IP/10/1499
Bryssel den 11 november 2010
Europeisk undersökning visar allmänhetens stöd för
ansvarsfull innovation inom biovetenskap och
bioteknik
En ny Eurobarometerundersökning om biovetenskap och bioteknik visar att
européerna har en positiv syn på bioteknik. 53 % av de svarande tror att
bioteknik kommer att ha en positiv effekt på framtiden, och bara 20 % tror att
den kommer att ha en negativ effekt. Undersökningen avslöjar också stora
kunskapsluckor, vilket tyder på att det behövs mer information: En majoritet
hade aldrig hört talas om några av de områden som omfattades av
undersökningen, såsom nanoteknologi (55 %), biobanker (67 %) och
syntetisk biologi (83 %), och det råder fortfarande skepticism och oro inom
vissa områden såsom genetiskt modifierade livsmedel. Undersökningen,
som utfördes i februari 2010, är den sjunde sedan 1991 och grundas på
representativa stickprov från 32 europeiska länder.
– Den här undersökningen visar på tre saker, säger Máire Geoghegan-Quinn,
kommissionsledamot för forskning, innovation och vetenskap. För det första är
européerna oftast ganska positiva till bioteknik, även om de fortfarande är oroliga
över vissa aspekter. För det andra känner många människor att de saknar
grundläggande information om vissa aspekter av biotekniken, så det finns ett stort
kommunikationsproblem. Jag avser att ta itu med det och uppmanar alla berörda
parter att göra detsamma. För det tredje bör alla beslut om bioteknik fortfarande
grundas på vetenskapliga rön med hänsyn till etik, hälsa och miljö. Vi får inte styras
av känslomässiga reaktioner eller kortsiktiga kommersiella intressen. Biotekniken
kan ge ett stort bidrag till våra Europa 2020-mål med hållbar tillväxt och bättre hälsa
och livskvalitet, så det kommer att fortsätta vara ett huvudområde för forskning inom
EU:s ramprogram.
I likhet med tidigare Eurobarometer-undersökningar om bioteknik utformades
frågeformuläret av en oberoende forskningsgrupp av samhällsvetare under ledning
av London School of Economics, som även analyserade resultaten. De fastställde att
det inte finns något motstånd mot innovation. I allmänhet är européerna positiva till
ansvarsfull innovation med regelverk för att balansera marknaden, och vill vara
delaktiga i beslut om ny teknik när sociala värderingar står på spel. Samtidigt har
förtroendet sedan 2005 ökat för många av huvudaktörerna, till exempel läkare,
forskare, EU, nationella regeringar och industri. De anses fatta riktiga beslut i
bioteknikfrågor (se tabell 9 i rapporten). Hållbarhetsaspekterna har blivit viktigare
med tiden.
Bland de 53 % av EU-invånarna som ser positivt på bioteknik (figur 2 i rapporten),
var de svarande särskilt positiva i Estland 77 %, Sverige 72 % och Finland 69 %.
Österrike var det enda medlemsland där de som ser negativt på bioteknik var fler än
optimisterna, 41 % respektive 35 %.
Stödet för biobränsle är starkt inom EU. 72 % var positiva till biobränsle som utvinns
ur grödor och 83 % var positiva till biobränsle utvunnet ur oätbart material (figur 7 i
rapporten).
Stödet var mycket stort för medicinsk tillämpning av bioteknik, där strikta regler gäller
(figur 21). 63 % samtyckte till stamcellsforskning på mänskliga foster, jämfört med
59 % år 2005. 69% var positiva till annan stamcellsforskning under vissa
förutsättningar, jämfört med 65 % tidigare, och 63% var positiva till genterapi jämfört
med 54 % för fem år sedan. Ytterligare 15–18 % var beredda att acceptera
ovanstående tillämpningar under särskilda förhållanden. De länder där flest
svarande var positiva till dessa tillämpningar var Storbritannien, Spanien och
Danmark.
En klar majoritet av européerna (61 %, jämfört med 57 % 2005) är fortfarande
negativa till genetiskt modifierade livsmedel (figur 13). De hänvisade till
säkerhetsfrågor, brist på fördelar och allmänt obehag. Det fanns dock ett försiktigt
stöd för tillämpningen av nya generationer av ”lätt” genetiskt modifierade livsmedel –
till exempel införsel av gener från vildaplar i ätbara äpplen, där 46 % av de svarande
var positiva och 38 % var negativa (figur 18).
Det fanns även ett starkt motstånd mot kloning av djur i livsmedelssyfte, vilket bara
18 % var positiva till.
Analysen av undersökningen är en del av forskningsprojektet STEPE om känsliga
tekniker och europeisk offentlighetsetik som finansierats av programmet Vetenskap i
samhället inom EU:s sjunde ramprogram för forskning och teknisk utveckling (FP7).
Synpunkterna som uttrycks i samhällsvetarnas rapport är författarnas egna och
återspeglar inte nödvändigtvis kommissionens ståndpunkt.
Rapporten med sammandrag, data och landsspecifika informationsblad finns på
Eurobarometer-webbplatsen
http://ec.europa.eu/public_opinion/archives/eb_special_en.htm#341.
2
