Attitydkampanjen (H)järnkoll
2010 - 2014
NSPH
www.nsph.se
Sonny Wåhlstedt
Samordnare VG
Handisam
www.hjärnkoll.se
Hjärnkoll en bakgrund
•
Ångesttillstånd och den vanligaste orsaken till psykisk ohälsa i
åldrarna 15-44 år.
•
50 % ökning av avsiktlig självdestruktiv handling kvinnor 1524 år de senaste tio åren i Sverige.
•
50 % ökning suicidförsök hos unga kvinnor på 10 år.
•
Suicid är den vanligaste dödsorsaken för män 15-44 år,
näst vanligaste dödsorsaken för kvinnor.
•
Depression är idag den mest funktionshindrande sjukdomen i
medel - och höginkomstländer
en bakgrund forts
• Många människor med psykiska besvär söker inte
professionell hjälp, 5-10 % har hjälpbehov men
endast 3-4 % söker professionell hjälp (NASP).
• Stigma och fördomar bidrar till samma utveckling.
Attityduppdrag - beslut
• ”Regeringen beslutar att ge Myndigheten (Handisam) i
uppdrag att i nära samarbete med Nationell Samverkan
för Psykisk Hälsa (NSPH) utforma och driva ett
riksomfattande program för att öka kunskapen om och
förändra attityder till personer med psykisk sjukdom och
psykisk funktionsnedsättning”.
Attityduppdraget VG
•
•
•
•
Västra Götaland 1 av 10 kampanjlän
NSPHiG 18 brukarorganisationer i samverkan
Kampanjstart Jan. 2010
30-tal attitydambassadörer utbildade med egen
erfarenhet eller närstående.
NSPH i Göteborg
•
•
•
•
•
•
•
•
Attention i Göteborg
RSMH Livet(associerade)
RSMH Näckrosen(associerade)
FUSiG utbrända/stressutsatta
RFHL Göteborg
SPIV
Autism- och Aspergerfören.(associerade)
X-CONS Göteborg
NSPHiG forts
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
OCD-föreningen Ananke
Göteborgsfontänen
Ångestsyndromsällskapet (associerade)
Aktivitetshusets vänner
Anorexi/Bulimi föreningen Göteborg
Gyllenkroken
SPES
IBIS
SHEDO
Attention Hisingen/Kungälv
Prioriterade målgrupper
•
•
•
•
Media - journalister
Allmänheten 25-45 år
Vårdpersonal
Arbetsgivare, chefer, kollegor
Mediekampanjen
• Målet för mediekampanjen är både att nå ut till en bred
allmänhet och skapa ett offentligt samtal om attityder
som rör psykisk ohälsa, men också förmå media att
skriva nyanserat – inga krigsrubriker som skapar rädsla
och fördomar.
• ”Psykmördare på rymmen försvann under frigång”.
• ”Enligt polisen i Kronoberg betraktas mannen inte som farlig.”
• I själva verket är många med en psykisk ohälsa
både ensamma och känner skuld och skam för
sin ohälsa.
Utgångsläge 2009
• 25% uppgav att de inte vill ha en arbetskamrat med
psykisk ohälsa.
• Drygt 20% ville helst inte ha en granne med psykisk
ohälsa.
• 60% svarade att de inte kunde tänka sig en
barnvakt med tidigare erfarenhet av ohälsa, även
om de kände personen.
• Samtidigt – 25% av alla som söker vård gör det pga
psykisk ohälsa.
Uppföljning i kampanjlänen visar vägen!
• Var tredje person som upplevt det som skrämmande att
tänka sig att människor med psykiska sjukdomar bor i
ens bostadsområde har minskat från 17 procent till 11
procent. En positiv förändring på 35 %.
• Drygt var fjärde person som tidigare inte ville bo granne
med en psykisk sjuk har ändrat uppfattning (från 18
procent till 13 procent), en positiv förändring på 28 %.
Möten minskar fördomar!
• Den slutsats som kan dras är att
utbildningsinsatsen vid polisutbildningen med
största sannolikhet påverkar attityder,
kunskaper och beteende visavi personer med
psykisk sjukdom i en positiv riktning.
• Det fanns signifikanta skillnader i jämförelser
med kontrollgruppen inom alla dessa områden
till fördel för utbildningsgruppen, och inga
skillnader i motsatt riktning (CEPI).
Psykisk ohälsa på jobbet
• Psykisk ohälsa är idag den vanligaste
orsaken till sjukskrivning.
• Så många som 40 procent väljer att inte
berätta om sin psykiska ohälsa på jobbet
(SCB 2012).
Ohälsan är en verklig kostnad
• Enligt socialförsäkringsminister Ulf Kristersson (M)
uppskattar OECD kostnaden för den psykiska
ohälsan till över 70 miljarder kronor om året i
förlorade arbetsinsatser och utgifter för vård och
omsorg Mars 2013).
• Det motsvarar nästan tre procent av Sveriges BNP.
Kampanjen Hjärnkoll har låtit Sifo ställa
frågor som rör psykisk ohälsa till 1057
yrkesverksamma tjänstemän från privat och
offentlig sektor.
Såhär blev svaren..
Förebyggande arbete minskar
prestationskravens negativa effekter
• Var tredje svarande, 32 procent, upplever att
prestationskraven påverkar den egna psykiska hälsan
negativt.
• Men där förebyggande arbete bedrivs är det bara var
femte som upplever att den egna psykiska hälsan
påverkas negativt av prestationskraven.
• På samma sätt upplever anställda på de arbetsplatser
där det råder ett fritt diskussionsklimat att
prestationskraven påverkar den psykiska hälsan
negativt i mindre utsträckning.
Psykisk ohälsa något vi skäms för..?
• Så många som 40 procent väljer att inte berätta om
sin psykiska ohälsa på jobbet. Dels för att tystnaden
kan vara ett tecken på rädsla för att bli diskriminerad eller
dåligt bemött, dels för att tystnaden kan vara förknippad
med problem i arbetsmiljön.
Så här tänker vi om varandra
• Bara 64 procent av Sveriges chefer med
personalansvar tror att de flesta med psykisk ohälsa
vill ha ett lönearbete. Bland befolkningen i stort tror 75
procent att de flesta med psykisk ohälsa vill ha ett
lönearbete.
Svar från 220 av Sveriges 290 personalchefer
i kommunerna
• Endast hälften av Sveriges kommuner jobbar
systematiskt och förebyggande för att förhindra
arbetsrelaterad psykisk ohälsa bland sina
anställda.
• I de kommuner där personalchefen har utbildat sig
inom området psykisk ohälsa jobbar kommunen mer
aktivt och förebyggande mot arbetsrelaterad psykisk
ohälsa. Cheferna inom kommunen har då betydligt
oftare skriftliga riktlinjer och rutiner för hur man ska
upptäcka signaler på psykisk ohälsa tidigt och agera.
Kommuner forts
• Det är bara nära hälften av kommunernas
personalchefer som har någon form av utbildning inom
området psykisk ohälsa.
• Det är bara fyra av tio kommuner som har en bra
överblick kring hur vanligt det är med psykisk ohälsa i
den egna organisationen.
• Denna kunskap är en nödvändig förutsättning för ett
systematiskt arbete för att förebygga dessa onödiga
sjukskrivningar.
För ett psykiskt friskare Sverige
• Fördomarna utestänger människor från vardagsliv,
arbetsliv och urholkar Sverige både mänskligt och
ekonomiskt. Människor förminskas till att bli ett hot istället
för en möjlighet, till att bli en utgift istället för en tillgång.
Vad du kan göra som chef?
.
• Du som är chef bör tänka på att ett förebyggande arbete mot
psykisk ohälsa bör finnas på varje arbetsplats och omfatta sådant
som:
• 1. Förankra en värdegrund där alla behandlas med respekt och
värdighet och där företeelser som mobbing och trakasserier inte
tolereras.
• 2. Arbeta för ett ledarskap där personalen känner sig delaktig i
beslutsprocessen och kan identifiera sig med målet för
verksamheten.
vad göra som chef forts
• 3. Se till att anställda har rätt kvalifikationer för sina
arbetsuppgifter och att arbetsbelastningen är hanterbar. Sträva
efter att anställda har kontroll över sin arbetsuppgifter. Brist på
kontroll är en stressfaktor.
• 4. Var öppen för att flexibla arbetstider kan underlätta för
personalen att skapa jämnvikt mellan privatliv och arbetsliv.
• 5. Fånga in tidiga signaler på psykisk ohälsa och upparbeta
riktlinjer för agerande i ett tidigt skede, sjukdomsfas och efter
sjukskrivning.
Vad du kan göra som kollega
• Du behöver inte vara expert på psykisk ohälsa för att
göra skillnad. Med små enkla medel kan du öka
kunskapen och minska osäkerheten hos dig själv och
din omgivning.
• Ofta blir vi osäkra när någon mår psykiskt dåligt. Vi blir
kanske rädda för att säga eller göra fel saker. Men det
viktigaste du kan göra som medmänniska är att
visa att du bryr dig!
som kollega forts
• 1. Tala med kollegan på ett inkännande sätt utan att döma eller
värdera. Låt den andre avgöra integritetsnivån på samtalet.
• 2. Var likadan mot en kollega som kommer tillbaka efter en
sjukskrivning för psykisk ohälsa som mot en medarbetare med en
kroppslig sjukdom eller skada.
• 3. Behandla förtroenden från kollegan respektfullt och
konfidentiellt.
• 4. Agera vid negativa attityder, skvaller och mobbning gentemot
kollegor. Det är arbetsgivarens ansvar att förebygga sådant.
• 5. Försök bidra till en öppen och saklig diskussion om psykisk
hälsa och ohälsa på arbetsplatsen.
Ett arbetsliv för alla??
• Utgångspunkten är att företag, myndigheter,
kommuner och landsting har mycket att vinna på
att vara en inkluderande arbetsgivare som aktivt
stödjer psykisk hälsa på arbetet.
• Att inkludera människor med psykisk ohälsa är
en mångfaldsfråga och grundläggande för en
psykiskt hållbar arbetsplats.
Hjärnkoll till arbetslivet
• Hjärnkollskampanjen visar att när personer med
egen erfarenhet får komma till tals och påverka –
media, allmänhet och profession –så ger det
positiva resultat.
• Arbetslivet är den plats där man minst anammat att
använda människors erfarenheter till att skapa en
psykiskt hållbar arbetsplats.
Göteborg 2012
Hjärnkoll till FK och AF
• Ambassadörer kan bidra med viktig kunskap om
brister och fördelar för uppföljning av insatser – bilda
referensgrupper.
• Ambassadörer bör ges möjlighet att ingå i
fortbildningsinsatser för personal i bemötande och
behov av anpassning.
Till sist – anlita ett proffs
• En attitydambassadör bidrar med viktiga kunskaper
om psykisk ohälsa, hur man kan förstå och hantera
psykisk ohälsa både som drabbad och kollega.
• Att anlita en attitydambassadör är också en
preventiv åtgärd – ett öppnare samtalsklimat hjälper
andra att våga söka stöd och hjälp i tid.
Kontakt
• NSPHiG www.nsphig.se
• Sonny Wåhlstedt
Projektsamordnare Hjärnkoll Västra Götaland
Mail: [email protected]
Tel: 0704- 599115
