Utställningsutlåtande 1

Utställningshandling 140108
Johan Stenson 0550-885 50
[email protected]
Utställningsutlåtande 1
Detaljplan för Mariebergsområdet
Kristinehamns kommun, Värmlands län
Hur processen har bedrivits
Detaljplanen har varit på utställning under tiden 2014-03-26 till 2014-04-25
Meddelande om utställning utsändes i enlighet med bifogad
fastighetsförteckning samt till myndigheter och organisationer. Kungörelsen har
anslagits på kommunens anslagstavla och annonserats i lokalpressen (NKP,
NWT och VF). Samtliga planhandlingar har funnits tillgängliga på biblioteket
och kommunhuset samt på kommunens webbplats.
Sammanfattning av inkomna yttranden
Inkomna yttranden utan erinran:
 Värmlands museum
 Kulturnämnden

Förändringar av planen efter utställning
Se separat PM.
Kvarstående större synpunkter:
Från samrådet:
 Bostäder föreslås fortfarande öster om Grindvaktarvägen.
 Grindvaktarvägen föreslås fortfarande öppnas för trafik.
 De omfattande skydds- och varsamhetsbestämmelserna har omarbetats
något men är i huvudsak de samma som i samrådsförslaget.
 Den planerade gång- och cykelvägen mellan trädgårdshandeln och fd
trädgårdsmästarbostaden är ersatt med en enklare gångväg. Ett smalt
parkområde har lagts in väster om gångvägen för att möjliggöra öppen
dagvattenhantering på allmän platsmark.
Föreningen för byggnadskultur
Yttranden med synpunkter:
 Länsstyrelsen
 Lantmäteriet
 Trafikverket
 Bergslagens räddningstjänst


Miljö- och byggnadsnämnden
Tekniska nämnden



Pingstkyrkan i Kristinehamn
Gemensam skrivelse från sju fastighetsägare längs Grindvaktarvägen
Ann Gustafsson
Från utställningen:
 Möjligheten att bygga radhus söder om herrgården kvarstår.
 De flesta skydds- och varsamhetsförskrifterna kvarstår.
 Inga krav införs på att ev nya byggnader ska vara röda tegelbyggnader i
gammal stil.
Ställningstagande:
Efter gjorda justeringar bedöms detaljplanen vara redo för antagande.
REGIONALA YTTRANDEN
KOMMUNENS SVAR
REGIONALA YTTRANDEN
KOMMUNENS SVAR
Bestämmelserna om störningsskydd förtydligas och bestämmelse om att
bullerdämpande garagelängor/förråd uppföras mellan radhusen och
järnvägen införs.
Musikpaviljongen får ingen egen användning utan överförs till parkmarken.
Jordkällarna vid konstmuseet samma användning som konstmuseet, C1.
Klocktornet i väster läggs i naturmarken. Samtliga byggnader får
rivningsförbud. Jordkällarna får även varsamhetsföreskrifter.
Byggnad M49 revs under november-december 2014.
Planbeskrivningen kompletteras med en upplysning om att alléträden
omfattas av allmänt biotopskydd och att dispensplikt gäller för att ta ner
träd i både enkel- och dubbelsidiga alléer.
REGIONALA YTTRANDEN
KOMMUNENS SVAR
Planbeskrivningen kompletteras med en upplysning om att rödlistade eller
skyddade arter kan förekomma i området och att åtgärder som väsentligt
kan komma att ändra naturmiljön ska anmälas för samråd hos den
myndighet som utövar tillsynen, i detta fall Länsstyrelsen. Som exempel på
områden där detta kan vara aktuellt listas alléerna, dammen och
buskvegetationen i strandzonen längs Varnumsviken.
REGIONALA YTTRANDEN
KOMMUNENS SVAR
Plankartan kompletteras enligt önskemål.
Beteckningen a3 tas bort från plankartan.
Användningen BE tas bort och ersätts med B.
REGIONALA YTTRANDEN
KOMMUNENS SVAR
Vid kurvan i norra delen av Doktor Enwalls väg ändras användningen till E
till en odefinierad teknisk anläggning som skulle kunna vara ett sophus.
Vattenområdet får bestämmelsen W – Öppet vattenområde.
Avsnittet kompletteras enligt önskemål.
Även detta kompletteras enligt önskemål. Kommunen ansvarar för att
ansöka och stå för lantmäteriförrättning om dessa kan härledas till
planarbetet. Förrättningar relaterade till köp och avstyckningar initierade av
enskilda fastighetsägare hanteras av berörda fastighetsägare.
Tänkta servitut och ledningsrätter redovisas i tabellform.
REGIONALA YTTRANDEN
KOMMUNENS SVAR
REGIONALA YTTRANDEN
KOMMUNENS SVAR
Vad gäller de byggnader som redan idag används som bostäder har
Trafikverket (TRV 2013/77236) redan utrett bullersituationen och kommit
fram till att aktuella byggnader inte är aktuella för åtgärder i befintlig miljö.
Inga fastigheter som inte redan idag används som bostäder avses byggas om
till bostäder.
Vad gäller den föreslagna nybyggnaden söder om herrgården anser
kommunen att föreslagna planbestämmelser kan ge en fullgod boendemiljö
ur buller och vibrationshänseende.
REGIONALA YTTRANDEN
KOMMUNENS SVAR
---
REGIONALA YTTRANDEN
KOMMUNENS SVAR
Vid ombyggnaden av VA-nätet på Marieberg kommer såväl dimensionering
av vattenledningsnät som placering av brandposter att ske i samråd med
räddningstjänsten. Skrivelse om detta förs in i planbeskrivningen.
REGIONALA YTTRANDEN
KOMMUNENS SVAR
KOMMUNALA YTTRANDEN
KOMMUNENS SVAR
KOMMUNALA YTTRANDEN
KOMMUNENS SVAR


Plankartan förstoras upp till skala 1:1000 enligt önskemål
För att det ska synas att de är ekonomibyggnader. Förutom faluröd
tillåts även mossgrön.


Våningsantal sätts till II.
Fel på plankartan, alla f5 på plankartan ändras till f4


Byggnadsarea läggs till för komplementbyggnaderna
E tas bort för aktuellt område


Våningsantal sätts till I
Områdena kompletteras med bestämmelser

Högsta byggnadshöjd införs

Växthus och redskapsbod läggs in som bygglovsbefriad åtgärd

Besöksbrygga är för privatpersoner, angöringsbrygga för turbåtar
och liknande.


A3 tas bort.
Planbeskrivingen har kompletterats med beskrivningar av de olika
byggnadsgruppernas karaktärsdrag och vad som är tidstypiskt.
KOMMUNALA YTTRANDEN
KOMMUNENS SVAR

Gestaltningsprogram är bara rådgivande om de inte kopplas till
detaljplanen genom en bestämmelse.

Kallbadhus/badbrygga utgår ur planen. Istället förseslås att
vistelsebryggor får byggas vi badhuspiren.
KOMMUNALA YTTRANDEN
KOMMUNENS SVAR
KOMMUNALA YTTRANDEN
KOMMUNENS SVAR
KOMMUNALA YTTRANDEN
KOMMUNENS SVAR
KOMMUNALA YTTRANDEN
KOMMUNENS SVAR

Kostnadsberäkningen har kompletterats till vissa delar.

Parkeringarna görs om till kvartersmark.

Dammen är en del av ett större dagvattensystem som har
kopplingar till områden norr om planområdet. Kostnaden för att
åtgärda hela detta dagvattensystem så att det klarar ett 10-års regn
är inte beräknad.
Strandskyddet upphävs för området mellan bryggorna och
byggrätterna.

KOMMUNALA YTTRANDEN
KOMMUNENS SVAR
KOMMUNALA YTTRANDEN
KOMMUNENS SVAR
KOMMUNALA YTTRANDEN
KOMMUNENS SVAR
KOMMUNALA YTTRANDEN
KOMMUNENS SVAR
Ur
ett kulturmiljöperspektiv
vore det önskvärt
att som
Jakobsbergsskolans
Området
betecknat ”T1 – Järnvägstrafik”
räknas
kvartersmark på
huvudbyggnad
med
tillhörande
vaktmästarbostad
ochoch
ekonomibyggnad
samma sätt som området betecknat ”SKJ1 – Kontor
skola” och ”B –
kunde
behållas
och
ges
skydd
i
planen.
Tyvärr
är
inte
detta
förenligt med
Bostäder”.
planens syfte och kravet på flexibilitet vad gäller utformningen av Teknikoch
innovationscentret.utgörs av ett område som i stort sett motsvarar den
Fornlämningsområdet
yta där parkering och återvinningsstation finns idag. Upplysning om detta
förs in i planbeskrivningen.
Konstnärlig utsmyckning är inget som avgörs i planen utan det kommer
senare
i samband
med
av Teknikinnovationscentret.
Information
om att
detprojekteringen
finns radon i marken
läggsoch
in som
en upplysning på
plankartan.
ÖVRIGA YTTRANDEN
KOMMUNENS SVAR
ÖVRIGA YTTRANDEN
KOMMUNENS SVAR
Utsällningsförslagets bestämmelse om att ”entrépartiet med entrédörrar och
uppglasningar inte får ändras” har bytts ut mot ”Hela entrépartiet mot
Doktor Enwalls väg ska vara i originallikt utförande. Fönster mot Doktor
Enwalls väg ska ha tidstypiskt utseende och funktion.”. Det finns alltså
möjlighet att sätta igen fönster på övriga fasader.
Parkering på konstmuseets fastighet tillhör konstmuseet och de kan sätta
upp skyltar av typen ”Parkering endast för besökare till konstmuseet”. De
kan även upplåta parkering åt allmänheten och andra fastighetsägare. Det är
upp till dem som fastighetsägare att bestämma. Öster om konstmuseet finns
två större parkeringsytor vilka är tänkta för områdets gemensamma behov.
Det går inte att ge servitut att använda allmän platsmark. Dock måste
självklart torget utformas på ett sådant sätt att er entré blir tillgänglig. Det
samma gäller för infarten till Konstmuseet och leveranser till Kafferian som
också kommer att ske över torget.
Centrumändamålet kompletteras med bostadsändamål. Rivningsförbudet tas
bort.
Kostnader för skötseln av vägen regleras med ägarna av de angränsade
fastigheter som har nytta av vägen. Anser de inte att de har någon nytta av
vägen behöver den inte hållas tillgänglig.
ÖVRIGA YTTRANDEN
KOMMUNENS SVAR
Öppnas vägen för biltrafik kommer den del som idag endast är gång- och
cykelväg att breddas så att den blir lika bred som de delar av vägen där det
idag är tillåtet med biltrafik.
Fungerar det inte med att ha vägen öppen för allmän trafik finns möjlighet
att med hjälp av lokala trafikföreskrifter införa lämpliga begränsningar.
ÖVRIGA YTTRANDEN
KOMMUNENS SVAR
ÖVRIGA YTTRANDEN
KOMMUNENS SVAR
Planen innebär en möjlighet för fastighetsägaren att riva byggnad A47 och
istället bygga ett 8-våningspunkthus. Det är också möjligt att behålla
byggnaden eller att bygga t ex ett tvåvåningshus i rött tegel. Dock finns det
en utformningsbestämmelse som säger att byggnaden ska ha ett modernt
uttryck men knyta an till befintlig bebyggelse vad gäller färg och
materialval.
Anledningen till att det inte finns bestämmelse om att ny bebyggelse
stilmässigt ska likna befintlig bebyggelse är att det idag är ekonomiskt och
praktiskt (lagstiftningsmässigt) omöjligt att bygga nya byggnader i samma
stil som K15, K16, M1 och M3 då deras arkitektoniska uttryck till stor del
byggs upp av den höga naturstenssockeln (klarar inte dagens krav på
tillgänglighet), en våningshöjd på över 3,5 meter (oekonomiskt vad gäller
uppvärmning mm) samt rikt dekorerade tegelfasader bestående av en mängd
olika sorters profilerade specialtegelstenar som knappt tillverkas idag (dyrt).
Ett försök att efterlikna befintlig 1800-talsbebyggelse och samtidigt få
bostäder med konkurrenskraftiga hyresnivåer är dömt att misslyckas.
Som det är idag är det olika fastighetsägare för A47 och V74 och det är upp
till respektive fastighetsägare att bestämma hur de vill utnyttja sina
fastigheter så länge de håller sig till detaljplanens bestämmelser. Initiativ till
rivning av byggnader måste tas av respektive fastighetsägare. Sedan söker
fastighetsägaren rivningslov hos kommunen. Kommunen har svårt att
tvinga fastighetsägare att riva sina byggnader. För att tvinga fram rivning av
en byggnad krävs att denna ska vara svårt misskött och utgöra en fara för
allmänheten.