Skol
resan
S VE R I G E S B Ä S TA S K O L A
X XXXXXXXXXXXXXXXXXXXX
X XXXXXXXXXXXXXXXXXXXX
INNEHÅLL
Sveriges bästa skola 2
Delningskultur är vårt framgångsrecept 8
Engagerade föräldrar ger nyfikna barn 10
Att låta läraren lära ut 12
Läs- och skrivutveckling med digitala
inslag ger bättre resultat 16
En stark profil skapar samhörighet 20
Välkommen till oss! 22
Jag vill vara med på Skolresan 24
Kontakt 28
PUBLICERAD AV: BARN- OCH UTBILDNINGSKONTORET, SOLLENTUNA KOMMUN
PRODUKTION: PLURALIS
FOTO: MARIA ROSENLÖF / JOHNÉR, OMSLAGSBILD.
MICHAEL FOLMER/ABCPRESS.SE: SID 10, 18, 24.
TRYCKÅR: 2015
TRYCK: UMIL AB / SIB TRYCK
Sveriges bästa skola
I Sollentuna kommun jobbar vi mot ett gemensamt och tydligt mål – Sveriges bästa skola.
Vi utvecklar våra undervisningsmetoder och vi delar med oss av vår kunskap.
Vårt arbetssätt ger oss skickliga lärare, motiverade elever och engagerade föräldrar!
Sollentuna kommun är en av landets bästa skolkommuner. Våra elever når mycket goda resultat och vi arbetar
målmedvetet med att utveckla skolan. Vi har en utbildningsstrategi som säger att alla elever ska ha godkänt i
alla ämnen, att Sollentuna ska ha landets högsta meritvärden och att alla elever ska känna sig trygga i skolan.
Vägen dit, till Sveriges bästa skola, kallar vi för Skolresan.
Sedan Skolresans start har kommunens skolor förbättrat
sina resultat varje år. De fina resultaten beror bland annat
på ett målinriktat arbete med IKT, informations- och
kommunikationsteknik. Grundskolornas elever har tillgång till en egen bärbar dator eller lärplatta, vilket skapar
förutsättningar för en kreativ undervisning. Lärarna får
också möjlighet att vidareutvecklas i sin yrkesroll.
Vi tror på att lära av varandra och att dela med sig av
kunskap och goda exempel inom skolans värld. Genom
att kommunicera dessa goda exempel kan vi också locka
ännu fler kompetenta pedagoger till kommunen. Även
de fristående skolorna i kommunen har bjudits in att
vara med på Skolresan.
2 Sveriges bästa skola
Tillsammans är vi starka
Vi arbetar tillsammans för att bli nummer ett bland
landets kommuner. För att nå dit behöver alla medarbetare vara med på resan. Och vi behöver även få stöd av
elevernas föräldrar.
Vi vet att föräldrars engagemang i barnens skolgång är
en framgångfaktor för goda skolresultat. Därför vill vi
öka engagemanget genom att skapa förutsättningar för
alla föräldrar att engagera sig i sina barns skolarbete.
Vi vill också tillföra både kunskap och insikter. Cirka
25 procent av alla föräldrar har ett annat förstaspråk än
svenska och annan kulturell bakgrund. Alla föräldrar,
även föräldrar med ett annat modersmål än svenska, ska
kunna ta del av information kring skolans arbete.
En del av Sollentuna kommun
Det är viktigt att alla som arbetar i skolans värld arbetar
tillsammans mot samma mål - våra elevers goda resultat.
Även om den enskilda skolan är unik, behöver vi en
gemensam profil som tydligt visar att skolan är en del av
Sollentuna kommun.
Sveriges bästa skola 3
En gemensam kommunikationsplattform har därför
tagits fram för alla kommunala skolor i Sollentuna kommun.
Den innehåller till exempel stöd som kan anpassas till de
olika skolornas behov av kommunikation.
Vi delar med oss av vår kunskap
– En av våra styrkor i Sollentuna kommun är det kollegiala lärandet. Vi lär av varandra och delar med oss av
vår kunskap. Det inspirerar både lärare och elever, säger
Daniel Broman, förvaltningschef på barn- och utbildningskontoret. Ett par gånger per år arrangerar vi dessutom
mötesplatser då delningskulturen kollegor emellan blir
extra tydlig.
Det här arbetssättet innebär att vi utvecklas tillsammans.
Vi bygger framtiden på gemensamma erfarenheter samt
ny metodik och pedagogik. Våra satsningar på rätt metoder och skickliga lärare i kombination med de digitala
verktygen har medfört en mer kreativ och varierad
undervisning. Det ger eleverna större möjligheter att,
utifrån sina egna förutsättningar, nå bättre resultat.
– I Sollentuna arbetar vi hela tiden med att utveckla vår
kompetens både hos lärare och elever. Vi ligger långt fram
och tittar ständigt på nya arbetsformer som utmanar och
utvecklar verksamheterna. Exempelvis arbetar vi för
att skapa kompetenscenter där varje skola ansvarar för
omvärldsbevakning, forskning och fortbildning kring
ett skolämne. Det ger varje lärare en koppling till både
sin skola och ett kompetenscenter där de diskuterar
och utvecklar sitt huvudämne inom hela kommunen,
avslutat Daniel.
4 Sveriges bästa skola
En av våra styrkor i
Sollentuna kommun är
det kollegiala lärandet.
Sveriges bästa skola 5
6 Sveriges bästa skola
Sveriges bästa skola 7
Delningskultur är vårt
framgångsrecept
Satsningen på IKT, informations- och kommunikationsteknik, har inneburit ett enormt
lyft för hela Sollentuna kommun. Eleverna
är mer motiverade och tycker att det är
roligt att lära sig nytt, säger Erik Jaråker,
IKT-utvecklare och SO-lärare på Runbacka
skolor i Sollentuna.
– Jag finns som resurs och stöttar både elever och lärare
genom att visa på nya möjligheter och lösningar med
våra digitala verktyg. Mitt mål är att stimulera till kreativt användande och få eleverna att skapa själva. Det är
ett heltidsarbete för mig att uppmuntra, utbilda, gjuta
mod, inspirera och väcka nyfikenhet, berättar Erik.
– Innan vi startade arbetet med IKT var jag frustrerad
över att tekniken inte fanns på plats i skolan. Den var ju
etablerad i resten av samhället. Idag handlar det om ett
kontinuerligt lärande för oss alla. Vi lärare får stöd inom
IKT och vi lär av varandra. IKT har förändrat lärarrollen
och undervisningsmetoderna och det är enklare för oss
pedagoger att lära av varandra, konstaterar Erik.
Sunt förhållningssätt
Alla elever på Runbacka skolor har tillgång till en egen
dator som de även kan ta med sig hem.
– Vi lär våra elever att ha ett sunt förhållningsätt till datorer.
Och det fungerar. Vi talar om nätetikett, så kallad
netikett, och visar filmer som påminner om vad man
8 Delningskultur är vårt framgångsrecept
ska tänka på när man jobbar framför en dator. Till
exempel vikten av att ta paus, sitta rak i ryggen och så
vidare. Dessutom uppmuntrar vi till rörelse. På skolan
finns även uppehållsrum med frizoner, där man inte får
använda datorer. Skolan har flera ”juniorspridare”, det
vill säga teknikintresserade elever som hjälper till ute i
klasserna.
Den stora vinsten med det här sättet att jobba är att de
flesta eleverna upplever att det är roligt att gå i skolan.
Ny teknik gör det enklare att anpassa lärandet till varje
lärsituation och jobba mer utifrån elevernas förutsättningar. Sollentuna kommun har hittat nya vägar till
lärande för både elever och lärare.
En dynamisk lärandemiljö
Andreas Cassne är IKT-strateg på barn- och utbildningskontoret i Sollentuna kommun och jobbar med att omsätta
kommunens IKT-strategi i den pedagogiska vardagen.
– Jag inspirerar lärare, förklarar hur de digitala verktygen
fungerar, jobbar med omvärldsbevakning och tar fram
handlingsplaner utifrån skolornas behov. Det handlar
mycket om att hitta nya vägar och idéer inom teknikens
värld och att skapa en mer dynamisk lärandemiljö,
berättar Andreas.
Vår delningskultur
– Ett annat viktigt resultat av vårt IKT-arbete är vår
delningskultur. Att vi byggt en bättre grund för samarbete mellan samtliga lärare i kommunen. Vi delar med
oss av det vi gör. Resultatet har blivit ett större engage-
mang och en helt ny vi-känsla. Alla vet att när man delar
med sig av sina idéer, så kanske det kommer en ny bra
idé tillbaka i retur, konstaterar Andreas. Vi kallar det
delningskultur.
Tankar om framtiden
I kommunen finns därför flera arenor där lärare kan
inspirera varandra och få möjlighet att visa upp sig.
För det gäller att våga visa för andra hur man jobbar
och vilka metoder man använder.
– Kan vi organisera oss på ett annat sätt? Jobba i andra
miljöer, på nya tider, på nya sätt? Vi uppmanar ständigt
varandra, och våra rektorer och lärare, att tänkta nytt
och bryta invanda mönster, avslutar Andreas.
Den digitala utvecklingen går enormt fort. I Sollentuna
funderas det mycket på hur skolorna ska se ut i framtiden.
Och hur satsningen på digitala verktyg kan utvecklas.
– Här finns flera webbplatser som gör våra lärare synliga
genom filmer och intervjuer med lärare som berättar om
sin pedagogiska idé. Dessutom är vi med på mässor för
att dela med oss av våra erfarenheter. Det är många som
vill lyssna på våra duktiga lärare när de berättar om undervisningens innehåll, säger Sara Penje, skolutvecklare
inom Sollentuna kommun.
– Vi har gått från en kultur där varje skola var sig själv
närmast och fokuserade på sin egen verksamhet, till att
nu jobba med kollegialt lärande med stort fokus på att
dela med sig. Både inom varje skola och mellan skolorna
i kommunen, säger Sara.
Sociala medier är ett informellt sätt för rektorer, lärare,
politiker och förvaltning att byta tankar och åsikter.
– Vi har blivit duktiga på att visa upp det som är bra och
lyfta fram goda exempel. Och lärarna och blivit bättre
på att uppmärksamma både varandra och sig själva,
konstaterar Sara.
Delningskultur är vårt framgångsrecept 9
Engagerade föräldrar
ger nyfikna barn
Föräldrar är viktiga för sina barns resultat
i skolan. Därför arbetar vi i Sollentuna
kommun för att skapa förutsättningar för
alla föräldrar att engagera sig i sina barns
skolgång. Och att ägna mer tid åt barnens
skolarbete.Vi arbetar också med att bli
tydliga med vilket ansvar man har som
förälder. Det här är en del i vårt arbete för
att bli Sveriges bästa skola.
Vi arbetar med devisen ”Du är viktig” som ska ge tips
till alla föräldrar i kommunen kring hur man kan öka
sitt föräldraengagemang. Det kan till exempel handla om
vilken typ av hemuppgifter eleverna får i skolan och hur
föräldrar kan stötta eleverna i detta arbete. Alla föräldrar,
oavsett skolbakgrund, kan vara ett stöd för sitt barn.
Ett tips är till exempel att bestämma en tid varje dag
när man sitter ner tillsammans och tittar på dagens
hemuppgifter. Helst då barnet har ätit något, så att det
finns energi kvar till skolarbetet. Det är också viktigt att
föräldrarna pratar positivt om skolan hemma. Om föräldrarna tycker att skolan är viktig, så gör ofta barnet det
också. Genom att fråga om skolan, vara intresserad av
och prata gott om skolan, så visar man att skolan räknas.
10 Engagerade föräldrar ger nyfikna barn
I Sollentuna vet vi
att trygghet och
studiero i skolan leder
till bättre resultat.
Skolans syn på kunskap har förändrats genom åren.
Förr gällde det att lära sig fakta utantill och rabbla
kunskaper. Nuförtiden söker eleverna själv kunskap och
värderar och ifrågasätter information. Att kunna förklara,
diskutera och uttrycka sina åsikter är en stor del av skolan
i dag.
Sollentuna kommun satsar på att utveckla pedagogiska
metoder, till exempel genom IKT, informations- och
kommunikationsteknik. Det här innebär nya undervisningsmöjligheter som är utvecklande, inspirerande och
roliga, för både elev och lärare. Lärarna får dessutom
större möjlighet att anpassa uppgifter och övningar efter
elevernas olika förutsättningar. Det här har visat sig leda
till att fler elever tycker att det är roligt att gå till skolan
och att lära sig nytt.
Inom Sollentuna vet vi att trygghet och studiero i
skolan leder till bättre resultat i skolan. Vi har en egen
handlingsplan för Trygghet och Studiero och vi arbetar
med Olweus-programmet för att motverka och hantera
mobbning. Alla elever som har behov av särskilt stöd ska
också få det.
Att röra på kroppen är bra för hjärnan och därmed för
skolresultaten. Och därför har alla barn möjlighet att
röra på sig under skoltid. I Sollentuna skriver till exempel
skolsköterskan ut motion på recept.
Engagerade föräldrar ger nyfikna barn 11
Att låta läraren lära ut
Hur ser samarbetet ut mellan lärarna? Vilket stöd får man från rektor? Vad lägger lärare
och rektorer sin tid på? Ett sätt att förbättra skolan är att varje skola kartlägger sin dagliga
verksamhet. I Sollentuna kommun görs detta genom PRIO-programmet*.
– Lärarna ska ges bästa möjliga förutsättningar att hjälpa
eleverna till goda studieresultat, säger Annette Karmitsa
som, tillsammans med Ann-Christin Nygren, arbetar
som utvecklingsledare inom PRIO i Sollentuna.
De flesta lärare vill få större kontroll över sin tid och
lägga mer tid på undervisning. Man vill också få tid till
utveckling tillsammans med sina kollegor och öka det
kollegiala samarbetet. Skolforskning visar att de största
effekterna på elevernas lärande nås när lärare börjar lära
av sin egen och varandras undervisning samt när skolledare följer upp undervisningen.
PRIO är ett utvecklingsarbete som tagits fram av SKL,
Sveriges kommuner och landsting. Det är ett sätt att
utveckla skolornas arbetssätt så att resurserna används
där de gör mest nytta. Med PRIO skapas förutsättningar
för lärare och skolledare att själva utveckla ett gemensamt och strukturerat arbetssätt. De goda exemplen och
de framgångsrika arbetssätt som programmet bygger
på har hämtas både från Sverige och från andra länders
skolsystem.
Ofta saknas till exempel mötesrutiner på skolorna vilket
leder till ineffektiva möten. Ett annat vanligt scenario
är att det inte finns tid för lärarna att samarbeta kring
planering av lektioner, undervisningsmetoder och utvärdering av undervisningen. Kollegial återkoppling och
coaching mellan lärare och rektor är också något som
många lärare vill ha.
12 Att låta läraren lära ut
Fokus på rätt saker
PRIO är ett mycket bra verktyg i det interna utvecklingsarbetet på skolorna. Mer tid till att diskutera pedagogik
ger lärarna större möjlighet att fokusera på och lära av
sin egen och kollegornas undervisning.
– Resultatet när en skola arbetat med PRIO blir tydligare
strukturer och processer och många lärare upplever att
stressen minskar. En mer professionell känsla kring organisationen skapas. Det blir tydligare vad man gör och
hur man gör det. De interna mötena får en annan struktur
och rätt personer går på rätt möten. Och det skapas
förutsättningar för lärarna att utveckla det kollegiala
lärandet och för att planera gemensamt, säger Annette.
PRIO drivs av ledningen på skolan med hjälp av
kommunens utvecklingsledare. Annette berättar:
– Vi kartlägger skolan genom djupintervjuer, enkäter
och observationer av lektioner. För att ta reda på hur
man arbetar på skolan, hur möten fungerar, hur undervisningen planeras, hur man får information etc. Vi
samlar erfarenheter och synpunkter från alla medarbetare. Dessutom gör lärarna en tidslogg där de ser hur de
använder sin tid. Efter kartläggningen tar vi tillsammans
med skolledningen fram de fokusområden som skolan
ska arbeta vidare med. Vi som jobbar som utvecklingsledare finns med för att stötta och vägleda och ”släpper
inte taget” utan följer upp de nya arbetssätten tills de
sitter, avslutar Annette.
* PRIO står för Planering, Resultat, Initiativ och Organisation.
Att låta läraren lära ut 13
Att kunna förklara,
diskutera och uttrycka
sina åsikter är en stor
del av skolan i dag.
14 Att låta läraren lära ut
Att låta läraren lära ut 15
Läs- och skrivutveckling med
digitala inslag ger bättre resultat
I dagens informationssamhälle är det viktigare än någonsin att lära sig att läsa och skriva.
Vi kommunicerar och utför alltmer arbete via digitala medier. I Sollentuna kommuns skolor
arbetar vi därför sedan flera år med digital teknik integrerat med en pedagogisk metod för
social interaktion, säger Annika Agélii Genlott.
Annika är doktorand i informatik vid Örebro universitet och Skolutvecklare i Sollentuna kommun och har
utvecklat STL, Skriva sig till lärande. En metod för hur
man på ett strukturerat sätt kan integrera digital teknik i
undervisningen. STL grundar sig på forskning om viktiga
faktorer för lärande i kombination med digital teknik.
Metoden har visat sig ge nya förbättrade förutsättningar
för elevers läs- och skrivinlärning under de tidiga skolåren.
Hon berättar: – Att börja med att skriva på tangentbord
skapar för många barn nyfikenhet och lust att vilja lära
sig läsa och skriva. Det här gäller särskilt för de elever
som inte har så välutvecklad finmotorik och har svårt att
skriva med penna. Dessa barn får möjlighet att utveckla sitt
språk utan att handstilen blir ett hinder, vilket resulterar
i högre självkänsla samt mer läsbara och längre texter.
Att knäcka läs- och skrivkoden
– Eleverna skriver, publicerar och ger återkoppling på
varandras texter på en gemensam webbsida, där även
lärarna är med och kommenterar. Det skapar ett kreativt
och kommunikativt klimat som hjälper eleverna att
snabbt knäcka läs- och skrivkoden. Elevernas texter blir
både längre och språkligt mer innehållsrika. Metoden,
16 Läs- och skrivutveckling med digitala inslag ger bättre resultat
som bygger på ett språkutvecklande perspektiv, kan
användas i alla ämnen eftersom man skriver, talar och
reflekterar i alla ämnen, menar Annika.
– Jag genomförde först ett pilotprojekt med metoden
STL när jag var klasslärare för årskurs 1. Och hade då
själv möjlighet att jämföra min klass med klasser där
man arbetar mer traditionellt. Resultatet visade att de
som jobbade med metoden tillsammans med digitala
verktyg, på datorer med tangentbord, läste något fortare
än de med traditionell undervisning. De skrev längre
men framförallt mycket mer avancerade texter.
20 procent fler får godkänt
En vidare undersökning som bygger på elevresultat i årskurs 3 för de nationella proven i svenska och matematik
har också gjorts. Den visar på att de elever som undervisats med STL och digitala verktyg klarar nationella
proven i mycket högre utsträckning än övriga elever.
Närmare 20 procent fler elever når godkänt. Allt tyder
på att det är kombinationen mellan den pedagogiska
metoden STL och digitala verktyg som leder till ett
mycket bättre elevresultat i både svenska och matematik.
Fler elever når målen
– Vinsten är att fler elever klarar målen, att alla elever är
inkluderade, att de lär sig lättare och att likvärdigheten
ökar. Pojkarna får generellt sett mycket bättre resultat
med STL i kombination med digitala verktyg. De får
nästan ett lika bra resultat som flickorna, konstaterar
Annika. Sollentuna arbetar även med fortbildning i
STL-metoden. Hundratals lärare, som i sin tur har 1 000tals elever, har utbildats. Utbildningen pågår under ett år
med regelbundna träffar och bygger på kollegialt lärande,
avslutar Annika.
Läs- och skrivutveckling med digitala inslag ger bättre resultat 17
18 Läs- och skrivutveckling med digitala inslag ger bättre resultat
Läs- och skrivutveckling med digitala inslag ger bättre resultat 19
En stark profil skapar samhörighet
Syftet med att ha en gemensam profil är att den hjälper oss alla som arbetar i Sollentuna
kommuns skolor att jobba mot samma mål. Vi visar att vi är en helhet och vi beskriver hur
vi jobbar tillsammans i kommunens skolor.
En tydlig profil hjälper oss att förmedla det intryck som
vi vill att vår målgrupp ska få av oss. Vi vill att så många
som möjligt, som är intresserade av skolan, ska ta del av
vår vision, våra budskap och våra mål.
Barn- och utbildningskontoret har det övergripande
ansvaret för att alla barn får det stöd de behöver i sin
utbildning och sin utveckling inom skolan. Våra lärare
har hög kompetens och ger eleverna trygghet och kvalitet
i den dagliga undervisningen. Och vårt målinriktade
arbete leder till att Sollentunas elever får bättre resultat
för varje år som går. Tillsammans skapar vi en miljö där
alla får chansen att utvecklas och trivas. Vi välkomnar
självklart även friskolorna i kommunen att vara med på
Skolresan.
Formspråket för Skolresan bygger på Sollentuna kommuns
visuella identitet och lyfter fram vår gemensamma satsning på skolan. Den hjälper oss att bli ännu tydligare när
vi kommunicerar med våra målgrupper, medarbetare,
föräldrar och alla som är intresserade av skolans värld.
Formspråket inkluderar färger, typsnitt, bilder och skapar
en gemensam grund för allt arbete kring Skolresan.
För att underlätta arbetet för dig som jobbar med kommunikation kring skolan finns en gemensam varumärkesplattform för Skolresan samt en sammanställning av
kommunikationsåtgärder som skolorna kan använda för
20 En stark profil skapar samhörighet
att göra sin egen plattform. Vår vision, våra värderingar
och budskap hittar du i varumärkesplattformen som
följer.
Skolresans varumärkesplattform
Produkt
Genom Skolresan ska alla barn nå målen, känna trygghet
och må bra i Sollentuna kommuns skolor.
Målgrupp
• Alla medarbetare inom skolan.
• Alla potentiella elever och föräldrar.
• Presumtiva medarbetare.
• Alla kommuninvånare.
Mission – vad gör vi för världen?
• Hjälper barn och ungdomar att förverkliga sina drömmar.
• Ger eleverna trygghet så att de har självförtroende att göra medvetna val.
• Utbildar morgondagens samhällsmedborgare efter var och ens individuella förutsättningar.
• Rustar eleverna med kunskap och kreativitet inför
morgondagens teknik.
• Ser till att Sverige kan fortsätta utvecklas till en ledande utbildningsleverantör.
Position – nuläge, position på marknaden
• En av toppkommunerna bland Sveriges kommuner.
Vision – position i framtiden
• Sveriges ledande utbildningskoncern.
Stil – personlighet
• Familjär.
• Hjälpsam.
• Kompetent.
• Engagerad.
• Driven.
• Nytänkande.
• Prestigelös.
• Flexibel (t ex vid högt söktryck).
• Gör lite mer, utöver det som förväntas.
• Förebild.
Värderingar – livsregler
• Höga förväntningar.
• Ärlighet.
• Tillit.
• Vänlighet.
• Lyssnande.
Löfte/motto
Med Sollentuna kommuns arbete för att erbjuda Sveriges
bästa skola ger vi alla barn förutsättningar att utvecklas och
lyckas i våra skolor.
Budskap
Sveriges bästa skola.
Alla barn ska lyckas.
S VE R I G E S B Ä S TA S K O L A
En stark profil skapar samhörighet 21
Välkommen till oss!
I Sollentuna kommun, som ligger strax norr om Stockholm, bor cirka 68 000 människor.
Här finns många företagare och handelsplatser, blandat med fina naturområden och
kulturaktiviteter.
Sollentuna centrum, Järvafältet och Edsviksområdet är
några exempel. Sollentuna växer hela tiden och just nu
pågår en stadsomvandling där de centrala delarna av
Sollentuna byggs ut och får ny karaktär.
Det är lätt att ta sig hit. E4:an går genom hela kommunen
från norr till söder. Och här finns fem pendeltågstationer,
från Helenlund i söder till Rotebro i norr.
I Sollentuna finns stora naturområden för friluftsliv, högklassiga idrottsanläggningar, simhall och flera golfbanor.
Här finns Edsvik som bjuder på konst, kultur, design
och mathantverk i kulturhistorisk miljö. Här ligger även
norra Stockholms bästa skidbacke, bra badplatser och
natursköna Järvafältet. Sollentuna har många spännande
evenemang året om, som du kan läsa mer om på
www.sollentuna.se
Vill du arbeta med barn och ungdomar
i Sollentuna?
Cirka 2 500 medarbetare arbetar i Sollentuna kommun.
Inom området barn och utbildning är vi 1 500 personer.
Vi träffar hela tiden nya spännande medarbetare som vill
jobba här hos oss.
22 Välkommen till oss!
I kommunen finns många kommunala och fristående
skolor. Vår vision är att bli Sveriges bästa skola och vi har
kommit en bra bit på väg. Vi är mycket stolta över våra
resultat. Och vi är mycket stolta över våra lärare.
Mer information om Sollentuna, till exempel om hur
vi arbetar med skolutveckling, och var alla skolor och
förskolor ligger hittar du på vår hemsida. Välkommen till Sveriges bästa skola i Sollentuna!
Välkommen till oss! 23
24 Jag vill vara med på Skolresan
Jag vill vara med på Skolresan
Här är områden som jag skulle vilja utveckla och förbättra.
I mitt eget arbete:
I min arbetsgrupp:
Jag vill vara med på Skolresan 25
Här är områden som jag skulle vilja utveckla och förbättra.
På min arbetsplats:
Här är mina tips på vad Skolresan kan satsa på framöver:
26 Jag vill vara med på Skolresan
Jag vill vara med på Skolresan 27
KONTAKT
Sollentuna kommun tfn 08-579 210 00.
Barn- och utbildningskontoret tfn 08-579 210 00.
Är du anställd i Sollentuna kommun hittar du mer information på intranätet Solsidan.
Arbetar du inte i kommunen kan du läsa mer om hur vi arbetar på vår webbplats, www.sollentuna.se.
Här hittar du också kontaktinformation till alla förskolor och skolor, både kommunala och fristående.
Via www.sollentuna.se kan du också få kontakt med politikerna i kommunens alla nämnder.
28 Kontakt
