Utbildningsbehov i sociala arbetsintegrerande företag i

Utbildningsbehov i sociala
arbetsintegrerande företag i Skaraborg.
Utifrån föreningen PASS
INNEHÅLL
1. INLEDNING OCH BAKGRUND
1.1 Coompanion Skaraborg……………………………………………………………………………………3
1.2 PASS – Plattform för Arbetsintegrerande Sociala företag i Skaraborg………………3
1.3 Uppdraget att undersöka utbildningsbehovet hos Sociala företag i Skaraborg…3
1.4 Hur undersökningen är gjord och dess avgränsning…………………………………………3
1.5 Mål och syfte med undersökningen…………………………………………………………………4
2. BESKRIVNING AV FÖRETAGEN I PASS
2.1 Kooperativet Lärkan i Grästorp……………………………………………………………………..5
2.2 Ekebohuset ek. förening……………………………………………………………………………….5
2.3 Bruk för alla i Falköping – Habo…………………………………………………………………….5
2.4 Götene företagskooperativ – GfKoop……………………………………………………………5
2.5 Kooperativet Laxen i Otterbäcken………………………………………………………………..6
2.6 VISTA-Karlsborg……………………………………………………………………………………………6
2.7 Kanalslussen – Töreborda…………………………………………………………………………….6
3. RESULTATET AV FRÅGAN OM UTBILDNINGSBEHOVEN TILL PASS……………………….7
4. SAMMANSTÄLLNING AV FRÅGAN KRING UTBILDNINGSBEHOVET I PASS…………..8
5. GRUPPERING AV UTBILDNINGSBEHOVEN I PASS……………………………………………….11
6. EN MÖJLIG UTBILDNINGSMODELL UTIFRÅN UPPLEVDA BEHOVEN I PASS………….13
7. SAMMANFATTANDE SLUTORD………………………………………………………………………….15
2
1 INLEDNING OCH BAKGRUND
1.1 Coompanion
Coompanion Skaraborg har sitt huvudkontor i Falköping och deras uppdrag är att erbjuda
rådgivning till personer som vill starta företag tillsammans, dvs. kooperativa företag. De
jobbar i hela Skaraborg och med olika branscher. Hos dem kan man få råd kring när-varhur man startar sitt företag och det spelar ingen roll i vilket stadium företaget befinner
sig; idéstadiet, har startat upp eller om man redan är i gång. Coompanion hjälper även till
med olika analyser, söka finansiering och skapa mervärden genom samverkan med andra
företag.
1.2 PASS
PASS står för Plattform för Arbetsintegrerande Sociala företag i Skaraborg och är en ny
organisation som har till uppgift att stödja de olika sociala företagen i Skaraborg genom
att sammanfoga gemensamma krafter. PASS verkar för kunskap och erfarenhetsutbyte
och stöd till medlemmarnas utveckling och kompetensförsörjning. Idag är 7 av
Skaraborgs sociala företag medlemmar i PASS. Målet är att alla sociala företag i
Skaraborg ska känna till PASS och se nyttan av att vara medlem i organisationen.
1.3 Uppdraget att undersöka utbildningsbehovet hos Sociala företag i Skaraborg.
År 2013 ansökte Coompanion Skaraborg om projektmedel för sociala innovationer.
Projektet kom att heta Innovation LUKAS – Lärande och utveckling kring
Arbetsintegrerande Sociala företag.
Ett tidigare projekt resulterade i bildandet av PASS – Plattform för Arbetsintegrerande
Sociala företag i Skaraborg, en organisation för att kunna samverka på flera sätt mellan
de olika sociala företagen i Skaraborg.
PASS och Coompanion har i nära samarbete med varandra kommit fram till att
kunskaper, kompetens och erfarenheter är väldigt blandade i de sociala företagen. Man
kom även fram till att PASS skulle försöka att samordna samt hitta arbetssätt för att
kunna sprida befintlig kunskap mellan de olika arbetsintegrerande sociala företagen i
Skaraborg. Det behövs en samordning av olika utbildningar och för att kunna göra detta
måste man känna till utbildningsbehoven i de olika inblandade företagen.
Uppdraget att ta reda på hur de olika sociala arbetsintegrerande sociala företagen i
Skaraborg ser på utbildning och på behovet gavs till Cecilia Lindström, vice ordförande i
PASS samt även verksamhetschef i Ekebohuset.
1.4 Hur undersökningen är gjord och dess avgränsning.
Denna undersökning gjordes främst genom att ett antal frågor ställdes till de sociala
företag som är medlemmar i PASS. På så sätt blev PASS en referensgrupp för sociala
företag i Skaraborg. Frågorna ställdes både genom mejl och muntligt och samma frågor
är ställda vid olika tillfällen till samma personer. Huvudfrågan har varit:
3
Hur ser utbildningsbehovet ut i er verksamhet?
För att vara källkritisk och även självkritisk till denna undersökning så bör det påpekas att
den inte är vetenskaplig. Undersökningen är gjord genom huvudsakligen muntliga frågor
även om frågan vid något tillfälle är skickad via mejl. Svaren från PASS medlemmarna är
utifrån deras subjektiva bedömning kring hur de anser att utbildningsbehovet ser ut hos
dem. Det empiriska materialet är därför till stor del subjektivt erfarenhetsbaserat.
1.5 Mål och syfte med denna undersökning.
Målet och syftet för denna undersökning har således varit att undersöka
utbildningsbehovet, kartlägga detta och försöka hitta de utbildningsinsatser som kan
vara lämpliga för sociala företag i Skaraborg. Detta för att de sociala företagen ska kunna
bli mera affärsmässiga och innovativa i sitt affärsutövande gentemot andra parter. På så
sätt är målet med undersökningen också att kunna försöka hitta en samverkan kring
lämpliga utbildningsinsatser. Frågeställningen är därför hur utbildningsbehovet ser ut i
de olika företagen i PASS.
4
2 BESKRIVNING AV FÖRETAGEN I PASS
2.1 Kooperativet Lärkan i Grästorp
Lärkan är ett arbetsintegrerande socialt företag beläget i Grästorp, en ekonomisk
förening som har som övergripande mål att hjälpa människor tillbaka till en bra social
samvaro och ett nytt arbete med egen försörjning. Deras verksamheter innefattar ett
servicelager, secondhandbutiken Återvändan, resecafé med butik, föreningskansli och en
cykelverkstad.
2.2 Ekebohuset ek förening - Vara
Ekebohuset, som ligger ca 2 mil från Grästorp i Stora Levene är ett socialt
arbetsintegrerande arbetskooperativ och ekonomisk förening så som Kooperativet
Lärkan. Ekebohusets främsta mål är att människor som upplever sig ha hamnat utanför
arbetslivet ska lära sig se, hitta och skapa möjligheter för att åter integreras på
arbetsmarknaden igen. Det övergripande målet är därför att skapa fler arbeten för fler
människor som har svårt att finna jobb. Deras verksamhetsområden ändras ständigt
utifrån olika behov utifrån en organisk organisation, men de har ett våffelcafé, butik med
produkter de själva skapat och utvecklat samt en verkstad där man tillverkar produkter.
Utöver detta hyr man ut tält, tvättar åt företag, lagar kläder, hyr ut lokal och ordnar olika
aktiviteter.
2.3 Bruk för alla i Falköping - Habo
Bruk för alla i Falköping är en ideell förening med bred verksamhet där man tar vara på
människors resurser och initiativförmåga oavsett långtidssjukskrivning, arbetslöshet eller
funktionshinder. Målet är att ge ett ökat välbefinnande och möjlighet till utveckling.
Deras verksamhetsområden är:












Ateljé
Caféer
Forskarna
Frukten
Garn och tyghantverk
Hundagiset Tassen
Legoarbeten
Lettlandshjälpen
Returlagret
Secondhandbutik
Servicegruppen
Snicken
2.4 Götene företagskooperativ – Gfkoop
Gfkoop är ett arbetsintegrerande socialt företag i Götene som från första början började
med att bygga timmerhus. Idag har de ändrat verksamhetsinriktning och har
5
bed&breakfast, hantverk och konst. De utför en hel del arbeten på beställning från
kunden och har bland annat en bra snickerikunskap i sin verksamhet.
2.5 Kooperativet Laxen i Gullspång
Kooperativet Laxen är ett arbetsintegrerande socialt företag i Otterbäcken som arbetar
för att integrera människor i samhälle och arbetsliv. Man skapar delaktighet genom bl.a.
ägande, egenansvar eller avtal och återinvesterar vinsterna i den egna verksamheten. De
driver affärsverksamhet med medarbetarna i centrum. Verksamheten består av en
utegrupp som erbjuder hushållsnära tjänster och kan hjälpa till med allt från
gräsklippning till snöröjning, man har en Secondhandbutik och en sömnadsavdelning där
man både syr och lagar kläder.
2.6 VISTA-Karlsborg
VISTA Karlsborg är en nystartad verksamhet och är i nuläget en ideell förening som
bedriver kaféverksamhet. De håller just nu på med att starta upp även ett hunddagis.
2.7 Kanalslussen – Töreboda
Många sociala företag är avknoppade från kommunens AME verksamhet. Kanalslussen
är ett exempel på detta. De är ett nystartat arbetsintegrerande socialt företag, en
ekonomisk förening som har många olika verksamheter för människor att växa i. De
erbjuder bl.a hushållsnära tjänster och försäljning av varor från egen sömnadsavdelning
6
3 RESULTATET AV FRÅGAN TILL MEDLEMSFÖRETAGEN I PASS.
Behovet av utbildningsinsatser har varit en fråga i PASS ända sedan föreningen startades.
På ett av de första mötena diskuterades hur vi definierar det här med kunskaps och
utbildningsbehovet i de sociala företagen. När vi pratar om brister, vilka brister är det?
När vi menar att det behövs utbildningar vad pratar vi om för saknad kompetens?
Det vi kom fram till i en öppen diskussion var att det vi menar är inte de praktiska
kunskaperna kring vissa verksamhetsområden, utan det vi i första hand tänker på är att
det behövs kunskaper inom affärsmannaskap och att driva företag affärsmässigt.
Den 5 mars 2014 skickades följande mejl till PASS medlemmar:
”Hej, Idag har vi haft diskussioner angående hur en längre utbildning skulle kunna byggas
upp för sociala företag. Detta för att kunna kvalitetssäkra kunskap hos sociala företag.
Jag vill därför att ni tittar på era utbildningsbehov hos er och skriver några rader om vad
ni skulle kunna behöva. Tänk gärna i olika nivåer om det är möjligt. Skicka till mig så att
jag kan sammanställa.”
Flera av de sociala företagen svarade allmängiltigt att de skulle behöva det mesta i en
eventuell utbildning. Några av företagen svarade inte alls.
Kooperativet lärkan i Grästorp svarade följande:
 Kundbemötande
 Bokföring
 MI och coachning
 Hur man hittar nya arbetsområden
 Styrelsearbete
 Hur ett socialt arbetsintegrerande företag fungerar
 Hur man arbetar för att gruppen ska må bra.
Ekebohuset hade med de flesta av ovan punkter men ville lägga till några. Man ansåg
också att de olika utbildningars grupper skulle grupperas efter olika funktioner i
verksamheten. Dvs. någon sorts behovsanpassning eller i olika steg.







Verksamhetsledning
Grupputveckling
Att leda ett företag med öppenhet och delaktighet – demokratiskt företagande
Affärsutveckling
Ledarskap och handledning
Konflikthantering
Juridik och regelverk
7









Samverkanspartners
Omvärldsorientering
Mötesmetoder och verktyg
Produkt utveckling
Logistik
Projektledning
Redskap för att kunna förändra och ta makten över sitt liv.
Att styra med mål
Att söka arbete
Maria Henriksson som är verksamhetsledare för Coompanion i Skaraborg ställde frågan
igen på ett styrelsemöte i PASS gruppen och fick då följande svar:












Affärsmannaskap – Vad, när hur och varför
Att lära sig och ta betalt.
Marknadsföring och bemötande
Kundfokus
Ekonomi
Juridig, avtal (KFO)
Ledarskap
Motiverande samtal, bemöta och stötta
Hantera olika typer av handikapp
Uppfinna, varumärke och produkt
Konflikthantering och ansvarstagande både som anställd och som styrelse –
systematiskt ansvar.
Arbetsmiljöarbete
4 SAMMANSTÄLLNING AV FRÅGAN KRING UTBILDNINGSBEHOVET I PASS
Som det går att utläsa av svaren är behovet stort av en rad olika utbildningsinsatser.
Om man tittar på de olika behoven så går det att gruppera och knyta dem till olika
nivåer/positioner/anställningar i de olika sociala företagen.
På Ekebohuset arbetar man med en intressant trappa för att strukturera olika steg och
visa på möjligheterna med att kunna göra en intern karriär och komma ut ur det
upplevda utanförskapet. Avtal skrivs på ett år och först när man varit i verksamheten
minst ett år kan man bli anställd. Den första formen av anställning som man då får är
förstärkt anställningsstöd, d.v.s. en FSAS anställning. Man anställer aldrig på en FSAS
anställning om man inte redan då funderar kring vad som kan vara nästa lämpliga steg.
8
När man knyter denna trappa till position, kunskap, behov samt lön så blir den
flerdimensionell.
I steg ett så kommer man in som en FASare vilket innebär att man har nått jobb och
utvecklingsgarantins tredje fas. Man har då varit arbetslös i minst 3 år. På Ekebohuset
har man personer som varit arbetslösa mellan 3-20 år. Den främsta uppgiften i detta steg
är att hitta tillbaka till sig själv, förstå sina rättigheter och skyldigheter som fasare samt
att bli en duktig arbetssökande igen. När en person har tagit valet att man vill bli anställd
och jobba med de frågorna det innebär så sätts det upp en målplan, dvs vad behöver
man jobba med för att bli anställningsbar på Ekebohuset. Här gasar man på den
personliga utvecklingen och det är viktigt att personen läker i sin ryggsäck eftersom man
som anställd på Ekebohuset ska arbeta i en sorts stödfunktion för människor som varit i
den sits som man själv en gång varit i. Här pratar man också mycket om skillnaden mellan
att vara anställd och Fasare. När man väl har klivit in i steget som FSAS anställd så ändras
fokuseringen på individen på så sätt att individen anses nu kunna arbeta självständigt
och agerar som stöd snarare än att få stöd. Som Fas 3:are sätts individens utveckling i
centrum och som FSAS så sätts kunden i centrum. Kunden kan på så sätt både vara en
deltagare som behöver stöd men framför allt så pratar man om att de anställda först och
främst är ansiktet utåt för Ekebohuset. De har på så sätt också ett större ansvar än en
Fasare. Så för att sammanfatta ovan bild så ska anställningens art sitta ihop med den lön
och det ansvar samt utbildning som personen har. Ju längre upp på trappan man går ju
mer ansvar får man, högre lön och även utbildning för varje steg. När det gäller ansvar är
det framför allt plikten att kunna dra in pengar till sin egen lön i kooperativet. Man börjar
med en anställningsform med mycket bidrag och för varje steg så minskar bidraget och
kostnaden för personen ökar. På Ekebohuset kan man inte bli medlem/delägare i den
9
ekonomiska föreningen innan man fått sin första anställning. Som medlem har man
möjlighet att bli invald i styrelsen för Ekebohuset ek förening.
För att sammanfatta ovan så skulle det enligt Ekebohuset skilja sig när det gäller behov av
kunskap och utbildning beroende på vilket steg i trappan man är i. Även efter att man fått
den första anställningen blir det en skillnad om man är anställd medarbetare, gruppledare,
gruppchef, verksamhetsledare eller verksamhetschef. Behovet skiljer sig också kring om man
är med i styrelsen eller inte samt även vilken typ av arbetsuppgifter man har.
Nu ser alla sociala företag olika ut, men oavsett hur verksamheterna ser ut så kan man tänka
sig att man kan dela in eller gruppera de olika utbildningsbehoven. Exempelvis så är kunskap
om sociala företag viktigt för alla som ingår i en verksamhet, men föreningskunskapen kring
att sitta i en styrelse är mer aktuell för dem som ingår i arbetskooperativet. Ett annat
exempel är kundbemötande som är viktigt för alla i ett socialt företag, men att lära sig att ta
betalt är kanske viktigt när man har stigit in i kooperativet.
10
5 GRUPPERING AV UTBILDNINGSBEHOVEN I PASS
1. Deltagare/praktik eller på annat sätt medverkar i verksamheten
 Kundbemötande
 Hur ett socialt arbetsintegrerande företag fungerar
 Grundläggande affärsmannaskap
 Nybörjarkurs/grundläggande i att utveckla en produkt
 Nybörjarkurs/grundläggande i logistik
 Att söka arbete – vad är anställningsbar?
 Att söka arbete – CV, vad, när hur och varför
 Nybörjarkurs/grundläggande projektled – Att jobba efter mål
 Redskap för att kunna förändra och ta makten åter över sitt liv.
2. Anställd i verksamheten
 Enkel konflikthantering – att respektera varandra
 Grundläggande kunskaper om ekonomi och dess påverkan – vad kommer pengarna
ifrån
 Ett verksamhetsområde, vad är det? Behöver man nya?
 Hur man arbetar för att gruppen ska må bra.
 Grunder i grupputveckling
 Demokratiskt företagande
 Affärsutveckling
 Produktutveckling
 Logistik
 Projektledning
 Att jobba efter mål i en organisation
 Affärsmannaskap. Vad, när hur och varför?
 Marknadsföring och bemötande
 Kundfokus
3. Ingår i föreningen/kooperativet
 Hur man hittar nya verksamhetsområden
 Styrelsearbete
 Affärsutveckling
 Att styra efter mål i en organisation
 Att lära sig att ta betalt
 Marknadsföring och kundbemötande
 Kundfokus
 Ekonomi
11








Juridik och avtal mm
Att hantera olika personlighetstyper och olika handikapp
Uppfinna, varumärke och produkt
Konflikthantering
Arbetsmiljöarbete
Samverkanpartners
Omvärldsorientering
Mötesmetoder och verktyg
4. Ledare i någon form eller vill bli ledare
 MI och Coachning
 Verksamhetsledning
 Att leda ett företag med öppenhet och delaktighet
 Ledarskap och handledning – olika roller olika ansvar
 Konflikthantering
 Juridik och regelverk
 Samverkanpartners
 Omvärldsorientering
 Mötesmetoder och verktyg
 Ledarskapsutbildningar i olika nivåer
 Motiverande samtal, bemöta och stötta
 Arbetsmiljöarbete
Det vi nu kan se vid denna form av uppdelning är att många uttalade utbildningsbehov går in
i varandra. I vissa områden behöver utbildningarna finnas i olika nivåer och vi kan även se att
ibland ska/bör vissa utbildningar kunna vara öppna för olika nivåer. För att kunna hantera
detta på ett bra sätt kan man tänka sig att vissa utbildningar som exempelvis
affärsmannaskap finns i olika nivåer; Affärsmannaskap 1, Affärsmannaskap 2,
Affärsmannaskap 3 och kanske till och med Affärsmannaskap 4. På detta vis kan man under
namnet affärsmannaskap koppla flera av de olika utbildningsbehoven samt dess olika nivåer.
Nedan finns en modell på hur detta skulle kunna se ut.
12
6 EN MÖJLIG UTBILDNINGSMODELL UTIFRÅN UPPLEVDA BEHOV I PASS
Oavsett hur den sociala verksamheten ser ut så har företaget förmodligen fyra kategorier av
människor; 1)Bidragsplaceringar 2)Anställda 3)Föreningsmedlemmar 4) Ledare/chefer i olika
nivåer.
Utifrån denna blid blir det tydligt och lätt att se att man har behov av olika kunskap
beroende på var man befinner sig i verksamheten. Det blir också självklart att vissa
utbildningar måste läggas upp i olika steg för att kunna motsvara personens förkunskaper i
olika nivåer/ställningar.
1. Deltagare, praktik med mera (bidragsplaceringar)
 Affärsmannaskap grund
- Kundbemötande
- Grundläggande Logistik
- Enkel produktutveckling
- Projektledning – att jobba mot mål
 Vad är ett socialt företag?
 Att jobba mot personliga mål
- Ansvar mot sig själv – handling o konsekvens
- Redskap för att kunna förändra samt ta makten över sitt eget liv.
 Söka jobb utbildningar
2. Anställd i verksamheten (alla typer av anställningar)
 Affärsmannaskap i olika nivåer 1,2,3
- Affärsutveckling
- Hur man hittar nya verksamhetsområden, produktutveckling
- Logistik
- Projektledning
- Målstyrning
- Affärsmanaskap – vad, när, hur och varför
- Marknadsföring
- Kundbemötande + kundfokus
 Grupputveckling
- Hur man arbetar för att gruppen ska må bra
- Grupputveckling
- Konflikthantering
 Arbetsmiljöutbildningar
 Demokratiskt företagande – mera om socialt företagande och om kooperativ.
13
3. Medlem i föreningen eller i kooperativet
 Föreningskunskap
 Styrelsens arbete
 Målstyrd organisation
 Arbetsgivaransvar – vad innebär det
- Personal
- Regler och lagar
- Arbetsmiljö
- Ett företags åtagande – skyldigheter och rättigheter
 Verksamhet och föreningsekonomi
4. Ledare av någon form eller har ambitionen att bli det
 Olika ledarskapsutbildningar i olika nivåer och steg
- Coachning
- Verksamhetsledning
- Att leda en verksamhet med öppenhet och delaktighet
- Juridik och regelverk
- Samverkanspartners
- Omvärldsorientering
- Kommunikation, samarbete, feedback och konflikthantering
- Målstyrning med planering, målformulering och utvärdering
- Chefsroller och ledarstilar
- Stress och krishantering
- Självinsikt
- Mötesmetoder och verktyg
- Motiverande samtal, bemöta och stötta
- Arbetsmiljöarbete
14
7__SAMMANFATTANDE SLUTORD
Det vi vet idag och det är även den uppfattning som vi fått i PASS är att det finns många
resurser i de sociala företagen men att det krävs betydande kompetenshöjande insatser.
Ett bra sätt att kunna kvalitets-och kompetenssäkra sociala företag är att hitta ett sätt att
samarbeta, samordna samt finansiera utbildningarna. Det bör göras på ett sådant sätt att
de sociala företagen anser att man har möjlighet att utbilda sina medarbetare oavsett
vilken nivå eller position i företaget personen har. Många sociala företag efterfrågar även
att fler utbildningar ska finnas tillgängliga på lokal nivå eftersom det annars kan bli
ganska dyrt att skicka i väg medarbetarna på utbildningar.
Denna undersökning är ett sätt att visa hur man kan tänka kring utbildning i sociala
företag. Den går givetvis att utveckla mera och det behövs även att man går in i detaljer
på de olika utbildningarna och dess utbildningssteg. Jag lämnar detta vidare för fortsatt
diskussion där vi tillsammans kan utforska genom vår empiri vad som kan vara lämpligt i
framtiden.
Karläggningen genomförd av Cecilia Lindström, verksamhetsledare på Ekebohuset, på
uppdrag av Coompanion Skaraborg och projektet Lukas
15