Det kan vara data som måste samlas in och verifieras, information om
lösningsmetoder eller om komponenter man vill använda eller annan kunskap.
Att inhämta kunskap innebär aktivt lärande och har man gått en bra utbildning vet man
hur man skall bära sig åt.
Exempel är att göra observationer, mätningar och uppskattningar som man brukar i just
den teknikgrenen.
Mätningarna kan vara kvalitativa eller kvantitativa och göras med olika noggrannhet och
precision. Ingenjören väljer typ av mätning och hur den genomförs. Andra kompetenser
runt att hitta användbar information och värdefulla kunskaper är till exempel
informationssökning i forum på Internet, att kunna bedöma kvalitet på informationen,
sortera den och referera till den.
Sätta ihop komponenter
Att konstruera och foga samman är kärnan i ingenjörsarbetet.
Komponenter identifieras utgående från ingenjörens kunskap och sätts
ihop. Man kan tycka att det låter enkelt att bara sätta ihop komponenter
men problemet omgärdas oftast av ett antal begränsningar som försvårar
valet och konfigureringen av komponenterna. Exempel kan vara att man
vill ha en tillräcklig snabb, billig eller enkel lösning för en viss situation
som måste använda vissa komponenter men absolut inte andra.
Hopsättandet kräver alltså ofta en hel del kreativitet.
Det gäller att inse var spänningar och konflikter kan uppstå och där
kompromisser troligen kommer att behövas. Balanserade lösningar söks
på problemet som uppfyller kraven på systemet som helhet. Slutligen
måste man i många projekt framtidssäkra resultatet så att systemet
enkelt kan vidareutvecklas och underhållas när tekniken utvecklas.
Optimerade lösningar viktas mot lösningar som i stället ger mer
flexibilitet för systemutveckling under systemets livslängd.
Överblicka interagerande
systemkomponenter
När lösningen skissats och delkomponenter till den slutliga
lösningen har identifierats kan man börja ana hur den slutliga
lösningen. För ett komplicerat system är det viktigt att
komponenterna passar ihop, så gränssnitten mellan dem
måste noga tänkas igenom. Är det slutliga systemet mycket
stort måste man hantera lösningen i form av en större
struktur, ofta hierarkisk, där lösningar på varje nivå kan testas
tillsammans. Speciellt svårt är det att hålla reda på system
som både är stora och där händelseförloppen är snabba.
Bygga strukturerade modeller,
generalisera
Kunskap om teknik kan beskrivas på följande sätt På lägsta
nivån är ”know how”, tumregler och recept viktigare än att
veta och förstå varför något fungerar. Intuition och ”trial and
error” samt kopiering av mästaren är metoder för att bli
duktig.
På en något mer avancerad nivå kan kunskapen formuleras
som villkor på formen ”om A så B” där A och B refererar
direkt till verkliga förlopp.
På den mest avancerade nivån har vi teknikteorier.
Bygga strukturerade modeller,
generalisera
Att välja abstraktionsnivå för sin problembeskrivning är ett viktigt steg i
lösandet av problem, och alltså en viktig kunskap för en ingenjör.
Samtidigt måste man inse att alla ingenjörer inte kan vara experter på
lösningar på alla nivåer. Analytiska matematiska modeller kan vara
användbara på enklare problem där man har kontroll på systemvariabler
och förlopp. Statistiska modeller har ett bredare användningsområde och
kan tas till när matematiska modeller inte räcker till för att modellera
problemet. I en sådan modell kan delar av verkligheten i all sin
oförutsägbarhet viktas in i modellen via samplade mätvärden och även
om modellen inte är deterministisk och fungerar perfekt kan den vara
mycket användbar.
Till skillnad från matematik med hjälp av penna och papper skalar
mjukvarubaserade modeller och lösningar bättre över
abstraktionsnivåerna. Det är relativt enkelt att bygga in till exempel
statistiska modeller i parametriserbara block som i sin tur kan användas
som byggblock på nästa nivå.
Utföra experiment
Experimentet är viktigt specialfall för att samla in data till de
olika stegen i problemlösningen och även för att testa
lösningar. Det kan göras antigen som simuleringar i den
virtuella världen eller som fysiska eller sociala experiment i
verkliga livet, ibland med stöd av prototyper. Kombinationer
mellan dessa varianter förekommer också. Exempel på
nyttiga kunskaper runt experiment är uppställning av
experimentet, hänsynstagande till mänsklig medverkan i det
och att hantera försöksprotokoll.
Använda verktyg
För enkla problem så kan ingenjören använda analytiska verktyg, matematiska modeller g
som ger direkt användbara svar, till exempel med signalbehandling. Matematiska verktyg
används också för att arbeta med statistiska modeller.
Andra typer av problem har färdiga verktyg paketerade som mjukvara i halvfabrikat där
ingenjörens uppgift är att utforska lösningsrymden som programmet spänner upp. För
många ännu mer komplicerade problem går det varken att använda matematik eller
mjukvarulösningar. Man får nöja sig med analogiresonemang, se hur andra har löst
problemet och prova sig fram. Erfarenhet från tidigare projekt med liknande mål blir en
viktig kunskap. Ingenjören kanske vet hur man gör men kan inte förklara det för någon
annan. I andra fall kan man läsa en teoretisk beskrivning av hur man gör men det är svårt
att omsätta beskrivningen i praktiken.
Man kan även se olika sätt att lösa problem, dvs. metoder, som verktyg. Det kan ofta
finnas flera olika problemlösningsmetoder att välja på och beroende på vilken man väljer
kan olika verktyg passa olika bra. Ett exempel är vilket verktyg som väljs för att
kommunicera den otroliga idé som är nyckeln till att lösa problemet. Att som ingenjör
ha en rejäl verktygslåda med metoder är lika viktigt som för läraren att känna till många
undervisningsmetoder.
Utvärdering och reflektion
Ett projekt har ett mål. Vems behov är det som skall tillfredsställas och varför?
Den frågan är ett exempel på kritiskt tänkande som är viktigt för oss alla och ett
måste för en ingenjör. Till sin natur är ingenjören utforskande och kritisk. Det
är nödvändigt för att kunna lösa ett problem. Alla antaganden, argument,
teorier, fakta och dellösningar måste ifrågasättas och verifieras om den
slutgiltiga lösningen säkert skall uppfylla kraven. Ett enda logiskt felslut eller en
missad detalj i ett system kan lätt äventyra helheten, och till exempel spränga en
rymdfärja i luften. Det här gör ingenjören kritisk med nödvändighet.
Ett specialfall av kritiskt tänkande är utvärdering, som är ett systematiskt
beteende för att ständigt kontrollera om projektet, problemlösningen eller till
och med att livet går åt rätt håll. Utvärdering brukar tas upp längst bak i böcker
om projektledning, som en slags avslutning och avstämning av projektarbete,
tekniskt utvecklingsarbete och problemlösning. Detta ger helt fel signaler!
Sanningen är att utvärdering är helt central i allt (tekniskt) utvecklingsarbete
och är en kontinuerlig process som startar dag ett.
Utvärdera (felsöka) indata, metod och
lösning
Framför allt ska kunden vara nöjd när arbetet är över och ett bra
första steg på den vägen är att lösningen matchar
kravspecifikationen. Typiska egenskaper att utvärdera hos
lösningen är prestanda och kvalitet. Modellen och metoderna bör
också utvärderas både före, under och efter användning och kan
till exempel analyseras med avseende på rimlighet, precision,
begränsningar och hur de använts. Även data och annan
information som används bör granskas, till exempel med
riskanalys avseende felsannolikhet och trovärdighet.
Ju tidigare man hittar tankefel desto mindre extraarbete, och ju
mindre av ingenjörens lön går åt till korrigeringar. Om
ingenjörens arbete exempelvis handlar om att bygga något som
sedan skall säljas på en marknad för att användas av en kund så är
det en dramatisk skillnad att åtgärda ett fel vid ritbordet jämfört
med att kalla tillbaka produkter från kunden.
Kunna värdera teknikens möjligheter
och problem i en viss situation
Ett teknikprojekt handlar om att skapa, sätta samman och
konfigurera ny teknik. När ingenjören gör det och löser det
primära problemet kan det samtidigt lätt skapa nya problem
ur lite olika perspektiv. Ur ett professionellt perspektiv förväntas
ingenjören kunna inse hur den nya tekniken fungerar i det tekniska
sammanhanget. Det är det enklaste perspektivet!
Affärsmässighet
Det är också rimligt att en ingenjör kan se teknikens
möjligheter och problem ur ett affärsmässigt perspektiv.
Ingenjören bör ha grundläggande kunskaper om ekonomiskt
tänkande och ekonomiskt beslutsfattande. Saker som
kärnkompetens och tunga marknader för företaget,
samarbetspartners och leverantörer är viktiga att känna till
och att ta hänsyn till vid behov.
Socialt acceptabelt
Nästa viktiga perspektiv att anlägga på tekniken är det sociala
perspektivet. Ingenjören är någon som löser tekniska problem
men det betyder verkligen inte att problemen inte har med
människor, samhälle eller miljö att göra. Ingenjörens
arbetsmetodik och verktyg kommer att förändra människors
beteenden, samhället och miljön och då är det viktigt att
detta görs på ett för människorna bra sätt. Om det är feltänkt
ur ett mänskligt perspektiv, är det då otur eller en dålig
specifikation? Har inte man inte som ingenjör ett ansvar här?
Juridiskt, politiskt och ekologiskt
Juridiska och politiska system påverkar och reglerar vad man får
och bör göra. Standarder och licenser, upphovsmannarätt och
patentfrågor kan stå en dyrt om man inte vet hur de fungerar.
Slutligen finns det ett viktigt ekologiskt perspektiv på teknik. Kan
man kräva att ingenjören tar ansvar för hur jordens tillgångar
används och hur ekosystemtjänster sköts? Ja, det kan man och
speciellt att ingenjören ska ta sitt ansvar när tekniken hotar
ekologin.
Granska egen kunskap och eget
beteende
När resultatet verkar fungera och är utvärderat det återstår
ytterligare ett moment, att utvärdera den egna roll i processen.
Hittade ingenjören till exempel rätt balans mellan intuitiva och
vetenskapligt grundade val?
Att systematiskt reflektera över det egna eget tänkandet och
beteendet kan ge betydelsefulla ledtrådar till förbättring. Om
ingenjören känner sin personliga förmåga, sina intressen, styrkor
och svagheter blir det lättare att ta kritik och få perspektiv på
projektarbetet. Självkännedom gör det också möjligt att metodiskt
arbeta bort svagheter. Ett av många projekt i projektet. Med en
god självkännedom kan man till exempel bättre förstå varför man
vill ta ett initiativ och inse potentiella risker eller förtjänster med
ett visst vanligt överilat agerande baserat i ens personlighet.
Utvärdera projektgruppens arbete
En grupp består av individer och redan när gruppen sätts
samman bör sammansättningen granskas. Därefter kan
gruppens arbete utvärderas kontinuerligt både av
gruppmedlemmar och genom att externa resurser engageras
på lämpligt sätt. Saker som behöver tas hänsyn till är
arbetssätt, kultur och framgångskriterier för olika typer av
företag och verksamhetsområden. Att jobba på ett
universitet, i ett storföretag och i en liten nystartad
tvåmansfirma innebär olika saker här.
Kunna ge och ta konstruktiv kritik
För att lära sig av vad som är bra och mindre bra i ett projekt
förväntas alla deltagare ha synpunkter. En del synpunkter
kommer att behöva vara personliga runt hur andra deltagare i
projektet uppträtt. Ingenjören förväntas ha synpunkter på
hur arbetet i projektgruppen gått men kritik måste lämnas på
ett hänsynsfullt sätt. Kanske ändå svårare är att ta kritik mot
det egna agerandet? Ibland kan det också vara svårt, men
lärorikt, att fokusera på framgångsfaktorer.
Kommunikation
Det sista kompetensområdet, kommunikation, är minst lika viktigt som de andra och
handlar om att ingenjören måste behärska många olika sätt att kommunicera i sitt arbete.
För att gruppen ska kunna arbeta effektivt måste de ha en gemensam bas av språk och
attityder för att kunna kommunicera effektivt. Det gäller också för ingenjören.
Kommunikationsförmåga innebär bland annat att genomskåda sociala strukturer, kunna
ta hänsyn till mottagarna och deras behov och att anpassa stilen efter sammanhanget.
Ett exempel är att på ett bra sätt peppra budskapet med logiska, relevanta, trovärdiga,
tillförlitliga och understödjande argument när ett övertygande budskap önskas. Texter
som skrivs måste vara väldisponerade, följa språkstandard och inte innehålla stavfel. När
det gäller presentationer måste media väljas och presentationen förberedas och föras
fram på ett professionellt sätt (gester, ögonkontakt och hållning).
Effektiv kravspecifikation och resultatredovsning är ett kännetecken för en duktig
ingenjör. En del av kommunikation är områdesspecifik, som till exempel CAD-ritningar.
Annan kommunikation blir projektspecifik och i större projekt byggs det ofta en upp en
nomenklatur som kan ta tid för en nybörjare att sätta sig in i.
Kommunikation är också viktig för att projekt och projektgrupper ska fungera bra.
Konflikter skapas obönhörligt när kommunikationen om till exempel arbetsfördelning
brister och konflikthantering handlar i sig till stor del om kommunikation.
Sveriges ingenjörers hederskodex:
1.
2.
3.
4.
5.
Ingenjören bör i sin yrkesutövning känna ett personligt ansvar för att
tekniken används på ett sätt som gagnar människa, miljö och samhälle.
Ingenjören bör sträva efter att förbättra tekniken och det tekniska
kunnandet i riktning mot ett effektivare resursutnyttjande utan
skadeverkningar.
Ingenjören bör ställa sitt kunnande till förfogande i offentliga och
enskilda sammanhang för att uppnå bästa beslutsunderlag och belysa
teknikens möjligheter och risker.
Ingenjören bör inte arbeta inom eller samverka med företag och
organisationer av tvivelaktig karaktär eller med mål som strider mot
personlig övertygelse.
Ingenjören bör visa full lojalitet mot arbetsgivare och arbetskamrater.
Svårigheter härvidlag bör tas upp till öppen diskussion, i första hand
på arbetsplatsen.
Sveriges ingenjörers hederskodex:
Ingenjören får inte använda otillbörliga metoder i tävlan om
anställning, uppdrag eller beställning, ej heller försöka skada kollegors
anseende genom obefogade beskyllningar.
7. Ingenjören bör respektera anförtrodda upplysningars konfidentiella
natur samt andras rätt till uppslag, uppfinningar, utredningar, planer
och ritningar.
8. Ingenjören får inte gynna obehöriga intressen och bör öppet redovisa
ekonomiska och andra intressen som kan påverka tilltron till hans eller
hennes opartiskhet och omdöme.
9. Ingenjören bör enskilt och offentligt, i tal och skrift, sträva efter ett
sakligt framställningssätt och undvika felaktiga, missvisande eller
överdrivna påståenden.
10. Ingenjören bör aktivt stödja kollegor, som råkar i svårigheter på grund
av ett handlande i enlighet med dessa regler, samt enligt bästa
övertygelse avstyra brott mot dem.
6.
