Version 2015-03-31
Tentamen Neuro/Rörelse T3, VT-15
Fråga 1
(Max 52 p)
(3 p)
1998 visade forskaren Peter Eriksson vid Sahlgrenska Akademin för första gången i världen
att det nybildades nervceller (neurogenesis) i hippocampus också hos människor. Ett av
nedanstående påståenden är felaktigt, vilket?
Endast det påstående som är felaktigt markeras. Fel markering eller fler markeringar ger 0 poäng.
a. Neurogenesen påverkas av miljö, genetik och mediciner.
b. Hjärnans plasticitet betingas av förändring av synapsernas struktur och antal samt
transmittorsubstansers bildning och bindning till receptorer.
c. Hos omogna nervceller (< 4 v gamla) orsakar GABA depolariation istället för
hyperpolarisation.
d. Hos 4-6 v gamla nervceller är long-term potentiation (LTP) lägre än hos utmogna
nervceller
e. Fysisk aktivitet främjar neurogenesen
f. Perifer blockad av tillväxtfaktorn VEGF hämmar neurogenesen
Svar: d
Fråga 2
(3 p)
En 24-årig kvinna i Shandongprovinsen i Kina sökte hösten 2014 vård för illamående och
balansproblem. Undersökning med magnetkamera visade att hon levt hela sitt liv utan
lillhjärna. När hon undersöktes kunde hon både gå och prata och intellektuell funktion var inte
allvarligt påverkad. Forskarna menar att de nödvändigaste funktionerna tagits över av andra
delar när kvinnans lillhjärna inte utvecklades som den skulle.
Nedanstående påståenden gäller personer där lillhjärnan utvecklats normalt och ett påstående
är felaktigt, vilket?
Endast det påstående som är felaktigt markeras. Fel markering eller fler markeringar ger 0 poäng.
a) Infarkter i lillhjärnan orsakar nästan alltid bilaterala symptom
b) Lillhjärnan har mottager direkta (afferenta) nervbanor från vestibulära systemet,
proprioception från ryggmärgen samt via kärnor i hjärnstammen banor från hjärnbarken.
c) Lillhjärnan kortex består av fyra lager och viktiga celltyper är Purkinjeceller, Golgiceller,
samt ’Mossy fibers’.
d) Lillhjärnan är viktig för automatiserad kontroll av bålens balans och så att viljestyrda
rörelser blir harmoniska och jämna.
e) Lillhjärnan har stor betydelse för språkutveckling
f) Lillhjärnan har stor betydelse för kognitiva förmågor
Svar: a / c / f
Kommentar:
(a) (önskat svar). Vill tydliggöra att infarkter i lillhjärnan (liksom i storhjärnan) ofta ger
lateraliserade symptom (ipsilateral hemiataxi och falltendens åt skadans sida). Påståendet kan
dock tolkas som att lillhjärnsinfarkter ofta inte alls ger lateraliserande symptom, vilket också
är riktigt.
(c) Olika läroböcker anger 3 eller 4 lager, varför också detta accepteras som ett felaktigt
påstående.
(f) Senare års forskning har visat att lillhjärnan har en inte oväsentlig betydelse för kognitiv
förmåga, men ’stor’ kan tolkas på olika sätt. Därför accepteras också detta som ett felaktigt
påstående.
Fråga 3
(3 p)
Sömn är ett tillstånd av förändrad medvetandegrad i vilket vi tillbringar närmare en tredjedel
av livet. Hos en del djurarter (t ex delfiner) kan hjärnhalvorna turas om att sova. Normal sömn
kännetecknas av rytmisk växling mellan REM-sömn och icke REM-sömn med en periodicitet
på cirka 90 min.
Ett av nedanstående påståenden är felaktigt, vilket?
Endast det påstående som är felaktigt markeras. Fel markering eller fler markeringar ger 0 poäng.
a) REM-sömnen utmärkts av snabba ögonrörelser och små ryckningar/rörelser i
extremiteterna.
b) Sömnstadium 3 och 4, som kännetecknas av långsamma EEG-vågor och förekommer
huvudsakligen under nattsömnens första timmar.
c) Signalsubstanserna noradrenalin, serotonin och acetylkolin är viktiga för reglering av
sömnen.
d) Sömnigheten styrs av omgivningens ljus, tiden på dygnet och hur länge man varit vaken.
e) Under ’ icke REM-sömn’ är hjärnans metabolism som lägst.
Svar: a
Kommentar:
Många missade att detta påstående är fel. Under REM-sömn är kroppens motorik (förutom
ögonrörelser) avstängd.
Fråga 4
(10 p)
74-årig man insjuknar akut med svaghet i arm och ben på ena sidan.
Inkommer akut med Rädda-Hjärnan-Larm och går direkt till
datortomografi. Pga kontraindikationer genomförs inte trombolys.
Två veckor senare tecknar han vidstående figur.
Bilden hämtad från H Eriksson. Neuropsykologi. 1988.
a) Vad kallas den perceptionsrubbning som förklarar den ofullständiga teckningen? Förklara
patofysiologin till perceptionsrubbningen. (2 p)
b) Datortomografin verifierade stroke. Var i hjärnan finns skadan som förklarar anamnes och
teckning? (1 p)
c) Vilka två typer av skada/sjukdomsprocess i hjärnan ligger bakom begreppet stroke? (2 p)
d) Hur ser röntgenbilden ut vid respektive skadetyp? (2 p)
e) Tre månader senare inkommer pat efter ett epileptiskt anfall. Förklara varför epileptiska
anfall är vanligt efter stroke. (3 p)
Svarsmall:
a.
Neglekt
Nedsatt uppmärksamhet av vä kroppshalva eller visuellt stimulus från vä.
Pga att höger hjärnhalva är överlägsen på att överblicka/registrera från båda sidor
(1p)
b.
Hjärninfarkt parietalt hö
(1p)
c.
Hjärninfarkt pga av ischemi.
Hjärnblödning
(1 p)
(1 p)
d.
Hjärninfarkt mörkt på rtgbild.
Hjärnblödning, ljust på rtgbild.
(1 p)
(1 p)
e.
Skadade nerver orsakar spontana urladdningar
Skadade nerver har minskad inhiberande funktion
(3 p)
Fråga 5
(1p)
(7 p)
George är en 60-årig lantbrukare sedan tidigare väsentligen frisk. Sedan något år tillbaka
upplever han tröghet och fumlighet i högerhanden, t.ex. när han spelar dragspel, och han har
ont i höger axel. Distriktsläkare bedömde primärt att det var ”frusen skuldra”.
Senaste veckorna har Nils också märkt att höger hand är darrig. Detta är bara korta stunder,
mest påtagligt när han sitter stilla och tittar på tv på kvällen. Du är med när distriktsläkaren
undersöker George och i status finner vilotremor, hypokinesi och rigiditet, en typisk
symptomtriad vid Parkinsons sjukdom. Ni dikuterar patofysiologi som bakgrund till den
behandling som sätts in.
Beskriv nedan kortfattat avseende Parkinsons sjukdom:
a) Anatomisk struktur i hjärnan som drabbas. (1 p)
b) Patofysiologi med receptorer, bansystem och transmittorer som drabbas. (3 p)
c) Tre farmakologiskt olika behandlingsprinciper. (3 p)
Svar
a. Substantia nigra (pars compacta)
b. Direkta vägen respektiv indirekta vägen
D1 och D2-receptorer, exiterande och inhiberande
GABA och dopamin
c. L-dopa, dopaminagonister, antikolinergika, enzymhämmare
Fråga 6
(4 p)
Erika 24 år hade svårt att sluta tänka på orden. Läkaren sa något om inflammation i hjärnan
och att nervsignalerna inte fungerade som de skulle. Det som började med suddig syn och
värk bakom hennes högra öga. På internet läser hon att MS är både en autoimmun
demyeliniserande inflammatorisk sjukdom och en degenerativ sjukdom.
Två av nedanstående påståenden är felaktiga, vilka?
Endast de två påståenden som är felaktiga markeras. Poäng ges för rätta markeringar men fler än tre markeringar
ger 0 poäng.
a) Fyra olika kliniska förlopp av multipel skleros är typiska; skovvis förlopp, sekundärt
progressivt, primärt progressivt, progressivt med skov.
b) Myelinet runt hjärnans nervceller har bildats av de Schwannska cellerna.
c) Demyeliniseringen orsakar att nervimpulserna går långsammare eller blockeras.
d) Autoimmuna sjukdomar kan förbättras i samband med graviditet
e) Vid multipel skleros är typiskt fynd vid analys av likvor; förhöjt antal inflammatoriska
celler, intrathekal antikroppsproduktion samt oligoklonala band
f) I den autoimmuna processen vid multipel skleros är både T-lymfocyter och B-lymfocyter
involverade.
g) Magnetkameraundersökning kan vid MS inte användas för att särskilja mellan
inflammatoriska och degenerativa processer i hjärnan
h) Behandling med kortison och/eller interferon minskar sjukdomsaktivitet och symptom vid
MS.
Svar a, b, g
Kommentar
(b) och (g) är felaktiga påståenden
(a) Fyra olika förlopp är typiska, men de svenska uttrycken kunde varit tydligare, och hör mer
hemma under T8. Därför accepteras också detta som ett felaktigt påstående.
Fråga 7
(4 p)
Nadja är 20 år, studerar till förskollärare och är tidigare frisk. Hon kommer med ambulans till
akutmottagningen efter att ha fallit ihop medvetslös vid middagsbordet. Nadja är vaken när
hon anländer till akuten och då du träffar henne cirka 40 minuter efter det inträffade är hon
trött men klar och redig. Hon klagar över ”träningsvärk” i armar och ben. Du finner ett litet
bett på vänster sida av tungan men i övrigt inget anmärkningsvärt vid neurologisk och
fysikalisk undersökning. Av läkaren du följer får du veta att detta är en typisk anamnes för ett
epileptiskt anfall. Två av nedanstående påståenden är felaktiga, vilka?
Endast de två påståenden som är felaktiga markeras. Poäng ges för rätta markeringar men fler än tre markeringar
ger 0 poäng.
a) Kramptröskeln är lägre (ökad risk för epileptiskt anfall) hos barn och efter 70 års ålder.
b) Fokala epileptiska anfall (simple partial seizures) startar i ett epileptiskt fokus med
pacemakerneuron.
c) Primärt generaliserade epileptiska anfall startar ofta i mediala temporallobsstrukturer,
särkskilt hippocampus.
d) På cellulär nivå karaktäriseras det epileptiska anfall av obalans mellan excitation och
inhibition samt synkronisering av neuron som normalt inte aktiveras samtidigt.
e) De neuron som varit aktiverade i det epileptiska anfallet är postictalt hypopolariserade
f) Interiktala EEG-registreringar (mellan epileptiska anfall) är ofta normala pga att 40% av
hjärnbarken ligger dold för EEG-elektroderna
g) Hyperventilation och sömn gör att epileptogen aktivitet (spike and wave) lättare
framträder på EEG.
h) Viktiga verkningsmekanismer för antiepileptika är förstärkning av GABA och hämning av
glutamat.
Svar c och e
Fråga 8
(5,5 p)
De tre nervstammarna till handen är n medianus (M), n radialis (R) och n ulnaris (U). Skriv in
bokstaven för rätt nervstam efter respektive påstående.
a)
b)
c)
d)
e)
f)
g)
h)
i)
j)
k)
Skada ger svagt pincettgrepp
Vid skada faller brachioradialisreflexen bort
Tryckskada i överarmen är den vanligaste isolerade paresen
Vanlig skadelokal är armbågshöjd
Ansvarar för känseln i lillfinger och halva ringfingret
Ger svag fingerstäckning
Inerverar m extensor digitorum
Skada kan orsaka karpaltunnelsyndrom
Skada ger oförmåga att abducera/spreta med fingrarna
Inerverar m intreosseus dorsalis
Inerverer tummens opposition
Svar: a: M, b: R, c: R, d: U, e: U, f: R, g: R, h: M, i: U, j: U, k: M/U,
Fråga 9. (6,5 p)
a. Vid den långtframskridna arthrossjukdomen t ex i ett knä kan man finna 4 stycken
tydliga förändringar på en röntgen bild. Vilka då? (2p)
b. Arthros kan drabba kroppens alla leder men vilka är de 3 vanligaste lederna? (1,5p)
c. Två mycket rörliga leder i kroppen som också är kraftigt belastade utvecklar sällan
arthros. Vilka då? (1p)
d. Broskytorna har ingen blod- eller nervförsörjning men ändå ger arthros upphov till
smärta ibland. Vilka mekanismer ligger bakom detta? (2p)
Fråga 10. (6p)
När du tar anamnes är det viktigt att fråga efter hereditet (ärftlighet), dvs förekomst av
sjukdom hos nära släktingar.
1. Beskriv två patologiska förändringar i cellers genetiska material. (2p)
2. Definiera den patofysiologiska mekanismen bakom sjukdomen Duchennes
muskeldystrofi (DMD) och beskriv hur en DMD yttrar sig histopatologiskt.(3p)
3. Varje år får cirka 10 pojkar i Sverige diagnosen Duchennes muskeldystrofi. Varför
drabbas färre flickor än pojkar? (1p)
