Farhang Föreningen, Report till festivalen
Kultur i exil, iransk musik från 1200-talets Rumi till 2000-talets New York
Svenska institutet
Projektnr: 024-2000ku
Rapport
Titel:
2001-02-16
Kultur i exil, iransk musik från 1200-talets Rumi till 2000-talets New
York
Arrangör:
Farhang Föreningen
Medarrangörer:
Stockholm:
RFoD
Re-orient
Södra teatern
Gävle:
Gävle Internationella kulturförening
Göteborg:
Kulturföreningen Oceanen
Utbildningscentret Iran
Form:
Turnerande festival, Föredrag, Workshop
Plats:
Stockholm (Södra teatern), Göteborg (Artisten, Oceanen),
Gävle (Musikhuset)
Tid:
Utvärdering:
Stockholm, 24-26 Gävle, 25, Göteborg 27-29 November 2000
Rapport med föredrag och CD-skiva
Bakgrund
Efter 1979 års revolution i Iran förbjöd den religiösa ledningen musiken. Musiker
brännmärktes som korrupta och förledare och kunde därför inte utöva sin konst, varför många
valde exilen. Iranierna är idag bland de största minoritetsgrupperna i Sverige.
1
Farhang Föreningen, Report till festivalen
Kultur i exil, iransk musik från 1200-talets Rumi till 2000-talets New York
Farhang Föreningen hade till syfte att sätta i fokus de olika intryck som den iranska musiken
fått från exilen. Frågeställningarna var: Vad händer när persisk musik med uråldriga rötter
hamnar i 2000-talets New York, London eller Stockholm? Hur påverkas den invandrade
musiken av det land den kommer till? Kan exilen vara kreativ? Vi hade även ambitionen att
sprida information om iranier och den iranska kulturen i Sverige för att belysa olika aspekter
av en subkultur som är på väg att ta form i landet. Vi hade även till syfte att motverka rasism
och främlingsfientlighet genom att använda musiken som ett universalt språk för förståelse
mellan människor med olika kulturell bakgrund, att undersöka exiliraniers kulturella identitet
med utgångspunkt i ett musikaliskt perspektiv och att klargöra hur olika europeiska länders
kulturpolitik påverkar en minoritets kulturliv och musik.
Genomförande
Efter ett år av hårt arbete, framgångar och motgångar lyckades vi genomföra festivalen Kultur
i exil. Kultur i exil var en turnerande festival och hölls på Södra teatern, Stockholm, 24:e till
26:e, Musikhuset Gävle, 25:e och Artisten och Oceanen, Göteborg, 27:e till29:e november
2000. Över 50 artister och föredragshållare deltog i festivalen. De hade kommit hit från 8
olika europeiska länder samt från USA och Iran. Vi arrangerade sammanlagd över 20
konserter, 10 seminarier och lika många workshops i de tre städerna. Den sammanlagda
publiken i de tre städerna gick upp till ca 3000 personer. Festivalen var den första av sitt slag i
hela världen. Mediabevakningen av festivalen var omfattande (se t ex DN, 20, 23, 24, 25, 26,
28 SvD,22, 26, Gp 27, november 2000 Metro. Väst nytt, Tv4 Göteborg, SR, mitt i musiken,
SR, pejvak, Öppna kanalen i Stockholm och Göteborg m. m.). Genom denna massmediala
uppmärksamhet nådde festivalens budskap långt utöver den publik som besökte festivalen.
Även BBC bevakade festivalen, vilket gav den en internationell dimension och stor publicitet
i Iran. Festivalen blev därmed till en historisk händelse i den iranska musikens historia och i
den. Genom hundratals brev, samtal och kontakter som vår förening fått efter festivalens
genomförande kan man märka tydligt attitydförändringen hos iranier och svenskar för det
positiva. Vi arbetar just nu med att publicera seminarierna i bokform och ett urval av musiken
i CD-form. Några svenska forskare och experter berikar boken med sina bidrag. Ytterligare
program om festivalen kommer att sändas från Sveriges Radio P2 (tre program) och Sveriges
television, Mosaik, under mars 2001. En intressanta aspekt av är att i de som skrevs och
sändes i massmedierna talade man inte om problem som uppstår på grund av invandrare och
invandringen. Det var inte heller exotismen som kom i fokus. Exilens kreativa sida samt det
2
Farhang Föreningen, Report till festivalen
Kultur i exil, iransk musik från 1200-talets Rumi till 2000-talets New York
kulturutbyte som sker tvärs igenom kulturerna kom i fokus. Detta är i linje med vår syfte att
ge exilen ett nytt ansikte.
Det viktiga var att festivalen överskred den iranska minoritetens etniska gränser. Den
behandlade frågor kring exil, identitet och världskultur i stort och omvandlades därmed till en
svensk kulturhändelse. Det är genom sådana händelser som man kan tänja på gränserna och
definiera om begrepp som svenskhet, svensk kultur så att de inbegriper de nya elementen i
Det nya Sveriges kulturliv. Därmed kan man berika det svenska kulturlivet och bejaka
mångfalden i samhället. Den öppna attityden som präglade festivalen är ett huvuddrag i det
som brukar kallas världskultur.
Konstnärlig kvalitet
Kritikerkåren och besökare var ense om att festivalen höll hög kvalité. Några av främsta
iranska artister och kritiker hade samlats i Sverige. Festivalen visade exilmänniskornas
öppenhet, värdighet, skaparförmåga och lust till experiment. Den visade även den spännande
musik och kultur som skapas i mötet mellan människor med olika kulturell bakgrund. Vår tids
musik bär prägeln av sådana möten och är syntetisk till sin karaktär. Musiken får därmed en
dubbelfunktion: å ena sidan bidrar den till att bilda etniska identiteter. Å andra sidan skapar
den förståelse och gemenskap mellan människor med olika etniska tillhörighet. Genom denna
dubbelfunktion blir musiken ett avgörande element i frågor kring integration. Musiken har
blivit ett universalt språk i en allt mer globaliserade värld. Kultur i exil visade de nya
intellektuella och kulturella strömningar som sakta men säker håller på att ta form inom
världsmusiken och i den svenska kulturen. Det var just dessa frågeställningar som väckte
nyfikenhet och intresse hos allmänheten och massmedierna.
Musikaliskt möte
Kultur i exil var ett mötesplats för iranska musiker, som är spridda över hela världen. De fick
träffas, umgås och utväxla erfarenheter under en hel vecka. Festivalen var de tysta musikernas
festival. De flesta musiker som fick uppträda i Sverige är förbjudna i Iran. Festivalen var även
ett mötesplats mellan iranier och svenskar musiker. Den skapade kontakter mellan svenska
musiker, musikstuderande och andra intresserade.
3
Farhang Föreningen, Report till festivalen
Kultur i exil, iransk musik från 1200-talets Rumi till 2000-talets New York
Festivalen tillförde säkert något nytt till det svenska kulturlivet. Å andra sidan tog musikerna
djupa intryck från det svenska samhället och en mycket positiv bild av Sverige. Svensk musik
och attityder exporterades därmed på djupare plan än det kommersiella.
Festivalen gav den iranska minoriteten i Sverige chansen att se sin musik spelas på några av
landets bästa scener. Det självförtroende och värdighet som skapades av festivalen är av stor
betydelse för iranier i Sverige, deras deltagande i det svenska kulturlivet och i det
demokratiska spelet. I lika hög grad var den ett sätt att skapa en bättre bild av den iranska
kulturen i Sverige. För första gången fick det musikaliska Iran komma till tals i Sverige
istället för krigets, förtryckets och tortyrens Iran.
Den gemensamma estetiska upplevelsen som den svensk- iranska publiken tog med sig hem
skapar säkert gemenskap och ömsesidigt förståelse mellan iranier och svenskar.
Samarbetet med medarrangörer
Några av landets mest erfarna arrangörer samarbetade med oss som medarrangörer.
Re:Orient, Södra teatern, RFoD är några av dem. Utan deras bidrag och generositet hade
festivalen inte blivit till. Vi sparade en hel del kostnader genom att utnyttja medarrangörernas
resurser. Deras kunskap och erfarenhet bidrog stort till att festivalen lyckades. Samarbetet
mellan vår förening och våra medarrangörer kan ses som ett bra exempel på ett fungerande
samarbetet mellan etablerade och nya aktörer, mellan människor med olika kulturella
bakgrund.
I Göteborg mötes vi också av en mycket öppen och varm atmosfär. Kulturförvaltningarna i
Göteborg och Väst Götaland regionen, Musikhögskolan, ABF Angered och utbildningscentret
Iran var och en på sitt sätt bidrog till att genomföra en framgångsrik festival i Göteborg. I
Gävle ställde Gävles internationella kulturförening upp med alla sina resurser. Jag vill härmed
tacka alla institutioner och myndighetspersoner som på olika sätt hjälpte oss att genomföra
festivalen.
Publikens sammansättning
Vår ambition var att ha en blandad publik. Valet av scenerna, marknadsföringsmetoder,
musikgenrer o s v syftade till att locka och tillfredsställa både svenskar, iranier och människor
med andra kulturella bakgrund. Publiksammansättningen var tillfredsställande.
4
Farhang Föreningen, Report till festivalen
Kultur i exil, iransk musik från 1200-talets Rumi till 2000-talets New York
Problem
I prologen till Forum för världskultur slutbetänkande (SOU 2000: 118) beskriver man på ett
mycket gripande och intimt sätt en del av de problem som vi kämpade med. Det största
hindret för oss var den misstro som var riktade mot oss från vissa myndighetspersoners sida.
Antingen litade man inte på oss eller så tog man oss inte på allvar. På flera håll visade man
inget intresse för våra idéer. På andra ställen var beskeden ofta tvetydiga och dröjde allt för
länge. En stor del av vår kraft och resurser gick till att försöka övertala ofta okänsliga
myndighetspersoner. Många gånger var det nära att vi gav upp. Vi är glada att vi ändå lyckats
genomföra en lyckad festival. Detta tack vare dels vår egen envishet, dels intresserade
personer inom vissa institutioner och myndigheter. En grundförutsättning för att skapa ett
spännande och rikt kulturliv i det nya Sverige är öppenhet för nya aktörer och visionärer. En
av våra syften är att brygga broar bl a mellan myndigheter och nya aktörer på det svenska
kulturlivet. Jag måste säga att det att vår förening överhuvudtaget fick de resurser som den
fick tyder på att en ny attityd är på väg att etablera sig. Men denna attityd är mycket späd och
sårbar. Den behöver mycket omsorg.
Kultur i exil kunde bli ännu bättre om våra resurser hade koncentrerats på festivalens
genomförande istället för att invecklas i långa och slitsamma övertalningsarbete med vissa
myndigheter. Eller om vi hade fått tillräckliga resurser. Vi blev tvungen att banta det
ursprungliga projektet rejält, avstå från vissa delar helt och hållet. På ett plan visar vår festival
hur intressanta idéer och visioner stympas av den krassa byråkratiska verkligheten.
Sammanfattningsvis kan man säga att festivalen nådde en väsentlig del av de syften som vi
hade ställt upp. Festvalen kunde demonstrera den iranska musikens försök till förnyelse och
den framstående roll som exilmusiker spelar i konstruktionen av människors identitet i exil.
Den visade även en del av samspelet som pågår mellan iranska exilmusiker och musiker i
deras nya hemländer. Den positiva attityden som genom massmedia skapades kring den
iranska kulturen kommer att bidra till ett bättre samhällsklimat i Sverige.
Framtida planer
Festivalen var vår första arrangemang i en stor skala. Det var ett sätt för oss att samla
erfarenheter och kunskaper. Vi begick många misstag under festivalens gång, men vi lärde oss
också en hel del. Att bedöma av den respons som fick av massmedier, allmänheten och
5
Farhang Föreningen, Report till festivalen
Kultur i exil, iransk musik från 1200-talets Rumi till 2000-talets New York
fackfolket genomförde vi ett stort arbete med en liten administration. Vi har nu erfarenheter
av en stor kulturhändelse och tänker använda den till förmån för ett bättre kulturklimat i
Sverige.
Första numret av Kultur i exil var en bra startpunkt för att bygga vidare på. De
problemställningar som formulerades i anknytning till festivalen och förväntade resultaten går
långt utöver den iranska kulturen och berör frågor om exil, invandring, identitet och
internationellt kulturutbyte över huvud taget. Dessa frågor är den arten som kräver förstås en
viss kontinuitet för att göra de rättvisa, varför planerar vi för att genomföra nästa Kultur i exil.
Med tanke på den politiska utvecklingen i Iran, samhälleliga klimatet i Sverige och i hela
Europa är det nödvändigt att arbeta vidare med världskulturella frågor och skapa
förutsättningarna för en kulturell dialog mellan iranier och svenskar.
Huvudtemat för nästa festival kommer att vara ”samspel”, där den musikaliska samspelet
mellan iranska exilmusiker och deras nya hemländer kommer att sättas i fokus. Vi har
kännedom om att det just nu pågår en spännande musikalis interaktion mellan iranska
exilmusiker och inhemska musiker i nästa alla europeiska länder. Festivalen går därmed
utöver den iranska musiken och inbegriper också musiker och musik från andra länder.
För Farhang Föreningen (org. nr. 80 24 01-1424)
Rasoul Nejad Mehr
Farhang Föreningen
Skolgången 2
174 53 Sundbyberg
tel. 08-612 50 96, 070 747 34 67
e-post: [email protected]
Bilaga 1
Ekonomisk redovisning
6
Farhang Föreningen, Report till festivalen
Kultur i exil, iransk musik från 1200-talets Rumi till 2000-talets New York
Ekonomisk redovisning
Inkomster
Svenska institutet
Kostnader
110000 Internationella resor
110000
Kulturrådet
75000 Köpta tjänster
50000
Landstinget, Stockholms
50000 Nationella resor
30000
län
Kulturförvaltningen,
50000 Logi och mat, backstage
120000
25000 Transport, taxi, hyror av
40000
Stockholm
Forum Syd
bil, bensin mm
Forum för Världskultur
Kulturförvaltningen
300000 Arvode
200000
50000 Administration (löner)
190000
60000 Administration (Porto,
15000
Göteborg
Kulturförvaltningen
Västra Götalandsregionen
Biljettintäkter
SR för inspelning av
telefon)
100000 Lokal, teknik
18000 Tryck material, affisch,
70000
marknadsföring
konserter
Summa
15000
838000 Summa
7
840000
