Årsrapport 2015
Dna-registerverksamheten
NFC Rapport vid Nationellt forensiskt centrum
Biologisektionen 2016:02
Anna Granlund
Christina Widén, Karin Hedberg, Lars Andersson
Nationellt forensiskt centrum, NFC
2016-03-24
2 (17)
1
Sammanfattning
2015 har varit ett händelserikt år för dna-registerverksamheten på NFC, både på det
nationella och på det internationella planet. Förutom ett stort antal redovisade träffar har
också insatser i form av verksamhetsutveckling, kvalitetsarbete, information och
kommunikation utförts med goda resultat.
Antalet dna-profiler i registren fortsatte att öka under 2015 men provtagning av skäligen
misstänkta personer minskade jämfört med 2014. Därför minskade också antalet
nationella träffar, framför allt träffar mellan person och spår. Antal spår som träffade
mot spår ökade istället något.
Uppkoppling mot fler länder i Prümsamarbetet under 2015, medförde att antalet
Prümträffar ökade. De flesta Prümträffarna, 60 %, utgjordes av person-personträffar.
Spår som träffade mot person utgjorde 30 %, vilket innebar en möjlighet till ökad
uppklaring av 537 brott.
Antalet dna-profiler i elimineringsdatabasen fortsatte att öka under 2015 och 18
kontaminerade spår upptäcktes. Genom återkoppling till de som orsakat
kontaminationerna och deras chefer åstadkoms en ökad medvetenhet om hur material
ska hanteras för att inte kontamineras avseende dna.
Den nya Polismyndigheten har medfört nya möjligheter för dna-registerverksamheten,
till exempel bättre tillgång till IT-system, användning av nya Intrapolis för
informationsspridning och att utveckla kommunikationen mellan Polismyndighetens
intressenter i dna-registerverksamheten. 2015 arrangerades träffsamordnarmötet för
första gången i Stockholm och samlade träffsamordnare/brottssamordnare från alla
polisregionerna, samt representanter för Tullverket, Försvarsmakten och flera
åklagarkamrar. Den nya nationella modellen för brottssamordning presenterades och
diskuterades och mötet spelade därmed en viktig roll som startskott dels för själva
införandet under 2016 och dels för fortsatta gemensamma möten för hela Sverige.
Dna-registerverksamheten presenterades också på den internationella konferensen
7th European Academy for Forensic Science, EAFS, i Prag. Ett föredrag handlade om
resultatet av införandet av den svenska elimineringsdatabasen och ett om hur oklara
identiteter hanteras och hur registervård och kvalitetsarbete bedrivs.
Nationellt forensiskt centrum, NFC – Biologisektionen
3 (17)
Innehållsförteckning
2
1
SAMMANFATTNING .............................................................................................................. 2
2
INNEHÅLLSFÖRTECKNING ................................................................................................ 3
3
INLEDNING .............................................................................................................................. 4
3.1 Syfte .................................................................................................................................... 4
3.2 Bakgrund ............................................................................................................................. 4
4
VERKSAMHETEN 2015 .......................................................................................................... 4
4.1 Personärenden och träffrapporter ........................................................................................ 4
4.2 Kvalitet och registervård ..................................................................................................... 5
4.2.1
4.2.2
4.2.3
4.2.4
4.2.5
4.2.6
4.2.7
4.2.8
4.3
Internationellt utbyte av dna-profiler .................................................................................. 7
4.3.1
4.3.2
4.4
5
Forum produktråd............................................................................................................................ 8
Dna-register förvaltningsråd............................................................................................................ 8
Prüm förvaltningsråd ....................................................................................................................... 8
Konferenser och möten ....................................................................................................... 8
Samarbete med andra länder ............................................................................................... 9
4.6.1
4.6.2
4.7
Prümsökningar ................................................................................................................................ 7
Manuella sökningar ......................................................................................................................... 8
Förvaltning .......................................................................................................................... 8
4.4.1
4.4.2
4.4.3
4.5
4.6
Uppdatering av gamla spår i spårregistret ....................................................................................... 5
Alla spår som träffar mot en person gallras oavsett slutsatsgrad ..................................................... 5
Oklara identiteter ............................................................................................................................. 5
Elimineringsdatabas ........................................................................................................................ 6
Datainspektionen ............................................................................................................................. 6
Övrig registervård på NFC .............................................................................................................. 7
Rättsavdelningen, Registerförvaltningsgruppen i Kiruna ................................................................ 7
Samarbete med fingeravtrycksregistret ........................................................................................... 7
Studiebesök och förfrågningar ........................................................................................................ 9
ISEC-projekt ................................................................................................................................... 9
Kommunikation .................................................................................................................. 9
STATISTIK.............................................................................................................................. 10
5.1 Personärenden ................................................................................................................... 10
5.2 Antal profiler i registren .................................................................................................... 11
5.3 Nationella sökningar ......................................................................................................... 12
5.4 Internationella sökningar................................................................................................... 14
5.4.1
5.4.2
5.4.3
5.5
Prümträffar .................................................................................................................................... 14
Manuella sökningar i dna-registren ............................................................................................... 14
Utlämnande av dna-profil.............................................................................................................. 15
Antal träffar inom undersökningsärenden ......................................................................... 15
6
RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER ............................................................................. 16
6.1 Registerverksamhetens rapportserie.................................................................................. 16
6.2 Publikationer i Kriminaltekniktidningen........................................................................... 16
6.3 Övriga publikationer ......................................................................................................... 16
6.4 Rapporter om internationell verksamhet ........................................................................... 17
7
KONFERENSDELTAGANDE .............................................................................................. 17
7.1 Presentationer .................................................................................................................... 17
8
KÄLLFÖRTECKNING .......................................................................................................... 17
Nationellt forensiskt centrum, NFC – Biologisektionen
4 (17)
3 Inledning
3.1 Syfte
NFC är processägare och förvaltare av dna-registren. Syftet med årsrapporten är att
beskriva verksamheten under året som gått samt att redovisa utvecklingen för dnaregistren.
3.2 Bakgrund
Dna-registren regleras av 4 kap. §§ 1-10 polisdatalagen 2010:361 och består av tre
delar:
Spårregistret innehåller dna-profiler som tagits under utredning av brott och som inte
kan hänföras till en identifierbar person. Dna-profilerna i spårregistret gallras när de
träffat mot en person eller senast efter 30 år. Då brottet hänför sig till utredningar om
mord, dråp, folkrättsbrott, folkmord eller terroristbrott gallras spåret senast efter 70 år.
Utredningsregistret innehåller dna-profiler från personer som provtagits enligt 28 kap.
rättegångsbalken och som är skäligen misstänkta för brott varpå fängelse kan följa. Dnaprofilerna i utredningsregistret gallras när uppgifterna förs över till dna-registret eller
när inga misstankar finns kvar i misstankeregistret.
Dna-registret innehåller dna-profiler från personer som provtagits enligt 28 kap.
rättegångsbalken och som genom lagakraftvunnen dom har dömts till annan påföljd än
böter eller som har godkänt ett strafföreläggande om villkorlig dom. Dna-profilen
gallras ur dna-registret när inga belastningar finns kvar i belastningsregistret.
Alla dna-profiler som registreras förs även över till Combined DNA Index System
(CODIS), en mjukvara som tillverkas och tillhandahålls av FBI. I CODIS sker alla
sökningar och jämförelser mellan dna-profiler i de olika dna-registren. Varje vardag
gallras profiler som inte längre ska finnas i dna-registren och nya dna-profiler från spår
och misstänkta personer registreras. Därefter görs en sökning av alla nyregistrerade dnaprofiler mot de personer och spår som redan är registrerade. Träffrapporter redovisas
digitalt till funktionsbrevlådor för träffrapporter. Nyregistrerade dna-profiler från
personer och nya spår som inte träffat mot någon person i den nationella sökningen
skickas automatiskt för sökning till de länder som Sverige har ett dna-utbyte med enligt
Prümrådsbeslutet [1, 2].
4 Verksamheten 2015
4.1 Personärenden och träffrapporter
Under 2015 topsades 31 790 personer varav 27 878 skäligen misstänkta. Det är 3 499
(11 %) skäligen misstänkta färre jämfört med 2014. Av de inskickade personärendena
2015 var andelen skäligen misstänkta 89 %, målsägare 6 % och ”annan” 5 %.
Fördelningen har varit relativt konstant genom åren men andelen ”annan” var något
högre under 2015, dels på grund av att antal misstänkta sjunkit och dels på grund av att
antal ”annan” var något fler än vanligt. Det är endast personer som är skäligen
Nationellt forensiskt centrum, NFC – Biologisektionen
5 (17)
misstänkta som registreras i utrednings- eller dna-registret. Personer som topsats som
”annan” eller målsägare jämförs enbart med dna-spår inom det ärendet som de topsades
för.
Antal personärenden från Ekobrottsmyndigheten ökar stadigt. 2015 inkom
2 233 personärenden från Ekobrottsmyndigheten vilket är 216 fler än under 2015. Av
dem var det 1 634 personer som registrerades i dna-registret. Trots att dessa personer
endast utgör 8 % av det totala antalet topsade misstänkta personer under 2015, står
misstänkta personer topsade av Ekobrottsmyndigheten för 19 % av ökningen av
personer i dna-registren.
Antalet redovisade träffar från dna-registren var totalt sett något färre än 2014, se avsnitt
5.3. Träffar mellan spår och personer stod för minskningen medan antalet träffar mellan
spår från olika brottsplatser ökade något.
4.2 Kvalitet och registervård
För att upprätthålla god kvalité på informationen i dna-registren utförs en rad
registervårdande åtgärder både av NFC och av Registerförvaltningsgruppen i Kiruna.
Registervård som utförs av NFC i dna-registren sammanställs årligen i rapporten
Årssammanställning registervård av dna-registren [3].
4.2.1 Uppdatering av gamla spår i spårregistret
2001 bytte dåvarande SKL dna-analyskit. Det nya kitet innehöll fler och delvis nya
markörer jämfört med det gamla. Spår och personer som var registrerade i dna-registren
analyserades om med det nya kitet. Av resursskäl gjordes inte omanalyser av alla spår
utan endast spår från de grövsta brotten. 1 722 spår analyserades aldrig om. En
konsekvens av detta var att de 1 722 spårprofilerna inte kunde ge träff mot nya spår och
personer då de hade för få gemensamma markörer med de nya profilerna. Enligt en
överenskommelse med cheferna för de forensiska sektionerna i april 2015 skickades
listor till respektive region där de ombads uppge vilka av de 1 722 spåren som hörde till
brott som ännu inte var preskriberade och om de skulle uppdateras. 40 spår
uppdaterades och resten gallrades [4].
4.2.2 Alla spår som träffar mot en person gallras oavsett slutsatsgrad
I spårregistret får det endast finnas dna-profiler från okända. Det innebär att när ett spår
träffar mot en person och anses identifierat måste det gallras. För att anse att ett spår är
identifierat har det hittills krävts slutsatsgraden Grad +4 (vid träff mot person). Den 17:e
november 2015 beslutade Biologisektionens ledningsgrupp att spår i spårregistret som
träffar mot en person även med slutsatsgraden Grad +3 och Grad+2 ska anses vara
identifierade och därför gallras från spårregistret om träffen godkänts och redovisats.
Beslutet började gälla i praktiken från den 2:a december då inställningen för detta
ändrades i ärendehanteringssystemet Forum. Då gallrades också 144 spår, som tidigare
hade träffat mot person med Grad+3/Grad+2, från dna-spårregistret [5].
4.2.3 Oklara identiteter
Träffar mellan personer där inskickade dna-prov uppvisar överensstämmande dnaprofiler, men andra personuppgifter såsom namn eller personnummer inte
överensstämmer, redovisas sedan 2007 rutinmässigt i så kallade aliasträffrapporter.
Nationellt forensiskt centrum, NFC – Biologisektionen
6 (17)
2015 redovisades 304 aliasträffrapporter till de polisregioner som tagit prov på
personerna. Detta motsvarar ca 1 % av alla skäligen misstänkta personer som topsats
under året. NFC markerar dessa personer i dna-/utredningsregistret med ’Identitet
oklar’. Det är mottagande polisregioners uppgift att därefter utreda vilken identitet som
är den rätta. I vissa fall kan båda identiteterna vara korrekta då enäggstvillingar har
identisk dna-profil (men olika namn och personnummer). Registerförvaltningsgruppen i
Kiruna rättar uppgifterna i dna-/utredningsregistret på uppdrag av polisregionerna.
Ytterligare 637 aliasträffar redovisades inte eftersom det var en och samma person som
hade provtagits två eller flera gånger med ofullständigt personnummer eller med små
skillnader i namn eller person-/samordningsnummer. Registerförvaltningsgruppen i
Kiruna korrigerar personuppgifterna utifrån slagningar i andra register och slår samman
personobjekten så att varje person endast förekommer en gång i dna-registren.
Oklara identiteter upptäcks även när olika personer med samma personnummer provtas.
En person med fullständigt personnummer kan registreras automatiskt endast en gång i
dna-/utredningsregistret. Om det inkommer en ny person med samma personnummer
men med annan dna-profil fastnar den i ett kontrollsystem på NFC, det uppstår en så
kallad registerkonflikt. Båda personerna markeras med ’Identitet oklar’ i dna/utredningsregistret. Vid behov redovisar NFC en så kallad konfliktrapport till de
myndigheter som tagit prov på personerna. I konfliktrapporten finns information som
kan vara till hjälp för att utreda vilken identitet som är korrekt. Under 2015 redovisades
endast en konfliktrapport. Ytterligare 21 registerkonflikter uppstod men kunde lösas
exempelvis genom telefonkontakt med den som tog provet.
Den 31 december 2015 fanns totalt 1 473 personer markerade med oklar identitet i dna/utredningsregistret, vilket motsvarar 1 % av alla registrerade personer. Av dessa var
239 bekräftade enäggstvillingar. Ett antal oklara identiteter har retts ut under året och är
då inte längre oklara. En person som är markerad med identitet oklar i dna/utredningsregistren är också markerad med identitet oklar i polisens multifrågor (PMF).
Enäggstvillingar är inte markerade med identitet oklar i PMF.
4.2.4 Elimineringsdatabas
Den 1 juli 2014 trädde lagen och förordningen om elimineringsdatabas (EDB) i kraft
[6,7]. I EDB ingår dna-profiler från personer som genom sitt arbete kan komma att
kontaminera material som ska undersökas med avseende på dna. Syftet med EDB är att
upptäcka kontaminationer, utreda varför de uppstått och att därigenom försöka förhindra
att liknande kontaminationer uppstår igen. Enligt lagen får dna-profiler från spårprover,
som ska registreras i spårregistret, sökas mot EDB innan de registreras. Under 2015
registrerades ytterligare 290 dna-profiler och vid årets slut fanns totalt 1426 dna-profiler
i EDB. Vid sökningar mot EDB erhölls 18 träffar under 2015 [8].
4.2.5 Datainspektionen
I september 2013 genomförde Datainspektionen en tillsyn av personuppgiftsbehandlingen i dna-registren. Beslutet inkom till Polismyndigheten i april 2015. Med
anledning av beslutet upprättades en handlingsplan, bland annat har en ny rättsanalys av
hur registrering och gallring av profiler i dna- och utredningsregistret ska ske
genomförts av Rättsavdelningen. Enligt rättsanalysen kan nuvarande regler för
registrering och gallring gälla tillsvidare.
Nationellt forensiskt centrum, NFC – Biologisektionen
7 (17)
4.2.6 Övrig registervård på NFC
Dna-registren kommunicerar med flera andra system inom polisen och det är viktigt att
övervaka att kommunikationen fungerar. Övrig registervård som utförs av NFC
genomförs i huvudsak för att kontrollera och övervaka att kommunikation mellan olika
system har fungerat och att dna-profiler från de personer som ska finnas i registren
verkligen gör det. Genom att jämföra data i de olika system som ska kommunicera med
varandra kontrolleras att förväntad information finns.
4.2.7 Rättsavdelningen, Registerförvaltningsgruppen i Kiruna
Dna- och utredningsregistret söker kontinuerligt mot MR och BR för att kontrollera att
personuppgifter för misstänkta och dömda personer vars dna-profiler är registrerade i
dna- och utredningsregistret stämmer överens med uppgifterna i MR och BR samt för
att kontrollera vilka dna-profiler som får finnas kvar och vilka som ska gallras. Om
någon personuppgift inte stämmer överens vid sökningarna mot MR och BR skapas en
felkod i en fellista. Handläggare vid Registerförvaltningsgruppen i Kiruna rättar de
personuppgifter som fått en felkod utifrån slagningar i andra register. Handläggarna har
också möjlighet att ta bort felaktiga misstankar och att gallra personer från dna- och
utredningsregistret. Vid Registerförvaltningsgruppen slås också personer som topsats
flera gånger med ofullständiga personuppgifter samman.
4.2.8 Samarbete med fingeravtrycksregistret
Under året inleddes ett samarbete med fingeravtrycksregisterverksamheten. Syftet är att
utbyta erfarenheter och att på sikt ha gemensam registervård för de båda registren.
4.3 Internationellt utbyte av dna-profiler
4.3.1 Prümsökningar
Sedan november 2013 är Sverige operativt enligt Prümrådsbeslutet. Utbyte av dnaprofiler enligt Prümrådsbeslutet [1] och genomförandebeslutet [2] sker genom att med
ett land i taget först genomföra en massjämförelse då alla spår i spårregistret jämförs
mellan de båda ländernas register. Sedan vidtar dagliga sökningarna då dna-profiler från
alla nya personer och nya spår, som inte träffat mot någon person i det egna registret,
söks mot det andra landet.
Tekniskt sköts sökningarna på NFC via CODIS. Internationella enheten på NOA har
tidigare varit kontaktställe för Prümsökningar i Sverige men den 18 december 2015 tog
NOA ett beslut att NFC ska vara kontaktställe för dna-utbytet. De träffar som erhålls
redovisas av NFC i Prüm-träffrapporter. Dessa rapporter innehåller inga uppgifter om
spåret eller personen i det andra landet. Då en uppdragsgivare vill begära ut uppgifter
om ett spår eller en person i en Prümträff i ett annat land kontaktas SPOC (Single Point
of Contact) på Internationella enheten via en webbegäran som finns på Intrapolis.
Under 2015 har Sverige kopplats upp mot fyra nya länder: Rumänien, Tjeckien,
Österrike och Spanien. I slutet av 2015 gjorde Sverige dna-sökningar mot 10 länder
inom Prümsamarbetet: Nederländerna, Finland, Estland, Polen, Litauen, Slovakien,
Rumänien, Tjeckien, Österrike och Spanien. De flesta Prümträffar mellan spår och
person erhålls vid den inledande massjämförelsen då samtliga spår i spårregistret
jämförs mot det andra landets dna-register.
Nationellt forensiskt centrum, NFC – Biologisektionen
8 (17)
Många träffar vid de inledande massökningarna innefattar svenska spår från mängdbrott
och ca 80 % av träffarna gäller ärenden som är mer än två år gamla.
4.3.2 Manuella sökningar
För att göra sökningar i och ta emot sökningar från de länder som Sverige ännu inte har
ett Prümsamarbete med och länder utanför EU görs manuella sökningar med hjälp av en
blankett som Interpol tagit fram. Antalet sökningar via blanketten och utlämnande av
dna-profiler för sökning i andra länder ökade något under 2015 jämfört med 2014, se
avsnitt 5.4.2 och 5.4.3.
4.4 Förvaltning
4.4.1 Forum produktråd
I Forum, som är NFC:s ärendehanterings- och labdatasystem, finns även dna-registren
och registervårdsklienten som Registerförvaltningsgruppen i Kiruna jobbar i. Frågor
som bland annat rör systemutveckling av Forum och systemtester behandlas i Forum
produktråd som har möten en gång per månad. En representant i produktrådet ansvarar
för IT-stöden för dna-register och registervård.
4.4.2 Dna-register förvaltningsråd
Eftersom dna-registren kommunicerar med flera andra polisiära system är det viktigt att
förvaltningarna för de olika systemen är kunniga om de olika systemen och att
förvaltningarna har en väl fungerande kommunikation sinsemellan. Till dna-registrets
förvaltningsråd inbjuds därför representanter från MR- och BR-förvaltningarna, Forum
produktråd och Registerförvaltningsgruppen. På grund av arbetet med polisens
omorganisation hölls endast ett möte under 2015. På mötet diskuterades bland annat
punkter som kommit upp under riskanalysen som gjordes 2013, DI:s inspektionsrapport,
utvecklings- och förändringsförslag samt vad som kan göras för att få en funktionell
testmiljö som liknar produktionsmiljön så mycket som möjligt.
4.4.3 Prüm förvaltningsråd
Frågor som rör Prüm dna och Prüm finger hanteras i Prüm förvaltningsråd. Till
förvaltningsrådet bjuds representanter från Internationella sektionen på NOA (IE), NFC
Stockholm och IT-avdelningen. Frågor som behandlas är bland annat önskemål om
systemförändringar, önskemål om rättsanalyser eller lagförändringar, statistik och
gemensamma rutiner. Även frågor som rör det manuellt utbytet av dna- och
fingeravtryck kan tas upp på förvaltningsrådet.
4.5 Konferenser och möten
Möten och konferenser ger tillfälle att få mer kunskap om registerverksamhet i andra
länder och att informera andra länder om registerverksamheten i Sverige.
Den 28 april deltog en representant från registergruppen på 11th European CODIS User
Conference i Köpenhamn, Danmark. På mötet presenterade representanter från FBI de
Nationellt forensiskt centrum, NFC – Biologisektionen
9 (17)
senaste uppdateringarna och vanligaste frågorna rörande CODIS. Representanter från de
olika länderna berättade om sina erfarenheter av CODIS.
Den 7-11 september deltog två representanter från registergruppen på 7th European
Academy for Forensic Science, EAFS, konferens i Prag, Tjeckien. Titeln och det
övergripande temat för konferensen var ”Pushing boundaries, working beyond borders”.
Träffsamordnarmöten har anordnats av NFC (före detta SKL) sedan 2007. Tidigare var
mötet uppdelat på två tillfällen, ett i Linköping och ett i Sundsvall, vilket betydde att ett
gemensamt forum för hela Sverige saknades. I samband med att den nya
Polismyndigheten infördes beslutades att hålla ett gemensamt möte för hela Sverige.
Träffsamordnarmötet 2015 hölls den 21 oktober i polishuset i Stockholm. Ett
gemensamt möte har inneburit nya möjligheter vad gäller att utveckla kommunikationen
mellan Polismyndighetens intressenter för dna-registerverksamheten. För första gången
kunde 2015 alla Sveriges polisregioner, samt representanter från Tullverket,
Försvarsmakten och några åklagarkamrar samlas. Under hösten pågick också ett
genomförandeprojekt för nationell brottssamordning och resultatet av projektet
presenterades för första gången på Träffsamordnarmötet. Enligt projektet ska en
brottssamordningsfunktion införas i polisregionerna under första kvartalet 2016 och
träffsamordningen ska ske inom denna funktion. På agendan stod också information och
diskussion runt registerfrågor.
4.6 Samarbete med andra länder
4.6.1 Studiebesök och förfrågningar
Då Sverige har en hög automatiseringsgrad både för registervård och träffhantering
samt en unik integration mellan CODIS och Forum, finns ett stort intresse från andra
länder. Förutom att delta på konferenser och presentera den svenska
registerverksamheten har studiebesök från Norge och Storbritannien tagits emot för att
visa Sveriges lösning för Prüm-dna. Israel och Portugal har ställt frågor om Sveriges ITsystem för registerverksamheten och Schweiz har fått hjälp med frågor rörande CODIS.
4.6.2 ISEC-projekt
Under 2013-2015 har NFC och Internationella enheten deltagit i ett EU-projekt
(Exchange of DNA data under the Prüm Decision and the related post-hit procedure)
vars mål var att förenkla informationsutbytet efter en Prümträff. Finland drev projektet
och Sverige, Estland, Nederländerna och Europol var deltagare. Även Litauen och
Norge bjöds in till mötena. Eftersom utlämnande av andra personuppgifter än dnaprofilen inte ingår i Prüm-rådsbeslutet utan regleras av respektive lands lagstiftning
skiljer sig rutinerna mycket åt i olika länder. Det tar också olika lång tid att få ut den
information som efterfrågas beroende på vilket land som får frågan. I maj hölls ett
slutseminarium dit representanter från alla EU-medlemsländer var inbjudna.
4.7 Kommunikation
Det finns ett stort medialt intresse för dna-registerfrågor i allmänhet och för utbytet
inom Prümrådsbeslutet i synnerhet. För att hålla uppdragsgivare och allmänhet
informerade om utvecklingen har ett flertal artiklar publicerats i tidningen
Kriminalteknik och på webbtidskriften ”Kriminalteknik.nu”, se avsnitt 7.
Nationellt forensiskt centrum, NFC – Biologisektionen
10 (17)
NFC ansvarar för en sida på Intrapolis, Träffrapportsamordnare DNA- samverkan, där
bland annat nyheter i form av korta notiser, intressanta artiklar, länkar och ett
nyhetsbrev (3 nummer under 2015) m m publiceras. Från och med 2015 finns
information om både dna-registret och fingeravtrycksregistret i nyhetsbrevet.
5 Statistik
5.1 Personärenden
Antal inkomna personärenden (misstänkt, målsägare och ”annan”) minskade med 3 361
(9 %), till 31 790 jämfört med 2014, se figur 1. Majoriteten av personärendena kommer
från polisregionerna.
60 000
50 000
40 000
30 000
20 000
10 000
0
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
2015
Figur 1. Totalt antal personärenden per år.
Personprover skickas även in av andra brottsbekämpande myndigheter, såsom
Ekobrottsmyndigheten, se figur 2, samt Tullverket och Kustbevakningen, se figur 3.
Andelen prover från polismyndigheten är ca 95 % och från övriga myndigheter ca 5 %.
Nationellt forensiskt centrum, NFC – Biologisektionen
11 (17)
2500
2000
1500
1000
500
0
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
2015
2013
2014
2015
Figur 2. Antal personärenden från ekobrottsmyndigheten.
800
700
600
500
400
300
200
100
0
2006
2007
2008
2009
2010
Tullen
2011
2012
Kustbevakningen
Figur 3. Antal personärenden från Tullverket och Kustbevakningen.
5.2 Antal profiler i registren
Antalet spår i spårregistret ökade med 290 under 2015 och vid årets slut fanns 30 064
spår i spårregistret. Ett av skälen till den låga ökningen är att sammanlagt 1 826 spår
gallrades vid två olika registervårdsinsatser, se 4.2.1 och 4.2.2.
Antal registrerade profiler från personer ökade med 8 870 (6 %) jämfört med 2014 och
vid årets slut fanns 151 931 personer registrerade, se figur 4.
Nationellt forensiskt centrum, NFC – Biologisektionen
12 (17)
160 000
140 000
120 000
100 000
80 000
60 000
40 000
20 000
0
2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
Spår
Personer
Figur 4. Antal registrerade dna-profiler från spår och personer över år.
5.3 Nationella sökningar
Under 2015 redovisades 4 684 nationella träffar från registren vilket är 2 % färre än
2014, se figur 5. Antal träffar mellan spår och person har minskat med 123, antal träffar
mellan två personer har minskat med 36 och träffar mellan två spår har ökat med 70.
När ett spår i spårregistret träffar mot en person gallras spåret. Träffarna redovisas
normalt samma dag som sökningen i registren görs.
10000
9000
8000
7000
6000
5000
4000
3000
2000
1000
0
2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
Figur 5. Antalet redovisade registerträffar per år.
Under året registrerades 5 940 spår i spårregistret. Av dessa träffade 3 041 (51%) mot
en person och gallrades . Ytterligare 806 spår, som registrerats innan 2015, träffade
också mot person och gallrades.
Nationellt forensiskt centrum, NFC – Biologisektionen
13 (17)
De flesta träffar som redovisas är mellan ett spår som registrerats 2015 och en person, se
figur 6.
3 500
3 000
2 500
2 000
1 500
1 000
500
0
2006
2007
Brott äldre än tre år
2008
2009
2010
2011
Brott inträffat under föregående år
2012
2013
2014
2015
Brott inträffat under aktuellt år
Figur 6. Antal träffar mellan spår och person per år fördelat på ålder på spåret i träffen
De flesta spår som registreras i spårregistret härrör från mängdbrott där man oftast inte
har någon känd misstänkt att jämföra med i ärendet. Vad som räknas som mängdbrott
ändrar sig något från år till år. Endast en mindre andel av de registrerade spåren i
spårregistret härrör från grova brott. De flesta av spåren som ingått i en spår-personträff
är därför säkrade i ett mängdbrott, se tabell 1. Fördelningen av träffar i respektive
brottstyp har visat sig vara relativt konstant över åren.
Tabell 1. Antal och andel registerträffar mellan person och spår fördelat på olika
brottskategorier.
2015
Registerträffar, person mot spår från
Mängdbrott
Rån, grov stöld
Våldtäkt, sexuellt ofredande
Misshandel (ej mängdbrott), grov
misshandel
Mord/dråp, försök till mord/dråp
Allmänfarliga brott
Narkotika
Brott mot frihet och frid
Övrigt och spår utan brottskod
Totalt
2014
antal
andel (%)
antal
andel (%)
3 254
201
85
60
84,5
5,2
2,2
1,6
3 411
204
100
108
85,8
5,1
2,5
2,7
87
41
12
30
78
3 848
2,3
1,1
0,3
0,8
2,0
75
33
13
n/a
33
3 977
1,9
0,8
0,3
n/a
0,8
Nationellt forensiskt centrum, NFC – Biologisektionen
14 (17)
5.4 Internationella sökningar
5.4.1 Prümträffar
Under 2015 har Sverige kopplats upp mot fyra nya länder, se 4.3.1. Totalt redovisades
1 989 Prümträffar under 2015, se figur 7. Träffrapporterna redovisas normalt samma
dag som sökningen görs.
1400
1200
1000
800
600
400
200
0
Svenskt spår mot Svensk person mot
utländsk person
utländskt spår
Spår mot spår
Person mot person
Figur 7. Antal Prümträffar mellan Sverige och länder som vi utbyter dna-profiler med enligt
Prümrådsbeslutet.
Träffar mellan person och person beror på att samma person finns registrerad i flera
länders register.
Tabell 2. Antal träffar per land 2015 fördelat på träfftyp.
Land
Estland
Finland
Litauen
Nederländerna
Polen
Rumänien
Slovakien
Spanien
Tjeckien
Österrike
Totalt
SE spår/
utl pers
6
34
24
8
3
19
3
103
3
120
232
SE pers/utl
spår
2
31
11
35
3
5
2
129
6
81
305
Spår/spår
Pers/pers
Totalt
0
12
5
8
1
1
0
36
8
114
185
93
422
226
88
34
76
11
28
19
180
1177
101
499
266
139
41
101
16
296
36
495
1990
5.4.2 Manuella sökningar i dna-registren
Under 2015 handlades 288 ärenden med utländska profiler som söktes manuellt i
svenska dna-register, se figur 8. Mindre än 5 % av alla manuella sökningar av utländska
dna-profiler gav träff i de svenska registren.
Nationellt forensiskt centrum, NFC – Biologisektionen
15 (17)
500
450
400
350
300
250
200
150
100
50
0
2006
2007
2008
2009
Utländsk profil i svenskt register
2010
2011
2012
2013
2014
2015
Utlämnande av svensk profil för sökning i annat land
Figur 8. Antal ärenden för manuell sökning och begäran om utlämnande av dna-profil.
Handläggningstiden för manuella sökningar har sjunkit från 11 dagar för 80 % av
ärendena 2014 till 6 dagar 2015. Detta har skett genom att rutinerna effektiviserats
under året.
5.4.3 Utlämnande av dna-profil
Svensk polis kan begära att få dna-profiler utlämnade för att via Internationella enheten
skicka dem till länder som Sverige inte har ett automatiskt utbyte med. Profilerna kan
även skickas för sökning i Interpols dna-register. 96 ärenden rörande utlämnande av
dna-profiler handlades 2015 vilket är en liten ökning jämfört med 2014, se figur 8.
5.5 Antal träffar inom undersökningsärenden
När ett spår i ett undersökningsärende träffar mot en person i samma
undersökningsärende registreras inte spåret i spårregistret utan träffen redovisas i
sakkunnigutlåtandet för undersökningsärendet. Antalet dna-träffar med ”Grad +4” inom
ärenden, det vill säga mellan misstänkt, målsägare eller ”annan” och ett eller flera spår i
samma ärende var 2015 totalt 1 937. Av dessa var antalet träffar mot misstänkta 1 164,
mot målsägare 737 och mot ”annan” 36.
Nationellt forensiskt centrum, NFC – Biologisektionen
16 (17)
6 Rapporter och publikationer
6.1 Registerverksamhetens rapportserie
-
Lars Andersson. Årssammanställning registervård 2014. DNA-register 2015:01
-
Christina Widén. Gallra spår automatiskt ur dna-spårregistret efter träffar mot
person med Grad+3 eller Grad+2. DNA-register 2015:02.
-
Christina Widén. Profiler® profiler i dna-spårregistret. DNA-register 2015:03.
-
Karin Hedberg. Utvärdering av träffsamordnarmöten 2015. DNA-register
2015:04
-
Karin Hedberg. Mötesanteckningar från nationellt träffsamordnarmöte 2015.
DNA-register 2015:05
6.2 Publikationer i Kriminaltekniktidningen
-
Karin Hedberg. Polismyndighetens register: Registervården – betydelsefull för
utredningarna. Kriminalteknik nr 1-2 2015, sid 18-19.
-
Christina Widén och Ricky Ansell. Nya elimineringsdatabasen för dna – resultat
av ”bakåt-sökningarna” hösten 2014. Kriminalteknik nr 1-2 2015, sid 20.
-
Christina Widén. Prüm Dna-utbyte med Slovakien och Rumänien.
Kriminalteknik nr 1-2 2015, sid 21.
-
Karin Hedberg. De svenska dna-registren ökar i storlek – men hur fungerar de
egentligen? Kriminalteknik nr 3 2015, sid 8-9.
-
Christina Widén. Prüm dna-utbyte med Österrike. Kriminalteknik nr 3 2015, sid
10.
-
Christina Widén. Prüm dna-utbyte med Tjeckien. Kriminalteknik nr 3 2015, sid
12.
-
Christina Widén. Storbritannien inspireras av Sverige. Kriminalteknik nr 3 2015,
sid 13.
-
Karin Hedberg. Gemensam registervård för fingeravtrycks-, signalements- och
dna-registren, Kriminalteknik nr 3 2015, sid 16.
-
Karin Hedberg. En nationell brottssamordning. Kriminalteknik nr 4 2015, sid 89.
Samtliga artiklar i Kriminalteknik har även publicerats i webbtidningen
Kriminalteknik.nu.
6.3 Övriga publikationer
-
Christina Widén och Ricky Ansell. Den nya svenska elimineringsdatabasen för
dna – ett effektivt verktyg för att hitta kontaminerade spår. Bevis nr 3 2015, sid
15-17.
Nationellt forensiskt centrum, NFC – Biologisektionen
17 (17)
6.4 Rapporter om internationell verksamhet
-
Christina Widén. 11th European CODIS User Conference, NFC RIA 2015-06
7 Konferensdeltagande
-
11th European CODIS User Conference, 28 april, Köpenhamn, Danmark.
-
Slutseminarium för ISEC projektet "Exchange of DNA data under the Prüm
Treaty and the related post-hit procedure", 6-7 maj 2015, Haag, Nederländerna.
-
7th European Academy for Forensic Science, EAFS. Pushing boundaries,
working beyond borders, 7-11 september, Prag, Tjeckien.
-
Nationellt träffsamordnarmöte, 21 oktober, Stockholm, Sverige.
7.1 Presentationer
-
Christina Widén. The Swedish Elimination DNA database (EDB). Muntlig
presentation, EAFS, Prag, Tjeckien.
-
Karin Hedberg. Quality work in the Swedish national DNA database and
handling of unconfirmed identities. Muntlig presentation, EAFS, Prag, Tjeckien.
-
Karin Hedberg. Inventory of crime scene stains in the Swedish national DNA
database – 15 years in action. Poster, EAFS, Prag, Tjeckien.
8 Källförteckning
1. Rådets beslut 2008/615/RIF av den 23 juni 2008 om ett fördjupat gränsöverskridande
samarbete, särskilt för bekämpning av terrorism och gränsöverskridande brottslighet
2. Rådets beslut 2008/616/RIF av den 23 juni 2008 om genomförande av beslut
2008/615/RIF om ett fördjupat gränsöverskridande samarbete, särskilt för bekämpning
av terrorism och gränsöverskridande brottslighet
3. Lars Andersson. Årssammanställning registervård av dna-registren 2015 Nationellt
forensiskt centrum, NFC – Biologisektionen 2016:03
4. Christina Widén. Profiler® profiler i dna-spårregistret. DNA-register 2015:03
5. Christina Widén. Gallra spår automatiskt ur dna-spårregistret efter träff mot person
med Grad+3 eller Grad+4. Dna-register 2015:02
6. Lagen (2014:400) om elimineringsdatabas
7. Förordningen (2014:405) om elimineringsdatabas
8. Christina Widén, Ricky Ansell. EDB 2015 Nationellt forensiskt centrum, NFC –
Biologisektionen, Intern rapport 2016:01
Nationellt forensiskt centrum, NFC – Biologisektionen
