2010-04-30
Rådslag om Växjö stads framtida utveckling
Stadens nuvarande
fysiska struktur och miljö
En stads fysiska struktur, det vill säga hur bostäder, arbetsplatser, service,
vägar, järnvägar och grönområden ligger i förhållande till varandra, är av
avgörande betydelse för möjligheterna att åstadkomma en hållbar
stadsutveckling och en god livsmiljö för stadens invånare. Den fysiska miljöns
kvalitet och hur den är ordnad påverkar också stadens attraktionskraft. I den
nya översiktsplanen för Växjö stad ska kommunen ange en strategi för den
fysiska strukturens utveckling de kommande decennierna. En sådan strategi
måste givetvis ta sin utgångspunkt i dagens stad. Hur hållbar och
ändamålsenlig är dagens fysiska struktur? I vad mån underlättar och försvårar
den vardagslivet?
Här gör vi en första analys av den fysiska strukturen och viktiga
miljökvaliteter i dagens Växjö. Analysen kommer att utvecklas och fördjupas
i det fortsatta arbetet med översiktsplanen. Under rådslaget tar vi tacksamt
emot synpunkter.
Befolkningens och arbetsplatsernas fördelning
5000
14500
8200
Befolkning per 100m-ruta
1 - 25
25 - 50
Befolkning per 100m-ruta
50 - 150
1 - 25
150 - 350
25 - 50
350 - 705
50 - 150
50% av befolkningen inom
de svarta områdena
150 - 350
350 705
Boendestruktur. Statistiken är från år 2005. Källa: SCB
Staden har idag 60 000 invånare. Hälften av dem bor i ett centralt stråk som
sträcker sig från Hovshaga i norr via Araby-Dalbo, stadskärnan och östra
delen av öster till centrala Teleborg och universitetscampus. Statistiken som
ligger till grund för kartan gäller år 2005. Östra Lugnet som byggts efter det är
därför inte med.
2100
9000
11900
2100
2400
Arbetstillfällen per 100m-ruta
Arbetande dagbefolkning
1-3
3 - 10
10 - 50
50 - 200
200 - 2518
Arbetsplatsernas fördelning i staden. Statistiken är från år 2005. Källa: SCB
Arbetsplatserna ligger till stor del i andra områden än där folk bor, även om
det också finns en hel del arbetsplatser i bostadsområdena. År 2005 fanns det
33000 arbetstillfällen i staden, varav 36 procent låg i stadskärnan och 27
procent på Västra Mark-Sjöuddens industriområde och I11-området.
Stadens täthet
Landareal,
Folkmängd
Täthet
ha
inv/km2
Lund
2 499
76 188
3 049
Uppsala
4 786
128 409
2 683
Helsingborg
3 763
91 457
2 431
Norrköping
2 478
83 561
2 403
Linköping
4 201
97 428
2 319
Örebro
4 296
98 237
2 287
Umeå
3 346
75 645
2 261
Karlstad
2 992
58 544
1 956
Jönköping
4 433
84 423
1 905
Växjö
2 929
55 600
1 899
Sundsvall
2 739
49 339
1 801
Kalmar
1 885
35 170
1 866
Karlskrona
2 136
32 606
1 526
Kristianstad
1 767
33 083
1 873
Halmstad
3 301
55 688
1 687
Tabell 1. Jämförelse mellan några städers täthet, år 2005. Källa: SCB
Växjö stad har cirka 1900 invånare per km2 landareal. Det är i nivå med
många andra ungefär lika stora städer och något tätare än Kalmar, Karlskrona
och Kristianstad. Jämför man däremot med städer som är större är Växjö en
relativt gles stad. På den yta som Växjö stad upptog år 2005 – d.v.s. exklusive
Östra Lugnet som byggts därefter – skulle det kunna bo 72000 personer om
staden var lika tät som Helsingborg, och 90000 med Lunds täthet.
Småhus,
FlerbostadsÖvriga,
%
hus, %
%
Uppsala
21,5
77,2
1,3
Kalmar
27,4
71,7
0,9
Norrköping
27,5
71,4
1,1
Linköping
28,4
70,5
1,1
Lund
28,6
70,0
1,3
Helsingborg
28,7
69,5
1,7
Umeå
30,3
68,4
1,3
Örebro
31,0
67,9
1,1
Sundsvall
31,6
67,0
1,4
Karlstad
33,7
65,5
0,8
Kristianstad
34,8
64,1
1,1
Karlskrona
37,3
61,0
1,7
Jönköping
40,9
57,8
1,3
Halmstad
42,9
55,6
1,4
Växjö
46,6
52,9
0,5
Gävle
47,6
51,3
1,0
Visby
48,7
49,5
1,9
Falun
48,7
50,5
0,8
Borlänge
51,6
47,6
0,8
Karlshamn
56,1
42,8
1,2
Tabell 2. Andel boende i olika hustyper, år 2005. Källa: SCB
Något mer än hälften av invånarna i Växjö bor i flerbostadshus, medan knappt
hälften bor i småhus. I jämförelse med många andra städer har Växjö en stor
andel småhus. Växjö är den 20:e största staden i Sverige. Bland alla de 38
städer som har mer än 30000 invånare ligger Växjö på 30:e plats när det gäller
andel boende i flerbostadshus. Det finns städer som är mindre än Växjö, men
som ändå har en större andel flerbostadshus.
Målpunkter
Viktiga målpunkter
Kartan visar viktiga målpunkter i staden. De större symbolerna visar
målpunkter som har regional betydelse. Bortsett från universitetet, flygplatsen
och Norremarks handelsområde ligger de regionala målpunkterna i huvudsak i
centrum och utmed den västra infarten. Även de mer lokala målpunkterna
ligger till stor del utmed eller nära huvudgatunätet och busslinjerna.
Grön och blå struktur
Kartan Grönområden och grönstråk visar grönområden som är viktiga för hela staden respektive för
stadsdelen, skyddszoner och annan mark, bristande tillgång till grönytor av olika slag, befintliga grönstråk,
planer och utbyggnadsområden
Stadens blågröna struktur har analyserats med fokus på den kommunala parkoch naturmarken, begravningsplatser, idrottsplatser etcetera, samt områden i
stadens kanter som är värdefulla för friluftsliv eller som har särskilda
naturvärden. Analysen illustrerar det gröna som helhet men skiljer också ut de
områden som upplevs ha stora rekreativa värden. Invånarnas tillgång till parkoch naturområden större än 1 ha inom 300 m utan större barriärer, park- och
naturområden större än 10 ha inom 1000 m och friluftsområden större än 100
ha inom 3000 m har analyserats.
Staden har en unik tillgång i de många sjöarna i och runt staden. Tillsammans
med parkstråk och naturmark utmed stränderna bildar de viktiga ”grönblå
kilar” in i stadsbygden. Från landsbygden i sydväst och sydöst sträcker sig två
sådana kilar via Växjösjön ända in till Linnéparken i centrum av staden. De
inkluderar förutom de närmaste strandzonerna även Bokhultet respektive
Telestads naturreservat och Skirbygden. Den ena inkluderar Bokhultet och
Södra Bergundasjön med stränder, den andra Telestads naturreservat och
Skirbygden. Även Fyllerydsskogen sträcker sig in som en grönkil i
stadsbygden. Fyllerydsskogen och rekreationsområdena på Kronobergshalvön
förbinds med stadskärnans yttre delar via flera grönstråk. Flera av grönstråken
har potential att utvecklas både för människors rekreation och för biologisk
mångfald. Cykelstråket Växjö runt är också en stor tillgång som knyter
samman park- och naturområden runt staden och kopplar in till stadsdelarna
via grönstråk och cykelvägar..
Staden är således väl försedd med stora rekreationsområden i alla väderstreck:
Södra Bergundasjön-Bokhultet-Växjösjön och Telestads naturreservat-SkirTrummen-Växjösjön i söder, Fyllerydsskogen i öster, samt Kronoberghalvön,
Hissö och Helgasjön i norr och väster. Dessa områden är av stor betydelse för
staden och dess invånare i helhet. Skogsområden som har potential att
utvecklas ytterligare som viktiga rekreationsområden på stadsdelsnivå finns
dessutom bl.a. vid Öjaby och Högstorp. . Teleborgsskogen mitt i Teleborg är
givetvis av mycket stor betydelse för den stadsdelen. Sammantaget gör detta
att de flesta invånare i Växjö stad har god tillgång till ett större
rekreationsområde (max 1 km till område som är minst 10 ha, eller max 3 km
till område som är minst 100 ha). De flesta har även tillgång till mindre parker
eller naturområden (min 1 ha) inom 300 m.
Utifrån de kriterier som använts i analysen har dock delar av staden vissa
brister när det gäller tillgänglighet till grönområden:
•
Många som bor i centrum (rutnätsstaden) har mer än 300 m till
närmaste grönområde. De relativt hårt trafikerade gatorna runt centrum
gör det dessutom svårt att snabbt och tryggt ta sig till ett grönområde
till fots eller med cykel.
•
Också området mellan Storgatan och järnvägen (södra Väster) samt en
sträcka längs södra järnvägsgatan har mer än 300 m till ett
grönområde. Liksom centrum omges de av trafikerade gator.
Järnvägen utgör dessutom en barriär. Många som bor i området har
istället mellan 500 och 700 m till närmsta grönområde.
•
Öjaby, Räppe och Bergsnäs har dålig tillgång till större planlagda eller
på annat sätt säkerställda grönområden (såväl 10 som 100 ha) Skogen
norr om Öjaby är viktig för rekreation, men når inte upp till kriterierna
för större friluftsområde (100 ha) och är inte utvecklat när det gäller
stigsystem och tillgänglighet. Kulturlandskapet runt Bergkvara gård är
en kvalitet både för Räppeborna och staden i övrigt, som skulle kunna
utvecklas. Det mesta är betes- och åkermarker som inte självklart
inbjuder till strövande och annan friluftsaktivitet. Man är styrd till
befintliga vägar i området.
•
Riksväg 25 är en barriär som skiljer av Högstorp från Fyllerydsskogen,
vilket gör att särskilt den östra delen inte har så bra tillgänglighet till
ett stort rekreationsområde som det kan se ut på en kartbild. Skogsområdena öster och söder om Högstorp har inte de kvaliteter som
krävs för ett bra större grönområde, men kan utvecklas med t.ex.
stigar, tillgänglighet etc. Det östra området är dessutom en framtida
utbyggnadsresurs enligt gällande översiktplan.
•
Såväl centrum (rutnätsstaden) som verksamhetsområdena (Västra
Mark, Norremark och Sandviksområdet) har mycket dåligt med
grönytor, såväl när det gäller grönytor för t.ex. dagvatten, luftkvalitet,
estetik som för rekreation och vistelse.
Kulturmiljö
Hela Växjö stads mest centrala delar utgör område av riksintresse för
kulturmiljövård. I värdebeskrivningen beskrivs området på följande sätt:
”Kyrkomiljön med den medeltida domkyrkan. Gamla gymnasiet och andra
skolbyggnader, biskopsgården Östrabo i avskildhet från och förening med
staden samt fd domprostgården. 1600-tals staden med gatunätets grunddrag,
tomtstruktur och spår av den tidigare västra infarten. Senempirstadens
utvidgningar och låga, ofta putsade bebyggelse samt det sena 1800-tals
esplandstad med tillväxt mot söder, väster och norr. Fondbyggnader som
markerar rutnätets avslutning vid olika tidpunkter, torg och öppna platser,
utblickar, parker och grönstråk. Offentliga byggnader och annan bebyggelse
som hör samman med förvaltningsstaden. Gamla infartsvägar och stadens
direkta övergång i öppen landsbygd i öster. Offentliga byggnader, parker och
järnvägsområdet”.
Stadsdelarna väster. öster, söder och Sigfridsområdet innehåller mycket äldre
och karaktärsfull bebyggelse och bebyggelsestruktur. Inventeringar för dess
områden finns gjorda.
I arbetet med översiktsplanen för Växjö stad ska beskrivningar av stadens
olika stadsbyggnadskaraktärer tas fram. De karaktärsdrag som beskrivs ska
leda till en diskussion om hur befintliga värden och områdenas särart kan
tillvaratas samtidigt som stadsbygden utvecklas. Det är inte bara äldre
områden som har kulturmiljövärden och karaktär utan det finns värden mer
eller mindre som ska värnas i alla bebyggelse
Trafik
Till huvudgatunätet hör sådana gator och vägar som har betydelse för
transporter till och från staden samt mellan stadsdelarna och andra viktiga
målpunkter. Det är i huvudsak väl fungerande. Delar av det kan svälja mer
trafik. I rusningstrafik uppkommer dock trafikstockningar på infartsvägarna
till centrum: Linnégatan/Norrtullsgatan, Fagrabäcksvägen, Teleborgsvägen,
Storgatan.
Vid gatorna som omger centrum samt på några kortare sträckor längs
Teleborgsvägen, Mörners väg och Storgatan är bullret från trafiken
otillfredsställande högt. I några punkter – exempelvis vid korsningen
Storgatan/Söderleden/Arabygatan – är också mängden partiklar i luften från
trafiken nära vad miljökonsekvensnormen tillåter.
För att komma tillrätta med en del av dagens problem och med dem som
bedöms uppkomma om staden byggs ut enligt gällande översiktsplan planeras
följande väg- och gatuutbyggnader:
• Bäckaslövsvägen
• Utbyggnad av Österleden och en ny trafikplats vid Fagrabäck
• Utbyggnad av trafikplats Helgevärma med en påfart på Norrleden från
sydöst (Storgatans förlängning)
• Södra länken mellan riksväg 23 (Malmövägen) och riksväg 27
(Tingsrydsvägen) söder om staden.
• Östra länken mellan riksväg 27 och riksväg 25 (Kalmarvägen) öster om
Högstorp.
Cykelvägnätet är också relativt väl utbyggt och mestadels av hög standard.
Brister finns främst i stadskärnan där flertalet cykelvägar mynnar ut i hårt
trafikerade gator. Planerad utbyggnad av cykelvägnätet framgår av kartan.
Gatunätet har bra standard för busstrafiken. Däremot innebär de få tillfarterna
till resecentrum och de trafikstockningar som tidvis uppstår på dem, samt den
i stora delar av staden glesa bebyggelsestrukturen att det är svårt att ordna en
riktigt effektiv kollektivtrafik.
Förtätningsmöjligheter
Norremarks trafikplats innan den var helt färdig
Västra mark och infarten västerifrån
Potentialen för förtätningar ska analyseras närmare i det fortsatta arbetet med
översiktsplanen. Områdena vid trafikplatserna på Norrleden tar mycket mark i
anspråk och kan ses som exempel på förtätningsmöjligheter. Särskilt Norremarks trafikplats skulle med en mindre markslukande lösning kunna frigöra
betydande arealer för verksamheter. Även i stråken längs Teleborgsvägen och
Storgatans förlängning till Helgevärma trafikplats finns betydande
förtätningsmöjligheter.
Sammanfattande slutsatser
• Växjö är en i det stora hela trivsam stad, som har en unik kvalitet i de
många stadssjöarna med Växjösjön och Trummen mitt i staden, omslutna
av ett vackert och mycket populärt parkstråk.
• Staden är i huvudsak bra försörjd med grönområden. Men det finns
bostadsområden – framför allt i de centrala delarna – där det är mer än
300 m till park eller naturmark passande bland annat för lek. Det finns
även stadsdelar som har bristande tillgång till större rekreativa parker
eller naturområden.
• En stor del av verksamhetsområdena och stadskärnan är hårdgjorda utan
grönytor vare sig på allmän mark eller kvartersmark.
• Riksintresseområdet (rutnätsstaden) är en kvalitet. Samtidigt försvåras en
mer omfattande förtätning (högre bebyggelse). Det skulle behövas mer
bostäder i centrala lägen.
• Staden är i stora delar funktionsuppdelad, bostäder för sig, verksamheter
för sig. Stora områden är obefolkade på icke arbetstid, vilket gör att de
som går eller cyklar genom dessa områden kan känna sig otrygga när det
är mörkt och ödsligt. Samtidigt är det nödvändigt att det finns områden
där verksamheter som kan vara störande inte blandas med bostäder. Det
är också en fördel att verksamhetsområdena ligger i staden på inte alltför
långt avstånd från bostadsområdena.
• Växjö är en relativt gles stad med för sin storlek stor andel villor och
andra småhus. Tillsammans med funktionsuppdelningen bidrar detta till
att det är svårt att ordna en effektiv kollektivtrafik.
• En stor del av handeln är lokaliserad till verksamhetsområdena och
dessutom extremt anpassad till bilburna. Handelsområdena i väster
(Västerport, I11, Samarkand m.m.) ligger relativt nära varandra men
skiljs åt av bland annat trafikbarriärer så att de upplevs som separata
handelsområden utan samband med varandra. De borde kunna knytas
ihop bättre.
• Växjös centrum är tydligt och har en charmig och småskalig karaktär. Det
kommersiella centrumet upplevs dock som relativt litet i förhållande till
städer som Kalmar och Kristianstad.
• Huvudgatunätet är i huvudsak väl fungerande. Vid rusningstid är det
dock problem med trängsel i vissa flaskhalsar. Problem med höga
bullernivåer och hälsoskadliga partiklar i luften finns på några platser,
framför allt kring centrum samt utmed Teleborgsvägen och Storgatan.
• Flera trafikplatser upptar stora ytor vilka skulle kunna utnyttjas för
verksamheter av olika slag om de byggs om till mer marksnåla lösningar.
Detta gäller exempelvis Norremarks trafikplats och trafikplats Mörners
väg. Teleborgsvägen och infarten öster om trafikplats Helgevärma har
potential för förtätningar. Vid de stora trafikplatserna på Norrleden finns
också utrymme för betydande förtätningar om trafikplatserna byggs om
med mer marksnåla lösningar.
