Webbteknik En kort introduktion Innehåll Historisk återblick Teknisk beskrivning Märkspråk Standardisering Trender Historisk återblick -89 CERN Tim Berners-Lee Ett plattformsoberoende sätt att sprida forskningsinformation -93 NCSA Mosaic National Center for Supercomputing Applications, University of Illinois Webbläsare (-93) Webbläsare (-93) (-94) Webbläsare (-93) (-95) (-94) Webbläsare (-93) (-95) (-94) Opera (-96) Webbläsare (-93) Safari (-03) (-95) (-94) Opera (-96) Firefox (-03) Teknisk beskrivning Dator med webbläsare Webbserver Internet Teknisk beskrivning Dator med webbläsare Webbserver Internet Webbsida efterfrågas Teknisk beskrivning Dator med webbläsare Webbserver Internet Webbsida efterfrågas HTTP Request Teknisk beskrivning Dator med webbläsare Webbserver Internet Webbsida efterfrågas HTTP Request Förfrågan processas Teknisk beskrivning Dator med webbläsare Webbserver Internet Webbsida efterfrågas HTTP Request Förfrågan processas Efterfrågad sida returneras Teknisk beskrivning Dator med webbläsare Webbserver Internet Webbsida efterfrågas HTTP Request Förfrågan processas HTTP Response Efterfrågad sida returneras Teknisk beskrivning Dator med webbläsare Webbserver Internet Webbsida efterfrågas HTTP Request Förfrågan processas Webbsida visas HTTP Response Efterfrågad sida returneras Begrepp URL – Uniform Resource Locator http://www.tfe.umu.se/webbkursen/index.html Protokoll Domännamn Katalog Fil Begrepp URL – Uniform Resource Locator http://www.tfe.umu.se/webbkursen/index.html Protokoll Domännamn Katalog Toppdomän Fil Begrepp URL – Uniform Resource Locator http://www.tfe.umu.se/webbkursen/index.html Protokoll Domännamn Katalog Huvuddomän Toppdomän Fil Begrepp URL – Uniform Resource Locator http://www.tfe.umu.se/webbkursen/index.html Protokoll Domännamn Katalog Subdomäner Huvuddomän Toppdomän Fil begrepp HTTP – Hypertext Transfer Protocol Datorer kommunicerar med varandra med hjälp av protokoll Detta protokoll är speciellt framtaget för webben Huvuduppgiften är att överföra webbsidor mellan server och datorer med webbläsare HTTP – GET Vanlig förfrågan efter en webbsida HTTP – POST Skickar data vid förfrågan (exempelvis data från formulär) begrepp IP-nummer – Unikt nummer för varje dator Domännamn – Unikt ”smeknamn” som kan användas istället för IP-numret DNS – Domain Name System – Kan jämföras med en telefonkatalog innehållande alla ”smeknamn” och tillhörande IP-nummer Märkspråk SGML – Standard Generalized Markup Language HTML – Hyperttext Markup Language XML – eXtensible Markup Language XHTML – Extensible Hypertext Markup Language Innehåll, funktion och utseende HTML-kod – Kod som styr strukturen av en webbsidas innehåll Stilmallar – Kod som styr sidans utseende JavaScript – Kod som styr en webbsidas beteende html Hypertext – text som via hyperlänkar är förbunden med andra texter Uppmärkning sker med ”taggar” HTML 4.01 Tre versioner: Strict Transitional Frameset Document Type Defenition Standardiseringsorgan stilmallar CSS – Cascading Style Sheets – Styr utseendet på ett strukturerat dokument – Exempelvis font, färg, storlek och placering Tre versioner: Inline Lokalt Globalt Standardisering W3C – World Wide Web Consortium – Över 500 medlemmar. – Industrier, forskningsinstitut, standardiseringsorgan, regeringar… Standardiserar bland annat: HTML XHTML XML CSS trender Statiska webbplatser Databasdrivna JavaScript RIA (Flash, AJAX, Flex, Silverlight…) Web 1.0 Web 2.0 Stationär webb Mobil javascript Ett standardiserat skriptspråk Körs i webbläsaren Baserar sig på DOM (Document Object Model) Kan användas till ”multimediaeffekter” och vid validering av data i formulär En av grundstenarna i AJAX Javascript - Exempel RIA Rich Internet Application - RIA Finesser och funktionalitet som vanliga program Kräver ingen installation (körs i webbläsare eller annan spelare) Arbetsfördelning mellan dator och server AJAX Asynchronous JavaScript and XML (AJAX) Webbteknik för ökad: - interaktivitet, hastighet, funktionalitet och användbarhet Baserar sig på: - XHTML (eller HTML), CSS, DOM, JavaScript och XMLHttpRequest Flash Flash 1.0 (-96) - Ett vektorbaserat animeringsverktyg Flash CS3 (-07) - Fullfjädrat utvecklingsverktyg för multimedia på webben Inte XHTML, JavaScript etc Kräver plugin: ”Flash Player” Web 2.0 Tim O´Reilly -04 Nästa generation av webbtjänster och affärsmodeller på webben Användare bidrar Användare har kontroll Användbar och interaktiv design System interagerar } Enligt O´Reilly Web 2.0 - exempel Web 1.0 Web 2.0 Ofoto Akamai mp3.com Britannica Online personal websites screen scraping publishing content management systems directories (taxonomy) stickiness Flickr BitTorrent Napster Wikipedia blogging web services participation wikis tagging ("folksonomy") syndication Mobil webb Möjligheter och begränsningar! Web 2.0 och RIA 3G och stöd för WLAN Mognad hos användare… och utvecklare! Java 2 Mobile Edition – J2ME Adobe’s Flash Lite Google’s Android Länktips http://en.wikipedia.org (Allt möjligt!) http://www.w3schools.com/ (HTML, CSS…) http://www.w3.org/ (W3C, HTML, CSS…) http://www.oreilly.com/pub/a/oreilly/tim/news/20 05/09/30/what-is-web-20.html (Web 2.0) HTML – vad är det och varför ska vi använda det Och vad är XHTML HTML Markeringsspråk (MarkUp Language) strukturerar dokument för Webben (World Wide Web) Dokumentet delas upp i komponenter med hjälp av ”element” eller taggar – starttaggar och sluttaggar <p>Detta är ett stycke text</p> <h1>Detta är en rubrik – troligen med stor font</h1> HTML beskriver bara strukturen hos dokumentet – inte hur det skall se ut på läsarens skärm. Försök inte att layouta ditt HTML-dokument. Utseendet styrs i ett separat style-dokument – en .CSS-fil Det är browsern, skärmens upplösning och CSSfilen som slutligen bestämmer hur ditt dokument ser ut HTML-dialekter Den HTML-standard som är aktuell idag är HTML 4 vilken publicerades 1997. Den finns i tre versioner HTML 4.0 strict – vilken enbart stödjer strukturella element – utseendet läggs helt och hållet i stilmallar (CSS) HTML 4.0 transitional eller ”loose” innehåller element som på sikt kommer att avvecklas HTML 4.0 frameset – tillåter layout genom att sidan delas upp i frames XHTML XHTML - Extensible HyperText Markup Language I XHTML måste man skriva alla elementnamn och attributnamn med gemener, man alltid använda sluttaggar, <hr></hr> eller <hr/> man sätta citationstecken eller apostrofer runt alla attributvärden. XHTML kan kombineras med CSS och JavaScript XHTML skapades genom att man översatte de tre DTD:erna i HTML 4.01 från SGML till XML. Man måste alltså inte kunna XML för att kunna använda XHTML XHTML dialekter XHTML 1.0. publicerad januari 2000 och innehåller tre dialekter precis som HTML 4 Transitional, Frameset och Strict XHTML Basic. publicerad december 2000 – avsedd som en minimal uppsättning av element för användning i exempelvis XHTML 1.1. publicerad i maj 2001 – är i stort sett samma sak som XHTML 1.0 Strict. Här finns alltså bara en variant - Strict FILOSOFI 1. 2. 3. 4. I detta material kommer vi huvudsakligen att jobba med XHTML Basic och XHTML Strict Vi använder HTML-koden enbart för strukturering av dokumentet – inte för formgivning Vi skriver koden i generella editorer – undviker verktyg för utveckling av HTML-dokument Det är enkelt och kul med HTML Notepad2 Gratis och bra CoffeeCupHTML – en bland många PINSAMT! HTML-kod genererad av Word Några HTML-skolor bland många En fullständig beskrivning av standarden för HTML 4 (4.01) hittar du hos W3C Consortiet. http://www.w3.org/MarkUp/Guide/ http://www.w3schools.com/xhtml/ http://www.echoecho.com/html.htm http://learningforlife.fsu.edu/webmaster/refere nces/xhtml/tags/ http://vonpepel.com/ref/html/index.html http://www.tiger.se/dok/xhtml.html HTML – Lite kort om editorer Word, Notepad eller Dreamweaver - Välj 2 och släng den tredje Notepad2 Gratis och bra CoffeeCupHTML – en bland många PINSAMT! HTML-kod genererad av Word XHTML – Dokumentets grundstruktur Body - head Grundläggande dokument <?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?> <!DOCTYPE html PUBLIC "-//W3C//DTD XHTML 1.0 Strict//EN" "http://www.w3.org/TR/xhtml1/DTD/xhtml1-strict.dtd"> <html xmlns="http://www.w3.org/1999/xhtml"> <head> <title>Basdokument</title> </head> <body> <p>Hello world</p> </body> </html> XML version Deklarationen <?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?> <?xml version="1.0" encoding="ISO-8859-1"?> Skall alltid placeras överst i dokumentet före alla andra taggar XHTML version <!DOCTYPE html PUBLIC "-//W3C//DTD XHTML 1.0 Strict//EN" "http://www.w3.org/TR/xhtml1/DTD/xhtml1-strict.dtd"> Anger vilken standard som dokumentet följer och var man kan hitta denna standard HTML - taggen Sedan man angett DOCTYPE och XML standard så kommer det egentliga HTML – dokumentet omgivet av starttaggen <HTML> och sluttaggen </HTML> HTML – taggen innesluter taggarna <head>…</head och <body>…</body> <html xmlns="http://www.w3.org/1999/xhtml" xml:lang="en" lang="en”> HTML- taggen kan ha språkattribut XMLNS är referens till Extended Markup Language Name Space HEAD Head-taggen markerar en sektion av dokumentet som innehåller overheadinformation – titel, sökord, författarnamn med mera Mellan body-taggarna finns det egentliga dokumentet Ett mycket enkelt exempel Validering Lyckad validering ger en ikon som pris En misslyckad validering Samma fil – Vad är skillnaden? HEAD – HUVUDET I huvudet hittar du information om dokumentets titel, sökord, referenser till stildokument och annan information som normalt inte visas av webbläsaren. Head Ligger alltid under taggen <html> Mellan starttaggen och sluttaggen kan elementen base link meta script style och title finnas BASE Med elementet <base> kan man ange en basadress. Bilden som finns på adress ”http:/www.tfe.umu.se/courses/systemteknik/webteknik/xhtml/bil.jpg” Kan enklare hittas med hjälp av basadressen ”http:/www.tfe.umu.se/courses/systemteknik/webteknik/xhtml/” och filnamnet ”bil.jpg” Exempel - base <?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?> <!DOCTYPE html PUBLIC "-//W3C//DTD XHTML Basic 1.1//EN" "http://www.w3.org/TR/xhtml-basic/xhtml-basic11.dtd"> <html xmlns="http://www.w3.org/1999/xhtml"> <head> <base href="http://www.tfe.umu.se/courses/systemteknik/xhtml/" ></base> <title>Elementet BASE</title> </head> <body> <p>Titta en bil</p> <p><img src="bil.jpg" alt="BIL"/> </p> <p> <a href="http://validator.w3.org/check?uri=referer"><img src="http://www.w3.org/Icons/valid-xhtml10" alt="Valid XHTML 1.0 Strict" height="31" width="88" /></a> </p> </body> </html> Link Elementet link används för att referera till externa resurser Det kan finnas flera Link-element i ett htmldokument En vanlig användning är att ge en referens till .css filer d.v.s filer som information om hur dokumentet skall se ut på skärmen LINK – ett exempel <?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?> <!DOCTYPE html PUBLIC "-//W3C//DTD XHTML Basic 1.1//EN" "http://www.w3.org/TR/xhtml-basic/xhtml-basic11.dtd"> <html xmlns="http://www.w3.org/1999/xhtml"> <head> <link rel="stylesheet" href="stajl.css" media="screen" type="text/css" /> <title>Elementet LINK</title> </head> <body> <h1>MIN BIL</h1> <p><img src="bil.jpg" alt="BIL"/> </p> <p>Titta en bil</p> </body> </html> LINK – grundläggande Attribut href – specificerar var resursen finns - href="stajl.css" Media – specificerar målmedium – screen är det som gäller om ingenting anges (default) - media="screen" Det finns ett antal typer av fördefinierade länkar Alternate, Stylesheet, Start, Next, Prev, Contents, Index, Glossary, Copyright, Chapter, Section, Subsection, Appendix, Help och Bookmark. andra media är tty, tv, projection, handheld, print, braille, aural and all. type anger mediatyp – type="text/css" Det kan exempelvis vara text/css eller text/javascript. LINK – ett exempel <?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?> <!DOCTYPE html PUBLIC "-//W3C//DTD XHTML Basic 1.1//EN" "http://www.w3.org/TR/xhtml-basic/xhtml-basic11.dtd"> <html xmlns="http://www.w3.org/1999/xhtml"> <head> <link rel="stylesheet" href="stajl.css" media="screen" type="text/css" /> <title>Elementet LINK</title> </head> <body> <h1>MIN BIL</h1> <p><img src="bil.jpg" alt="BIL"/> </p> <p>Titta en bil</p> </body> </html> META Meta elementet används för att specificera data kring dokumentet – vem som är författare, nyckelord, övergripande beskrivningar av dokumentet med mera KEYWORDS – nyckelord som kan användas av sökmotorer AUTHOR - författarnamn DESCRIPTION – kort beskrivning – visas av sökmotorn som sammanfattning av dokumentet DISTRIBUTION - specificerar om dokumentet är globalt eller regionalt Meta – exempel <meta name="description" content=”Grundkurs i hur man skriver XHTML-kod” /> <meta name="keywords" content="xhtml, css" /> <META name="author" content=”Ulf Holmgren”/> <META name="copyright" content="&copy; 2007 TFE.”/> <META name="date" content=”2007-11-10”/> Meta - exempel <-- For speakers of US English --> <META name="keywords" lang="en-us" content=”color, New York"> <-- For speakers of British English --> <META name="keywords" lang="en" content=”colour, London"> <?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?> <!DOCTYPE html PUBLIC "-//W3C//DTD XHTML Basic 1.1//EN" "http://www.w3.org/TR/xhtml-basic/xhtml-basic11.dtd"> <html xmlns="http://www.w3.org/1999/xhtml"> <head> <meta http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=utf-8" /> <title>META-ELEMENT</title> <meta name="autor" content="Ulf Holmgren" /> <meta name="Keywords" content="HTML, CSS, easy" /> <meta name="Description" content="This is an easy course in XHTML" /> </head> <body> … </body> </html> Script och Style Elementet Style används för att bädda in information om exempelvis fonter, färger, marginaler e.t.c. Denna information bör läggas i ett separat dokument .css Elementet Script används för att bädda in script som styr beteende om sidan – detta behandlas inte i detta sammanhang Title Elementet Title används för att identifiera dokumentet – titeln brukar visas övers i det fönster där dokumentet visas <title>XHTML – Title Tag</title> Det får bara finnas en title-tag i dokumentet TEXT – GRUNDERNA Det huvudsakliga innehållet i XHTMLdokument är text – brödtext, rubriker, avgränsande linjer SAMMANfattning Det här avsnittet handlar om <p> brödtexten <H1> till <H6> rubriker av olika dignitet <br> ny rad utan att skapa ett nytt stycke Speciella tecken % & Förstärkning <em> och <strong> <p> P markerar ett stycke (paragraph) I stycket kan det finnas text och bilder samt inlinekod P används för att strukturera texten – att dela upp den i stycken – man skall inte användas för att formge dokumentet. Detta skall istället göra i ett separat style-dokument Webbläsarna brukar lämna en tom rad mellan dokumentets stycken Får finnas innuti exempelvis följande element: ADDRESS, BLOCKQUOTE, DD, DIV, TD, TH <br> och &nbsp; Den text som skrivs in mellan starttaggen <p> och sluttaggen </p> betraktas som ett flöde av asciitecken – de radbrytningar som du skriver i editorn kommer inte att visas i webbläsaren. Extra mellanslag och radbrytningar måste markeras med taggen <br> för radbrytning eller &nbsp; <br>, &nbsp; och &auml; <body> <p>Alternativ 1: Titta en bil Den är jättefin </p> <p>Alternativ 2:<br/>Titta &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;en bil <br/> den &auml;r j&auml;ttefin</p> </body> Andra specialtecken <?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?> <!DOCTYPE html PUBLIC "-//W3C//DTD XHTML Basic 1.1//EN" "http://www.w3.org/TR/xhtml-basic/xhtml-basic11.dtd"> <html xmlns="http://www.w3.org/1999/xhtml"> <head> <title>P-ELEMENT</title> </head> <body> <p>&#162; cent<br/> &#177; plus-minus<br/> &#169; copy <br/> &micro; mikro<br/> &pound; pund</p> </body> </html> MER: http://www.w3.org/TR/html401/sgml/entities.html <h1> - <h6> Rubriker Rubriker finns av sex ”storlekar” Normalt är <h1> störst och <h6> minst, men det styr du i ditt stylesheet <h1>Rubrik 1</h1> <h2>Rubrik 2</h2> <h3>Rubrik 3</h3> <h4>Rubrik 4</h4> <h5>Rubrik 5</h5> <h6>Rubrik 6</h6> Att förstärka delar av texten med <em> och <strong> … <body> <p>Detta &auml;r en himla rolig historia:<br/> - har du <strong>julgransfot</strong><br/> - ja de har jag<br/> - hur f&aring;r du d&aring; p&aring; dig <em>byxorna</em></p> <p> … </body> … Citat <blockquote> och <q> Att markera citat i sin HTML-kod är att sätt att underlätt enhetlig formattering samt att underlätta för synskadade att rätt uppfatta texten De element som används är blockquote och q Citat – ett exempel <body> <p>Om man Googlar p&aring; <q>Roliga citat</q> s&aring; kan man hitta f&ouml;ljande om Bill Gates</p> <blockquote cite="http://www.jesper.nu/artiklar/ humor/citat/blandat.php"><p> 640 kB borde vara tillr&auml;ckigt f&ouml;r vem som helst</p> </blockquote> <p>och det kan man ju tyckas vara roligt s&aring; h&auml;r i efterhand</p> </body> Ytterligare element för logisk formattering <p>definition - <dfn>tjur=kopappa</dfn> </p> <p>kod - <code>u=sin(2*pi*200*t</code> </p> <p>exempel - <samp>exempel</samp></p> <p>tangentbord - <kbd>knatter knatter knatter</kbd> </p> <p>variabel - <var>svaret=5</var> </p> <p>citat - <cite>two bee or not two bee</cite> </p> <p>en f&ouml;rkortning - <abbr>t.ex.</abbr> </p> <p>akronym - <acronym>XHTML</acronym> </p> Addresser <address> Kontaktperson f&ouml;r XHTMLf&ouml;reningen <br/> Eva Andersson<br/> Skogsstigen 8<br/> 903 45 Ume&aring; </address> Preformatterad text <p> Detta stycke &auml;r oformatterat och omgivet bara av p- taggarna. L&auml;saren kommer inte att bry sig om radbrytningar om det fungerar som jag tror att det fungerar, men det tror jag att jag tror att det g&ouml;r</p> <pre width="20"> Detta block kommer att vara maximalt 20 tecken brett och radbrytningarna kommer att finnas kvarom det fungerar som jag tror att det fungerar, men det tror jag att jag tror att det g&ouml;r </pre> Div och span är Containrar som används tillsmmans med .CSS <?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?> <!DOCTYPE html PUBLIC "-//W3C//DTD XHTML 1.0 Strict//EN" "http://www.w3.org/TR/xhtml1/DTD/xhtml1-strict.dtd"> <html xmlns="http://www.w3.org/1999/xhtml" xml:lang="en"> <head> <title>Div and span ELEMENT</title> <link rel="stylesheet" href="stajl2.css" media="screen" type="text/css" /> </head> <body> <div class="kontainer1"> asd ssdlk ss sfk jkk aj s </div> <div class="kontainer2"> asd ssdlk ss sfk jkk aj s </div> <p> asd ssdlk <span>ss</span> sfk jkk aj s </p> <div class="kontainer3"> asd ssdlk ss sfk jkk aj s </div> </body> </html> body { background-color: #def; margin-left: 30px; margin-top: 20px; } p span {color: green} .kontainer1 {font-family: verdana, arial, sans-serif; color: black;} .kontainer2 {margin-left: 20px;color: yellow;color: blue;} .kontainer3 {margin-left: 30px;color: green;} <!DOCTYPE html PUBLIC "-//W3C//DTD XHTML 1.0 Strict//EN" "http://www.w3.org/TR/xhtml1/DTD/xhtml1-strict.dtd"> <html xmlns="http://www.w3.org/1999/xhtml" xml:lang="en"> <head> <title>Employee Profile</title> <style type="text/css"> h1 span {color: red} p span {color: green} </style> </head> <body> <h1><span>John Smith</span> Is Employee Of The Month</h1> <p><span>John Smith</span> has been a Project Manager for 10 years.</p> </body> </html> ATT STYRA UTSEENDE HOS TEXTEN Det finns ett antal taggar som vi inte ska använda HTML – används för logisk formatering inte för utseende I HTML-dokumentet skall du formattera logiskt Dessa ord ska framhävas Detta är en tabell Detta är en länk Detta är en rubrik MEN du sak inte använda HTML för att styra utseendet hos sidan – du ska inte ange kursiv stil, stilstorlek eller font i HTML – Lämna detta till stilmallen – CSS-dokumentet <h1>Formattering som vi inte ska anv&auml;nda</h1> <h3>b (fet stil- andra raden)</h3> <p> ldf lsdfjk lf gslf slfk sfdl sfl slfkslfkslfslflskfslkfg<br/> <b>sdkl fj&ouml;glksdfjgsldfkjg&ouml;slgk</b> <p> <h3>big - andra raden</h3> <p> ldf lsdfjk lf gslf slfk sfdl sfl slfkslfkslfslflskfslkfg<br/> <big>sdkl fj&ouml;glksdfjgsldfkjg&ouml;slgk</big> <p> <h3>i - kursiv stil - andra raden</h3> <p> ldf lsdfjk lf gslf slfk sfdl sfl slfkslfkslfslflskfslkfg<br/> <i>sdkl fj&ouml;glksdfjgsldfkjg&ouml;slgk</i> <p> <h3>small - andra raden</h3> <p> ldf lsdfjk lf gslf slfk sfdl sfl slfkslfkslfslflskfslkfg<br/> <small>sdkl fj&ouml;glksdfjgsldfkjg&ouml;slgk</small> <p> <h3>sub - delar av raden</h3> <p> fj&ouml;glksdfjgs<sub>sdkl lgk</sub>ldfkjg&ouml;s <p> <h3>sup - delar av raden</h3> <p> fj&ouml;glksdfjgs<sup>sdkl lgk</sup>ldfkjg&ouml;s <p> <h3>tt - tele type - andra halvan av raden</h3> <p> ldf lsdfjk lf gslf slfk <tt>sdkl fjglksdfjg&ouml;sldfkjg&ouml;slgk</tt> <p> LÄNKAR och ytterst lite om bilder Hela idén med HTML är att kunna hoppa mellan dokument En länk åstadkommer att exempelvis en ny fil öppnas i det aktuella fönstret eller (eventuellt) i något annat fönster Länken består av en startpunkt – ett ankare Ett mål – en target och En destination När du klickar på länken kommer du att flyttas till en annan plats –en annan fil, en annan plats i det aktuella dokumentet eller exempelvis till din mail-hanterare. Tre varianter av länkar <p> <a href="tfn_lista.html">Telefonlista i separat dokument</a> </p> <p> <a onclick="window.open(this.href); return false;" href="tfn_lista.html">Telefonlista i nytt f&ouml;nster</a> </p> <p><a href="#tfnlista">Telefonlista i detta dokument</a></p> <p>lsd las dlakjs dlad las la lasjd laksj lask lj d flaks dlasj dlaskjd lasj la dlaj dlasd laksdj lksdjlksdjalksd jasklj dlk d</p> <div id="tfnlista"> <ul> <li> - Anders Andersson 090 - 12 35 67 </li> <li> - Bertil Bertislsson 080 - 23 45 67 </li> <li> - Caesar caesarsson 070 45 67 89</li> </ul></div> Tre andra typer av länkar och här dyker det uppe en bild <body> <p> <a href="http://www.w3.org/TR/html401/sgml/entities .html">Specialtecken</a><br/> <a href="mailto:[email protected]">Skicka mail till Nisse</a> </p><br/> <a href="http://www.franzose.de/en/?gclid=CMbw2tu G0I8CFQRgMAodhWiZzA"><IMG SRC="bil6.jpg" ALT="bild på bil"></a><br/> <p> <!--<p>&aring; &auml;&ouml;</p>--> </body> ATT SKAPA TABELLER Tabeller skall endast användas om man verkligen vill presentera något i tabellform Använd INTE tabeller för att strukturera hela sidor Så här ser grundstrukturen ut för en tabell <table> <caption>Tabellrubrik</caption> <tr> <th>kolumn <br/> rubrik 1</th> <th><h3>kolumn<br/>rubrik 2</h3></th> </tr> <tr> <td>cell 11</td> <td>cell 12</td> </tr> <tr> <td>cell 21</td> <td>cell 22</td> </tr> <tr> <td>cell 31</td> <td>cell 32</td> </tr> </table> border Anger bredden på ramen runt varje element – angivet i pixlar. cellpadding Anger hur mycket ”luft” det skall vara mellan cellens innehåll och ramen cellspacing Anger hur mycket luft det ska vara mellan ramen och nästa cell. summary En text som beskriver tabellens innehåll – texten är inte synlig på skärmen, men kan ev. finnas med om sidan presenteras i talade medier. width Anger tabellens totala bredd i pixlar eller som procent av det fönster där den ligger. Border Cellpadding Cellspacing Frame void: Inga sidor. above: Övers. below: Nederst. hsides: Uppe och nere. vsides: Höger och vänster. lhs: Vänster. rhs: Höger. box: Runt om. border: Runt om. RULE <table border="1" frame="below" rules="rows" summary="Tabell"> none: default rows: cols: all: ATT SKAPA Listor Ibland kan det vara bra att strukturera sig lite Ordnade listor, oordnade listor och definitionslistor LISTANS UTSEENDE STYRS I CSS-filen